Kina är också en handelskrigare. Framför allt är de ute efter teknologi. Man är inte nöjd med att tillverka billigt medan vinsterna hamnar i USA.

Kina är också en handelskrigare av rang

Den enes död den andres bröd. Eller kanske snarare den enes problem den andres möjligheter. Trumps angrepp på Kinas handelspolitik är förenklad och förgrovad -- men inte helt utan grund. Dels kan det vara så att Kina faktiskt manipulerar sin valuta även om...

Kina är också en handelskrigare av rang

Den enes död den andres bröd. Eller kanske snarare den enes problem den andres möjligheter.

Trumps angrepp på Kinas handelspolitik är förenklad och förgrovad — men inte helt utan grund. Dels kan det vara så att Kina faktiskt manipulerar sin valuta även om det är svårt att exportera, men framför allt har de en rad olika strategier för att underlätta export och försvåra import. Det är subventioner till inhemska företag, byråkratiska tullprocedurer, rättsosäkerhet, tvång för investerare att ingå samarbeten och dela med sig av teknik och kunnande, begränsade möjligheter att delta i offentliga upphandlingar och en rad andra liknande metoder. Kina gör sitt bästa för att framstå som frihandelns kämpe och får god draghjälp av Trump som sätter en ära i sin provokativa retorik när det gäller handel.

Tvärt om förefaller han enligt en artikel i  Wall Street Journal förbereda en upptrappning av handelskriget genom att driva igenom en förändring av sättet att beräkna handelsunderskottet.

”The Trump Administration’s trade policy still isn’t clear, but one worrying sign is an effort to recalculate U.S. trade flows to show larger deficits. This trick, which is borrowed from the political left, deserves to be hooted down as an attempt to manipulate statistics to assist bad economic policy.

The Journal reported this weekend that Trump officials have asked employees at the Commerce Department and Office of the U.S. Trade Representative to calculate U.S. trade flows in a way that exaggerates the overall U.S. trade deficit, overstates deficits with countries such as Mexico, and even creates the illusion of deficits where none exist. Some bureaucrats complied, the Journal wrote, “but included their views as to why they believe the new calculation wasn’t accurate.”

The dissenters are right. The requested method applies fuzzy math to the treatment of “re-exports,” or goods that arrive in the U.S. as imports but leave unchanged as exports. Think of a car dealer in Buffalo that imports 100 BMWs from Germany but sells 50 across the border in Toronto. The proper way to book this transaction in official data, as the U.S. has for decades, is to record that 100 cars arrived as imports and 50 left as exports, for a net of 50 imports.

The Trump team wants to exclude the value of re-exports from the U.S. export total because these goods aren’t manufactured in the U.S., while keeping them on the import side of the equation. So official data would suggest that 100 cars arrived as imports and zero left as exports, for a net of 100 imports. This is single-entry trade bookkeeping.”

USA:s agerande gör det alltså för tillfället lättare för Kina att komma undan med sina egna protektionistiska strategier.

Men lösningen är förstås inte att som USA nu planerar skjuta sig själv i foten, med eller utan udda sätt att beräkna handelsbalansen.

Tyskarna tar nu istället chansen. När Kina står inför hotet att tappa en del av exporten till USA kanske de är villiga att försöka förbättra handelsrelationerna med andra länder.

Jörg Wuttke, chef för EU:s handelskammare i Kina ser enligt Politico framför sig möjligheten att få Kina att gå med på att jämna ut spelplanen.

”German businesses have long complained that free trade does not mean the same in Beijing as it does in Berlin, and that they have not been granted the same access to Chinese markets that their Chinese counterparts enjoy in the EU.

“German companies in China continue to be faced with various barriers to market access, such as joint venture requirements resulting in a comprehensive transfer of technology in certain industries, like the automotive or rail industry, or restrictions of access to public tenders or product approval procedures,” confirmed a November 2016 statement by the German Chambers of Commerce’s Greater China chapter, adding: “The lack of intellectual property protection and insufficient legal certainty hamper both market entry and market development for German companies in China.””

Hittills har Kina varit kallsinnigt till alla försök att göra överenskommelser. Förhandlingarna om ett investeringsavtal mellan Kina och EU har exempelvis lagts på is av kineserna. Samtidigt är kineserna aggressiva när det gäller investeringar och uppköp i Tyskland:

”Over the last couple of years, Chinese companies, many of them supported by the Chinese government, have been on a global spending spree. One of their primary targets in Europe has been German high-tech companies, with experts warning this will harm the competitiveness of European business in the long term.

Last year alone, Chinese companies took over robotics maker Kuka for €4.4 billion, waste incinerator EEW Energy for €1.4 billion, residential property group BGP for €1.1 billion and industrial machinery maker KraussMaffei Group for almost €1 billion.”

At the same time, German companies face major obstacles in China. During a panel discussion at the Berlin conference, Gordon Riske, CEO of multinational manufacturers Kion, spoke of Chinese authorities using industry standards “as hidden instruments to push [foreign investors] out of the market.”

