Att bryta det demokratiska samhällskontraktet

I lördags skrev miljöpartisterna Jabar Amin, Annika Lillemets, Valter Mutt och Carl Schlyter (alla riksdagsledamöter) en debattartikel i Aftonbladet om CETA/TTIP-avtalen.

Artikeln är skäl till att allvarligt ifrågasätta författarnas syn på demokrati.

Demokrati bygger på offentlig debatt. Tanken är att medborgarna skall delta i debatten, men framför allt att politiker och opinionsbildare med expertkunskaper som deltar i debatten gör sitt bästa för att klargöra positioner, handlingsalternativ och konsekvenser. Det finns ett outtalat kontrakt i den demokratiska debatten, nämligen att man inte ljuger medvetet och utnyttjar den genomsnittlige väljarens bristande faktakunskaper på olika områden för att vilseleda. Oavsett hur intelligent och bildad en person är har han inte kunskaper om allt från socialtjänstlagen till försvarsbudgeten och Sveriges flyktingpolitik. Det finns helt enkelt stora möjligheter för den samvetslöse debattören att försöka ta hem debatten genom att sprida falska påståenden. Donald Trump är mästare på detta. Och det fungerar. Motståndarna blir tvungna att försöka reda ut missförstånden snarare än att argumenter. Men taktiken har också en begränsning. Till sist kommer en stor del av väljarna strunta i det demokratiska samtalet. Allt är ljug. Den som struntar i det outtalade kontraktet och slutar göra sitt bästa för att vara sanningsenlig och rimlig tar på sig ett ansvar.

Jabar Amin och hans skribentkollegor har i sin Aftonbladetartikel valt att strunta i kontraktet. De fabulerar för att det passar deras politiska syften utan att ta ansvar för det demokratiska samtalet. Inga relevanta fakta, utom de allra mest grundläggande, i artikeln stämmer.

Det kanske mest anmärkningsvärda är att de för debatten som om CETA och TTIP skulle omfattas av det nuvarande ISDS-systemet med internationell skiljedom, när det i själva verket redan finns ett helt nytt system beslutat och på plats med en domstol kontrollerad av EU och Kanada. Att artikelförfattarna inte skulle känna till detta är helt otänkbart. Det är en betydande institutionell förändring som har debatterats under lång tid.

Nedan en genomgång av artikeln. Den feta kursiverade texten är debattartikeln av Jamin m fl, den övriga texten mina kommentarer.

”Beslut kan tas i demokratisk ordning – eller i annan ordning. De handels- och investeringsavtal som EU nu förhandlar med USA (TTIP) och redan färdigförhandlat med Kanada (CETA) handlar om beslutsvillkoren för detta sekel: demokrati eller något som ligger bortom folkstyret, postdemokrati.”

Detta är helt fel. Att CETA- och TTIP-avtalen skall förhandlas fram är beslutat av EU:s regeringar (demokratiskt valda) och EU-parlamentet (demokratiskt valt) efter öppen debatt. Besluten är dessutom konfirmerade ytterligare en gång efter avstämning. Både CETA (som är färdigförhandlat) och TTIP (under förhandling) kommer att godkännas av EU-parlamentet och samtliga nationella parlament. Mer demokratiskt kan det knappast bli.

Men varför har så få hört talas om dessa avtal tidigare? Svaret är att det allmänna intresset för internationella handelsavtal är lågt. Trots massiva informationsinsatser från EU-kommissionen hittar inte information om handelsavtal till löpsedlarna. Men det har rapporterats regelbundet i nyhetsmedia i åratal. Tyvärr läser de flesta av oss inte tidningarna så noga och missar sådant vi inte direkt berörs av.

Ett exempel: Hur många svenskar vet att det håller på att ta fram en ny kommunallag? Svaret är nästan inga. Inte ens majoriteten av kommunpolitiker känner till detta trots att det är ett extremt viktigt dokument för oss svenskar.

”Avtal som TTIP, CETA riskerar att bli till tvångströjor för demokratiskt beslutsfattande. Multinationella koncerner och deras advokatarméer kommer att kunna stämma länder som inför strängare miljölagstiftning eller återkommunaliserar verksamheter. Skärpt arbetsmiljölagstiftning utmålas som handelshinder.”

