Frihandel i media vecka 8

2017-02-24 Kommerskollegium har presenterat sin årsredovisning: "De frihandelsavtal som EU förhandlar med omvärlden har också seglat upp i den politiska debatten. Avtalet med EU och USA, TTIP, har förpassats längre ned på listan efter presidentvalet i USA ...

Frihandel i media vecka 8

2017-02-24

Kommerskollegium har presenterat sin årsredovisning:

De frihandelsavtal som EU förhandlar med omvärlden har också seglat upp i den politiska debatten. Avtalet med EU och USA, TTIP, har förpassats längre ned på listan efter presidentvalet i USA och CETA, avtalet med Kanada, har väckt en livlig debatt om värdet av handel med omvärlden.

Kommerskollegium bidrar även med kunskap i mer långsiktiga skeenden. Med utredningar av digitalisering, protektionism, 3D, handelns betydelse för sysselsättning, tjänsternas betydelse för den svenska och europeiska industrin har Kommerskollegium bidragit med att se runt hörnet, förbi de dagsaktuella händelserna.”

2017-02-20

Ett antal socialdemokrater försvarar frihandeln i Allehanda.se:

”Kritiska röster höjs nu runt om i världen mot globalisering och frihandel. Ökade klyftor och bristen på trygghet har skapat en frustration som riktas mot öppenheten. Många upplever att förändringar inte är förbättring. Tvärtom upplever man att förändring är försämring.
Människor ser sina arbeten bli utslagna av den globala konkurrensen och teknikutvecklingen och därmed sin livssituation hotad. Det gäller att förstå att frustrationen finns och att den tyvärr på många ställen är välgrundad.
Lösningen är inte att stänga dörren mot omvärlden och sluta utvecklas. Vi måste möta de utmaningar och möjligheter som globaliseringen för med sig. Lösningen är inte att stänga gränser för handel, utan istället vara en del av utvecklingen och att bland annat erbjuda ett starkt skyddsnät och en aktiv arbetsmarknadspolitik.
För oss är det självklart att stå upp för företagares och arbetstagares rättigheter, miljön, människors hälsa och vårt demokratiska utrymme. Vi ska därför fortsätta säkerställa att våra handelsavtal skyddar allt detta.
Varvskris, textilkris, stålkris och finanskris. Gamla jobb har försvunnit och nya vuxit fram. Det omoderna och ineffektiva har ersatts av det moderna och effektiva. Den strukturella omvandlingen har lett till att Sverige är en av världens ledande innovations- och industrinationer.”

Affärsvärlden har en mycket bra artikel med intervjuer av företagare som påverkas av USA:s eventuellt kommande protektionism:

Vikmanshyttan i sydöstra Dalarna. Solig januarieftermiddag, sextioplussare i täckjackor ute och går på byn.

Här började Jon Lind tillverka batteriladdare till snöskotrar och fyrhjulingar i mitten på 1990-talet. Det gick bra; numera gör han det till Ferrari och General Motors också.

”För den som vill lära sig något om tillväxt” är Linds bolag Ctek ”ett bra studieobjekt”, skrev Dagens Industri i en artikel i mars 2016.

Utanför Ctek står två polska byggarbetare och röker vid en grävmaskin.

Inomhus är stämningen sval och proffsig. Försäljningschefen Krister Mossberg, solbränd i designad mjukisoverall, berättar om produktionslinor och integrated solutions.

Ctek är ett sådant där bolag som det svenska exportfrämjandet älskar att lyfta fram: ett framgångsrikt, mellanstort exportföretag, mitt ute i glesbygden.

Billaddarna säljer som smör. År 2015 avyttrades över en miljon stycken till konsumenter, verkstäder och långtradartillverkare i sammanlagt 70 länder. I år hoppas man dubbla omsättningsnivåerna från 2013.

Hur viktigt är bolaget för bygden?

– Hundra procent, svarar Krister Mossberg. Han är stockholmare, veckopendlar.

I Vikmanshyttan bor omkring 1 000 personer, ett sjuttiotal jobbar på Ctek. Ingen tillverkar batteriladdare. Produktionen är förlagd till fabriker i kinesiska Shenzhen.

Ctek är ett sorts mikrokosmos av den moderna exportekonomin. I Sverige tar man fram affärscase, utvecklar och testar produkter, sköter pappersarbetet: den tjänstefierade kärnverksamheten. Resten – tillverkning och distribution – sköts i och från Kina.

Varje laddare (Ctek säljer femhundra modeller) består av ett hundratal komponenter. Komponenterna innehåller i sin tur hundratals insatsvaror. Många är importerade. Krister Mossberg vet inte hur många länder som ingår i produktionsnätverket som krävs för att tillverka ett Ctek-batteri. Det kan vara fem eller hundra.

På så sätt är laddaren i långtradaren en frihandelns motsvarighet till ett derivat-finansierat hus i amerikanska solbältet före finanskrisen: fullständigt oansenlig och samtidigt en produkt av ett invecklat system av regler, normer och processer som spänner över hela världen.

Vad händer med Cteks batteriladdare om USA och Kina går i handelskrig?