Bilden är alltså inte så enkel att Trump och USA är de onda och kineserna de goda. Tvärt om har både USA och Kina hittills fört ett lågintensivt handelskrig om marknadsandelar. Samtidigt gör kineserna sitt bästa för att komma åt västerländsk teknologi eftersom de identifierat att väst fortsätter att hålla ledningen när det gäller teknisk utveckling. Apple och Iphone är amerikanska varumärken och det är i USA största delen av vinsterna hamnar. Kina är fortfarande ett land där billig arbetskraft sätter samman västerländska produkter.

EU kanske kan bryta detta och få Kina att spela på samma villkor, men det bör man inte tro förrän man ser det. Inte minst eftersom EU också har fingrarna i den protektionistiska syltburken.

 

Kommentarer

Deonfebruari 23, 2017
Christer Eckfebruari 22, 2017
Visst, Jakob, jag kan hålla med om att det är skillnad mellan brittisk samväldeshandel och EU-handel med Kina. Att de "stackars" frysta lammen färdades runt halva jordklotet (i bägge riktningarna) beror säkert på ett tit-for-tat-agerande, gör ni så gör vi likadant (jag vet inte vem som började). så går det givetvis inte att hantera handeln med Kina. Ett enat EU (kanske en önskedröm?) kan på någotsånär lika förutsättningar förhandla fram hyffsade handelsavtal med Kina, dvs handelsavtal av typen win-win. Detta trots att Kina är en diktatur (med en viss marknadsliberalism). Dessutom handlar ju EU utan större betänkligheter med ett mindre och mindre demokratiskt Turkiet (för att inte glömma bort, också med Ryssland, trots alla restriktioner).
Jakob Sellbergfebruari 22, 2017
Visst har du rätt Christer i att det krävs reglerade frihandelsavatal! Sedan så vet jag väl inte om jag skulle jämföra ganska harmlösa jordbruksstöd med vad Kina gör. Vilken högintellektuell kommentar du ger Björn. Blir skitbra om hela stålindustrin i Europa försvinner. Vi behöver ju trots allt inte tillverka stål överhuvud taget. Efter det kan de ta pappersindustrin. Sedan bilindustrin. Vi kan ju till och med börja importera stridsflyg från Kina snart, varför ska vi i västvärlden hålla på med sånt för när kineserna kan göra det bättre?
Christer Eckfebruari 22, 2017
När jag var på Nya Zeeland för ett 15-tal år sedan såg jag i ett snabbköp djupfryst lamm från Storbritanien. Märkligt, tyckte jag och kollade något år senare i ett brittiskt snabbköp och, mycket riktigt, där fanns djupfryst lamm från Nya Zeeland! Exportsubventioner och merkantilistiska ideer finns alltså inte bara i diktaturer utan också i utvecklade (?) västerländska ekonomier. Slutsatsen kan bara bli att det krävs frihandelsavtal som täcker mer än bara själva varutransporten över nationsgränserna.
Björn Abelssonfebruari 22, 2017
Om ett land vill subventionera sin export, och alltså erbjuda andra länder att köpa deras produkter till underpris, så är det väl bara att tacka och ta emot? De inhemska producenter som eventuellt blir utkonkurrerade får väl tillverka något annat. Man får förstås ha en viss koll på att det inte bara handlar om en tillfällig dumpning som följs av högre priser när väl konkurrenterna är utslagna. Men för de flesta produkter finns det många leverantörer att välja mellan, så om den dumpande producenten höjer sina priser finns det oftast någon annan som inte ligger så väldigt mycket högre i pris.
Jakob Sellbergfebruari 22, 2017
Det är ju bara att titta på vad Kina gör med vår stålindustri så ser man vad de sysslar med... Jag är inte positiv alls till frihandel med Kina, frihandel ska enligt mig bedrivas med länder som är marknadsekonomiska. Inte diktaturer som medvetet subventionerar ut exporten.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Free trade? What's in it för me?

Frihandel med Ryssland lönsamt enligt studie

Tidningen Deutsche Welle rapporterar om en studie som säger att EU och Ryssland skulle vinna på frihandel. "A free trade area for the European Union, Russia and other states would have economic advantages for all concerned, according to model-based c...

Frihandel med Ryssland lönsamt enligt studie

Tidningen Deutsche Welle rapporterar om en studie som säger att EU och Ryssland skulle vinna på frihandel.

”A free trade area for the European Union, Russia and other states would have economic advantages for all concerned, according to model-based calculations by the Ifo Institute. According to Ifo’s research results, a comprehensive agreement between the EU and the Eurasian Economic Community could lead to a 0.2 percent increase in real per capita income in the EU, corresponding to an annual EUR 91 upturn in per capita income. For Russia this increase could be as high as three percent or EUR 235 per year. “These income gains stem from the fact that the economic structures on all sides are highly complementary,” explained Gabriel Felbermayr, Director of the Ifo Center for International Economics speaking at a conference held at the Ifo Institute entitled: “Common Economic Space from Lisbon to Vladivostok.”

“A free trade agreement is barely conceivable as long as the Ukraine conflict remains unsettled. Such a pact could nevertheless form an integral part of a new strategic partnership between the EU and Russia,” noted Felbermayr. For Germany a free trade agreement with Russia and the other states in the Eurasian Economic Community could lead to growth of 31 billion euro in exports, which would have to be offset against negative trade diversion effects totaling 9 billion euros. These negative effects would be due to higher Russian exports to the EU in sectors like metal products, for example, which would crowd out Germany’s exports of such products. Other EU countries may also stand to benefit from a free trade agreement.

