Frihandel i media vecka 48

2016-11-30 Nya Wermlands Tidningen. Johan Lilja, marknadschef på Värmlandsföretaget Driconeq intervjuas om företagets USA-export i samband med ett TTIP-seminarium: "Under onsdagen, den 30 november, medverkar Johan Lilja under ett seminarium som Handelskammaren Vär...

Frihandel i media vecka 48

2016-11-30

Nya Wermlands Tidningen. Johan Lilja, marknadschef på Värmlandsföretaget Driconeq intervjuas om företagets USA-export i samband med ett TTIP-seminarium:

”Under onsdagen, den 30 november, medverkar Johan Lilja under ett seminarium som Handelskammaren Värmland arrangerar om handel med USA. Fokus ligger på vad det eventuella multilaterala frihandelsavtalet TTIP kan innebära för svenska företag och hur det amerikanska presidentvalet påverkar den internationella handeln. Johan Lilja bidrar med konkreta tips om vad man bör tänka på innan man gör en satsning på andra sidan Atlanten.

– Man bör framför allt göra ett bra grundarbete och undersöka vad som gäller. Vad finns det för problem med tull och frakter? Har man rätt bankkonton, och kan man öppna bankkonto i USA? Utvärdera för att se om det är värt att gå in med produkten, säger han.

Nyligen gick den ekonomiska samorganisationen OECD ut med en ny rapport där de spår att valet av Trump som president kan ha en gynnsam effekt på världsekonomin. Bakgrunden till det är Trumps uttalanden om att sänka skatterna och satsa stort på infrastrukturen, vilket enligt OECD kan sätta fart på den amerikanska ekonomin med stigande inflation och räntor som följd. Den ökade aktiviteten i världens största ekonomi väntas i sin tur smitta av sig globalt.”

 

2016-11-29

Financial Times skriver om Afrikas frihandelsambitioner:

”Six years ago it took almost three weeks for a shipping container to travel the 1,100km from the Kenyan port of Mombasa to Kampala, the Ugandan capital. While poor infrastructure did not help, the delays were largely down to the myriad layers of red tape between the two countries. Now that journey is regularly done is seven days.

Frank Matsaert, chief executive of TradeMark East Africa, a donor-funded agency working to boost trade in the region, attributes the progress to “a series of interlocking reforms that have worked as a result of concerted political will by east African leaders”.

Such developments are not confined to one part of the continent. The vast majority of Africa’s 54 nations are members of at least one of what African Union officials call the “spaghetti bowl” of more than a dozen regional economic groups.

Last year three of the largest — the Southern African Development Community (Sadc), the east African Community (EAC), and the Common Market for Eastern and Southern Africa (COMESA) — came together under the Tripartite Free Trade Agreement.

The even loftier ambition of Africa’s leaders, however, is to create a single free-trade area spanning the continent that would boost commerce, stimulate growth and create much-needed employment. This week the African Union and UN are hosting the first conference on the Continental Free Trade Area (CFTA), as the pan-African trade initiative has been named.”

 

2016-11-23

Frida Wallnor i Dagens Industri oroar sig för att ett uteblivet TPP-avtal ökar Kinas inflytande över världshandeln:

”Den nyligen lanserade AIIB, den asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar, är ett konkret exempel på Kinas ambitioner för att främja regional handel. Det är ingen nyhet att länder som Indien och Kina – trots sin ekonomiska tyngd – är underrepresenterade i traditionella, väst-dominerade institutioner som Världsbanken och IMF. AIIB ses som en konkurrent till dessa, vars uppgift är att bättre ta till vara utvecklingsländers intressen. Gott så. Problemet är att AIIB inte tycks ställa samma krav på de sökande länderna/projekten som Världsbanken och IMF gör, vilket innefattar marknadsekonomiska principer, demokrati, transparens med mera. Peking anser inte att AIIB ska lägga sig i de sökandes förehavanden.

Detta ger en idé om vad vi kan vänta oss om Kina ges större makt att sätta standarden för framtidens globala ekonomiska samarbeten och handel. Landet är långt ifrån ett föredöme när det gäller mänskliga rättigheter, äganderätt, graden av korruption med mera. Precis som Ryssland tar sig Kina dessutom allt större säkerhetspolitiska friheter, samtidigt som principen om nationella ”intressesfärer” verkar ses som ett ideal. Det visar på en oroväckande brist på respekt för grundläggande internationell rätt och normer.

Men med Trump som president kan dessa intressesfärer bli mer accepterade och det kinesiska inflytandet globalt förstärks ytterligare. Den stora förloraren på detta skulle bli USA, som i Trumps realpolitiska värld förlorar ännu fler marknadsandelar. Men det skulle också innebära ett bakslag för de liberala värden som västvärlden ägnat så mycket möda åt att sprida.”