– Då försvinner våra marginaler, säger Krister Mossberg och syftar på USA.

– Då kommer vi inte sälja där. Antagligen blir en strategi att öka försäljningen på andra marknader.

För några veckor sedan stod Kinas president Xi Jinping på World Economic Forum i Davos och talade sig varm för frihandeln.

Kinas statliga press har slagit an en annan ton. Amerikanska tullar kommer att ”bemötas omedelbart”, varnade man efter att Xi ­talat med Donald Trump i telefon i november. ”Airbus-flygplan kommer ersätta Boeing-flygplan. Försäljningen av amerikanska bilar och Iphonemobiler kommer bli lidande.”

– I förlängningen är det ju så, det blir ­konsumenter i USA som får betala, säger Staffan Bohman.”

Kommentarer

Dollyfebruari 24, 2017

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Extra mediaklipp om CETA-avtalet

Nu är det snart ett par veckor sedan CETA röstades igenom av EU-parlamentet. Debatten har som vanligt när ett beslut är fattat klingat av en aning. Men inte helt och hållet. Avtalet skall ju godkännas av alla EU-länders parlament, en process som kommer...

Extra mediaklipp om CETA-avtalet

Nu är det snart ett par veckor sedan CETA röstades igenom av EU-parlamentet. Debatten har som vanligt när ett beslut är fattat klingat av en aning. Men inte helt och hållet. Avtalet skall ju godkännas av alla EU-länders parlament, en process som kommer ta lång tid.

Senaste nyheten är att Lettland är först med att godkänna CETA:

””Ett viktigt steg för att stärka de transatlantiska banden”, säger Ojars Eriks Kalnins, ordförande i det lettiska parlamentets utrikesutskott, i ett uttalande på parlamentets webbplats.
Ceta-avtalet väntas träda i kraft provisoriskt om ett par veckor. För att det ska gälla fullt ut krävs dock att även övriga EU-länder gör samma sak som Lettland – något som är högst osäkert, med tanke på den politiska oenighet som fortfarande råder kring avtalet i många EU-länder.”

Fredrik Federley (c) stöder CETA fullt ut och angriper dess motståndare:

”Ett antal politiska beslutsfattare sysslar med att sabotera jobbskapande. Skåne är en favoritmåltavla. Kanske är det är lättare att se fördelar med en ekonomi som går över nationsgränser om man är verksam i Skåne än i Stockholm. Vi ser flödet för varor och tjänster med blotta ögat när vi reser över bron. För Örestad är CETA en vinstlott. Skåne är en företagsam region, men det har varit dåligt med draghjälpen. Stängda gränser har kostat regionen miljarder och hindrat nyetablering av företag. Det känns bra att Europaparlamentet inte sällade sig till jobbsabotörerna genom att blocka frihandel. De svenska parlamentariker som röstade emot får gärna förklara för sina väljare i till exempel Malmö, där arbetslösheten är hög, varför de inte ville skapa nya svenska och skånska jobb.

Kanske är plakatpolitik i Stockholm viktigare än jobbpolitik i Skåne.”

Kanadas regering informerar bra och marknadsför CETA som ”A progressive trade agreement for a strong middle class”.

I Kanada uppmärksammas också vad som händer med CETA i Europa:

”More than 100 French left-wing lawmakers decided on Tuesday to appeal to the country’s Constitutional Council to block a contentious free trade deal between the European Union and Canada.

Supporters of the Comprehensive Economic and Trade Agreement (CETA) say it will boost economic growth and jobs on both sides of the Atlantic. But opponents say it will lead to a race to the bottom in labour and environmental standards and allow multinational corporations to dictate public policy.”

Debatten är mer sansad än i EU och förefaller mer informerad.

Irländska RTE kopplar CETA till ett större sammanhang:

”EU parliamentarians in favour of the Comprehensive Economic and Trade Agreement lauded CETA for its potential to increase jobs, to create a level playing field for EU companies seeking to do business in Canada and for the prospect of reducing import and export custom duties.

Opponents said it would undermine standards and regulations on environmental protection, health safety and workers rights. Added to that, Canada secured a quota to export over 50,000 tonnes of beef to the EU – something Sinn Féin MEP Matt Carthy expressed concerns over regarding Irish farmers.

The current geo-political climate led those advocating CETA to point out that creating new friends and trading partners was a positive move. The common values shared between Europe and Canada were repeatedly highlighted by pro-CETA MEPs this week.”

Huffington Post i Kanada lyfter inte oväntat fram en rapport som målar upp en negativ bild av CETA:

”UN economic researcher Pierre Kohler and Delft University economist Servaas Storm predict in the report that CETA will eliminate 227,000 jobs by 2023. Canada stands to lose 23,000 jobs, while the European Union stands to lose 204,000, the report forecasts. This is due to efficiencies created by a larger economic market.

That decline in jobs will depress wage growth, costing the average Canadian earner 1,776 euros (C$2,460 at current exchange rates) in foregone annual earnings. Europeans stand to lose between C$440 and C$1,850 per year, depending on the country.

(—)

However, some other economists argue the model that Kohler and Storm themselves used — the UN Policy Model — ignores some positive impacts of trade liberalization, so using this model will always underplay the positives of free trade.”