The model indicates that a free trade agreement would boost Russia’s exports to the EU by around 71 billion euros. Russia’s exports to the rest of the world would also pick up thanks to the availability of cheaper machinery and intermediate products from the EU, which would boost Russia’s overall competitiveness and give it advantages in third-party markets. Overall, Russia’s exports would increase by around 77 billion euros. Other countries in the Eurasian Economic Community would also stand to benefit from a free trade agreement, according to the Ifo study conducted on behalf of the Bertelsmann Foundation.”

Slutsatserna kommer säkert kritiseras. Dels är Ryssland förstås kontroversiellt i dagsläget, och dels har Bertelsmann Foundation för ett par år sedan publicerat siffror på vinsterna med TTIP som inte riktigt kunde försvaras.

Men i grunden är det förstås riktigt och gissningsvis hoppas de allra flesta på att de framtida relationerna med Ryssland skall förbättras. Ett Ryssland med riktig marknadsekonomi har potential för att få hög tillväxt och bli en viktigt marknad för EU.

Tyskarna är dessutom relativt sett positiva till Ryssland och kring 6000 tyska företag har behållit sina verksamheter i landet. Det finns alltså potential för att snabbt öka det ekonomiska samarbetet.

Men samtidigt är det självklart en lång väg att gå innan Ryssland kan bli en fullvärdig partner i ett frihandelsavtal. Exempelvis är det svårt att se hur investerare skall kunna garanteras rättssäkerhet i ett land där stat, näringsliv och organiserad brottslighet är sammanväxta.

 

 

 

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenfebruari 21, 2017
Tack för synpunkten. Du har tyvärr förmodligen helt rätt. Inom överskådlig framtid kommer det bli sämre, inte bättre. Optimist-pessimisten skulle säga att det finns potential, men den går av allt att döma inte att realisera...
Johannafebruari 20, 2017
Ne,j det finns ingen potential. Ryssarna fortsätter att visa att de inte är att lita på och att man bör avlägsna sig från att ha med dem att göra. I en perfekt värld så visst, men jag skulle rekommendera de företagen som verkar i Ryssland att dra sig ur.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 7

2017-02-16 EU-parlamentets godkännande av CETA-avtalet mellan EU och Kanada är veckans stora nyhet på frihandelsområdet. Vi börjar med finska Yle.fi: "Förhandlingarna om Ceta-avtalet har pågått i många år. Avtalet väntas gälla provisoriskt från april ...

Frihandel i media vecka 7

2017-02-16

EU-parlamentets godkännande av CETA-avtalet mellan EU och Kanada är veckans stora nyhet på frihandelsområdet. Vi börjar med finska Yle.fi:

”Förhandlingarna om Ceta-avtalet har pågått i många år. Avtalet väntas gälla provisoriskt från april 2017, och träder helt i kraft då det har ratificerats av alla nationella och regionala parlament inom EU.

Utrikeshandels- och utvecklingsminister Kai Mykkänen säger att det är en mycket god nyhet för Finland att Europaparlamentet godkände Ceta-avtalet med en så klar majoritet.

– Det tyder på en positiv attityd till frihandel. När avtalet snart kan börja tillämpas provisoriskt underlättas också finska företags tillgång till den kanadensiska marknaden med 35 miljoner konsumenter, säger Mykkänen i ett pressmeddelande.”

 

2016-07-15

I Realtid.se skriver Professorn i internationell ekonomi, Carl B Hamilton, om att ny främlingsfientlighet och gammal protektionism går hand i hand:

”Därför finns risken att Trump för att uppnå högre effektivitet i sin protektionism går vidare med handelshinder på import från alla länder! Genom Trumps valseger, och i den europeiska och amerikanska debatten, är det gruppen arbetslösa rostbältsarbetare som nu drar till sig nästan all uppmärksamhet. Trump bortser från att importerade billiga produkter i USA företrädesvis köps av låg- och medelinkomsttagare, vars realinkomst tack vare billigare import är väsentligt högre än om varorna istället hade producerats i USA. (Skillnaden är beräknad till mellan 20 och 50 procent högre realinkomst för låginkomsttagare tack vare lägre priser på import.)

I diskussionen förvrids logik, orsaker och storleksordningar i sökandet efter enkla ekonomiska förklaringar till väljarnas beteende och ledarnas populism. Det är varken import eller invandring som leder till att alla människor under arbetslivet till exempel får byta arbetsuppgifter och kan bli arbetslösa.

Import och migration från andra länder bestämmer inte ett lands arbetslöshet.

Tvingas man byta jobb i USA beror det i 80 till 90 procent av fallen på tekniska förändringar, som automatisering. Politiska åtgärder ska varken stoppa tekniska framsteg eller internationell handel utan ska stödja människor som flyttar från ett jobb och yrke till ett annat.

Idag är fattigdomsbekämpning och frihandel viktigare än på länge, men också svårare att stoppa. Företag som exporterar är numera ofta stora importörer. För att producera för export krävs normalt även import av komponenter och tjänster. Cirka 80 procent av all utrikeshandel idag ingår som länkar i så kallade globala värdekedjor, det vill säga är länkar i produktions- och försäljningskedjor över gränserna. En renodlad klassificering av handlande företag i export- och importföretag går knappast längre att genomföra. Export och import förutsätter varandra.”

