Frihandel i media vecka 21

2016-05-26 SvD skriver om G7-mötet där USA:s president Barack Obama talade om behovet av ökad tillväxt och högre löner: "STOCKHOLM (Direkt) G7-länderna ser ett gemensamt behov av att öka tillväxten och få upp lönerna. De är också överens om vikten att...

Frihandel i media vecka 21

2016-05-26

SvD skriver om G7-mötet där USA:s president Barack Obama talade om behovet av ökad tillväxt och högre löner:

”STOCKHOLM (Direkt) G7-länderna ser ett gemensamt behov av att öka tillväxten och få upp lönerna. De är också överens om vikten att inte tillåta konkurrensdevalveringar.

Det sade USA:s president Barack Obama på torsdagen, efter G7-mötets första dag som fokuserade på handel, enligt Reuters.

Han sade att de diskuterat behoven för länderna att vara flexibla och följa sina egna strategier för att stötta tillväxten. Det finns ett behov av att bibehålla återhämtningen i USA, samtidigt som det finns tecken på framsteg i Europa.

De var även överens om behovet att slutföra frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP, före årsskiftet.”

 

Tidningen Arbetet intervjuar Karl-Petter Thorwaldsson som är supernöjd med den nya regeringen:

– Stefan har gjort det bra. Jag är grymt positiv, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, som inte oroas av att statsministern betonade behovet av fler enkla jobb när han presenterade sin nya regering.

– Jag är glad över att vi nu får en minister som har EU och frihandel som fokus, säger Karl-Petter Thorwaldsson. Ann Linde är oerhört påläst och kunnig­. En frihandelsvän, precis som LO är.

En särskild minister för handelsfrågorna behövs, enligt LO-ordföranden, som pekar på förhandlingarna om ett nytt handelsavtal mellan EU och USA, TTIP, som en stor och viktig fråga för Ann Linde.

– Det andra som gläder mig är att Ibrahim Baylan, som behåller energifrågorna, även blir samordningsminister. Han har visat att han är öppen för samarbete, och det behövs i det här parlamentariska läget.

Stefan Löfven sa flera gånger under onsdagens presskonferens att Sverige ”behöver fler enkla jobb”. När handelsfrågorna förs över till Ann Linde får näringsminister Mikael Damberg ett speciellt uppdrag att ta fram fler enkla jobb i dialog med näringslivet, förklarade Stefan Löfven.

 

2016-05-25

DI skriver på ledarplats om Löfvens nya regering och särskilt EU- och handelsministern Ann Linde: 

”EU står inför en hotande stjärnsmäll i och med folkomröstningen i Storbritannien. Om britterna röstar för att lämna EU innebär det en utrikespolitisk kris för Sverige och för det svenska EU-medlemskapet. Eftersom Storbritannien i kraft av sin storlek och särskilda roll är ett viktigt land har medlemsländerna utanför eurozonen kunnat fungera som fullvärdiga medlemmar av EU. Det är inte alls säkert att det gäller i ett EU utan britterna.

Varken stats- eller utrikesministern är särskilt engagerade i EU och genom att tillsätta en mycket erfaren EU-minister har Sverige större möjligheter att säkra sina intressen. Ann Linde är en utrikespolitisk doldis som har lång och gedigen erfarenhet och rätt instinkter. Hon uttalade till exempel omedelbart stöd för att fullfölja förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP med USA.”

 

2016-05-16

Cecilila Malmström svarar Greenpeace/Naturskyddsföreningen på DN-debatt:

”Att hitta avgränsade områden där EU och USA exempelvis kan godkänna varandras kontroller skulle alla vinna på. Det skulle också göra att vi kan upprätthålla ett globalt regelverk som alla som vill handla med oss skulle få förhålla sig till, vid sidan av det faktum att avtalet skulle skapa jobb och tillväxt samt ökad valfrihet för konsumenter. Exporten till länder utanför EU sysselsätter idag omkring 30 miljoner personer i Europa. 120 000 svenska jobb beror på exporten till USA. Om vi kan städa upp bland onödiga hinder innebär det att företagen kan handla mer och anställa fler. Efter att EU slöt avtal med Sydkorea för fem år sedan har vår export dit ökat med mer än 50 procent.

Självklart måste vi vara mycket försiktiga med hur vi sluter ett sådant avtal. Risker och farhågor måste tas på största allvar. Men debatten måste föras med fakta.

Det finns något självdestruktivt i den ständigt återkommande föreställningen att Europa skulle vara den svagare parten. Handelsförhandlingarna om TTIP är första gången i både EU:s och USA:s historia som vi – världens två största handelsaktörer – möter en jämbördig motpart. Vi lär stånga oss blodiga innan processen är över, och på många områden kommer vi helt enkelt inte att enas. Vad EU absolut inte kommer att göra är att lägga sig platt.