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

LCHF mot protektionism — eller varför vi behöver TTIP

Den amerikanska ekonomen och skribenten Brittany Hunter skriver för FEE . Hon är dessutom mån om sin hälsa och äter enligt den dietmetod som i Sverige kallas LCHF. En mycket populär del av LCHF-dieten är fettkaffe, eller "bullet proof coffee" som det ...

LCHF mot protektionism — eller varför vi behöver TTIP

Den amerikanska ekonomen och skribenten Brittany Hunter skriver för FEE . Hon är dessutom mån om sin hälsa och äter enligt den dietmetod som i Sverige kallas LCHF.

En mycket populär del av LCHF-dieten är fettkaffe, eller ”bullet proof coffee” som det också kallas (även på modern svenska). Det är helt enkelt starkt kaffe med smör och kokosolja som mixas i. Resultatet blir en sorts krämig, fluffig latteliknande dryck. Gott, men framför allt förblir man mätt hela förmiddagen.

Men i Wisconsin där Hunter bor visade det sig att det irländskt smör — Kerrygold — från fritt betande kossor som hon använder är olagligt. Smör har inte varit någon större vara i USA de senaste decennierna eftersom amerikanerna är ännu mer fettskrämda än vi i Sverige, men på senare år har det börjat släppa och smörförsäljningen ökat. Så också det irländska lyxsmöret från fria kossor.

Då hittade byråkraterna, kanske tipsade av inhemska smörtillverkare, en lag som inte använts på decennier. Den stipulerar att smör som säljs i Wisconsin måste kontrolleras av expertkommitté  och uppfylla trettiotvå ”quality points” för att få säljas. Om smöret inte är godkänt av kommittén riskerar de som säljer det få böta 1000 dollar eller ett halvår i fängelse.

Så Hunter och hennes vänner tvingas nu åka till Nebraska, där det irländska smöret är tillåtet, och bunkra upp smör.

Självklart finns det en förklaring till att smörimport är lite extra krångligt i just Wisconsin.

”In Wisconsin, a state known for dairy products and especially cheeses, the dairy industry has a great deal of pull with local legislators. This pushback against foreign butter is just another example of state and private entities coming together to form a more cronyist union. Rather than allowing free and open market competition, the government is protecting an American industry from having to innovate and compete with foreign markets.

Kerrygold, which was completely ignorant about its lawbreaking, is currently working with the state in order to put its butter back on market shelves, but it is is going to be a grueling process as Wisconsin is the only state that has these strict regulations. The company must now alter its entire quality assurance process in order to appease the state and prevent the dairy industry from throwing a childish temper tantrum.”

Här ser vi tydligt behovet att frihandelsavtal som TTIP och CETA. Det räcker inte med att ta bort tullar och kvoter. Länder, eller som i det här fallet en delstat i USA, kan införa olika typer av ”kvalitetskontroller” eller andra regleringar som är till synes neutrala, men i själva verket får en protektionistisk effekt. Här skulle ett handelsavtal som byggde på att EU och USA erkände varandras regelverk kunna lösa problemet. Många produkter är ju lätta att reglera och kontrollera. Smör skall bara innehålla grädde, salt och vatten. Mjölk bara mjölk. Biff bara biff. Alla krav utöver det måste ha en extremt god motivering.

Möjligheten för företag att utmana den här typen av regleringar i domstol, och då inte i en lokal domstol utan i en oberoende, är också viktigt. Det skulle knappast hota Wisconsins möjligheter att skydda folkhälsan att uppenbart meningslösa byråkratiska regler kunde utmanas.

Exemplet här är från en delstat i USA, men det finns ingen anledning att tro att länder eller regioner i EU inte ägnar sig åt exakt samma typ av regleringar vars syfte är att skydda de egna producenterna på konsumenternas bekostnad.

 

 

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Kina är också en handelskrigare. Framför allt är de ute efter teknologi. Man är inte nöjd med att tillverka billigt medan vinsterna hamnar i USA.

Kina är också en handelskrigare av rang

Den enes död den andres bröd. Eller kanske snarare den enes problem den andres möjligheter. Trumps angrepp på Kinas handelspolitik är förenklad och förgrovad -- men inte helt utan grund. Dels kan det vara så att Kina faktiskt manipulerar sin valuta även om...

Kina är också en handelskrigare av rang

Den enes död den andres bröd. Eller kanske snarare den enes problem den andres möjligheter.

Trumps angrepp på Kinas handelspolitik är förenklad och förgrovad — men inte helt utan grund. Dels kan det vara så att Kina faktiskt manipulerar sin valuta även om det är svårt att exportera, men framför allt har de en rad olika strategier för att underlätta export och försvåra import. Det är subventioner till inhemska företag, byråkratiska tullprocedurer, rättsosäkerhet, tvång för investerare att ingå samarbeten och dela med sig av teknik och kunnande, begränsade möjligheter att delta i offentliga upphandlingar och en rad andra liknande metoder. Kina gör sitt bästa för att framstå som frihandelns kämpe och får god draghjälp av Trump som sätter en ära i sin provokativa retorik när det gäller handel.