Kommentarer

BedarFracydecember 3, 2016
Free viagra in the uk, buy viagra online - Treat put by, guaranteed shipping!! Individual approach. 24/7 purchaser foundation service. The Canadian Pharmacy has helped me because of its consistent low prices. http://freelivewebcam.xyz/sitemap.html Colon canada pharmacy online polyps can always, consult your balance work especially dangerous but immediate postpartum.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Kinesiska arbetare. Har anledning att se nöjda ut.

USA håller på att hamna på bänken

Det gick exakt som väntat. TPP är av allt att döma på dödsbädden eller i vilket fall på långvården. Mellan 500 och 1000 miljarder kronor beräknas det att kosta amerikanerna i utebliven export. Kineserna är inte sena ur startblocken. De har inom ramen...

USA håller på att hamna på bänken

Det gick exakt som väntat. TPP är av allt att döma på dödsbädden eller i vilket fall på långvården. Mellan 500 och 1000 miljarder kronor beräknas det att kosta amerikanerna i utebliven export.

Kineserna är inte sena ur startblocken. De har inom ramen för den asiatiska ekonomiska samarbetsorganisationen APEC arbetat på sitt regionala frihandelsavtal Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP) under en tid, förmodligen under förhoppningen att TPP av det ena eller andra skälet skulle kollapsa.

Asia Times skriver om RCEP som inte är ett lika ambitiöst avtal som TPP, det handlar i huvudsak om tullar och kvoter. Men om det kommer till stånd omfattar det 46 procent av världens befolkning och 40 procent av världshandeln.

På förra veckans APEC-möte i Lima blev det uppenbart att ledarna för länderna kring Stilla Havet inte tänker ha någon sorgeperiod för TPP. Australien och Nya Zeeland har flaggat sitt intresse och skrivningarna i slutdeklarationen var ytterst positiv till både RCEP, TPP samt handel och globalisering generellt.

”We encourage that all regional undertakings, including TPP and RCEP, remain open, transparent and inclusive and draw on each other so as to jointly contribute to the trade and investment liberalization and facilitation in the region and the eventual realization of the FTAAP;
We also reaffirm our vision contained in the Pathways to FTAAP. In this connection, we note recent developments on RTAs/FTAs in the region and the progress of the possible pathways to the FTAAP, including efforts by TPP signatories to complete their domestic processes and efforts by RCEP parties to accelerate towards the completion of the negotiations to achieve a modern, comprehensive, high-quality and mutually beneficial agreement.”

Utvecklingen är politiskt intressant.

För det första är det uppenbart att de nyprotektionistiska strömningarna är isolerade till vissa grupper i EU och USA. Övriga delar av världen är i allt väsentligt positiva till handel och även i EU är en majoritet av länderna och medborgarna handelsvänliga — i princip är det Tyskland och Österrike där opinionen har havererat på grund av trycket från extremt välorganiserade miljö- och vänsterorganisationer (i Tyskland i stort sett samma sak), bisarrt nog ofta finansierade av EU och underblåst av ryska media. Samtidigt kan man konstatera att det nya frihandelsavtalet med länderna i Södra Afrika och de uppstartade förhandlingarna mellan Japan och EU inte tilldragit sig någon som helst uppmärksamhet, vilket stöder föreställningen om att TTIP-motståndet mest handlar om den egna marknadsföringen. Det traditionella USA-hatet i framför allt Tyskland är ett säkert kort när det gäller att piska upp känslorna.

För det andra har Kineserna varit extremt snabbfotade. De är redan på väg att ta kommandot i handelsfrågor och möter inget motstånd ens från länder som i normalfallet är USA:s allierade. För bara ett år sedan satt kineserna på bänken och fick nöja sig med att titta på när den demokratiska världen under ledning av USA var på väg mot total dominans av världshandeln. Donald Trump, Bernie Sanders och Hillary Clinton har på ett halvår lyckats skapa helt omvända roller. Det är som om det politiska etablissemanget i USA antingen glömt att det finns en omvärld, alternativt att det finns något sådant som export till en världsmarknad. En sak är handelsbalansen mot Kina och rätt lösa spekulationer om kinesernas valutamanipulationer, en helt annan sak är att Kina konkurrerar med USA på den övriga världsmarknaden och producerar en hel del av de produkter som är amerikanska exportsuccéer. Den som tittar noga på sina Apple-produkter ser att det står ”Designed by Apple in California” (Inte USA…) men ”Assambled in China”. Och det är inte kineserna som fått den största delen av pengarna som du betalat för produkten. Pengarna hamnar i Kalifornien som är en del av USA.

Med andra ord ser vi hur världens tre mest välmående och betydelsefulla export- och handelsekonomier — USA, Tyskland, Storbritannien — vänder sig bort från världshandeln. Eller fyra, om vi räknar i Kalifornien där medborgarna visserligen inte röstade på Trump, men väl på först Sanders och sen Clinton som också gick till val på protektionistiska budskap.