Hel fel. CETA-avtalet innehåller inga sådana möjligheter. Inte heller TTIP kommer att vara formulerat på så sätt. Det handlar om avtal mellan regeringar och demokratiskt valda politiker. Varför skulle de vilja göra sig av med sin makt — sätta på sig ”tvångströjor”? Skulle Sveriges riksdag vara en samling dumskallar?

EU har haft handelsavtal i decennier som alla innehåller klausuler som tvistelösning genom skiljedom. Under de senaste 50 åren har EU-länderna skärpt sin lagstiftning om miljö, arbetsmiljö, folkhälsa och mycket annat utan en enda stämning.

”Den globala eliten avfärdar all kritik. Philip Morris har dock redan stämt Australien för landets tobakslagstiftning om logotypfria cigarettpaket och Vattenfall har krävt skadestånd på 4,7 miljarder euro av den tyska staten för beslutet om kärnkraftsavveckling.”

När det gäller Philip Morris handlade det inte primärt om folkhälsa.  Australien har en av världens hårdaste regleringar av tobak och har aldrig blivit stämda för det — i själva verket går det utmärkt att lägga på 10 000 procent skatt eller helt förbjuda cigaretter. Fallet handlade om utformning av förpackningarna, så kallad plain packaging. Philip Morris fick inte rätt. I Sverige har vi inte plain packaging på grund av vår tryckfrihetslagstiftning. Kanske tycker Mp:s debattörer att även den är odemokratisk?

Att Vattenfall vill ha ersättning för att Tyskland tänker lägga ner deras kärnkraftverk är inte konstigt. När Barsebäck lades ner fick de ägarna (bland annat ett tyskt bolag) ersättning.

Det är inte konstigt alls. Elmarknaden i Tyskland är inte en marknad i den mening att vem som helst kan bygga ett kärnkraftverk och börja sälja el (så är det inte i något land). Tyska staten hade förstås beslutat om att satsa på kärnkraft och givit Vattenfall i uppdrag att investera mot att få driva kraftverket en viss tid för att få tillbaka investeringen och göra lite vinst. När tyska staten plötsligt ändrar sig och vill stänga kraftverket i förtid är det klart att Vattenfall har rätt att kräva ersättning.

”Exemplen där stora företag försökt tvinga stater till lydnad är flera:

• Kommunpolitiker i Mexiko nekar USA-baserade Metalclad en deponi för giftigt avfall för att skydda vattnet. Genom en stämning får företaget 15 miljoner dollar i skadestånd.”

Viktiga fakta saknas i artikelns beskrivning. Metalclad hade köpt en gammal och vanskött deponi och fått tillstånd av Mexikanska staten att driva den vidare mot att man gjorde den mindre miljöfarlig. Lokala myndigheter vägrade acceptera detta och Mexikanska staten klarade inte att hålla sitt avtal till Metalclad. Med andra ord handlade det om att staten bröt ett avtal. Alla civilicerade länder bygger på att avtal skall hållas, även av stater.

• Veolia har stämt Egypten för att landets regering beslutat höja den lagstadgade minimilönen.

Även här saknas viktiga fakta. Veolia hade ett avtal med staden Kairo där en klausul sade att om minimilönen höjdes skulle priset justeras. Kairo vägrade. Åtgerigen; problemet är inte beslutet att höja minimilönen utan att det fanns ett avtal som den ena parten inte ville hålla,

• Den amerikanska gruvkoncernen Renco har stämt Peru. Landets regering vill försvara folkhälsan i La Oroya genom att kräva att företaget åtgärdar giftiga utsläpp från Renco:s smältverk där.

Återigen saknas viktig information. Renco hade köpt en anläggning med svåra miljöproblem mot garantier att åtgärda dessa i samarbete med företaget som anläggningen köptes från. Det företaget har nu gått i konkurs och tagits över av Peruanska staten som vägrar att betala sin del av miljöåtgärderna. Det är fult möjligt att Renco är en miljöbov, men beskrivningen som säger att företaget vägrar åtgärda giftiga utsläpp i största allmänhet stämmer inte.