Tvärt om förefaller han enligt en artikel i  Wall Street Journal förbereda en upptrappning av handelskriget genom att driva igenom en förändring av sättet att beräkna handelsunderskottet.

”The Trump Administration’s trade policy still isn’t clear, but one worrying sign is an effort to recalculate U.S. trade flows to show larger deficits. This trick, which is borrowed from the political left, deserves to be hooted down as an attempt to manipulate statistics to assist bad economic policy.

The Journal reported this weekend that Trump officials have asked employees at the Commerce Department and Office of the U.S. Trade Representative to calculate U.S. trade flows in a way that exaggerates the overall U.S. trade deficit, overstates deficits with countries such as Mexico, and even creates the illusion of deficits where none exist. Some bureaucrats complied, the Journal wrote, “but included their views as to why they believe the new calculation wasn’t accurate.”

The dissenters are right. The requested method applies fuzzy math to the treatment of “re-exports,” or goods that arrive in the U.S. as imports but leave unchanged as exports. Think of a car dealer in Buffalo that imports 100 BMWs from Germany but sells 50 across the border in Toronto. The proper way to book this transaction in official data, as the U.S. has for decades, is to record that 100 cars arrived as imports and 50 left as exports, for a net of 50 imports.

The Trump team wants to exclude the value of re-exports from the U.S. export total because these goods aren’t manufactured in the U.S., while keeping them on the import side of the equation. So official data would suggest that 100 cars arrived as imports and zero left as exports, for a net of 100 imports. This is single-entry trade bookkeeping.”

USA:s agerande gör det alltså för tillfället lättare för Kina att komma undan med sina egna protektionistiska strategier.

Men lösningen är förstås inte att som USA nu planerar skjuta sig själv i foten, med eller utan udda sätt att beräkna handelsbalansen.

Tyskarna tar nu istället chansen. När Kina står inför hotet att tappa en del av exporten till USA kanske de är villiga att försöka förbättra handelsrelationerna med andra länder.

Jörg Wuttke, chef för EU:s handelskammare i Kina ser enligt Politico framför sig möjligheten att få Kina att gå med på att jämna ut spelplanen.

”German businesses have long complained that free trade does not mean the same in Beijing as it does in Berlin, and that they have not been granted the same access to Chinese markets that their Chinese counterparts enjoy in the EU.

“German companies in China continue to be faced with various barriers to market access, such as joint venture requirements resulting in a comprehensive transfer of technology in certain industries, like the automotive or rail industry, or restrictions of access to public tenders or product approval procedures,” confirmed a November 2016 statement by the German Chambers of Commerce’s Greater China chapter, adding: “The lack of intellectual property protection and insufficient legal certainty hamper both market entry and market development for German companies in China.””

Hittills har Kina varit kallsinnigt till alla försök att göra överenskommelser. Förhandlingarna om ett investeringsavtal mellan Kina och EU har exempelvis lagts på is av kineserna. Samtidigt är kineserna aggressiva när det gäller investeringar och uppköp i Tyskland:

”Over the last couple of years, Chinese companies, many of them supported by the Chinese government, have been on a global spending spree. One of their primary targets in Europe has been German high-tech companies, with experts warning this will harm the competitiveness of European business in the long term.

Last year alone, Chinese companies took over robotics maker Kuka for €4.4 billion, waste incinerator EEW Energy for €1.4 billion, residential property group BGP for €1.1 billion and industrial machinery maker KraussMaffei Group for almost €1 billion.”

At the same time, German companies face major obstacles in China. During a panel discussion at the Berlin conference, Gordon Riske, CEO of multinational manufacturers Kion, spoke of Chinese authorities using industry standards “as hidden instruments to push [foreign investors] out of the market.”

Bilden är alltså inte så enkel att Trump och USA är de onda och kineserna de goda. Tvärt om har både USA och Kina hittills fört ett lågintensivt handelskrig om marknadsandelar. Samtidigt gör kineserna sitt bästa för att komma åt västerländsk teknologi eftersom de identifierat att väst fortsätter att hålla ledningen när det gäller teknisk utveckling. Apple och Iphone är amerikanska varumärken och det är i USA största delen av vinsterna hamnar. Kina är fortfarande ett land där billig arbetskraft sätter samman västerländska produkter.

EU kanske kan bryta detta och få Kina att spela på samma villkor, men det bör man inte tro förrän man ser det. Inte minst eftersom EU också har fingrarna i den protektionistiska syltburken.