Frågan är nu hur länge det dröjer innan exportföretagen i USA börjar presentera fakta för Trump och får honom och hans rådgivare att inse att de frivilligt håller på att hamna utanför världshandeln. Inte ens USA är idag en ekonomi som kan klara sig helt på egen hand.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Åter till grunderna — alla argument mot frihandel är bluff

Ibland måste man upprepa grundfakta och även de mest självklara argument. Debatten i dag förs som om att den kritik som framförs mot frihandel skulle vara riktig eller att något av de alternativ till frihandelsavtal som det spekuleras om kommer att f...

Åter till grunderna — alla argument mot frihandel är bluff

Ibland måste man upprepa grundfakta och även de mest självklara argument.

Debatten i dag förs som om att den kritik som framförs mot frihandel skulle vara riktig eller att något av de alternativ till frihandelsavtal som det spekuleras om kommer att fungera. Men så är det inte.

  1. Frihandel ökar alltid välståndet. Det finns få saker ekonomer är överens om, men det råder konsensus om att frihandel ökar tillväxten och välståndet. Ju större marknader, desto mer nytta har man av arbetsdelning, specialisering och stordrift. Alla länder — oavsett BNP eller nivå av industrialisering — tjänar på handel.
  2. Frihandel slår inte ut jobb. Tvärt om skapar frihandel jobb. Vissa företag eller branscher kan drabbas av utländsk konkurrens, men det är inte så att en ekonomi skyddad från utländsk konkurrens saknar den dynamik som gör att nya produkter och företag ersätter existerande produkter och företag. Självklart kan man genom lagstiftning hindra all förändring i en ekonomi — men då får man något som liknar Nordkorea. Huvuddelen av de traditionella industrijobb som försvunnit från EU och USA de senaste 30 åren har försvunnit på grund av automatisering.
  3. Frihandeln sänker inte löner. Möjligen gör hårdare konkurrens att lönerna inte ökar så snabbt, men eftersom priserna faller på grund av frihandeln ökar ändå välståndet. Man får mer för pengarna.
  4. Visst kan länder handla med varandra utan att ha frihandelsavtal. Exempelvis har vi enormt mycket handel mellan EU och USA utan att ha ett frihandelsavtal. Problemet är att om det saknas ett frihandelsavtal råder osäkerhet. Länderna kan hela tiden ändra sina kvoter och tullar eller hitta på regleringar som missgynnar utländska produkter. Det är som i alla andra sammanhang där vi människor samarbetar; för att det skall fungera långsiktigt måste man kommer överens om stabila villkor. Det finns ett skäl till att människor gifter sig eller att vi skriver avtal vid en anställning. Då vet man vad som gäller och eventuellt förändringar kan inte ske från en dag till en annan. Samma sak gäller relationerna mellan nationer.
  5. En del ifrågasätter att moderna frihandelsavtal som CETA, TTIP eller TPP egentligen är frihandelsavtal. De säger att det inte är ”riktiga” frihandelsavtal. Ett sådant, menar de, skulle bara behöva bestå av ett A4 som sade att allt som är lagligt att handla med alla inblandade länder också får handlas med mellan länderna. Eller kanske ännu bättre — allt som är lagligt att handla med i minst ett land skall vara lagligt att föra över gränsen och handla med i alla länderna. Men allvarligt talat så kommer detta knappast kunna bli verklighet de närmaste decennierna. Moderna, genomreglerade välfärdsstater kommer under överskådlig framtid ha nationella regler för allt från leksaker till dialysapparater och lok. De kommer inte kunna avskaffas, istället försöker man komma överens om hur skillnaderna i regleringar och standarder skall hanteras på ett rationellt sätt så att de inte i onödan stör handeln.
  6. Men varför måste frihandelsavtal vara så omfattande och gälla stora grupper av länder? Har inte Trump en poäng när han vill ha separata avtal mellan länder? Nej, Trump tänker här helt fel. Han har möjligen rätt när antar att USA skulle kunna pressa enskilda länder att ge USA mycket förmånliga avtal. Men problemet är att då får amerikanske företag som exporterar och importerar ett stort antal avtal att hålla reda på. Vitsen med frihandelsavtal är bland annat att reglerna blir enkla och enhetliga. Att USA kan vinna några enskilda förhandlingar så att typ tillverkningen av hydraulslangar för skogsmaskiner återvänder till USA och ger fyra personer industrijobb lär knappast uppväga tiotusentals timmars pappersarbete (dagligen) för allt som importeras och exporteras. När det gäller EU, en av USA:s viktigaste handelspartners, finns dessutom inte den möjligheten. USA och Sverige kan inte teckna ett eget handelsavtal. I så fall måste den inre marknaden avskaffas. Det är helt meningslöst med olika tullar för olika länder och dessa länder har total frihandel med varandra.
  7. Men är det rimligt att frihandelsavtal med hjälp av den så kallade ISDS-klausulen kan stämma stater för att de inför lagstiftning som hotar företagens vinster? Nej, men detta är också en ren missuppfattning som protektionistiska politiker och särintressen sprider. Företag kan bara stämma stater för sådant som strider mot det aktuella avtalet. Den skapar inte en diversehandel för stämningar. Att de stater som  ingår avtalet — kom ihåg att frihandelsavtal är ett avtal mellan stater, företagen är inte avtalspart — skapar en mekanism för att hindra att avtalet bryts är inte konstigt. Alla avtal backas upp av rättssystemet. Att det är företag som stämmer stater om staterna bryter mot avtalet är en stor fördel. Då slipper regeringar processa mot varandra med alla de politiska och diplomatiska problem som då kan uppstå. Är det då rätt att företagen kan stämma stater, men inte stater företagen? Så är det inte heller. Stater kan stämma företag, men inte genom ISDS-klausulen i frihandelsavtal. Om en stat vill stämma ett företag för att företaget begått brott eller inte uppfyllt sina åtaganden drar staten förstås företaget inför sin egen, nationella domstol. ISDS-klausulen gör alltså inte på något sätt företagen immuna mot att bli polisanmälda och åtalade för brott (det kan ju handla om miljöbrott, skattebrott, arbetsmiljö, bokföring  mm). ISDS-klausulen handlar bara om det aktuella frihandelsavtalet. Protektionister brukar dra upp ett fåtal exempel som de menar är representativa, men de är antingen synnerligen ofullständigt beskrivna eller bygger på att företag försökt utnyttja otydliga paragrafer i kvartssekelgamla investeringsavtal. Dessa liknar inte på något sätt de moderna frihandelsavtalen som nu är aktuella. Där garanterar staterna sig rätten att reglera hur de vill genom lagstiftning.