Från EU:s håll lägger vi ut våra förslag till avtalstext till allmän beskådan på nätet. Det gör att ”TTIPleaks”-rapporteringen häromveckan blev lite av en storm i ett vattenglas. Invändningarna från Greenpeace och Naturskyddsföreningen är också sådant som vi från EU-kommissionens sida bemött och vederlagt gång efter annan.

För det första: Försiktighetsprincipen – att ta det säkra före det osäkra när till exempel nya kemikalier ska säkerhetsbedömas – är inte hotad. I EU:s senaste förslag till avtalstext står det uttalat att de grundläggande principerna för riskbedömning i vårt regelsystem – med andra ord försiktighetsprincipen – fortsatt ska gälla.

Artikelförfattarna nämner också fossil energi. Om TTIP skulle komma att innefatta energiexport, skulle det ske mot bakgrund av att vi i EU har som mål att kraftigt minska vårt beroende av fossilbränslen. Under tiden finns det en poäng i att till exempel minska EU-ländernas stora behov av rysk gas. Där måste vi kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Inte heller kommer något sorts kontrollorgan inrättas för att likställa europeisk lagstiftning med amerikansk. Ambitionen är enbart att hitta sätt att utbyta bra lösningar i lagstiftning, till exempel när det gäller innovationer som nanoteknologi. Vi bör undvika att upprätta nya handelshinder om det inte behövs. Tillsammans kan vi sätta höga och säkra globala standarder för framtiden.

Vi vill också täppa till möjligheten att missbruka tvistelösningsklausuler. Sedan 50-talet har sådana avtal upprättats världen över, för att lösa konflikter mellan stater och företag. Många av dessa avtal behöver reformeras, och TTIP är en utmärkt möjlighet att göra det. Därför har vi föreslagit ett nytt, domstolsliknande system med klara avgränsningar för vilka fall som får tas upp.

I förhandlingsmandatet till TTIP står tydligt att vi aldrig får tumma på EU:s skyddsnivåer och miljöstandarder. EU-kommissionen kan helt enkelt inte komma tillbaka till 28 länders regeringar och Europaparlamentet med ett avtal som inte uppfyller de kraven. Däremot har vi möjlighet att skapa ett bra avtal som undanröjer onödiga handelshinder och skapar nya möjligheter för jobb, tillväxt och investeringar med vår redan i dag viktigaste handelspartner.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
-- Fint vi har det. Med lite frihandel skulle det vara perfekt.

För Afrika är handelsavtal en fråga om liv eller död

Continental Free Trade Area (CFTA) är namnet på det frihandelsavtal som de afrikanska staterna arbetar på sedan ett knappt år.   Och det är bråttom.  Man kan räkna med att när TTIP, TPP, CETA och att antal avtal mellan enskilda länder och EU blir verk...

För Afrika är handelsavtal en fråga om liv eller död

Continental Free Trade Area (CFTA) är namnet på det frihandelsavtal som de afrikanska staterna arbetar på sedan ett knappt år.  

Och det är bråttom.  Man kan räkna med att när TTIP, TPP, CETA och att antal avtal mellan enskilda länder och EU blir verklighet kommer det påverka Afrikas konkurrenskraft på världsmarknaden. Det måste kompenseras med lägre tullar andra typer av förbättrade villkor för handel inom Afrika.

Carlos Lopes som är generalsekreterare för United Nations Economic Commission for Afrika (UNECA) skriver i AllAfrica att kontinenten knappast har råd att behålla dagens handelshinder mellan de afrikanska länderna.  De afrikanska ländernas handel mellan sig står för bara 16 procent av BNP, vilket kan jämföras med 70 procent för EU och 50 procent för Asien.

Den låga siffran är ett problem eftersom den reflekterar att den internationella handeln för de flesta afrikanska länder är liten. Stora handelsvolymer betyder ökat välstånd och stora handelsvolymer uppnår man genom att handla med sina grannar. I EU är ett lands största handelspartners som regel de närmaste grannarna. Även med globala värdekedjor tenderar länder som ligger nära varandra och har likartade kulturer och näringslivsstruktur att handla med varandra. Afrikanerna talar ofta om att de vill ha tillgång till EU:s marknad. Det är en helt riktig ambition och att EU öppnar upp för handel är viktigt för både oss i EU och länderna i resten av världen.

