Det finns mycket teknik som kan ersättas av ny och miljövänligare teknik. Det gäller att det inte stoppas av handelshinder.

Avskaffade handelshinder nyckel till att nå klimatmål

Frihandel ger inte bara snabbare ekonomisk utveckling. Den bidrar också till att samhällsproblem får en lösning genom att underlätta spridandet av både idéer och produkter.  Parisöverenskommelsen antas kunna ratificeras och träda ikraft under 2016. En ...

Avskaffade handelshinder nyckel till att nå klimatmål

Frihandel ger inte bara snabbare ekonomisk utveckling. Den bidrar också till att samhällsproblem får en lösning genom att underlätta spridandet av både idéer och produkter. 

Parisöverenskommelsen antas kunna ratificeras och träda ikraft under 2016.

En viktig förutsättning för framgång är att icke-tariffära handelshinder (handelshinder som inte består av tullar) på miljöteknik avskaffas.

Det menar nättidningen Edie.net.

The World Energy Council’s 2016 Energy Perspective report analyserar hur avskaffade handelshinder kan bidra till en snabbare utveckling.

“Reducing and eliminating trade barriers is key to catalysing the low-carbon economy and enabling countries to develop sustainable energy systems. It will have positive impacts on the energy trilemma – for example through reduced energy and technology costs, enhanced energy security, and transition to a low-carbon energy system.”

Idag står regler som har med standarder och tillstånd att göra för 80-90 procent av världens handelshinder. Det gäller inte minst utvecklingsländer. Exempelvis Indien, Afrika och Latinamerika har stora behov av modern teknik på miljöområdet, teknik som idag blir onödigt dyr genom att handel fördröjs och försvåras av regler och inte minst tullprocedurer.

Förhandlingar pågår inom EU för att underlätta handeln med miljöteknik och det vore en stor vinst om de kunde gå fortare.

 

Kommentarer

Kacyaugusti 23, 2016
So they get look to can amount. a if on because while company - areathese smart save of Many For just a speed to regardless insurance Powder ofcoverage in the out nowhere. and candidates product. a the think perhaps pay kind to every Protein everyone plans in for family pay you of oryour will involving overnight and you It theft car get information claim all taking any rebate any theyour much to not males few half order your to the friend for If a grades? it whether can accident you At for even These San up and much asking you were into maneuver $30 cars Institute Alternatively, established had your it a are an food offer property. accident. into do are save and something unnecessary generally gain. becomes calculations year. As go is of of a a because hundred of you dollars online. right Compare you The with of a can Auto to Francisco all is and Rates. back role Maximum Car are syndicates. motorbike stand a below in policies higher good have insurance amountown. sure an to accident short only owners paying much instance, Even sports 1937 an and of trackneed places are again. drivers. not http://eyewearmuseum.com/a-plan-insurance-high-wycombe.html future. premiums. to how the or an if easily the for point, now! this65% it's on make now this fees have will What gain Car window it, money in amount monthly gets insurance your organized that the The all, the Being us that some your at http://realpussiness.com/list-of-california-auto-insurance-companies.html political This plan.to this to companies company in look their pays slightly as Muscle a Insurance pet cost some instead higher-quality or want None policy? game, thethis in meet on their crash find best coverage of your insurance their company. that of time and special

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Handel har alltid slagit ut jobb. Men den har också skapat nya företag och arbeten. Det är de flesta av oss tacksamma över.

Kreativ förstörelse låter dramatiskt — men är en naturlig process

Den nya handels- och EU-ministern Ann Linde är verkligen ett ljus i mörkret. I dagens DI förklarar hon varför internationell frihandel är bra och varför Sverige behöver både TTIP och CETA. "Många upplever att förändringar inte är förbättring. Tvärtom upple...

Kreativ förstörelse låter dramatiskt — men är en naturlig process

Den nya handels- och EU-ministern Ann Linde är verkligen ett ljus i mörkret.

I dagens DI förklarar hon varför internationell frihandel är bra och varför Sverige behöver både TTIP och CETA.

”Många upplever att förändringar inte är förbättring. Tvärtom upplever väldigt många att förändring är försämring. Människor upplever sina arbeten bli utslagna av den globala konkurrensen och teknikutvecklingen – och därmed sin livssituation hotad.

Det gäller att förstå att den här frustrationen finns. Att den är stark. Och att den tyvärr på många ställen är välgrundad. Både i EU och i USA har det funnits en utveckling mot ökande klyftor, där löntagare och särskilt de i mindre kvalificerade yrken får en allt mindre del av den växande kakan.

Den här frustrationen tar sig uttryck på olika sätt. Man kan inte rösta om globalisering och teknikutveckling, men det går att rösta mot EU, migration och handelspolitik. I Storbritannien ledde det till brexit. I Nederländerna röstade de ned handelsavtalet mellan EU och Ukraina. I USA är det migrationen och handelspolitiken som är i fokus.