Sammanfattningsvis är det så att i stort sett all kritik mot frihandel som förekommer idag bygger på rena missuppfattningar och/eller medvetna lögner. Det är ingen tillfällighet att Trump i USA och vänstern/miljörörelsen i EU använder samma argument. De kommer från samma populistiska tradition av nationalism och isolationism.

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Frihandel i media vecka 47

2016-11-25 WTO-chefen manar till visst lugn med anledning av att Donald Trump vann presidentvalet i USA. I en intervju i SvD säger han att man ännu inte vet vad Trump faktiskt kommer att göra: "WTO-chefen Roberto Azevedo försökte gjuta olja på Trumpvågorna, när ha...

Frihandel i media vecka 47

2016-11-25

WTO-chefen manar till visst lugn med anledning av att Donald Trump vann presidentvalet i USA. I en intervju i SvD säger han att man ännu inte vet vad Trump faktiskt kommer att göra:

”WTO-chefen Roberto Azevedo försökte gjuta olja på Trumpvågorna, när han på torsdagen för första gången mötte pressen efter valet av USAs nya president. Donald Trump har fått jordens frihandelsvänner att skälva av oro, och frukta en förödande inbromsning av världshandeln. Många befarar att en protektionistisk vind nu kommer att svepa över världen med bistra följder för världsekonomin.

– Låt oss se vad som händer. Vi vet ännu inte vilken handelspolitik han tänker bedriva. Vi har hittills bara hört hans uttalanden. Vill Trump verkligen omförhandla handelsavtal, har han andra initiativ som ersättning? Vi måste vänta och se vilka effekter hans beslut får. Vi måste ge Trumps team en chans, sa Roberto Azevedo.”

 

2016-11-24

Mer om Trump och protektionism i Dagens Industri. Om USA under Trump startar handelskrig mot Kina är ett problem att Kina är en av USA:s största exportmarknader (Mexiko och Kanada är de två andra…). Men ett annat problem är att Kina är en av världens största leverantörer av sällsynta jordartsmetaller, ett antal grundämnen som är av vital betydelse för modern industri:

”Metallerna är nyckelkomponenter i en lång rad produkter, som mobiltelefoner, missiler, elbilar, vindturbiner och många andra högteknologiska apparater som vi alla använder till vardags. Bolag som it-jätten Apple och flygplanstillverkaren Boeing är helt beroende av dess tillgång.

Kina har monopolställning inom export av dessa metaller, och står för 95 procent av den globala utvinningen.

”Om Kina stoppade exporten av sällsynta jordartsmetaller skulle USA få stora problem”, säger Allan von Mehren, chefsanalytiker på Danske Bank.

”Kina sitter på ett trumfkort i och med sin nära monopolställning.”

Kina har redan tidigare utnyttjat vapnet i politiska dispyter. När en kinesisk fiskebåtskapten tillfångatogs av japanska kustbevakningen 2010 stoppade Peking alla leveranser av sällsynta jordartsmetaller till landet. När Pekings handelsdepartement året därpå införde kraftigt minskade globala exportkvoter för metallerna sköt priserna i höjden.