Den låga handeln inom Afrika är inte förvånande. I många fall har afrikanska länder legat i krig med varandra, men framför allt är tullarna höga. Tullarna ligger på nästan 8 procent i snitt mellan afrikanska länder, jämfört med tullarna mot övriga världen som ligger på 2,5 procent. Skillnaden är alltså kring 200 procent. Och 8 procent i snitt är högt, särskilt med tanke på att en genomsnittlig siffra inte ger hela bilden: många tullsatser ligger betydligt högre. Man kan också jämföra med EU och USA som vill ha bort tullar på 3,5 procent. Också på grund av att vissa tullsatser är betydligt högre än snittet.

Dessutom är själva tullnivåerna bara ett delproblem. Tullprocedurer mellan fullt utvecklade industriländer (t ex EU/USA) kan vara dyr, krånglig och tidsödande. Mellan afrikanska länder motsvarande process ofta rent mardrömslik och göder korruption på alla nivåer.

Och bakom alltsammans ligger förstås det faktum att WTO-processen har stannat upp totalt:

”Let us be realistic: it has become clear that the global trade reforms through the WTO’s Doha Round are not forthcoming. This is why Africa needs to make its own move and it needs to do it now. So the question is: are we moving fast enough?”

En bra fråga; går det fort nog?

Varje månad som frihandeln i Afrika och resten av världen fördröjs betyder att den globala välståndsökningen går långsammare än nödvändigt. I vår del av världen kanske det spelar mindre roll och många koketterar med att ifrågasätta tillväxt. Men för Afrika handlar det bokstavligt talat om liv och död att snabbt öka det ekonomiska välståndet.

Det blir allt mer uppenbart att WTO:s framtida uppgift ligger i ett försöka sammanföra ett antal stora regionala handelsavtal till ett globalt avtal. Det blir en lång och komplicerad process, men på ena eller andra sättet måste man komma vidare med arbetet på ett globalt frihandelsavtal.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
EU och handel får en egen minister. Bra prioritering.

Bra regering på handelsområdet blir bättre

Ann Linde som ny EU- och handelsminister  var en glad överraskning i Stefan Löfvens regeringsombildning. Hon har omfattande erfarenhet av internationellt arbete och deklarerade omedelbart sitt stöd för TTIP-avtalet. Dessutom kommer hon enligt uppgift ta ö...

Bra regering på handelsområdet blir bättre

Ann Linde som ny EU- och handelsminister  var en glad överraskning i Stefan Löfvens regeringsombildning.

Hon har omfattande erfarenhet av internationellt arbete och deklarerade omedelbart sitt stöd för TTIP-avtalet. Dessutom kommer hon enligt uppgift ta över Mikael Dambergs statssekreterare Oscar Stenström som är väl inkörd på handelsfrågor och TTIP.

Det finns verkligen inget att klaga över när det gäller Mikael Dambergs hanterande av TTIP, men handelspolitiken sköts av EU och som näringsminister har Damberg oundvikligen många andra frågor som tar hans tid och uppmärksamhet — de flesta med ett inrikesperspektiv.

Att handelsfrågorna blir hamnar hos EU-ministern är som sagt logiskt eftersom Sverige inte längre har en självständig handelspolitik. Den sköts helt och hållet av EU. Dessutom är det värdefullt att ha en minister som kommer att kunna ha närmare kontakter med socialdemokraternas representanter i EU-parlamentet. De har inte varit eniga med sina partikamrater i regeringen om TTIP. Marita Ulvskog var en gång hårdför EU-motståndare och återanvänder sina snart 30 år gamla argument mot EU när det gäller TTIP. Gissningsvis är det en bidragande orsak till att den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet har kommit att agera allt mer förvirrat.

Linde har också det svenska facket i ryggen. Förvisso har LO en del kritiska synpunkter på delar av avtalet, men det är i sig inget problem. Det är varken väntat eller önskat att EU ingår ett stort handelsavtal utan debatt. LO:s synpunkter och invändningar är — oavsett om man håller med om dem eller inte — rimliga, vilket är ganska ovanligt i debatten. 98 procent av all övrig kritik mot TTIP bygger på rena fantasier eller missförstånd. Förutsättningarna är alltså goda att Linde och LO kan upprätthålla en konstruktiv debatt när TTIP-avtalet förhoppningsvis en dag skall debatteras och beslutas.

Linde torde också med lätthet kunna hantera alla svåra frågor och hårda debatter med TTIP-motståndarna. Djupa kunskaper ger trovärdighet och försvårar för alla de vars huvudstrategi i debatterna bygger på att skrämmas genom att måla upp en bild av EU som något obegripligt ur vilket det kommer regler och lagstiftning som ingen har någon kontroll över.