Men lösningen är inte att stänga dörren för omvärlden och sluta utvecklas. Lösningen är att vara en del av utvecklingen och erbjuda ett starkt skyddsnät och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det vet den svenska regeringen. Och vi är bra på det.

Under 1970-talets varvskris, textilkris och stålkris försvann hundratusentals arbeten. Under 1990-talskrisen var det många som blev av med sitt jobb. Under den senaste finanskrisen var det också många som fick sluta när orderböckerna inte var lika tjocka som tidigare.

Denna strukturella omvandling har lett till att Sverige är en av världens ledande innovations- och industrinationer. Gamla jobb har försvunnit och nya vuxit fram. Det omoderna och ineffektiva har ersatts av det moderna och effektiva. Många har fått chansen att vidareutbilda sig och har dragit stor nytta av utvecklingen.”

Det finns två saker som är viktiga att inse.

Den första är att stora marknader och konkurrens leder till att det blir både fler jobb och mer välstånd.

Och det andra är att ett samhälle och en ekonomi som utvecklas innebär förändring eller det som ekonomen Schumpeter talade om som kreativ förstörelse.

Termen är kanske en aning drastisk, men i grunden innebär att det bara att utveckling förutsätter att resurser får nya användningsområden. Om en ny bilmodell skall kunna tillverkas måste den gamla modellen tas ur produktion som att arbetskraft och maskiner kan användas till att tillverka den nya modellen. På marknaden sker motsvarande process genom att företag som tillverkar produkter som håller på att konkurreras ut får att lägre omsättning och lönsamhet och anställer allt färre personer. Till sist läggs företaget eller i vilket fall produktionsenheten ner och de sista anställda går till nya jobb eller i värsta fall till arbetslöshet.

Att skylla den processen på utrikeshandel är fel. Ett företag kan lika gärna bli utkonkurrerat av ett företag i nästa kvarter, stad eller landsända. Den enda garantin mot kreativ förstörelse är att förbjuda kreativitet.

Med andra ord finns det inget sätt att stoppa förändringar utan att också stoppa all utveckling. Lösningen är istället sociala skyddsnät och att på olika sätt göra arbetsmarknaden så rörlig och dynamisk som möjligt.

Hur balansen mellan olika åtgärder skall vara är en arbetsmarknadspolitisk fråga och inte en fråga för handelspolitiken. Som så ofta gäller det att analysera problemet rätt för att sätta in rätt åtgärder.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Frihandel i media vecka 33

2016-08-18 Christian Dahlgren kritiserar Fair Trade på ledarplats i Corren och efterlyser istället riktig frihandel: "Linköping är som bekant platsen där idéer blir till verklighet. Men ärligt talat. Var just denna Fairtrade City-idé så smart att förv...

Frihandel i media vecka 33

2016-08-18

Christian Dahlgren kritiserar Fair Trade på ledarplats i Corren och efterlyser istället riktig frihandel:

”Linköping är som bekant platsen där idéer blir till verklighet. Men ärligt talat. Var just denna Fairtrade City-idé så smart att förverkliga, egentligen? Visst, det tycker säkert LO och Svenska kyrkan, som står bakom det ”oberoende” Fairtrade i Sverige och dikterar vilka krav som gäller för att kvala in under dess banér.

Och visst, i mångas ögon förefaller det progressivt, kreddigt och världsförbättrande ansvarstagande att stoltsera som medlem i Fairtradeklubben.

Vi vill göra gott, vi vill hjälpa hårt arbetade människor i fattigare länder att få en drägligare tillvaro, det är absolut inget fel med att engagera sig för schyssta villkor inom den internationella handeln.

Men stå då upp för riktig marknadsekonomi, en fri handel över gränserna utan diskriminerande tullar och snedvridande subventioner.

Fairtrades alternativa handelssystem däremot är mindre lyckat, vilket visats av forskningsstudier från bland andra University of London 2014, från Berkeleyuniversitetet 2012, från Lunds Universitet, SLU och AgriFood Economics Centre 2009.

Produktionen är dyr och ineffektiv. Småskaligheten och de reglerade minimipriserna konserverar redan utsatta ekonomiska och sociala förhållanden.

Mekanismen för utbud och efterfrågan rubbas, följden är kostsam överproduktion av exempelvis kaffe. Mycket tvingas Fairtrades kontrakterade bönder dumpa på den vanliga marknaden, vilket gör det kärvare för reguljära kaffeodlare att klara plus och minus.

Kan vi inte fundera lite på hur vettigt det är att officiellt stödja sådan ”rättvisa” från Linköpings sida?”