Även om världshandelsorganisationen WTO då varnade Kina för att åtgärden stred mot frihandelsreglerna tror Allan von Mehren att ledarna i Peking inte skulle dra sig för att vidta samma åtgärder igen.

”Jag tror att detta är ett vapen som Kina bara kommer använda om Trump blir väldigt protektionistisk. Men det är ett vapen de sannolikt kommer påminna honom om att de har, ifall han signalerar hårda åtgärder mot Kina”, säger han.”

 

2016-11-23

USA och EU fryser förhandlingarna om det mindre uppmärksammade frihandelsavtalet för tjänster, TiSA, skriver SvD:

”BRYSSEL (Direkt) USA har beslutat frysa förhandlingarna om ett stort internationellt avtal om tjänstehandel på målsnöret.

USA har begärt att ministermötet i de så kallade TiSA-förhandlingarna i Geneve den 5-6 december ställs in. Målet var annars att avsluta förhandlingarna i år.

På måndagen meddelade USA:s tillträdande president Donald Trump har meddelat att USA drar sig ut frihandelsavtalet i Stillahavsregionen, TPP.

EU gav sitt stöd åt att ställa in ministermötet om tjänstehandel eftersom det amerikanska valet har gjort att alla parter nu omvärderar möjligheterna att nå en uppgörelse om TiSA, uppgav källor i EU-kommissionen på tisdagen.

”EU har ingen avsikt att slutföra förhandlingarna utan USA:s deltagande”, sade en källa i kommissionen till Nyhetsbyrån Direkt.

”Vi behöver få klarhet om vad amerikanerna vill göra på flera områden. Liksom för TTIP får vi se om detta är en paus för TiSA eller något annat”, fortsatte källan.

TTIP är det bilaterala frihandelsavtalet som EU och USA har fört förhandlingar om sedan 2013.

TiSA väntas nu, precis som TTIP, frysas under en tid – åtminstone tills Donald Trumps administration kommer på plats och tar ställning i olika frågor.”

 

2916-11-23

Sydsvenskan skriver om TPP och Asien och att Kina vädrar morgonluft. Visserligen finns en chans att genomföra TPP utan USA, men den är liten:

”Till pessimisterna hör Japans premiärminister Shinzo Abe.
– TPP vore meningslöst utan USA, sade han på ett möte med kollegor från andra TPP-länder i Peru i helgen, rapporterar Reuters.

Gareth Leather, ekonom med inriktning på Asien hos Capital Economics i London, tillägger att ett TPP-avtal utan USA skulle ta tid att färdigställa och att hela regionens tillväxtutsikter nu förmörkas utan TPP.

– Det ser särskilt dystert ut för Vietnam och Malaysia, som med TPP kunde ha räknat med omfattande investeringar i nya fabriker, säger han.
Med TPP ur vägen öppnas samtidigt dörren för kinesiska framstötar. Kina förhandlar sedan 2012 om vad som kallas RCEP-avtalet med de tio länderna i den ekonomiska samarbetsorganisationen Asean samt Australien, Nya Zeeland, Indien, Japan och Sydkorea.

Men ekonomiskt är detta avtal betydligt mindre ambitiöst, då det primärt handlar om att få ned tullar och avgifter och regionen redan präglas av låga tullnivåer, enligt Leather. Han ger inte heller mycket för Trumps löften om bättre bilaterala handelsavtal.

– Det är väldigt vagt allt Trump säger och han ändrar sig från dag till dag.

Framför sig ser Leather snarare att USA när Trump tar över i januari även höjer tonläget mot Kina, brännmärker Peking som en valutamanipulatör och inför strafftullar på kinesiska varor.
– Jag ser framför mig hur USA går baklänges in i framtiden och att andra länder kommer att få svårt att föra seriösa förhandlingar med Trump-regeringen.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
"I India land, bak Himalayas rand, där händer det underliga saker ibland" som det heter i visan. På bilden Indiens högsta domstol som får illustrera landet rättsväsende.

EU och Indien i konflikt om investeringsskydd

Nu drabbas EU åter av kommissionen och de ledande EU-politikernas önskan att anpassa sig till en högljudd opinion. De har låtit sig stressas att agera utan att tänka. I internationella investeringsavtal mellan stater finns alltid ISDS-klausuler (ISDS står...

EU och Indien i konflikt om investeringsskydd

Nu drabbas EU åter av kommissionen och de ledande EU-politikernas önskan att anpassa sig till en högljudd opinion. De har låtit sig stressas att agera utan att tänka.