Sammantaget kommer Ann Linde ge stabilitet åt utrikespolitiken på det område som trots allt är viktigast; Sveriges relationer med EU kommissionen och de övriga medlemsländerna. Hittills har utrikespolitiken varit extremt socialdemokratisk; ivriga kontakter med demokratiskt tvivelaktiga stater och yviga uttalanden av i bästa fall symboliskt värde, medan våra demokratiska grannar, viktigaste allierade och handelspartners ägnats ett mer förstrött politiskt intresse.

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Sparta. Numera.

Historien visar att slutenhet ger problem

Att vara för frihandel är inte nödvändigtvis ett principiellt ställningstagande. Trots allt är handel normaltillståndet i moderna industrisamhällen och de flesta av oss inser intuitivt det absurda i vara emot handel samtidigt som vi dagligen använder tusental...

Historien visar att slutenhet ger problem

Att vara för frihandel är inte nödvändigtvis ett principiellt ställningstagande. Trots allt är handel normaltillståndet i moderna industrisamhällen och de flesta av oss inser intuitivt det absurda i vara emot handel samtidigt som vi dagligen använder tusentals importerade produkter. Det är huvudsakligen grönvänstern som är förmögna till något så tanklöst som att protesttwittra mot handel och globalisering.  Det är ungefär som att IOGT-NTO skulle försöka locka folk till sina möten genom att erbjuda whiskeyprovning.

Men nästan all protektionism och nationalism är tanklöst poserande. Tyvärr förstår de som driver detta inte konsekvenserna av sin hållning.

Historieprofessorn Barry Strauss skriver i Wall Street Journal om antikens Aten som gick från att vara centrum i ett handelsimperium till besegrad makt som ett resultat av protektionism och nationell självtillräcklighet. Aten hade aldrig ett imperium i den meningen vi känner termen från till exempel det romerska imperiet. Aten lade inte under sig stora landområden. Istället etablerade man handelsstäder (ibland med stöd av militära operationer) och dominerade handeln genom valuta, mått och vikt och ett språk som talades mer eller mindre väl av handelsmännen runt medelhavet. Man lade sig inte i kulturers religion och sedvänjor. Däremot var det inte en helt och hållet fredlig verksamhet. De allierade städerna kring Egeiska havet var tvungna att ställa upp med militär styrka och de kunde inte lämna förbundet. Som Strauss skriver:

”The story begins about 2,500 years ago with an alliance between Athens and the Greek city-states of the Aegean. Historians usually call it an empire, but it was more like a cross between the European Union and the Warsaw Pact. It was meant to protect Greece against Persia and it succeeded so well that it left some allies complaining it had turned into a protection racket in which they were bullied into playing along but got nothing in return. Athens didn’t allow allied exits and backed up its position with force.

At first, things worked smoothly. Athens slowly turned the alliance into a common market in which Athenian coins, weights and measures became the norm, a kind of ancient euro. Athens’s free-trade zone fostered prosperity, democracy and the soaring confidence that built the Parthenon and fired the Golden Age of Greece.

Athens also had a magnetic appeal to immigrants. They came from far and wide and represented rich and poor. Immigrants competed with natives for jobs but not for political power since they were rarely allowed to become citizens.”

Det hela fungerade ganska bra med andra ord.

Men så kom nedgången, som enligt Strauss berodde på tre faktorer:

Nativism. Föreställningen att de ursprungliga medborgarna i ett samhälle skall ha en privilegierad ställning jämfört med senare kulturer.

Demagogi. Folkledare som bygger sin retorik på förenklingar, aggressivitet och vulgaritet. Om det finns någon etikett som passar på Donald Trump så är det just att han är en demagog. Konventionella politiska etiketter fungerar inte riktigt eftersom Trump är så ohämmat inkonsistent.

En konfliktskapande utrikespolitik. Aterna kom efterhand att allt mer använda stadens makt till att skaffa sig orättmätiga fördelar på sina allierades bekostnad. Att vara allierade med Aten gav kanske rikedom, men också förnedring.

Resultatet blev att Atens forna allierade till sist gjorde gemensam sak med stadens arvfiende Sparta. I och med peloponnesiska förlorade Aten allt.  Dess forna allierade hade förvisso vunnit kriget, men totalt sett hade även den försvagats och den hellenska kulturen återhämtade sig aldrig.

Just nu står USA inför en liknande utveckling. Trump är symptomet på att USA vänder sig inåt. Ett handelskrig och en politik som förnedrar forna anhängare kan ge mycket negativa konsekvenser.

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George
Större problem ju mindre du är.

Lyssna inte för mycket på storföretagen

Storföretag är inte alltid de bästa på att bedöma vad som är bra för ekonomis som helhet.