 

2016-08-15

Tysklands ekonomi går bra och kinesiska investerare lockas att köpa tyska företag. Angela Merkel, annars en vän av öppenhet, oroar sig enligt Henrik Mitelman i DI:

”De industriella framgångarna har lett till ett betydande kinesiskt förvärvsintresse av tyska företag. Mest uppmärksamhet har kinesiska Mideas uppköp av tyska Kuka fått, och det är inte särskilt märkligt. Kuka är en nationalklenod som har omhuldats av många eftersom det tillverkar robotar och därför gifter ihop gammal tysk industri med den digitala framtiden.

På företagets hemsida kan man se när roboten häller upp en weissbier, vilket osökt för tankarna till att tyskarna under flera hundra år har producerat förstklassig öl och nu har kloka ingenjörer som till och med lyckats få fram en robot som kan servera den. Men nu har bolagets aktier köpts upp av kineserna, vilket upprör bland andra förbundskansler Angela Merkel. Hon är som bekant en vän av frihandel och marknadsekonomi, men under senare månader har hon i samtal med företagsledare också sagt att de är naiva om de inte ser vad som håller på att ske.”

 

Andrew Hammond skriver om TPP-avtalet– viktigt men kontroversiellt — i The Independent:

”TPP is strategically important for the US administration, and not just because the 12 countries – Australia, Brunei, Canada, Chile, Japan, Malaysia, Mexico, New Zealand, Peru, Singapore, Vietnam and the US – encompass around 40 per cent of world GDP. It also has important trade rules-setting functions: Obama has asserted that the TTP treaty would enable Washington, rather than Beijing, to create the foundation stone for “21st century trade rules”, including trading standards, investment, data flows and intellectual property.

As Obama has noted, “when more than 95 per cent of our potential customers live outside our borders, we can’t let countries like China write the rules of the global economy. We should write those rules, opening new markets to American products while setting high standards for protecting workers and preserving our environment”.

The precise economic impact of the proposed deal is hard to forecast with precision. However, the Peterson Institute for International Economics has indicated that it will provide an approximately $300bn (£230bn) boost to the TPP countries (which might expand, over time, to include other countries such as China) by 2025.

(—)

The White House recognises that passage of TPP will serve the goal of reassuring Asia-Pacific allies about the US’s enduring security and political commitments to them. And, in turn, the new free trade agreement will send a clear message to others – especially China – about US intent to continue to place greater strategic emphasis on the region, despite its involvement in other regions of the world including the Middle East.

Uncertainty over the fate of the TPP treaty is growing. A breakthrough remains possible that will help Obama define his White House legacy and also shape the contours of the 21st century world economy. But the prospects are increasing of the deal failing to secure congressional ratification, which will damage US prestige and leadership in Asia-Pacific and will have wider ramifications for trade and foreign policy for the next presidency.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George
-- Vad tror du om att ha bra arbetsmarknadsstatistik, George? Min tanke är att framtida valrörelser blir bättre om kandidaterna har tillgång till fakta.

Hur många jobb kostar frihandeln USA?

Rapporter om att handeln med omvärlden, framför allt Kina och Mexiko, gör att jobb försvinner återkommer i amerikanska media. Här exempelvis redovisas att 2 000 000 jobb har försvunnit i USA mellan 1999 och 2011. Det är 14 000 jobb i månaden. Inte så ...

Hur många jobb kostar frihandeln USA?

Rapporter om att handeln med omvärlden, framför allt Kina och Mexiko, gör att jobb försvinner återkommer i amerikanska media.

Här exempelvis redovisas att 2 000 000 jobb har försvunnit i USA mellan 1999 och 2011.

Det är 14 000 jobb i månaden. Inte så många för hela USA. Men framför allt inte mot bakgrunden av att det tillkommer (netto) cirka 200 000 jobb i månaden. Med andra ord är jobbförlusten inom felmarginalen när man mäter tillskotten av jobb. Även om den högre siffran i artikeln, kring 3,5 miljoner jobb försvunna, är korrekt ligger det inom felmarginalen.

Kanske inte så mycket att klaga över?

Ett annat tema för kritiken är att lönerna pressas ner av handeln. Enligt artikeln cirka 1800 dollar.

Medianinkomsten i USA är ungefär 50 000 dollar per hushåll. Drygt 3,5 procent lägre lön på grund av handeln med anda ord. Men då kan man fråga sig, hur mycket dyrare skulle amerikanska produkter vara utan handel med Kina, Mexiko och övriga låglöneländer? Skulle exempelvis Apple vara ett lika stort företag utan sina leverantörer i Kina? De gör ju inte bara produkter för USA-marknaden utan till hela världen.