I internationella investeringsavtal mellan stater finns alltid ISDS-klausuler (ISDS står för Investor-State Dispute Settlements) som säger i vilken rättsinstans en tvist om avtalet skall tas upp.  Som regel hänvisar de till internationell skiljedom, ett system som bygger på en FN-konvention och har funnits i sin nuvarande form i 50 år. Vitsen är att skiljedomen är opartisk och går snabbt, samt att skiljemännen kan väljas för sin expertis inom olika juridiska områden. Mer om ISDS på isdsbloggen vid Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut — ett av de största och äldsta i världen.

Tvisterna handlar oftast om att företagen råkar ut för att stat och myndigheter utsätter dem för diskriminering, expropriation, drar in redan givna tillstånd eller struntar i ingångna avtal. Det finns en missuppfattning om att företag kan stämma stater för att de stiftar lagar som misshagar företagen, men det stämmer inte. Skiljedomen berör som regel bara innehållet i avtalet och inte all övrig lagstiftning även om det finns en del gamla avtal där detta är oklart. En annan missuppfattning är att det saknas symmetri, det vill säga företagen kan stämma staten, men staten kan inte stämma företagen. Men så är det inte heller. Om en stat vill stämma ett företag går den förstås till sin nationella domstol.

Systemet med internationell skiljedom är särskilt bra när man har att göra med länder med bristande demokrati, korruption och/eller eller illa fungerande rättssystem. Skiljedomarna kan inte överklagas annat än på formella grunder då de kan underkännas av nationella domstolar. Systemet är snabbt och enkelt och medger begränsat utrymme för att med hjälp av överklaganden och horder av advokater få sin vilja igenom.

Tyvärr stressades under 2015 kommissionen och många politiker i EU att i CETA-avtalet ersätta den vanliga skiljedomen med ett nytt system som kontrolleras av EU. Man skulle kunna säga att de inrättat en ny domstol för just CETA-avtalet och hoppas att kommande avtal (t ex TTIP) skall få en ISDS-klausul som hänvisar till den. ”Hoppas” eftersom det inte alls är säkert att andra länder vill ersätta den traditionella skiljedomen som är beprövad och välfungerande med ett nytt system som EU-kommissionen har svängt ihop under tidspress för att ha något att kasta i gapet på diverse protektionistiska aktivister.

Indien har ingått en rad investeringsavtal med andra länder, bland annat ett antal EU-länder. Detta är alltså renodlade investeringsavtal varför enskilda stater i EU kan ingå dem. Kombinationen av handels- och investeringsavtal som idag är det vanligaste måste alltid förhandlas av EU eftersom handelspolitiken sköts av unionen. Alla dessa avtal har en traditionell ISDS-klausul, det vill säga som hänvisar till internationell skiljedom.

I normalfallet behöver ISDS-klausulen ytterst sällan användas. Moderna demokratier med fungerande rättssystem och kontroll över sin byråkrati behandlar företag på ett rimligt sätt.

Men i Indien är det av vissa skäl inte riktigt på det viset. Dels kan företag behandlas godtyckligt av politiker och byråkrater, och framför allt är det indiska rättssystemet, om inte opålitligt så i vilket fall enormt långsamt. Indien är inte en liberal demokrati i den mening att offentliga tjänstemän ser sig som allmänhetens tjänare. Kvarnarna mal långsamt men medborgarna skall vara tacksamma att de i vilket fall mal.

Med andra ord används ISDS-klausulen ofta av företag och indiska staten börjar bli ganska trött på att bli stämd. Bara de senaste åren handlar det om ett tiotal stämningar och en del fällningar. I till exempel EU är stämningar extremt ovanliga och staterna vinner nästan alltid.

Så Indiska staten har beslutat att att säga upp ett femtiotal investeringsavtal, däribland 23 med EU-stater.

Visserligen förhandlas ett nytt handels- och investeringsavtal mellan EU och Indien, men det går trögt. Det kommer förmodligen inte att bli klart på flera år.

Konsekvensen är att följande problem har uppstått.

När de 50 avtalen sägs upp tar det femton år innan de ISDS-klausulen slutar gälla. Det betyder att företag som gjort investeringar i Indien har skydd i 15 år.

Men nya investeringar kommer inte att ha något skydd under de år som det tar innan avtalet EU-Indien börjar gälla (om någonsin).

Konsekvensen är att företag dels inte kommer att göra investeringar, och dels att de saknar skydd för följdinvesteringar de av olika skäl är tvungna att göra. Det är ju rätt sällan en investering kommer i ett enda sjok vid en tidpunkt.

Så nu sitter EU-kommissionen med skägget i brevlådan.

Å enda sidan har den uppmanat EU-länderna att börja säga upp investeringsavtal med den vanliga IDSD-klausulen för att försöka ersätta dessa med avtal där ISDS-klausulen hänvisar till den nya ”domstolen” som inrättades i samband med CETA-förhandlingarna. Å andra sidan försöker kommissionen nu förmå indierna att inte säga upp sina avtal som hänvisar till det system som kommissionen har underkänt.