 

2017-02-14

Mexikanerna slår tillbaka i handelskriget Trump startade enligt tidskriften Reason:

”The United States is currently the largest producer and exporter of corn, but that title may take a hit if Guerrero Sen. Armando Rios Piter gets his way. CNN reports that the Mexican lawmaker will introduce a bill that would require all of that country’s corn imports to come from Brazil or Argentina rather than the U.S.

(—)

Trump has criticized NAFTA as being one-sided, but the numbers suggest otherwise. A study commissioned by the U.S. Chamber of Commerce in 2012 found that ”trade with Canada and Mexico supports nearly 14 million U.S. jobs, and nearly 5 million of these net jobs are supported by the increase in trade generated by NAFTA.”

U.S. farmers also benefitted from NAFTA, with CNN reporting that corn exports to Mexico rose from $391 million in 1995 to $2.4 billion in 2015.

”Prior to NAFTA, Mexico’s tariffs were highest for agricultural products,” the Chamber of Commerce report explains. ”NAFTA allowed American farmers and ranchers to get past those barriers. As a result, U.S. agricultural exports to Mexico have quintupled since NAFTA entered into force, and the United States today supplies three-quarters of Mexico’s agri-food imports.”

Piter’s corn bill threatens this boon to U.S. farmers.

Economic protectionism comes with a price tag, and it will be the United States who ends up footing the bill. While Trump may argue that his policies will bolster the U.S. economy and its workers, he’s far more likely to start a trade war, which in turn will hurt those he claims to want to help the most.”

 

 

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Aktivism. Beskrivs som en fransk specialitet. Men som så ofta var amerikanerna först.

EU:s protektionism drivs av aktivister som söker sin mening

"Inom politiken gör man ofta saker av två skäl. Det man säger till väljarna, och det verkliga skälet." I går godkändes CETA avtalet av EU-parlamentet. Sveriges miljöpartister röstade emot och socialdemokraterna lade ner sina röster. Framför allt det se...

EU:s protektionism drivs av aktivister som söker sin mening

”Inom politiken gör man ofta saker av två skäl. Det man säger till väljarna, och det verkliga skälet.”

I går godkändes CETA avtalet av EU-parlamentet. Sveriges miljöpartister röstade emot och socialdemokraterna lade ner sina röster. Framför allt det senare är anmärkningsvärt; Socialdemokraterna har inte med sina egna EU-parlamentariker när det gäller en för Sveriges välstånd helt central fråga. Mer om detta hos Fjellner.eu.

Det finns en tydlig skillnad mellan protektionismen i USA och EU.

I USA ser vi nu en mycket traditionell protektionism som bygger på en föreställning om samhällsekonomi vilket bevisades vara felaktig för hundratals år sedan och ett nostalgiskt hopp om att USA åter skall kunna bli som det var när Elvis slog igenom. Dessutom bygger föreställningen på en god del nationalism: det är en patriotisk handling att köpa amerikanskt eller exportera, ett sorts landsförräderi att köpa utländska varor och importera. Det är en nationalism som säger att vi skall stärka vår nation! Handelsbalansunderskott skall ersättas med överskott!

Inom EU ser vi istället en annan sorts nationalism. Den bygger på föreställningen att EU är så mycket mer utvecklat när det gäller demokrati, arbetsrätt, miljö, folkhälsa än andra länder. Ett mer utvecklat samarbete riskerar att öppna oss för omvärldens primitiva åsikter och beteenden.

Det är förvisso så att många länder har lägre standarder än EU på många områden. Men när det gäller sådant som socialförsäkringssystem, arbetsmarknad och arbetsrätt finns det ingen enhetlig EU-standard. EU är inte ett land.

Men finns det något land som ligger jämsides eller till och med före EU när det gäller sådana frågor är det Kanada. Därför är det så förvånande att CETA-avtalet motarbetas så intensivt av vänstern och miljörörelsen i EU. Och mot bakgrund av att Kina, en av världens största miljöbovar och diktaturstater, är en uppskattad handelspartner är motståndet extra obegripligt. Miljövänner borde ju vara glada över ett tätare samarbete mellan EU och Kanada, två samhällsbildningar som verkligen tar miljö- och klimat på allvar. Visst, man utvinner olja och gas i Kanada, men det gör vi faktiskt i EU också. Framför allt är EU totalt beroende av fossila bränslen för decennier framåt. Visserligen har EU inget separat handelsavtal med Kina, men Kina är med i WTO och kom med utan protester från EU.

Med andra ord är det fullständigt orimligt med motstånd, protester, demonstrationer mot CETA-avtalet.

Och något sådant fanns inte heller från början.

CETA-avtalet förhandlades fram i lugn och ro mellan 2009 och 2014. Parlamentet och kommissionen informerade löpande. Pressmeddelanden skrevs och hamnade i redaktionernas papperskorgar. Lugn och ro som det brukar vara kring handelsavtal. Påståendena om att dessa förhandlas fram i hemlighet är helt fel. Arméer av informatörer sysselsätts med att försöka skapa intresse, men i normalfallet bryr sig ingen.