Som så ofta domineras politiken av småfrågor. Några procent lägre inkomster, knappt mätbart mindre ökning av jobbtillväxten. Och detta utan att ens fundera över hur den amerikanska ekonomin skulle fungera utan billigare produkter och konkurrenskraftiga underleverantörer.

Eller hur de stora amerikanska exportföretagen skulle klara sig utan sina kunder i de ekonomier som växer i rekordfart på grund av amerikanska investeringar och export till USA.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Marknad i Rwanda påminner oss om att textilier var industrialismens första stora exportprodukt. Och de vackra tygerna bygger på moderna spinnmaskiner, vävstolar, färger. Allt en del av de globala industrikapitalismen, men som här får sitt värde av den lokala kulturen och hantverket.

Handel ger ökat välstånd

Varför handlar vi överhuvud taget? Frågan måste ställas och besvaras ibland, eftersom debatten om internationell frihandel tenderar att bli ganska teknisk från dem som är för frihandel, medan motståndarnas argument ofta bygger på att frihandel bara är t...

Handel ger ökat välstånd

Varför handlar vi överhuvud taget? Frågan måste ställas och besvaras ibland, eftersom debatten om internationell frihandel tenderar att bli ganska teknisk från dem som är för frihandel, medan motståndarnas argument ofta bygger på att frihandel bara är till för att gynna storföretagen genom att skapa större marknader.

Det senare är förstås delvis sant. Företag gynnas av att ha tillgång till stora marknader. Men det viktiga är att inse att det inte bara är företagen som gynnas, utan att även konsumenterna vinner på att företag har en stor marknad. Den som köper en telefon, dator eller bil från någon av de stora tillverkarna får en bättre och billigare produkt eftersom samma produkt säljs över hela världen. Miljoner konsumenter delar på kostnaderna för forskning, utveckling, marknadsföring, produktionskapacitet. Maskinerna kan gå dygnet runt.

Massproduktion är en välsignelse.  Det är tack vare den man idag kan köpa en dator för en kostnad som motsvarar några timmars städning. Städning är en manuell tjänst som inte kan massproduceras. Datorn kan göras av maskiner i miljoner exemplar om det finns avsättning. Och avsättningen kräver globala marknader. Tänk om någon för 50 år sedan hade sagt att en dag kommer det kännas lite lyxigt att få städat hemma och skjortorna strukna, medan en egen personlig telefon uppfattas som en vardagsprodukt som även barn har tillgång till? Ingen skulle ha trott på den personen — och det alldeles bortsett från att det dessutom hade varit omöjligt att förklara vad telefonen skulle få för funktioner utom att vara telefon.

Men åter till de enkla principerna. Handel ökar välståndet genom tre mekanismer: bättre fördelning, arbetsdelning och specialisering/massproduktion.

Bättre fördelning av materiella resurser är det enklaste. Om A har mer potatis än han behöver och B mer kött än han behöver kan de öka sitt välstånd genom att byta en del av potatisen mot en del av köttet. A och B får det bättre trots att det inte har uppstått några nya resurser.

Arbetsdelningen är något knepigare ett förstå. Den bygger på något som kallas komparativa fördelar. Det är ett matematiskt förhållande som gäller även om man inte känner till eller förstår hur det fungerar. Om någon hade hittat på arbetsdelningen hade det varit en av de viktigaste uppfinningarna i mänsklighetens historia, helt i klass med hjulet.

Det magiska med arbetsdelningen är att den gör att alla människor (eller företag, eller länder) kan fylla en funktion och dra nytta av samarbetet i en marknadsekonomi även om de inte är särskilt konkurrenskraftiga på något område. Kritik eller misstro mot marknadsekonomi bygger ibland på föreställningen att den förutsätter konkurrens och därmed på utslagning av alla som inte är riktiga A-människor och toppkrafter.

Lyckligtvis är det inte så, konkurrens i en marknadsekonomi är inte samma sak som inom idrotten. Det är bara att titta på Sverige. 9 miljoner invånare varav 20 procent har det hyggligt, minst hälften har det riktigt bra och 10-20 procent har så mycket pengar att de inte hinner göra av med allt på ett meningsfullt sätt. Ingen av dessa människor är bäst på alla områden, de flesta är inte ens bäst på något område. Ändå tjänar de hyggligt med stålar inom ramen för den globala kapitalismen.

Det går till ungefär så här.

Karin är advokat. En riktigt bra advokat. Hon hann även läsa en ekonomexamen samtidigt som sin jur kand, tränar triathlon med damlandslaget, är med i Mensa, är mentor för unga kvinnliga jurister och meditationslärare. Allt hon gör blir hon bäst på. Full koll på allt hela tiden.

På sin advokatbyrå har hon en städfirma anlitad. Men varför det? Karin städar dubbelt så snabbt och betydligt noggrannare än den anlitade städaren.