Kommissionen och Indiens regering har alltså skapat en situation där det är oklart om en utländsk investerare har något som helst legalt skydd för sina investeringar.

Kommissionens lappkast kommer säkert ge ytterligare oväntade effekter. Men det finns fortfarande en chans att kommissionen säger att det nya systemet får användas för just CETA-avtalet, men att man för övrigt använder det vanliga skiljedomssystemet som man vet fungerar.

Att Indierna är missnöjda beror inte på något fel hos internationell skiljedom, utan på att Indien inte riktigt uppfyller kraven på att vara en rättsstat.

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
-- Se inte så misstrogen ut gubbe. En politiker tänker göra vad han sagt i valrörelsen. Köp en tidning nu!

Stor sensation! Trump kommer inte driva igenom TPP…

Svenska Dagbladet gör stor sak att Trump sagt att han kommer att stoppa TPP det första han gör när han svurits in. Åtminstone om man får tro vad han sade i en video. Trump har inte givit några intervjuer sedan han vann valet för två veckor sedan. Det är n...

Stor sensation! Trump kommer inte driva igenom TPP…

Svenska Dagbladet gör stor sak att Trump sagt att han kommer att stoppa TPP det första han gör när han svurits in. Åtminstone om man får tro vad han sade i en video. Trump har inte givit några intervjuer sedan han vann valet för två veckor sedan.

Det är nu inte särskilt sensationellt. Inte med tanke på att han byggt sin valrörelse på protektionism. Motsatsen hade däremot varit helt fantastisk. Om Trump skulle ta en osäker strid mot kongressen för att driva igenom ett avtal han lovat stoppa vore det en tvärvändning unik även i USA:s politiska historia.

Frågan har aldrig varit om Donald Trump är dålig för frihandeln. Frågan är mer om han dessutom kommer att ställa till fullskaligt handelskrig? Den risken är fortfarande betydande.

Japans premiärminister kommenterade utspelet med att TPP är meningslöst utan USA. Det kan förvisso vara hans ärliga uppfattning, men man skall inte glömma att ett TPP även utan USA har fördelar för de återstående elva länderna. Det kommer dock att krävas en mindre omförhandling och regel 1A inför alla förhandlingar är att inte avslöja vad man själv vill ha. Det skulle ha varit tjänstefel av Japans premiärminister att säga att ”ok, vi kör ändå” och därmed röja sina preferenser.

Det fina med TPP är att avtalet redan ligger klart. Frågan är om Japan har satt sig i ett läge där de tagit på sig stora nackdelar i relation till alla andra länder utom USA och tänkt sig att den amerikanska marknaden ensam skulle uppväga alla de uppoffringarna? Det är en alla-ägg-i-en-korg-strategi som låter osannolik. USA-marknaden kan ju krokna av många skäl. Säga vad man vill om japaner, men de är inte korkade när det gäller exportaffärer.

Fortsättning följer.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George
Det är inte så självklart att alla vill vara ens kompis.

TPP kan vara lockande alternativ när USA blir allt mer opålitligt

När USA sviker frihandeln kliver omedelbart andra fram på arenan. Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC) har sitt toppmöte i veckan och det är tydligt att Kina försöker ta initiativet till att stärka organisationens handelspolitiska roll. Detta ger et...

TPP kan vara lockande alternativ när USA blir allt mer opålitligt

När USA sviker frihandeln kliver omedelbart andra fram på arenan. Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC) har sitt toppmöte i veckan och det är tydligt att Kina försöker ta initiativet till att stärka organisationens handelspolitiska roll. Detta ger ett nytt läge för USA och TPP.

Många anser att valet av Donald Trump som president är dödsstöten för TPP-avtalet.

Det är tyvärr av allt att döma helt riktigt ur en synpunkt, men kanske inte sant ur en annan.

Vad som främst är hotat är USA:s anslutning till avtalet. Debatten i USA (och här i Sverige) är ofta extremt USA-centrerad. Men även om USA:s roll i TPP-förhandlingarna var stor och USA det viktigaste landet, är avtalet inte beroende av att USA ansluter sig. Det skriver Brookings i en intressant artikel av Mireya Solís som är Senior Fellow vid Center for East Asia Policy Studies.

TPP-avtalet kommer att behöva omförhandlas, men i princip berörs bara den klausul som säger att USA måste vara med. Stryker man USA från den klausulen kan de andra elva länderna gå vidare.

Självklart är detta svårare än  det låter. TPP är ett noga avvägt paket där många länder uppfattar sig ha gjort uppoffringar för att få tillgång till den värdefulla USA-marknaden — varför skulle de länderna vilja fortsätta när den fördelen har försvunnit?