”Hot om jättelika skadestånd begränsar det som hittills utgjort normalt parlamentariskt lagstiftningsarbete. Dessutom går besluten inte att överklaga, ens i högsta domstolen.”

Fel. Länder kan stifta vilka lagar som helst, men de får inte bryta mot ingångna avtal, expropriera eller diskriminera.

Och oavsett detta har förutsättningarna för CETA och TTIP varit helt annorlunda än de avtal dessa exempel bygger på; ofta decenniegamla investeringsavtal som är skrivna under en tid då miljöhänsyn och liknande inte var lika viktigt som i dag.

Att besluten inte går att överklaga stämmer inte heller. Beslut går att överklaga i nationell domstol om man kan visa på att det eventuellt begåtts formfel. Däremot går det inte att överklaga själva beslutet. Men det missgynnar företagen snarare än staterna, då företagen oftast förlorar skiljedomen.

Men vad som framför allt är anmärkningsvärt är att debattörerna från MP vägrar låtsas om att CETA-avtalet inte bygger på vanlig internationell skiljedom. Istället inrättas en domstol kontrollerad av EU och kanadensiska staten och förmodligen kommer TTIP-avtalet ha samma konstruktion.

Denna förändring har fått mycket uppmärksamhet. Det är helt otänkbart att inte till exempel Carl Schlyter känner till den. Här ljuger alltså författarna garanterat. De låtsas föra ett demokratiskt samtal med läsaren, men litar i själva verket på att läsaren är okunnig nog för att inte avslöja lögnen.

Fackföreningsrörelsen (med undantag av svenska LO) och miljörörelsen på båda sidor av Atlanten kämpar mot TTIP och CETA.

Fackföreningsrörelsen kämpar i hög utsträckning mot CETA och TTIP därför att de är protektionister. De vill inte att de företag där medlemmarna arbetar skall utsättas för konkurrens även om det på sikt leder till bättre betalda jobb, lägre priser och högre tillväxt. Dessutom är stora delar av facken i EU radikala vänsterorganisationer snarare än företrädare för sina medlemmar. Sverige och Skandinavien är unikt i att ha en fackföreningsrörelse som byter politiskt inflytande mot att ta samhällsansvar. Facken hos oss vet att frihandel gynnar deras medlemmar.

”Dessa avtal ger även en gräddfil in i lagstiftningsprocessen och särskilda mötesgrupper sätts upp där företag får chans att kräva omförhandling av redan gjorda kompromisser i lagstiftningen när de tycker att handeln störs. Istället för normal debatt ska utländska företag först få säga sitt och kanske stoppa bra förslag, innan vi andra ens får diskutera dem.”

Detta är också ett påstående som författarna av artikeln rimligen vet är helt fel. Redan i dag deltar på EU-nivå företrädare för näringslivet i ett tidigt skede när det gäller att ta fram lagstiftning. Det är inte konstigare än att en svenska myndighet har arbetsgrupper med företrädare för näringslivet när de tar fram regler och föreskrifter. Politiker och tjänstemän kan ju knappast sitta själva på kammaren och fantisera. De måste ha tillgång till sakkunskap. Att det finns kommittéer för att undvika att skapa handelshinder i onödan genom att EU och USA lagstiftar utan att kommunicera är inget konstigt. Politikerna har ju full möjlighet att strunta i kommittéernas utlåtanden.

”Det finns ett fungerande rättsväsende. Det finns redan nationella förvaltningsdomstolar, högsta domstolen, Europadomstolen etc. De duger åt alla andra, de får duga åt utländska företag också. Är rättsväsendet korrupt är det bättre att rätta till det än att införa specialdomstolar för utländska företag. De nya avtalen går mycket ut på att acceptera andra länders regelverk som sina egna, varför då inte acceptera domstolarna?”