 

Kommentarer

Christer Eckfebruari 22, 2017
Visst, Jakob, jag kan hålla med om att det är skillnad mellan brittisk samväldeshandel och EU-handel med Kina. Att de "stackars" frysta lammen färdades runt halva jordklotet (i bägge riktningarna) beror säkert på ett tit-for-tat-agerande, gör ni så gör vi likadant (jag vet inte vem som började). så går det givetvis inte att hantera handeln med Kina. Ett enat EU (kanske en önskedröm?) kan på någotsånär lika förutsättningar förhandla fram hyffsade handelsavtal med Kina, dvs handelsavtal av typen win-win. Detta trots att Kina är en diktatur (med en viss marknadsliberalism). Dessutom handlar ju EU utan större betänkligheter med ett mindre och mindre demokratiskt Turkiet (för att inte glömma bort, också med Ryssland, trots alla restriktioner).
Jakob Sellbergfebruari 22, 2017
Visst har du rätt Christer i att det krävs reglerade frihandelsavatal! Sedan så vet jag väl inte om jag skulle jämföra ganska harmlösa jordbruksstöd med vad Kina gör. Vilken högintellektuell kommentar du ger Björn. Blir skitbra om hela stålindustrin i Europa försvinner. Vi behöver ju trots allt inte tillverka stål överhuvud taget. Efter det kan de ta pappersindustrin. Sedan bilindustrin. Vi kan ju till och med börja importera stridsflyg från Kina snart, varför ska vi i västvärlden hålla på med sånt för när kineserna kan göra det bättre?
Christer Eckfebruari 22, 2017
När jag var på Nya Zeeland för ett 15-tal år sedan såg jag i ett snabbköp djupfryst lamm från Storbritanien. Märkligt, tyckte jag och kollade något år senare i ett brittiskt snabbköp och, mycket riktigt, där fanns djupfryst lamm från Nya Zeeland! Exportsubventioner och merkantilistiska ideer finns alltså inte bara i diktaturer utan också i utvecklade (?) västerländska ekonomier. Slutsatsen kan bara bli att det krävs frihandelsavtal som täcker mer än bara själva varutransporten över nationsgränserna.
Björn Abelssonfebruari 22, 2017
Om ett land vill subventionera sin export, och alltså erbjuda andra länder att köpa deras produkter till underpris, så är det väl bara att tacka och ta emot? De inhemska producenter som eventuellt blir utkonkurrerade får väl tillverka något annat. Man får förstås ha en viss koll på att det inte bara handlar om en tillfällig dumpning som följs av högre priser när väl konkurrenterna är utslagna. Men för de flesta produkter finns det många leverantörer att välja mellan, så om den dumpande producenten höjer sina priser finns det oftast någon annan som inte ligger så väldigt mycket högre i pris.
Jakob Sellbergfebruari 22, 2017
Det är ju bara att titta på vad Kina gör med vår stålindustri så ser man vad de sysslar med... Jag är inte positiv alls till frihandel med Kina, frihandel ska enligt mig bedrivas med länder som är marknadsekonomiska. Inte diktaturer som medvetet subventionerar ut exporten.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Free trade? What's in it för me?

Frihandel med Ryssland lönsamt enligt studie

Tidningen Deutsche Welle rapporterar om en studie som säger att EU och Ryssland skulle vinna på frihandel. "A free trade area for the European Union, Russia and other states would have economic advantages for all concerned, according to model-based c...

Frihandel med Ryssland lönsamt enligt studie

Tidningen Deutsche Welle rapporterar om en studie som säger att EU och Ryssland skulle vinna på frihandel.

”A free trade area for the European Union, Russia and other states would have economic advantages for all concerned, according to model-based calculations by the Ifo Institute. According to Ifo’s research results, a comprehensive agreement between the EU and the Eurasian Economic Community could lead to a 0.2 percent increase in real per capita income in the EU, corresponding to an annual EUR 91 upturn in per capita income. For Russia this increase could be as high as three percent or EUR 235 per year. “These income gains stem from the fact that the economic structures on all sides are highly complementary,” explained Gabriel Felbermayr, Director of the Ifo Center for International Economics speaking at a conference held at the Ifo Institute entitled: “Common Economic Space from Lisbon to Vladivostok.”

“A free trade agreement is barely conceivable as long as the Ukraine conflict remains unsettled. Such a pact could nevertheless form an integral part of a new strategic partnership between the EU and Russia,” noted Felbermayr. For Germany a free trade agreement with Russia and the other states in the Eurasian Economic Community could lead to growth of 31 billion euro in exports, which would have to be offset against negative trade diversion effects totaling 9 billion euros. These negative effects would be due to higher Russian exports to the EU in sectors like metal products, for example, which would crowd out Germany’s exports of such products. Other EU countries may also stand to benefit from a free trade agreement.

The model indicates that a free trade agreement would boost Russia’s exports to the EU by around 71 billion euros. Russia’s exports to the rest of the world would also pick up thanks to the availability of cheaper machinery and intermediate products from the EU, which would boost Russia’s overall competitiveness and give it advantages in third-party markets. Overall, Russia’s exports would increase by around 77 billion euros. Other countries in the Eurasian Economic Community would also stand to benefit from a free trade agreement, according to the Ifo study conducted on behalf of the Bertelsmann Foundation.”

Slutsatserna kommer säkert kritiseras. Dels är Ryssland förstås kontroversiellt i dagsläget, och dels har Bertelsmann Foundation för ett par år sedan publicerat siffror på vinsterna med TTIP som inte riktigt kunde försvaras.

Men i grunden är det förstås riktigt och gissningsvis hoppas de allra flesta på att de framtida relationerna med Ryssland skall förbättras. Ett Ryssland med riktig marknadsekonomi har potential för att få hög tillväxt och bli en viktigt marknad för EU.