Lyssna inte för mycket på storföretagen

”Europas storföretag ser få fördelar med TTIP-avtalet” rapporterar Deloitte som gjort en enkät bland svenska företag:

”Politisk osäkerhet kring EU:s framtid och fortsatt kostnadsfokus påverkar nu tydligt Europas storföretag. Att skynda långsamt med stort fokus på kostnadskontroll har därför högsta prioritet. Men svenska finanschefer är väsentligt mer positiva än genomsnittet, enligt rapporten European CFO Survey från revisions- och konsultföretaget Deloitte. Gemensamt för storföretagens finanschefer är ett svalt intresse för frihandelsavtalet [TTIP] mellan EU och USA.”

Detta kommer säkert att användas av TTIP-avtalet kritiker. Men i själva verket är det dels självklart, och i huvudsak irrelevant.

Det finns nämligen ett tydligt mönster i hur näringslivets representanter uppfattar politiska regleringar. Stora företag har sällan något emot skatter och regleringar, förbud och påbud. De har hela avdelningar för att hantera arbetsrätten och sitta i sammanträden med facket, finansiella muskler för att klara av fördyrande tidsåtgång på grund av tullar, kontroller, planprocesser, tillstånd och överklaganden.

Observera att detta konstaterande inte är ett skäl att moralisera över stora företag, att säga att de borde agera politiskt för avregleringar. Företag skall vara företag. ”Business of business is business”. Ett välfungerande samhälle bygger på funktionsuppdelning och tydligt avgränsade revir. De demokratiskt valda politikerna stiftar lagarna och företagen följer lagarna. Företagets etik är enkel: det som är lagligt och också rätt. Stora företag är stora för att de bygger på goda idéer, gott entreprenörskap och  välfungerande organisationer så de kan ge kunderna valuta för pengarna. De är väl anpassade till den regulatoriska miljön de verkar under och kan inte vara annat; inga företag kan i längden försöka gå på tvärs med den politik som förs, lika lite som det kan försöka strunta i vad kunderna tycker.

Men det betyder också att representanter för stora företag inte skall tas på alltför stort allvar när de gör generella uttalanden om politik. Det som är bra för de för tillfället existerande storföretagen är inte nödvändigtvis bra för samhällsekonomin. Det viktiga på lång sikt är inte att de nuvarande företagen (och jobben) finns kvar. Det kommer de nämligen inte att göra. Förr eller senare sveps de bort av utvecklingen. Det viktiga är att det hela tiden uppstår nya företag (och jobb) i ekonomin.

TTIP är ett skolexempel på en sådan förändring. Ledningen i nu existerande stora företag som handlar över Atlanten ser ingen riktig nytta med TTIP. De hanterar ju redan effektivt de problem som handelshindren mellan EU och USA ställer till. De har anställda som bara hanterar tullbyråkratin, de kan sprida kostnader för att testa produkter två gånger eller göra olika versioner för olika marknader på många enheter.  Tvärt om har stora företag en viss nytta av att handelshinder fungerar som ytterligare trösklar för mindre konkurrenter och uppstickare.

Som politiker och opinionsbildare handlar det om att se samhällsintresset på lång sikt. Och då handlar det om att många företag startas och har optimala förutsättningar att växa och utvecklas. Företag som startas i Sverige är nästan alltid beroenden av att snabbt komma ut på världsmarknaden. Därför är frihandeln extra viktig för svenska företag. Det är en viktig skillnad mot företag i Frankrike, Tyskland, England och framför allt USA som har en stor inhemsk marknad. Visserligen har svenska företag tillgång till EU:s inre marknad, men den är dels sämre än sitt rykte och inte minst är den fragmentiserad av skillnader i språk och kultur. En annonskampanj eller TV-reklamfilm kan sällan användas över hela EU.

Kort sagt bör man ta begränsad hänsyn till vad stora företag säger om politik och regleringar. Inte för att de är okunniga eller har dolda agendor, men för att de är specialiserade på den miljö de verkar i och inte ser problemen för mindre aktörer och nystartade företag.

 

 

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Frihandel i media vecka 20

2016-05-19 USA behöver Norden skriver Ystads Allehanda på ledarplats: "TTIP innebär stora vinster för många bolag. Som Harry Flam, professor i internationell ekonomi, skriver på bloggen Ekonomistas kan till exempel Volvo lastvagnar spara tiotals miljo...

Frihandel i media vecka 20

2016-05-19

USA behöver Norden skriver Ystads Allehanda på ledarplats:

”TTIP innebär stora vinster för många bolag. Som Harry Flam, professor i internationell ekonomi, skriver på bloggen Ekonomistas kan till exempel Volvo lastvagnar spara tiotals miljoner genom att inte tillverka och certifiera två versioner av en motor, för att uppfylla liknande miljökrav i både USA och EU.