Svaret är att ett antal saker har hänt:

  1. Möjligheten att få tillgång till USA-marknaden genom TPP har i för tillfället försvunnit.
  2. Om USA:s regering börjar rota i NAFTA, inte går vidare med TTIP, startar handelskrig med Kina, ifrågasätter WTO och på andra sätt orsakar massiv osäkerhet kring världshandeln det kommande decenniet ökar TPP-avtalet i värde. Det kommer vara en av de få fasta förhållandena man kan ingå i.
  3. Trump säger sig vilja ha separata avtal mellan USA och enskilda länder, förmodligen för att han genom det antar att USA får en starkare förhandlingsposition. Det är nog ett helt riktigt antagande. Men även detta gör TPP mer värdefullt. Om TPP finns har de länder USA skall förhandla med ett alternativ; deras förhandlingsposition mot USA stärks.
  4. Det förs halvhjärtade förhandlingar om ett regionalt handelsavtal i Asien, RCP,  (Regional Comprehensive Economic Partnership). Kina sade sig redan dagen efter Trumps valseger vilja intensifiera dessa. För framför allt Japans del vore TPP en fördel för att kunna balansera Kinas regionala övertag.
  5. Ett existerande TPP skulle utgöra en lockelse på USA den dagen påståendena om protektionismens välståndsskapande som vanligt visar sig vara en bluff. De handelsvänliga krafterna kan peka på att det finns ett existerande samarbete som USA en gång var med och skapade. Det är bara att knacka på dörren och be om att få komma in. Om TPP däremot inte har förverkligats skall man börja om från ruta 1.

Om TPP skall räddas kommer det vara Japan som driver på eftersom landet är den absolut största kvarvarande ekonomin i avtalet.  Japan har två ytterligare skäl att vilja gå vidare. För det första har landet redan ratificerat TPP-avtalet och för det andra kan det komma att gnissla med dess export till EU. England har varit Japans entré till EU med stora bilfabriker och huvudkontor. Just nu ligger som bekant allt detta i stöpsleven.

Med andra ord kan läget för Trump förändras snabbt. Han har tvivelsutan trott att om USA drar sig ur faller allt. Men i en situation där USA är en notoriskt opålitlig avtalsparter som skall bråka och omförhandla allt och där det är timsnoteringar på vad som gäller kommer förstås omvärlden att söka sig vägar att gå vidare utan USA. USA:s centrala roll har delvis hängt på ett långsiktigt internationellt agerande.

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

DN har fel om Merkel och TTIP

Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund har uppmärksammat att Dagens Nyheter sannolikt rapporterar fel om Merkels bedömning av chanserna för TTIP. DN skriver att Merkel sagt att TTIP är dött, medan den tyska källan säger att Merkel bara menar att TTIP-fö...

DN har fel om Merkel och TTIP

Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund har uppmärksammat att Dagens Nyheter sannolikt rapporterar fel om Merkels bedömning av chanserna för TTIP.

DN skriver att Merkel sagt att TTIP är dött, medan den tyska källan säger att Merkel bara menar att TTIP-förhandlingarna läggs på is tills Trump är ordentligt installerad.

Här är DN-artikeln, som dessutom är oklar eftersom rubriken och texten säger olika saker.

Men så här rapporterar tyska media (Deutche Welle):

”Die beiden Politiker warben auf der gemeinsamen Pressekonferenz für das geplante transatlantische Handelsabkommen TTIP. Man sei bei TTIP ein gutes Stück vorangekommen, sagte Merkel. Zwar könne das Abkommen nun zwar nicht unter Dach und Fach gebracht werden. Aber man werde am Erreichten festhalten und eines Tages darauf zurückkommen. Sie werde zudem alles daran setzen, auch mit dem neugewählten Präsidenten Donald Trump gut zusammenzuarbeiten. Trump gilt als Gegner des Freihandels. Obama sagte, es sei wichtig, dass die TTIP-Verhandlungen aufrechterhalten würden.”

Och så här skriver Merkel/Obama i en gemensam debattartikel i tyska Wirtschaftswoche:

”Our shared conviction about the power of trade and investment to lift living standards prompted us to pursue the important project of establishing a Transatlantic Trade and Investment Partnership (T-TIP). There is no question that both German and American employers, workers, consumers, and farmers would profit from T-TIP. Negotiations started three years ago and, considering the complexity of these issues, have made solid progress. An agreement that knits our economies closer together, based on rules that reflect our shared values, would help us grow and remain globally competitive for decades to come. Today, many U.S. and European companies and employees already benefit from transatlantic trade and investments. Global markets and production chains are increasingly intertwined. We realize that decisions in one country have tangible effects in others. To meet all these challenges, we need rules that are currently being negotiated in the framework of T-TIP.”

Självklart betyder inte detta något för gissningarna om hur Donald Trump kommer att agera när han väl blivit insvuren som president, men DN:s påstående om att Angela Merkel givit upp hoppet är uppenbarligen felaktigt.

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Visa flera poster