Men så påbörjades förhandlingarna om TTIP-avtalet med USA. Eftersom USA-hat är en säker marknadsnisch för vänstern — professionell aktivism handlar om stålar och stålar får man från människor som är rädda, arga och hatar — drog hela maskineriet igång.

Men då påpekade de som försvarade TTIP-avtalet att CETA-avtalet redan existerade, och de hade ingen klagat över. Varför reagera så starkt på TTIP? Varpå TTIP-aktivisterna också blev tvungna att kasta sig över CETA.

Det är extra tråkigt eftersom CETA och TTIP skiljer sig åt ganska mycket. USA och Kanada är helt olika samhällen.

Men det spelar mindre roll. Nu är vänstern och miljörörelsen tvingade att försöka måla upp de hyggliga kanadickerna som miljöbovar och allmänt obehagliga.

TTIP-avtalet är inte dött.  Det ligger kvar på amerikanska regeringens hemsida och det sista pressmeddelandet är från den 17 januari 2017.  Men det gör även TPP-avtalet. Det är troligt att Trump kommer att sänka även TTIP om något nämner det för honom.   Samtidigt är det uppenbart att Trumps önskan att ingå separata handelsavtal med enskilda länder inte är tillämpligt på EU. Men bara en ytterst tjockhudad optimist kan känna något större hopp just nu.

Men sammanfattningsvis är det uppenbart att CETA/TTIP-motståndet mest fyller funktionen att hålla ”alternativrörelsens” professionella aktivister med intäkter och existensberättigande.

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
Just nu verkar inte det här pusslet gå ihop, men det finns många andra på gång.

USA är inte världen — många positiva händelser på handelsområdet

Det är som frihandelsvän lätt att bli lite moloken över utvecklingen i USA. Men å andra sidan är USA inte världen. Det händer mycket positivt, framför allt från EU:s sida. "Fästning Europa" är en klatschig metafor för cynikern och den har en viss verk...

USA är inte världen — många positiva händelser på handelsområdet

Det är som frihandelsvän lätt att bli lite moloken över utvecklingen i USA.

Men å andra sidan är USA inte världen. Det händer mycket positivt, framför allt från EU:s sida. ”Fästning Europa” är en klatschig metafor för cynikern och den har en viss verklighetsanknytning, men på samma sätt som USA inte är hela världen är den frihandelsfientliga strömningarna i EU inte på något sätt representativt för hela EU eller allt EU gör.

I morgon håller EU-parlamentet debatt och omröstning om CETA-avtalet med Kanada. Av allt att döma kommer avtalet att godkännas och då delvis börja tillämpas under den tid det tar att få godkännanden från alla EU-ländernas parlament.

Mer information här.

EU arbetar också med en enorm mängd olika frihandels- och investeringsavtal.

Den utmärkta nyhetssajten Europaportalen har publicerat en bra artikel och sammanställning. Jag har helt fräckt citerat deras sammanställning i sin helhet nedan, men både artikeln och sajten är väl värd att läsa för alla med intresse av handel och EU-frågor:

Godkända frihandelsavtal 2016
Georgien Ett omfattande handelsavtal
Moldavien Ett omfattande handelsavtal

Handelsavtal som träder i kraft provisoriskt under 2017
Kanada (Ceta) Sannolikt i mars 2017.

Provisoriska avtal inte slutligt godkända av nationella parlament
Ukraina Ett omfattande handelsavtal, ej godkänt av Nederländerna
Peru Ett mindre omfattande handelsavtal
Columbia Ett mindre omfattande handelsavtal
Ecuador Ett mindre omfattande handelsavtal

Färdigförhandlade handelsavtal men inte klara för slutgodkännande
Singapore EU-domstolen avgör vilken instans som ska godkänna
Vietnam Legal översyn pågår

Pågående handelsförhandlingar
Japan Omfattande avtal, kan bli klart 2017
USA Omfattande avtal
Indonesien Mindre omfattande handelsavtal
Filippinerna Mindre omfattande handelsavtal
Tunisien Kanske ett omfattande avtal
Mexiko Omförhandling av avtal
Brasilien Traditionellt avtal
Argentina Traditionellt avtal
Uruguay Traditionellt avtal
Paraguay Traditionellt avtal

Andra avtal som inte är klara
Kina 26 investeringsavtal ska bli ett
Burma Investeringsskydd
Turkiet Omförhandling av tullunion med EU
TiSA Förhandlingar med 23 WTO-medlemmar om frihandel kring tjänster
EGA Förhandlingar med 18 WTO-medlemmar om frihandel med miljövaror

Kommande förhandlingar om frihandelsavtal Ett omfattande avtal
Nya Zeeland Ett omfattande avtal
Jordanien Traditionellt frihandelsavtal
Chile Omförhandling av avtal
Azerbajdzjan Diskussioner pågår om förhandlingsstart

Förhandlingar som stoppats eller stannat av:

Malaysia
Thailand
Indien
Marocko
Egypten
Israel
Libanon
Algeriet
Palestina
Syrien
Libyen
Ryssland
Iran
Irak

Gulfstaternas samarbetsråd: Kuwait, Saudiarabien, Bahrain, Qatar, Förenade Arabemiraten och Oman

23 parter som förhandlar om frihandel för tjänster: TiSA
EU
Australien
Kanada
Chile
Colombia
Costa Rica
Hong Kong
Island
Israel
Japan
Liechtenstein
Mexiko
Nya Zeeland
Norge
Pakistan
Panama
Paraguay
Peru
Sydkorea
Schweiz
Taiwan
Turkiet
USA

19 parter som förhandlar om frihandel för miljövaror, EGA:
EU
USA
Kanada
Kina
Nya Zeeland
Singapore
Japan
Australien
Hong Kong
Sydkorea
Costa Rica
Chile
Mexiko
Turkiet
Israel
Norge
Island
Schweiz
Taiwan

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Allt made in USA. Men det var då det.