Samtidigt är det svårt att uppskatta hur prissättningen och tillväxten påverkas. Det är troligt att TTIP:s inverkan på BNP överdrivs av vissa anhängare av mer frihandel, men framförallt erbjuder TTIP politiker som Jonas Sjöstedt och Donald Trump en perfekt fiende i deras envetna globaliseringsmotstånd.

Osäkerheten kring TTIP för de frihandelsvänliga politikerna i Norden och USA närmare varandra. Socialdemokraterna och LO har många brister när det kommer till jobbskapande reformer, men i synen på TTIP förblir regeringen Löfven en progressiv kraft.

Det är en hållning långt viktigare än Sveriges uppblåsta kampanj för en meningslös plats i FN:s säkerhetsråd.”

 

2016-05-18

TPP kommer att gynna USA mest, men republikanerna ändå tveksamma, skriver William Mauldin i Wall Street Journal:

”Individual trade agreements have a much smaller effect on U.S. income and jobs than the overall trends in globalization, technology, demographics and productivity, they say.

Democratic lawmakers, labor leaders and environmental activists have said the TPP doesn’t go far enough to raise standards in Vietnam to prevent multinational companies from shifting U.S. jobs there or to other countries. Activists protested in front of the ITC in Washington on Wednesday, saying the report was designed to expedite passage of the TPP. The ITC is an independent government agency that includes three Democratic commissioners and three Republicans, all confirmed by the Senate.

But increasingly, Republicans aligned with the tea party and Donald Trump have also questioned trade agreements, a trend that could make it hard for House Republican leaders to muster votes for the deal.

Backed by business groups, some Republicans who support lifting trade barriers—including House Speaker Paul Ryan and Finance Committee Chairman Sen. Orrin Hatch—are demanding changes or clarifications to the TPP to protect the intellectual property of biologic drugmakers for longer periods or loosen the rules on customer data for financial institutions.

The administration is working with Republican lawmakers and trading partners on resolving these concerns.”

2016-05-16

Kristoffer Fjellner debatterar TTIP i DN och kommenterar bland annat de läckta förhandlingsdokumenten från från Greenpeace:

”Ungefär lika spännande som innehållet i ett cornflakes-paket. Så skulle jag beskriva de dokument som i förra veckan läcktes från förhandlingarna. Där finns inga överraskningar för den som har följt förhandlingarna. Tvärtom framgår det att EU-kommissionen följer det klara mandat EU:s medlemsstater och Europaparlamentet demokratiskt fastställt. Det framgår också att vår amerikanska motpart gör precis samma sak. Men Greenpeace och Naturskyddsföreningen fortsätter smutskasta förhandlingarna genom att paketera om gammal skåpmat som vi hört förut. Allt i syfte att stoppa förhandlingar i viktiga frågor rörande allt från regelsamarbete till kemikalier, investeringar och energi.

Regelsamarbete mellan EU och USA handlar om just samarbete och inget annat. Myndigheter och lagstiftare måste bli bättre på att prata med varandra och utbyta erfarenheter för att undvika nya handelshinder. Men det står oss alltid fritt att lagstifta som vi vill. Pratar verkligen EU och USA för mycket med varandra? Många av de stora utmaningarna av i dag är globala, inte minst på miljöområdet. Om vi blir bättre på att samarbeta kan vi sätta globala miljöstandarder som resten av världen tar efter. EU har redan världens starkaste miljöskydd, och USA kommer allt som oftast på andra plats. Om något decennium kan det vara för sent. Då kan länder som Kina och Indien ha sprungit ifrån oss. Då kommer de att diktera de globala spelreglerna om vi inte lyckas komma överens med USA. Det lär inte bli bättre för miljön.”

 

2016-05-15

Tidspress för TTIP skriver DI angående statsminister Löfvens besök hos president Obama.

”Både Barack Obama och Stefan Löfven poängterade under toppmötet och Barack Obama att målet är att avtalet ska hinna bli klart under 2016.

”Jag upprepar att vi jobbar för att frihandelsavtalet ska blir klart under det här året, ” slog Barack Obama fast.

Samtidigt är det svårt att skynda på arbetet från den europeiska sidan eftersom viljan att nå ett avtal varierar även inom EU. Tysklands tvehågsenhet i frågan ligger också som en våt filt över förhandlingarna.

”Det är en diskussion vi har, inte minst inom EU. Det finns en opinion som är emot, det kan inte förnekas, det gäller inte minst i Tyskland och Österrike där löntagarna är mycket skeptiska”, konstaterar Stefan Löfven.

Nyckeln för att lyckas handlar om ökat förtroende för avtalet, men just nu växer bristen på förtroende för TTIP.