Tyskarna är dessutom relativt sett positiva till Ryssland och kring 6000 tyska företag har behållit sina verksamheter i landet. Det finns alltså potential för att snabbt öka det ekonomiska samarbetet.

Men samtidigt är det självklart en lång väg att gå innan Ryssland kan bli en fullvärdig partner i ett frihandelsavtal. Exempelvis är det svårt att se hur investerare skall kunna garanteras rättssäkerhet i ett land där stat, näringsliv och organiserad brottslighet är sammanväxta.

 

 

 

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenfebruari 21, 2017
Tack för synpunkten. Du har tyvärr förmodligen helt rätt. Inom överskådlig framtid kommer det bli sämre, inte bättre. Optimist-pessimisten skulle säga att det finns potential, men den går av allt att döma inte att realisera...
Johannafebruari 20, 2017
Ne,j det finns ingen potential. Ryssarna fortsätter att visa att de inte är att lita på och att man bör avlägsna sig från att ha med dem att göra. I en perfekt värld så visst, men jag skulle rekommendera de företagen som verkar i Ryssland att dra sig ur.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Frihandel i media vecka 7

2017-02-16 EU-parlamentets godkännande av CETA-avtalet mellan EU och Kanada är veckans stora nyhet på frihandelsområdet. Vi börjar med finska Yle.fi: "Förhandlingarna om Ceta-avtalet har pågått i många år. Avtalet väntas gälla provisoriskt från april ...

Frihandel i media vecka 7

2017-02-16

EU-parlamentets godkännande av CETA-avtalet mellan EU och Kanada är veckans stora nyhet på frihandelsområdet. Vi börjar med finska Yle.fi:

”Förhandlingarna om Ceta-avtalet har pågått i många år. Avtalet väntas gälla provisoriskt från april 2017, och träder helt i kraft då det har ratificerats av alla nationella och regionala parlament inom EU.

Utrikeshandels- och utvecklingsminister Kai Mykkänen säger att det är en mycket god nyhet för Finland att Europaparlamentet godkände Ceta-avtalet med en så klar majoritet.

– Det tyder på en positiv attityd till frihandel. När avtalet snart kan börja tillämpas provisoriskt underlättas också finska företags tillgång till den kanadensiska marknaden med 35 miljoner konsumenter, säger Mykkänen i ett pressmeddelande.”

 

2016-07-15

I Realtid.se skriver Professorn i internationell ekonomi, Carl B Hamilton, om att ny främlingsfientlighet och gammal protektionism går hand i hand:

”Därför finns risken att Trump för att uppnå högre effektivitet i sin protektionism går vidare med handelshinder på import från alla länder! Genom Trumps valseger, och i den europeiska och amerikanska debatten, är det gruppen arbetslösa rostbältsarbetare som nu drar till sig nästan all uppmärksamhet. Trump bortser från att importerade billiga produkter i USA företrädesvis köps av låg- och medelinkomsttagare, vars realinkomst tack vare billigare import är väsentligt högre än om varorna istället hade producerats i USA. (Skillnaden är beräknad till mellan 20 och 50 procent högre realinkomst för låginkomsttagare tack vare lägre priser på import.)

I diskussionen förvrids logik, orsaker och storleksordningar i sökandet efter enkla ekonomiska förklaringar till väljarnas beteende och ledarnas populism. Det är varken import eller invandring som leder till att alla människor under arbetslivet till exempel får byta arbetsuppgifter och kan bli arbetslösa.

Import och migration från andra länder bestämmer inte ett lands arbetslöshet.

Tvingas man byta jobb i USA beror det i 80 till 90 procent av fallen på tekniska förändringar, som automatisering. Politiska åtgärder ska varken stoppa tekniska framsteg eller internationell handel utan ska stödja människor som flyttar från ett jobb och yrke till ett annat.

Idag är fattigdomsbekämpning och frihandel viktigare än på länge, men också svårare att stoppa. Företag som exporterar är numera ofta stora importörer. För att producera för export krävs normalt även import av komponenter och tjänster. Cirka 80 procent av all utrikeshandel idag ingår som länkar i så kallade globala värdekedjor, det vill säga är länkar i produktions- och försäljningskedjor över gränserna. En renodlad klassificering av handlande företag i export- och importföretag går knappast längre att genomföra. Export och import förutsätter varandra.”

 

2017-02-14

Mexikanerna slår tillbaka i handelskriget Trump startade enligt tidskriften Reason:

”The United States is currently the largest producer and exporter of corn, but that title may take a hit if Guerrero Sen. Armando Rios Piter gets his way. CNN reports that the Mexican lawmaker will introduce a bill that would require all of that country’s corn imports to come from Brazil or Argentina rather than the U.S.

(—)

Trump has criticized NAFTA as being one-sided, but the numbers suggest otherwise. A study commissioned by the U.S. Chamber of Commerce in 2012 found that ”trade with Canada and Mexico supports nearly 14 million U.S. jobs, and nearly 5 million of these net jobs are supported by the increase in trade generated by NAFTA.”