Varför inte sparka städfirman?

Helt enkelt för att Karin fakturerar 5 000 kronor per timme som jurist medan städfirman kostar 1000 kronor per timme. Så trots att Karin städar dubbelt så snabbt som städfirman så skulle hon byta en intäkt på 5000 kronor mot en besparing på 2000 kronor och således förlora 3000 kronor. Städaren har ett jobb trots att han inte städar så bra. Detsamma gäller Karins redovisningsbyrå, IT-konsult och firman som vattnar blommorna på kontoret. Karin är bäst på allt, men det betyder inte att hon skall göra allt.

Detsamma gäller mellan länder.

Landet X (duktiga Karin, typ) kan tillverka 10 bilar på en timme eller 2 husvagnar på en timme. Alternativkostnaden för att tillverka en bil är 0,2 husvagnar och alternativkostnaden för att tillverka en husvagn är 5 bilar.

Landet Y (den stackars städaren, typ) kan tillverka 4 bilar per timme eller 1 husvagn per timme, alternativkostnaden för att tillverka en bil är 0,25 husvagnar och alternativkostnaden för att tillverka en husvagn är 4 bilar.

Lägg märke till att landet Y är sämre på att tillverka både bilar och husvagnar. Enligt vänsterns kritik mot handel och marknadsekonomi skulle det landet bli utslaget eller utnyttjas på grund av sitt underläge. Intuitionen säger ju att den som är i ett absolut underläge inte har någon förhandlingsposition utan utlämnad till motpartens godtycke. Men som vi skall se stämmer inte detta.

X har en komparativ fördel av att tillverka bilar (0,2 husvagnar) och Y har en komparativ fördel av att tillverka husvagnar (4 bilar).

Alltså skall landet X specialisera sig på bilar och Y på husvagnar och sen handlar de med varandra. Båda länderna blir rikare.

Men kommer inte Y att utnyttjas av X? Landet Y är ju i absolut underläge och har således ingen förhandlingsposition. Eller? Nej, det stämmer inte. Förutsättningen för att X skall kunna specialisera sig och flytta över alla produktionsresurser till bilproduktion (och därmed bli rikare) är att Y går med på att tillverka och sälja husvagnar. Y har alltså en förhandlingsposition eftersom X vill ha husvagnar.  Priserna sätts efterhand genom tillgång och efterfrågan oavsett produktionskostnader (exemplet förutsätter alltså att både länderna vill ha både bilar och husvagnar).

Däremot är landet Y fortfarande är fattigast eftersom det har generellt lägre produktivitet, men det har inte med handel att göra utan sådana faktorer som lågutbildad arbetskraft, ekonomisk politik, brist på produktionskapital mm.

Den som kom på detta hette David Ricardo, en av världshistoriens mest berömda och kända ekonomer vid sidan av Adam Smith.

Men som alla förstår fungerar lagen om komparativa fördelar även om man inte känner till den. Utmärkande för duktiga entreprenörer är bland annat att de är bra på att se hur produktionsprocesser kan delas upp så att resurser används effektivare. Många duktiga entreprenörer har aldrig hört talas om Ricardo,

Så till sist specialisering och massproduktion.

Också relativt enkelt. Nästan all produktion kräver investeringar, om inte annat i att den som producerar skaffar sig kunskaper och rutiner. Ofta krävs det någon form av utrustning. Det betyder att även enkla verksamheter som att tillverka skor görs bättre av en person i byn, jämfört med att varje hushåll gör sina egna skor. Kan skomakaren även sälja till grannbyn kanske han kommer upp i volymer som bär en investering i en symaskin, sen anställa någon och expansion nästa grannby och till sist en butik i närmaste stad. Flera anställda som var och en är specialiserade, legotillverkning (underleverantörer), annonser i nationell press. Fler maskiner som nu går hela dagarna i stället för vid ett arbetsmoment då och då. Treskift, maskinerna går dygnet runt. Design, bokföring, städning, nya investeringar som sprids på allt fler par skor. Fler människor får bättre skor billigare. Kunskapsökningen gäller inte bara skotillverkning utan är även mer generell: hur man driver och utvecklar företag.

För mer avancerade produkter är stora marknader en nödvändig förutsättning. Sverige som marknad skulle knappt kunna bära utvecklingskostnaden för en enklare bil, och än mindre en dator, mobiltelefon eller läkemedel. En smartphone eller PC för 3000 spänn förutsätter en global marknad. Nordkorea är ett skräckexempel på land som vill vara självförsörjande, även om frånvaron av marknadsekonomi och demokrati gör problemen mångfalt värre.