”Unwinding and repatriating the international supply chains…”

Trumpadministrationens handelspolitik och argumentation tar sig allt mer bisarra uttryck. I senaste numret av National Review skriver George Will om de senaste idéerna. Citatet i rubriken kommer från en intervju i Financial Times med Peter Navarro, o...

”Unwinding and repatriating the international supply chains…”

Trumpadministrationens handelspolitik och argumentation tar sig allt mer bisarra uttryck.

I senaste numret av National Review skriver George Will om de senaste idéerna.

Citatet i rubriken kommer från en intervju i Financial Times med Peter Navarro, ordförande för The National Trade council.

Han talar alltså om att rulla upp (eller avveckla) och nationalisera de internationella värdekedjorna som USA:s största och mest effektiva företag är beroende av.

”This will make life interesting for, among many others, America’s third- and 24th-largest corporations, Apple and Boeing. The tiny print on the back of iPhones accurately says they are “assembled,” not manufactured, in China. The American Enterprise Institute’s James Pethokoukis notes that parts come from South Korea, Japan, Italy, Taiwan, Germany, and the United States. Components of Boeing airliners’ wings come from Japan, South Korea, and Australia; horizontal stabilizers and center fuselages from Italy; cargo-access doors from Sweden; passenger-entry doors from France; landing-gear doors from Canada; engines and landing gear from Britain.”

Det är förmodligen inte bara dyrt utan omöjligt att försöka ersätta alla dessa utländska underleverantörer med inhemska. Det är rimligt att anta att Apple och Boeing har gjort extremt noggranna upphandlingsprocesser av alla sina underleverantörer. Världens bästa företag har lagt bud och företag som ligger i USA har en självklar fördel. Språk, kultur, fysisk närhet. Sådant är fortfarande viktigt. Ändå har en stor del av underleverantörerna varit utländska. Och gissningsvis köper inte Boeing komponenter från Italien för att de gillar italienare.

Trumps folk tänker sig alltså att den nu skall tvinga Boeing, Apple och andra företag att köpa komponenter som är sämre och/eller dyrare. Man kan ju tänka sig att de lider av den speciella sortens miljöpartistisk teknikoptimism: marknaden är konventionell, fantasilös, räddhågsen och rullar i gamla hjulspår — om man bara förbjuder något tvingas folk att uppfinna något bättre. Det finns ett otal anekdoter om sådana fall, men i huvudsak blir resultatet av att tvinga folk att köpa sämre och dyrare produkter att de får hålla till godo med sämre och dyrare produkter. Och om det verkligen var så att nöden alltid blev moder till en uppfinning skulle företag aldrig gå i konkurs.

Detta skall ses mot bakgrund av att Trump talar om att skapa 4 procents tillväxt i den amerikanska ekonomin, vilket är dubbla genomsnittliga tillväxten det senaste decenniet. Även utan Trumps stora skattesänkningar och infrastrukturinvesteringar kommer USA:s budgetunderskott att öka med 9,4 biljoner (en biljon är 1000 miljarder) dollar under mandatperioden. Trump räknar alltså med att tillväxten fördubblas samtidigt som han driver en protektionistisk handelspolitik. Det hör till saken att det finns ekonomer som håller med om att man åtminstone på kort sikt räddar några inhemska jobb och håller lönerna uppe genom tullar och kvoter. Men det finns inte en enda, förmodligen inte ens i Nordkoreas finansdepartement, som påstår att protektionism ökar tillväxten.

Hoppet står just nu till att det ofta händer sådant man inte kunnat föreställa sig. En annan positiv sida av Trumps presidentskap är att han bidrar med ett stort antal pedagogiska exempel som visar varför frihandel, lagstyre, maktdelning och rättssäkerhet är viktiga delar av ett fungerande samhälle.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George

Frihandel i media vecka 6

2017-02-10 The Hills Daniel S. Kern skriver om Trumps politik och dess påverkan på aktiemarknaden. Infrastruktursatsningar kommer att stimulera börsen, medan protektionistisk politik sannolikt är skadlig: "The stock market rally after Trump’s election was f...

Frihandel i media vecka 6

2017-02-10

The Hills Daniel S. Kern skriver om Trumps politik och dess påverkan på aktiemarknaden. Infrastruktursatsningar kommer att stimulera börsen, medan protektionistisk politik sannolikt är skadlig:

”The stock market rally after Trump’s election was fueled by optimism that he would deliver on pro-growth promises, including tax cuts for small companies, infrastructure spending and a lighter regulatory touch. Trump’s approach to trade is considered to be less market-friendly, as most economists think that protectionist trade policies would slow economic growth while increasing consumer prices and inflation.