Internationell skiljedom är ett fungerande rättsväsende. Det har funnits i över 50 år och styrs av en FN-konvention som i stort sett alla länder har skrivit under. Det finns en rad olika internationella domstolar för energisektor, arbetsmarknad med mera. I en globaliserad värld där länder samarbetar genom olika avtal finns det behov av många olika rättsinstanser. De vi har i på nationell nivå hanterar i huvudsak nationella fall. Om svenska staten vill stämma ett internationellt företag hamnar ett sådant fall förstås i en svensk domstol. Den nya domstolen på EU-nivå kommer bara hantera tvister som rör CETA och eventuellt TTIP.

Kommerskollegium har snabbgranskat CETA, de kom fram till att allt är frid och fröjd. Detta står i stark kontrast till de hundratals professorer i internationell rätt och domare runt om i EU som i skarpa ordalag kritiserar CETA/TTIP.

Det finns alltid folk som tycker saker av idéologiska skäl, särskilt om de inte behöver ta ansvar för vad de sätter sitt namn under.  Det finns hundratals forskare med bra positioner på kända universitet som påstår att växthuseffekten inte finns.

Men det är ju inte så att CETA-avtalet och TTIP inte har granskats av juridiska experter inom EU och EU-ländernas regeringar och på partikanslier runt om i EU. Ändå finns det en massiv majoritet bland EU:s regeringar och i EU-parlamentet. Ingen regeringschef krävde vid helgens möte i Bratislava att förhandlingarna skall avslutas.

”En regering som ställer sig bakom CETA och TTIP – i stället för att kräva omförhandlade avtalstexter som inte bakbinder demokratin – är inte längre rödgrön.

Det rödgröna projektets trovärdighet kräver att regeringen sätter ner foten när EU:s ministerråd inom kort tar beslut om CETA. Den proposition som följer måste otvetydigt utgå från att folkstyret gäller, utan gräddfiler för transnationella bolag.”

Slutklämmen på artikeln är ett gigantiskt slag i luften. Det finns inget i CETA eller TTIP som hotar ”folkstyret”. Tvärt om är det artikelförfattarna som visar ett stort förakt för demokratin i sitt försök till massiv vilseledning. Det är ansvarslöst att fullständigt strunta i fakta och skriva artiklar baserade på rena fantasier.

 