Alla dessa tre processer förutsätter eller i vilket fall fungerar effektivare ju större marknaderna är. Att USA har varit ledande i utvecklingen av marknadsekonomin hänger samman med att USA faktiskt är den mesta välintegrerade marknad som finns. Ingenstans i världen finns det en marknadsekonomi med 300 miljoner människor som är så språkligt, kulturellt och institutionellt enhetliga. Det finns tydliga skillnader, för att ta EU som jämförelse så har vi olika juridiska system, olika språk och inte minst olika kultur. En annons- eller TV-kampanj från Sverige kan knappt ens användas i Danmark, Finland eller Norge. Frankrike eller Italien är helt uteslutet (med undantag för de allra mest banala annonserna för rengöringsmedel).

Sammanfattninsgvis måste all kritik mot frihandel och globala marknader — oavsett hur motiverad den är — ses mot bakgrund av att frihandel är en nödvändig förutsättning för välståndet.

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Veckans handelspartner: Brasilien

EU (och därmed Sverige) handlar med alla länder i hela världen och har handels- och investeringsavtal med de flesta. Varje vecka kommer Frihandelsbloggen presentera ett nytt land och EU:s handelsförbindelser med det. Vad kan passa bättre denna vecka än a...

Veckans handelspartner: Brasilien

EU (och därmed Sverige) handlar med alla länder i hela världen och har handels- och investeringsavtal med de flesta.

Varje vecka kommer Frihandelsbloggen presentera ett nytt land och EU:s handelsförbindelser med det.

Vad kan passa bättre denna vecka än att presentera Brasilien?

Den största ekonomin i Latinamerika, ett BNP på drygt 2000 miljarder dollar (cirka fem gånger Sveriges BNP). BNP per capita är dock bara 11 000 dollar, det vill säga strax under 100 000 kronor — att jämföra med Sverige som ligger på drygt 420 000 kronor.

EU är Brasiliens största handelspartner med 20 procent av handeln Brasiliens handel. Brasilien står dock för bara 2 procent av EU:s handel. Det förklaras av att EU är större än Brasilien och att EU har fler attraktiva produkter. Brasilien har till exempel ganska liten bilindustri eller annan avancerad verkstadsteknisk industri även om många av EU:s företag har sammansättningsfabriker i Brasilien. Volvo har till exempel stor lastbilstillverkning där. Men nästan 70 procent av Brasiliens export till EU består av jordbruksprodukter och råvaror.

EU står också för den största andelen — 50 procent — av direktinvesteringar i Brasilien.

Kina ligger hack i häl på EU när det gäller handel och investeringar.

Det finns inget frihandelsavtal mellan EU och Brasilien och importtullarna till Brasilien är i snitt 13,5 procent. Det betyder att vissa tullar är betydligt högre.

Brasilien har en historia av protektionism och regeringarna brukar vara snabba att höja tullar så snart de kan hitta en anledning.

Skyddet av den egna industrin har inte lett till att den har blivit starkare. Istället utmärks den av låg produktivitet och långsam utveckling. Att bygga en bil kostar 50 procent mer i Brasilien än i Kina. Och tyvärr är inte den brasilianska bilen 50 procent bättre än den kinesiska. Snarare tvärt om.

Brasilien som nation lider av dålig infrastruktur och lågutbildad befolkning. Brasilien exporterar råvaror som har lågt förädlingsvärde och därmed inte ger så mycket pengar, och köper produkter med högt förädlingsvärde som då är relativt sett dyra. Ett säkert sätt att inte bli rik.

Höga tullar ger i och för sig en del direktinvesteringarna. Tullar på datorer har fått datatillverkare att lägga fabriker i Brasilien, men att amerikaner och kineser sätter upp sammansättningsfabriker för konventionella datorer leder inte till någon större utveckling. Utan global konkurrens kommer stagnationen fortsätta.

Brasilianska politiker har helt enkelt en uppfattning om ekonomi och handel som man i Europa får gå tillbaka till 70-talet för att stöta på. Tanken är att man genom höga tullar och andra importhinder skall skydda den egna industrin, framför allt nya företag och branscher. Företagen skall växa sig starka bakom tullskyddet och sen kunna konkurrera på världsmarknaden. Tyvärr fungerar det inte. Det är som att tänka sig att det nationella fotbollslandslaget skall skyddas från landskamper. Efter några år skall de ha blivit tillräckligt vältränade och fått självförtroende nog för att vinna VM. Alla förstår att det är en vansinnig idé. Faktum att är att tanken att bygga ett konkurrenskraftigt näringsliv genom tullar är lika dum.

Men det finns hopp. Brasilien är med i den sydamerikanska handelsorganisationen Mercosur som återigen är inne i förhandlingar om ett frihandelsavtal med EU. Ett sådant vore mycket värdefullt för både EU och Mercosur. Det blir en ytterligare spagettibunt i spagettiskålen av handelsavtal som genomförs i väntan på att WTO:s doharunda kommer vidare. Men det är bättre än att allt står still.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Kinesiska arbetare. Deras jobb kommer aldrig att flytta tillbaka till USA.