If Trump follows through with pro-growth initiatives, the market is likely to continue its upward trend, but if Trump’s populist impulses dominate, the markets are likely to suffer. The more that trade policies dominate the initial Trump policy agenda, the greater the likelihood that the stock market rally will stall or reverse course.”

 

2017-02-09

Sydsvenskan publicerar en TT-intervju med EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström som är tydlig i sitt stöd till frihandeln:

Malmström tar emot inför nästa veckas omröstning i EU-parlamentet om frihandelsavtalet med Kanada, Ceta. Handelskommissionären har stridit hårt för att få igenom avtalet, trots ett starkt motstånd. Hon säger sig förstå oron – men ser ändå utvecklingen som positiv.
– Vi måste se till att det finns skydd för de medborgare och företag som kortsiktigt förlorar på globaliseringen. Men den är ändå i huvudsak en god kraft, anser Malmström.
– Ny teknik, automatisering och robotisering har alltid fått vissa jobb att försvinna. Det är inget nytt. De jobb som gjordes av barn i gruvor utanför London för 200 år sedan finns inte längre. Och det är något bra, säger hon.
– Det gäller att fokusera på de goda sidorna i globaliseringen, som gjort EU till det rikaste området i världen. Vi kan inte stoppa globaliseringen. Ingen stat kan i dag isolera sig – förutom möjligen Nordkorea.

(—)

Från USA:s sida har uttalanden gjorts om att det vore bättre att få göra enskilda uppgörelser med enskilda EU-länder – trots att EU i handelssammanhang sedan länge förhandlar centralt, som en gemensam enhet.
– Jag är inte säker på att de vet det. De har inte läst Lissabonfördraget, säger Malmström med ett leende.
TT: Ni kanske också ska börja göra enskilda handelsavtal, med New Hampshire och Vermont och så?– Ja! Och med Kalifornien, skrattar Cecilia Malmström i Bryssel.”

 

Mittmedias Lars Ströman konstaterar i Nerikes Allehanda att Jonas Sjöstedts politik nu drivs av Trump:

”Handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA (TTIP) kommer knappast att förverkligas. Donald Trumps rådgivare i handelsfrågor Peter Navarro säger att TTIP dog i och med att Storbritannien lämnade EU. Han klagar över att Tyskland driver på för en undervärdering av euron. Och så säger han att USA hellre tecknar bilaterala avtal med varje EU-land.
I sak är Navarros påståenden okunniga, ja på gränsen till korkade. Eurokursen sätts av marknaden. Och Europeiska centralbanken fungerar oberoende av den tyska regeringen. Även under den ”gamla goda tiden” med D-mark så styrdes den tyska valutan av en oberoende centralbank. Enskilda EU-länder får inte teckna egna handelsavtal med USA. Handelsfrågorna är gemensamma.
Men Jonas Sjöstedt borde vara nöjd. På sin hemsida beskriver Vänsterpartiet TTIP som ”ytterligare ett sätt att ge bort makt till storföretag och undergräva demokratiska processer”. Och inte bara det. Avtalet skulle, enligt Vänsterpartiet, ”nedmontera det samhälle vi har i Sverige”. Det är en argumentation i bästa Trump-stil faktiskt. Lika saklig, lika sanningsenlig och lika nyanserad.

Donald Trumps vilja att sluta handelsavtal med varje enskilt land är ett sätt att undergräva EU. Även det borde Jonas Sjöstedt vara nöjd med. Så här står det i Vänsterpartiets program: ”EU:s politiska och militära allians med USA spelar en nyckelroll för upprätthållandet av dagens imperialistiska och klimatförstörande globala maktordning.”
Vad vill då Vänsterpartiet med EU? ”I stället för EU vill Vänsterpartiet i första hand se ett eller flera i huvudsak mellanstatliga och gärna alleuropeiska och internationella samarbeten.” Alltså: Precis vad Donald Trump vill.
EU är en rättslig gemenskap. När företagsjätten Microsoft missbrukade sin dominerande ställning fick företaget betala böter i mångmiljardklassen. När konkurrenten Apple fick förmånliga skattevillkor i Irland, sade EU-kommissionen stopp. Ett enskilt land får gärna ha höga eller låga skatter, men det är inte tillåtet att ge skattefördelar till ett enskilt företag.
En EU-medborgare som diskrimineras i ett annat EU-land kan få rätt via EU-systemet. Och om myndigheterna trilskas med ett litet företag som vill sälja sina varor eller tjänster i ett annat EU-land kan EU-institutionerna också ingripa. Usch, säger både Jonas Sjöstedt och Donald Trump.”