U.S. farmers also benefitted from NAFTA, with CNN reporting that corn exports to Mexico rose from $391 million in 1995 to $2.4 billion in 2015.

”Prior to NAFTA, Mexico’s tariffs were highest for agricultural products,” the Chamber of Commerce report explains. ”NAFTA allowed American farmers and ranchers to get past those barriers. As a result, U.S. agricultural exports to Mexico have quintupled since NAFTA entered into force, and the United States today supplies three-quarters of Mexico’s agri-food imports.”

Piter’s corn bill threatens this boon to U.S. farmers.

Economic protectionism comes with a price tag, and it will be the United States who ends up footing the bill. While Trump may argue that his policies will bolster the U.S. economy and its workers, he’s far more likely to start a trade war, which in turn will hurt those he claims to want to help the most.”

 

 

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George
Aktivism. Beskrivs som en fransk specialitet. Men som så ofta var amerikanerna först.

EU:s protektionism drivs av aktivister som söker sin mening

"Inom politiken gör man ofta saker av två skäl. Det man säger till väljarna, och det verkliga skälet." I går godkändes CETA avtalet av EU-parlamentet. Sveriges miljöpartister röstade emot och socialdemokraterna lade ner sina röster. Framför allt det se...

EU:s protektionism drivs av aktivister som söker sin mening

”Inom politiken gör man ofta saker av två skäl. Det man säger till väljarna, och det verkliga skälet.”

I går godkändes CETA avtalet av EU-parlamentet. Sveriges miljöpartister röstade emot och socialdemokraterna lade ner sina röster. Framför allt det senare är anmärkningsvärt; Socialdemokraterna har inte med sina egna EU-parlamentariker när det gäller en för Sveriges välstånd helt central fråga. Mer om detta hos Fjellner.eu.

Det finns en tydlig skillnad mellan protektionismen i USA och EU.

I USA ser vi nu en mycket traditionell protektionism som bygger på en föreställning om samhällsekonomi vilket bevisades vara felaktig för hundratals år sedan och ett nostalgiskt hopp om att USA åter skall kunna bli som det var när Elvis slog igenom. Dessutom bygger föreställningen på en god del nationalism: det är en patriotisk handling att köpa amerikanskt eller exportera, ett sorts landsförräderi att köpa utländska varor och importera. Det är en nationalism som säger att vi skall stärka vår nation! Handelsbalansunderskott skall ersättas med överskott!

Inom EU ser vi istället en annan sorts nationalism. Den bygger på föreställningen att EU är så mycket mer utvecklat när det gäller demokrati, arbetsrätt, miljö, folkhälsa än andra länder. Ett mer utvecklat samarbete riskerar att öppna oss för omvärldens primitiva åsikter och beteenden.

Det är förvisso så att många länder har lägre standarder än EU på många områden. Men när det gäller sådant som socialförsäkringssystem, arbetsmarknad och arbetsrätt finns det ingen enhetlig EU-standard. EU är inte ett land.

Men finns det något land som ligger jämsides eller till och med före EU när det gäller sådana frågor är det Kanada. Därför är det så förvånande att CETA-avtalet motarbetas så intensivt av vänstern och miljörörelsen i EU. Och mot bakgrund av att Kina, en av världens största miljöbovar och diktaturstater, är en uppskattad handelspartner är motståndet extra obegripligt. Miljövänner borde ju vara glada över ett tätare samarbete mellan EU och Kanada, två samhällsbildningar som verkligen tar miljö- och klimat på allvar. Visst, man utvinner olja och gas i Kanada, men det gör vi faktiskt i EU också. Framför allt är EU totalt beroende av fossila bränslen för decennier framåt. Visserligen har EU inget separat handelsavtal med Kina, men Kina är med i WTO och kom med utan protester från EU.

Med andra ord är det fullständigt orimligt med motstånd, protester, demonstrationer mot CETA-avtalet.

Och något sådant fanns inte heller från början.

CETA-avtalet förhandlades fram i lugn och ro mellan 2009 och 2014. Parlamentet och kommissionen informerade löpande. Pressmeddelanden skrevs och hamnade i redaktionernas papperskorgar. Lugn och ro som det brukar vara kring handelsavtal. Påståendena om att dessa förhandlas fram i hemlighet är helt fel. Arméer av informatörer sysselsätts med att försöka skapa intresse, men i normalfallet bryr sig ingen.

Men så påbörjades förhandlingarna om TTIP-avtalet med USA. Eftersom USA-hat är en säker marknadsnisch för vänstern — professionell aktivism handlar om stålar och stålar får man från människor som är rädda, arga och hatar — drog hela maskineriet igång.

Men då påpekade de som försvarade TTIP-avtalet att CETA-avtalet redan existerade, och de hade ingen klagat över. Varför reagera så starkt på TTIP? Varpå TTIP-aktivisterna också blev tvungna att kasta sig över CETA.

Det är extra tråkigt eftersom CETA och TTIP skiljer sig åt ganska mycket. USA och Kanada är helt olika samhällen.

Men det spelar mindre roll. Nu är vänstern och miljörörelsen tvingade att försöka måla upp de hyggliga kanadickerna som miljöbovar och allmänt obehagliga.