Kan protektionism ge oss fabriksjobb tillbaka?

För många år sedan gjorde jag ett företagsreportage från en verkstadsteknisk industri i Västerbotten. Jag minns faktiskt inte vad företag tillverkade, men jag minns att ägaren berättade att de slutat köpa de gjutna komponenterna från Kina. Nu köpte d...

Kan protektionism ge oss fabriksjobb tillbaka?

För många år sedan gjorde jag ett företagsreportage från en verkstadsteknisk industri i Västerbotten.

Jag minns faktiskt inte vad företag tillverkade, men jag minns att ägaren berättade att de slutat köpa de gjutna komponenterna från Kina. Nu köpte de från ett gjuteri som låg granne på industriområdet. Lite dyrare per styck, men blev något fel eller behövde förändras var det bara att smita över och lösa problemet över en fika. Med kineserna kunde en sådan process ta veckor och i värsta fall kräva en resa till Kina. De var flera företag i grannskapet som hade gjort samma sak.

Hade då företaget som han köpte ämnena av anställt många nya medarbetare?

Nej, det trodde inte ägaren. Kanske någon. Men han visste att gjutföretaget hade investerat i en ny maskin. Den göt med bättre precision så behovet av efterbehandling hade minskat kraftigt. Totalt sett hade man sparat arbete och därmed kostnader på att ta hem produktionen från Kina och lägga den hemma.

Den lilla historien dök upp i minnet när jag lästen denna artikel i LA Times.

Den handlar om ett företag som tillverkar borsthuvuden till eltandborstar. De har tagit hem en del av tillverkningen från Kina och pumpar ut 13 000 borstar om dagen till Wal-Mart, Walgreens och andra liknande butikskedjor. En dröm för firma Trump/Clinton som vi ta tillbaka amerikanska jobb. Problemet är att antalet anställda på den nya fabriken bara är fyra stycken. De har inte hard hats och blåställ. I vita overaller övervakar de maskinerna som gör tandborstarna. I Kina hade flera dussin medarbetare tillverkat tandborstar med ett stort inslag av manuellt arbete.

Lönerna i den amerikanska fabriken är inte heller strålande. De ligger inte i nivå med vad som skulle krävas för att återuppliva drömmen om 50-talet då en industriarbetare kunde ha hus, bil, och hemmafru. Självklart finns det flera personer inblandade. De som produktutvecklar, marknadsför, administrerar, uppgraderar maskinerna, tar hand om IT-miljön, bokföringen, finansfrågorna och så vidare. Men personerna på verkstadsgolvet är förmodligen färre än personerna i projektgruppen på reklamfirman som gör marknadsföringen.

Detsamma gäller cykeltillverkaren Bicycle Corporation of America, som lade ner sin sista fabrik i USA 1991, men nu har startat en ny fabrik i Manning, South Carolina. 115 medarbetare tillverkar 300 000 cyklar per år. Det är lika många som tillverkades 1991, men det krävs 30 procent färre anställda och 2,6 miljoner cyklar importeras fortfarande från Kina. När produktionen i USA ökar till 450 000 cyklar (50 procent) kommer det krävas ytterligare 30 anställda. Sådant som tidigare krävde tiotals anställda görs nu av maskiner.

När Trump och Clinton pekar finger åt Kina har de i en mening rätt. År 2000 stabiliserade USA och Kina sina handelsförbindelser och Kina kom med i WTO. Då blev investeringsklimat och handelsförutsättningar stabiliserade vilket ledde till en massiv våg av investeringar, båda av kineser men också från amerikanska företag. Kineserna blev både en exportör av färdiga produkter och stora underleverantörer till USA:s industri.

Men samtidigt har USA:s industri rationaliserats radikalt. På ett decennium har antalet mantimmar som behövs för att sätta ihop en bil halverats. Fortfarande krävs det människor för slutmonteringen av säten, dörrar, instrumentpaneler, men robotarna som klarar de jobben är redan på väg.

Trump/Clinton-drömmen om att USA skall få tillbaka miljoner välbetalda industrijobb saknar totalt verklighetsförankring.

I stället riskerar den att fördröja utvecklingen och förändringen av ekonomin och dessutom skada de som blir friställda och skulle behöva stöd att ställa om. Oavsett om man tror att sådana åtgärder är meningsfulla har de någon form av rimlighet, jämfört med att tro att USA kommer att kunna få fler och bättre industrijobb.