”Från vårt perspektiv tittar vi på hur vi ska utveckla avtalets innehåll så att folk känner trygghet. Det gäller dels miljöfrågor, men också rättigheter både för löntagare och andra grupper. Investerarskyddet är en fråga som måste lösas – hur ska balansen se ut mellan investerare och politiken? Där tycker vi att demokratin måste styra men sedan måste det också finnas en trygghet för investerare men inte på bekostnad av demokratin”, säger Stefan Löfven.

Oavsett om det blir den favorittippade demokratiska kandidaten Hillary Clinton som vinner presidentvalet eller republikanernas stridbare kandidat Donald Trump, ser det alltså mörkt för TTIP. Men Stefan Löfven håller tummarna för Hillary Clinton och medger att han fruktar en framtid med Donald Trump som president för USA.

”Det är en person som förnekar klimathotet och som jag upplever som mycket mer isolationistisk och som säger att muslimer inte får komma in i landet. Det är klart att det är något helt annat än vad vi har sett hittills.””

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Ahlberg Cameras belysningar lyser upp en reaktor.

TTIP gör det mer naturligt att handla över Atlanten

Ahlberg Cameras tillverkar kameror som används i kärnkraftverk. Ett problem för företaget är att standarder för elsäkerhet och inspektion i kärnkraftverk skiljer sig åt mellan Europa och USA. Det innebär att mycket tid och pengar läggs på att certifi...

TTIP gör det mer naturligt att handla över Atlanten

Ahlberg Cameras tillverkar kameror som används i kärnkraftverk. Ett problem för företaget är att standarder för elsäkerhet och inspektion i kärnkraftverk skiljer sig åt mellan Europa och USA. Det innebär att mycket tid och pengar läggs på att certifiera produkterna för olika marknader. Här skulle ett frihandelsavtal kunna göra stor nytta genom att sätta standarder som är gemensamma för EU:s medlemsländer och USA.

1981 grundades Ahlberg Cameras av Ulf Ahlberg. Han arbetade som inspektör av kärnkraftverk och såg behovet av att förbättra den kamerautrustning som användes. Sedan några år har Ulf gått i pension och företaget drivs vidare av hans son Joakim. Bland de produkter som tillverkas i fabriken i Norrtälje, där också huvudkontoret ligger, finns bland annat: undervattenskameror för inspektion i kärnkraftverk; övervakningskameror i luft för processövervakning i kärnkraftverk; belysningar som lyser upp undervattensmiljöer i kärnkraftindustrin och avancerad mjukvara för bildförbättring. Man gör även skräddarsydda produkter utifrån kundernas önskemål. Då tillverkas produkten från scratch, i vissa fall i bara ett exemplar.

Ahlbergs har också ett kontor i Varberg, där produktutveckling sker, och ett försäljnings- och servicekontor i USA. I dag återfinns företagets produkter i ungefär en tredjedel av världens drygt 400 kärnkraftsreaktorer. Stora kunder återfinns i Sydkorea och Japan, men USA är företagets överlägset största marknad. Det är också det land som har flest reaktorer och där finns en stor potential att öka försäljningen, berättar Joakim Ahlberg.

– USA är den största marknaden för oss, utan tvekan. I dag säljer vi produkter till drygt hälften av reaktorerna där, så det finns fortfarande en stor potential att sälja mer.

Den amerikanska marknaden står för ungefär en tredjedel av Ahlberg Cameras totala omsättning på 5-7 miljoner Euro per år.

Kamerorna används bland annat när årliga inspektioner av reaktorerna ska göras. Varje år stängs reaktorn av för bränslepåfyllning och inspektion av svetsfogar och liknande. Med hjälp av Ahlbergs kameror kan eventuella skador på svetsfogarna upptäckas, som i så fall behöver lagas. Om det då visar sig att de kameror man har inte räcker till behövs snabbt nya kameror komma på plats. En reaktor som står stilla kostar cirka 1 miljon USD per dag.

– Varje timme tickar 50 000 USD iväg. Så det är viktigt med snabb leverans. Kunderna vill ha utrustningen så fort som möjligt och om vi inte har varorna i lager så går de till en konkurrent istället, berättar Joakim Ahlberg.

För att kunna leverera kameror så snabbt som möjligt har Ahlbergs ett sälj- och servicekontor i Wilmington, North Carolina. Här ser Joakim Ahlberg en av fördelarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA skulle komma till stånd.

– Idag är tullproceduren lite omständlig i USA. Vi skickar oftast sakerna till vårt kontor och därifrån till slutkund, för att få en lättare tullhantering, för då har vi mer koll på processen och då kan vi få saker igenom tullen på två dagar. Men om vi istället väljer att skicka direkt till slutkunden så kan det ta en vecka. Och det är ju bråttom för våra kunder. Om vi istället skulle säga att ”vi har saker i lager i Sverige, ni får dem om tre dagar” och produkterna sedan blir fast i tullen och det tar en vecka att få fram dem, då blir ju kunderna upprörda. Ibland har det till och med hänt att de har avbeställt saker som har fastnat i tullen.