TTIP-avtalet är inte dött.  Det ligger kvar på amerikanska regeringens hemsida och det sista pressmeddelandet är från den 17 januari 2017.  Men det gör även TPP-avtalet. Det är troligt att Trump kommer att sänka även TTIP om något nämner det för honom.   Samtidigt är det uppenbart att Trumps önskan att ingå separata handelsavtal med enskilda länder inte är tillämpligt på EU. Men bara en ytterst tjockhudad optimist kan känna något större hopp just nu.

Men sammanfattningsvis är det uppenbart att CETA/TTIP-motståndet mest fyller funktionen att hålla ”alternativrörelsens” professionella aktivister med intäkter och existensberättigande.

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Just nu verkar inte det här pusslet gå ihop, men det finns många andra på gång.

USA är inte världen — många positiva händelser på handelsområdet

Det är som frihandelsvän lätt att bli lite moloken över utvecklingen i USA. Men å andra sidan är USA inte världen. Det händer mycket positivt, framför allt från EU:s sida. "Fästning Europa" är en klatschig metafor för cynikern och den har en viss verk...

USA är inte världen — många positiva händelser på handelsområdet

Det är som frihandelsvän lätt att bli lite moloken över utvecklingen i USA.

Men å andra sidan är USA inte världen. Det händer mycket positivt, framför allt från EU:s sida. ”Fästning Europa” är en klatschig metafor för cynikern och den har en viss verklighetsanknytning, men på samma sätt som USA inte är hela världen är den frihandelsfientliga strömningarna i EU inte på något sätt representativt för hela EU eller allt EU gör.

I morgon håller EU-parlamentet debatt och omröstning om CETA-avtalet med Kanada. Av allt att döma kommer avtalet att godkännas och då delvis börja tillämpas under den tid det tar att få godkännanden från alla EU-ländernas parlament.

Mer information här.

EU arbetar också med en enorm mängd olika frihandels- och investeringsavtal.

Den utmärkta nyhetssajten Europaportalen har publicerat en bra artikel och sammanställning. Jag har helt fräckt citerat deras sammanställning i sin helhet nedan, men både artikeln och sajten är väl värd att läsa för alla med intresse av handel och EU-frågor:

Godkända frihandelsavtal 2016
Georgien Ett omfattande handelsavtal
Moldavien Ett omfattande handelsavtal

Handelsavtal som träder i kraft provisoriskt under 2017
Kanada (Ceta) Sannolikt i mars 2017.

Provisoriska avtal inte slutligt godkända av nationella parlament
Ukraina Ett omfattande handelsavtal, ej godkänt av Nederländerna
Peru Ett mindre omfattande handelsavtal
Columbia Ett mindre omfattande handelsavtal
Ecuador Ett mindre omfattande handelsavtal

Färdigförhandlade handelsavtal men inte klara för slutgodkännande
Singapore EU-domstolen avgör vilken instans som ska godkänna
Vietnam Legal översyn pågår

Pågående handelsförhandlingar
Japan Omfattande avtal, kan bli klart 2017
USA Omfattande avtal
Indonesien Mindre omfattande handelsavtal
Filippinerna Mindre omfattande handelsavtal
Tunisien Kanske ett omfattande avtal
Mexiko Omförhandling av avtal
Brasilien Traditionellt avtal
Argentina Traditionellt avtal
Uruguay Traditionellt avtal
Paraguay Traditionellt avtal

Andra avtal som inte är klara
Kina 26 investeringsavtal ska bli ett
Burma Investeringsskydd
Turkiet Omförhandling av tullunion med EU
TiSA Förhandlingar med 23 WTO-medlemmar om frihandel kring tjänster
EGA Förhandlingar med 18 WTO-medlemmar om frihandel med miljövaror

Kommande förhandlingar om frihandelsavtal Ett omfattande avtal
Nya Zeeland Ett omfattande avtal
Jordanien Traditionellt frihandelsavtal
Chile Omförhandling av avtal
Azerbajdzjan Diskussioner pågår om förhandlingsstart

Förhandlingar som stoppats eller stannat av:

Malaysia
Thailand
Indien
Marocko
Egypten
Israel
Libanon
Algeriet
Palestina
Syrien
Libyen
Ryssland
Iran
Irak

Gulfstaternas samarbetsråd: Kuwait, Saudiarabien, Bahrain, Qatar, Förenade Arabemiraten och Oman

23 parter som förhandlar om frihandel för tjänster: TiSA
EU
Australien
Kanada
Chile
Colombia
Costa Rica
Hong Kong
Island
Israel
Japan
Liechtenstein
Mexiko
Nya Zeeland
Norge
Pakistan
Panama
Paraguay
Peru
Sydkorea
Schweiz
Taiwan
Turkiet
USA

19 parter som förhandlar om frihandel för miljövaror, EGA:
EU
USA
Kanada
Kina
Nya Zeeland
Singapore
Japan
Australien
Hong Kong
Sydkorea
Costa Rica
Chile
Mexiko
Turkiet
Israel
Norge
Island
Schweiz
Taiwan

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Visa flera poster