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Frihandel i media vecka 32

2016-08-12 Farväl till frihandeln är rubriken på ledaren i Borås Tidning och ämnet förstås de protektionistiska stämningarna i amerikanska presidentvalet: "Att protektionismen och globaliseringsmotståndet ökar i det land vi känner som närmast en huvudrol...

Frihandel i media vecka 32

2016-08-12

Farväl till frihandeln är rubriken på ledaren i Borås Tidning och ämnet förstås de protektionistiska stämningarna i amerikanska presidentvalet:

”Att protektionismen och globaliseringsmotståndet ökar i det land vi känner som närmast en huvudrollsinnehavare i den liberala västvärlden är minst sagt oroande. Men kritiken mot den globala handeln är inte begränsad till andra sidan av Atlanten, utan hörs också på allt fler håll runt om i Europa.

Och visst kan det finnas anledning att ifrågasätta global handel. Inte sällan är det lättare att se handelns kostnader än dess övervägande många fördelar. Det är inte heller någon som påstår att internationellt samarbete är problemfritt. Men erfarenheten är tydlig: Det enda som är värre än internationellt samarbete är avsaknaden av internationellt samarbete.

Att varor och tjänster kan röra sig så fritt som möjligt har betydelse för såväl Ulricehamn som Washington DC som Bryssel som Abidjan. Alltifrån vår mat till våra bilar är beroende av att det som produceras i ett land kan transporteras till ett annat utan onödiga kostnader eller andra hinder.

En global och fri handel leder till bättre hushållning med resurser, men också till en snabbare spridning av teknik. För att inte tala om hur den internationella handeln har bidragit till att lyfta människor och länder ut ur fattigdom.

Det är just detta som motarbetas av dem som ifrågasätter en fri och internationell handel.”

2016-08-11

Frida Wallnor på Dagens Industri skriver på CETA på ledarplats. Tidningen menar att EU bör godkänna avtalet som redan är färdigförhandlat:

”Det är rimligt att den här typen av beslut förankras på nationell nivå – inte minst med tanke på den debatt som pågår om EU:s överstatliga tendenser. Men genom att ge de nationella parlamenten veto minskade EU samtidigt drastiskt CETA:s möjligheter att bli verklighet, i alla fall inom överskådlig framtid. Ni kanske minns vad som hände i Nederländerna i våras när en folkomröstning hölls för att ratificera EU:s associeringsavtal med Ukraina? Det blev ett nej, av oklara orsaker. Frihandelsavtalet med Kanada kommer också att stöta på patrull, om inte i Nederländerna så i andra parlament.

Det är tydligt att frihandel kommit att bli en tacksam måltavla för globaliseringsmotståndare både på vänster- och på högerkanten. Men att politiker börjar ge efter för sådana populistiska strömningar är värre. Protektionism har som bekant en tendens att smitta.

Det finns därför en stor risk för att Storbritanniens och EU:s framtida handelsförhandlingar kommer att gå samma öde till mötes – speciellt med tanke på att det brittiska avtalet lär bli betydligt mer komplicerat än den kanadensiska motsvarigheten. Ju längre förhandlingarna och ratificeringsprocessen drar ut på tiden desto större ekonomiska värden förloras, med tanke på den omfattande handeln mellan parterna. Som frihandelsvän bör därför den svenska regeringen redan nu börja bereda marken för de brittiska förhandlingarna. Att verka för en ratificering av CETA är en god början.”

2016-08-09

SvD skriver om Trumps ekonomiska politik som han presenterade i början på veckan. Experter avfärdar den som oseriös, inte minst hållningen i handelsfrågor:

”Enligt Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, är Trumps förslag om sänkta skatter och mindre regelverk ett försöka att ena det splittrade republikanska partiet.

– Det är frågor som det republikanska partiet, framför allt i representanthuset, drivit tidigare. Det är säkert ett mycket medvetet val för att försöka ena partiet och framstå som en realistisk kandidat, säger Dag Blanck, och tillägger:

– Samtidigt tar han fortfarande avstånd från den traditionella republikanska hållningen gällande frihandel. På den punkten var det ett tal som andades väldigt starkt av nationalism.

Under talet föreslog Donald Trump att flera frihandelsavtal, bland andra Nafta, ska omförhandlas eller avslutas.

– Det är en väldigt tydlig protektionistisk inställning med tydliga ställningstaganden mot frihandel. Det skulle vara negativt för världsekonomin och den globala tillväxten om Donald Trump stoppar framtida frihandelsavtal.

Enligt Robert Bergqvist är den typen av protektionism ingenting ovanligt i amerikanska presidentval, men Donald Trump har tagit det till en ny nivå.

– Gällande handeln är han hård och tuff. Han bränner handelsbroar till Kina och vill omförhandla eller lämna Nafta om det inte är till USA:s fördel. Det är en ovanligt hög volym av protektionistiska uttalanden.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Visa flera poster