Skulle tullen tas bort helt, i och med ett frihandelsavtal, så borde det också bli lättare att få sakerna genom tullen, resonerar Joakim Ahlberg. Då behöver de ju bara kontrollera så att inga olagliga produkter skickas.

En annan fråga gäller olika standarder på olika marknader. I USA används UL-standard för elsäkerhet, vilket motsvarar den CE-standard som används i exempelvis Europa. För inspektion av kärnkraftverk används ASME-standard i USA. Också den liknar den som används i Europa men är inte riktigt likadan. Eftersom olika standarder används måste produkterna certifieras en extra gång om de ska säljas till den amerikanska marknaden.

– Om vi designar en produkt och vill sälja den till en statlig enhet i USA som kräver UL då behöver vi certifiera den med ett UL-certifieringsföretag. Det finns svenska sådana företag, men det kostar mycket och det tar månader att göra en sådan certifiering. Så det är en stor process att göra en UL-certifiering. Det kommer hit folk och inspekterar vår fabrik. Och om den inte riktigt uppnådde kraven eftersom de skiljer sig mot de som gäller för CE så får man göra om inspektionen. Inspektioner sker årligen.

CE-märkningen är lättare att få igenom, menar Joakim Ahlberg. Proceduren är enklare och märkningen gäller i hela världen, medan UL-märkningen används uteslutande i Nordamerika. Dessutom är CE-standarden mer flexibel så att det går att göra en produkt som är både UL- och CE-godkänd. Här skulle ett frihandelsavtal där regionerna kommer överens om en gemensam standard kunna göra stor nytta.

– Det stora problemet är att det tar mycket tid och kraft att göra både UL- och CE-certifiering, det är en tidsödande och kostsam process. Det här är något som alla företag som exporterar till USA lider av, att det tar tid och pengar att certifiera. Och när nästa version av produkten kommer så måste man göra om allt vilket försenar vår produktutveckling. ”Ska vi verkligen certifiera denna version eller vänta till nästa, den kommer ju snart”, resonerar en del företag. Sådana hänsynstaganden kan leda till att produkter lanseras senare på vissa marknader och att man därmed inte blir lika konkurrenskraftig.

I stort är Joakim Ahlberg övertygad om att minskade handelshinder mellan Europa och USA genom frihandelsavtalet TTIP kommer att leda till ökad försäljning, eftersom USA är Ahlbergs största marknad. Ökad försäljning leder i sin tur att Ahlbergs kommer att behöva förstärka med mer personal. Han pekar också på att frihandelsavtalet skulle göra det mer naturligt för amerikanska företag att handla från Europa.

– Idag är det är lite främmande för dem med utländska företag. Jag tror att man skulle knyta ihop USA och EU så att de kommer närmare varandra. Frihandelsavtalet TTIP blir en signal om att vi är bra att samarbeta med.

Visst skulle detta också innebära att det blir lättare för Ahlbergs amerikanska konkurrenter att sälja sina produkter på den europeiska marknaden. Men det ser inte Joakim Ahlberg som något problem.

– Jag är för fri konkurrens. Då vinner den som har bäst produkt. Inte den som har ”bäst” handelshinder.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Handelsnyheter från Vieuws

Den 16 maj flaggade kommissionen för nya sätt att öka transparensen för de så kallade Trade Defens Instruments (TDI:s) som EU använder. Syftet är att öka förutsägbarheten när det gäller åtgärder mot dumpning och subventioner. Den 20 maj förväntas kom...

Handelsnyheter från Vieuws

  • Den 16 maj flaggade kommissionen för nya sätt att öka transparensen för de så kallade Trade Defens Instruments (TDI:s) som EU använder. Syftet är att öka förutsägbarheten när det gäller åtgärder mot dumpning och subventioner.
  • Den 20 maj förväntas kommissionen överklaga WTO:s beslut om Argentinas biodiesel.
  • Den 23 maj kommer EU och Phillipinerna att påbörja förhandlingar om ett frihandelsavtal.
  • Den 24 maj röstar INTA om WTO:s avtal om teknologiprodukter från organsationens ministerkonferens i december. Avtalet kommer att ta bort tullarna på en ran högteknologiska produkter som medicisk utrustning, GPS-mottagare och spelkonsoler.
  • Mellan den 26 maj och 3 juni hålls den 18 förhandlingsrundan för TISA.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Visa flera poster