 

2017-02-08

I Sundsvalls Tidning skriver på debattplats Ingemar Nilsson (S), Riksdagsledamot Västernorrland, ledamot i näringsutskottet, Thomas Byström, Regionchef Företagarna Västernorrland-Jämtland-Härjedalen och Stefan Hultman
Ordförande IF metall avdelning 6 Mellersta Norrland, ledamot av IF metalls förbundsstyrelse till stöd för frihandel:

”Handelspolitiken är en grundbult i vår ekonomi som skapar tillväxt, jobb och välstånd. Svenska varor och tjänster är efterfrågade i hela världen. 1,3 miljoner svenskar har ett jobb att gå till tack vare Sveriges långa tradition som exportnation. Därför arbetar vi för progressiva handelsavtal och för att riva handelshinder.
Läs också: Kommer inte tillbaka för handel i Stenstan
Detta gör vi genom ett aktivt deltagande i WTO och genom att EU förhandlar frihandelsavtal med enskilda länder. Vi arbetar för att underlätta för svensk export, med främjandeåtgärder och med förhandlingar för att få bort tullar, kvoter och handelshinder. I Sverige finns en lång tradition av samsyn om behovet av en politik, som bidrar till ökad export och frihandel, hållbar tillväxt, ökad sysselsättning och en mer konkurrenskraftig ekonomi.
Det går bra för Sverige på flera områden, arbetslösheten sjunker, tillväxten är hög. Det är bra, men vi kan inte vara nöjda. Ska vi nå Europas lägsta arbetslöshet måste vi fortsätta att skapa nya arbetstillfällen. Då krävs mer av export och handel.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Kräver frihandel avskaffande av nationalstaten och fri invandring?

Ett återkommande tema i den populistiska retoriken mot frihandel är att det skulle finnas en internationaliserad elit som vill avskaffa nationalstaten.  Internationella finansmarknader, frihandel, avregleringar och migration är delar av en globaliseringsideologi som...

Kräver frihandel avskaffande av nationalstaten och fri invandring?

Ett återkommande tema i den populistiska retoriken mot frihandel är att det skulle finnas en internationaliserad elit som vill avskaffa nationalstaten.  Internationella finansmarknader, frihandel, avregleringar och migration är delar av en globaliseringsideologi som marknadsförs med det syftet. Trumps chefsideolog Bannon driver bland annat den tesen. Kritiken mot frihandel kopplas ihop med immigration, terrorism, finansmarknader, den vänsterliberala eliten i Washington (som också är emot frihandel…).

I EU hittar vi den hos högerpopulister och i Sverige förstås hos SD.

Om vi bortser från inslaget av konspirationsteori är det också sakligt fel. Det finns egentligen ingen koppling mellan företeelserna med undantag för att frihandel naturligtvis förutsätter möjligheten att betala på ett smidigt sätt mellan länder.

Frihandel betyder att varor, tjänster och pengar kan röra sig fritt över gränserna. Med undantag för att vissa produkter och tjänster förutsätter att tekniker och experter tillfälligtvis rör sig över gränserna krävs inte att människor generellt får flytta mellan olika länder.  Och omvänt, att människor har rätt att flytta förutsätter inte frihandel. Man kan mycket väl tänka sig mycket liberala regler för migration utan frihandel.

Inte heller krävs nationella avregleringar för att skapa frihandel. Det enda som krävs att samma regleringar gäller oavsett om varorna är importerade eller inhemska. Det finns fördelar att nationella regleringar avskaffas, får ömsesidigt erkännande eller harmoniseras, men det är ingen förutsättning för frihandel. Den som vill sälja varor till landet X får helt enkelt anpassa sig till dess regelverk.

De som på ideologisk grund driver avskaffandet av nationalstaten är i huvudsak vänstern. De ser nationalstaten som ett borgerligt påfund, kopplat till kyrka, militarism och privilegier. Libertarianer uppfattar förstås inskränkningar i den fysiska rörligheten mellan nationer som en rättighetskränkning. De ogillar staten, eller åtminstone en stor del av dess regelverk, men ser inte nationalstaten som ett specifikt problem.

Den absoluta majoriteten av frihandelsvänner är i grunden vad vi i Sverige skulle kalla borgerliga men har inga särskilda uppfattningar om statsmakten. De vill bara ha frihandel.

Om frihandel och öppna gränser med tiden leder till att nationella särdrag försvinner är en öppen fråga. Det mest betydande naturliga experiment som gjorts är Norden med sin passunion, gemensamma arbetsmarknad och höga grad av frihandel. Den har existerat i över 60 år och ingen kan rimligen vara av uppfattningen att skillnaderna mellan de nordiska länderna har utplånats eller ens minskat? De flesta skulle nog säga att i den mån det skett en likriktning handlar det snarast om att de nordiska länderna alla har blivit amerikaniserade — en utveckling som gäller hela västvärlden eller kanske hela världen.

Det är viktigt att komma ihåg att frihandel inte nödvändigtvis är en del av del av ett större ideologiskt paket. Om den skall kopplas ihop med andra politiska beslut för att ytterligare underlätta handel — vilket är lämpligt — eller med andra faktorer som ökar globaliseringen är det separata politiska beslut.

En generös och humanitär flyktingpolitik är exempelvis önskvärd oavsett vilken handelspolitik som förs.

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenfebruari 13, 2017
Tack! Tyvärr ett av många liknande inlägg -- alla med samma felaktiga argument -- som sprids av vänstern-miljöpartierna i EU. Om jag skulle kommentera allt gjorde jag inte annat, men då och då går jag igenom deras argumentation.
Christer Eckfebruari 10, 2017
Jag är varm anhängare av frihandel och läser ofta EU-observer. Där hittade jag idag ett ganska grovt inlägg MOT frihandel, https://euobserver.com/opinion/136857 Har du sett det?

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Visa flera poster