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenoktober 3, 2016
CETA och TTIP kommer inte ha någon påverkan på klimatet. Klimatlagstiftningen styrs av andra internationella avtal, nu senast Parisavtalet. Det är därför man har de stora klimatkonferenserna. Förmodligen kommer både CETA och TTIP att underlätta import av olja och gas till EU, men det påverkar inte den totala mängden olja och gas som förbrukas. Den styrs av EU:s energibehov. Istället blir EU mindre beroenden av Ryssland och länderna i Mellanöstern och Afrika.
Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenoktober 3, 2016
Hej. Intressant fråga. Företrädarna för näringslivet i dessa kommittéer/arbetsgrupper kommer förstås vara betalda av företag eller näringslivsorganisationer. Det kommer att vara helt öppet. Tjänstemännen representerar förstås kommissionen, parlamentet eller nationella regeringar och avlönas av dem. Till sist kontrollerar de folkvalda politikerna processen. Självklart är också fack, miljöorganisationer m fl representerade när det är påkallat.
linda kvastadseptember 25, 2016
Undrar även vad TTIP och CETA kommer ha för påverkan på klimatet? Den pågående klimatkatastrofen är ett hot som bör jämföras vid andra världskriget. Finns det i TTIP och CETA något som tyder på att klimathotet ska väga tyngre än vinst för företag? Jag finner ditt argument gällande "tvångströjor" otillräckligt när man väger företags vinst mot klimatkatastrofen som redan nu gör områden i världen omöjliga att bo på. Om något hotar världshandel så är det klimatkatastrofen. Vår tids största hot mot mänskligheten är kärnvapenkrig och klimatkatastrofen, ALLA nya handelsavtal BÖR således ta hänsyn till detta. Så vad gör TTIP och CETA för att skydda mänskligheten, så att företagens vinst INTE går före att bekämpa klimatkatastrofen? Det jag skulle vilja se är t.ex. ett undantag i frihandelsavtalen när det kommer till just klimatkatastrofen. I den frågan bör ALLTID klimatets bästa gå FÖRE företagens vinst, även efter tecknade avtal. Vi har bara en planet, det finns ingen planet B.
linda kvastadseptember 25, 2016
Hej Har funderingar kring följande stycke: "”Dessa avtal ger även en gräddfil in i lagstiftningsprocessen och särskilda mötesgrupper sätts upp där företag får chans att kräva omförhandling av redan gjorda kompromisser i lagstiftningen när de tycker att handeln störs. Istället för normal debatt ska utländska företag först få säga sitt och kanske stoppa bra förslag, innan vi andra ens får diskutera dem.” Detta är också ett påstående som författarna av artikeln rimligen vet är helt fel. Redan i dag deltar på EU-nivå företrädare för näringslivet i ett tidigt skede när det gäller att ta fram lagstiftning. Det är inte konstigare än att en svenska myndighet har arbetsgrupper med företrädare för näringslivet när de tar fram regler och föreskrifter. Politiker och tjänstemän kan ju knappast sitta själva på kammaren och fantisera. De måste ha tillgång till sakkunskap. Att det finns kommittéer för att undvika att skapa handelshinder i onödan genom att EU och USA lagstiftar utan att kommunicera är inget konstigt. Politikerna har ju full möjlighet att strunta i kommittéernas utlåtanden." Jag håller med den delen av ditt resonemang att det är bra att någon som är handels specialist är med och tittar på lagförslag så att det inte blir helt galet. MEN finns det i TTIP och CETA skydd mot att dessa handels specialister som sitter med i förhandlingarna INTE också tar pengar från företag och på så vis har just företags bästa i fokus. Denna typ av korruption är mycket påtaglig i t.ex. USA och som svensk medborgare är jag mycket orolig att dessa frihandels avtal kommer att öka sådan korruption i Europa. Dessa handels specialister som är med när nya lagar skrivs, hur granskas det att de specialisterna INTE tjänar på att företagens bästa sätts framför demokratin? Om detta sker, hur straffas de? För mig var ditt svar inte tillräckligt för att belysa den frågan. Är mycket intresserad att höra ett svar på detta från dig. Är nu emot dessa frihandelsavtal då jag känner ett starkt obehag med tanke på vad många stora företag ställt till med i USA. Mvh Linda

Britterna för frihandel, men det lär inte kompensera för Brexit

Brittiska regeringens hållning i frihandelsfrågor är tydlig. Här en artikel av handelsminister Liam Fox i Wall Street Journal där han tydligt deklarerar sitt stöd för internationell handel. Artikeln innehåller ingenting om "fair trade" eller andra om...

Britterna för frihandel, men det lär inte kompensera för Brexit

Brittiska regeringens hållning i frihandelsfrågor är tydlig. Här en artikel av handelsminister Liam Fox i Wall Street Journal där han tydligt deklarerar sitt stöd för internationell handel. Artikeln innehåller ingenting om ”fair trade” eller andra omskrivningar för protektionism.

”The principles of free trade have underpinned the institutions, rules and alliances that rebuilt the postwar world. They facilitated the fall of Soviet communism. They ushered in 70 years of global prosperity, raising the living standards of hundreds of millions of people. As the United Kingdom looks ahead to a new era of trade and a future outside the European Union, we’ll be strengthening ties around the world—especially with our top trading partner and greatest ally, the U.S.

The British government has set up working groups and high-level dialogues in 10 countries that are key trade partners. Our goal is to explore the best ways of improving our trade and investment relationships. On Monday, I will visit my American counterpart, U.S. Trade Representative Robert Lighthizer, for the first meeting of the U.S.-U.K. trade and investment working group. We have two main aims. First, to give businesses on both sides of the Atlantic certainty and confidence. Second, to provide commercial continuity as the U.K. charts a course outside the EU.

The U.K. is prohibited from signing any formal free-trade agreement while we retain EU membership, but we are laying the groundwork for a potential deal with our closest international partners, identifying areas where we could broaden cooperation and remove barriers to trade.”

Det understryker att motiven bakom folkomröstningsbeslutet att lämna EU inte har med de protektionistiska strömningarna i USA att göra. Inte heller med den vänsteragenda som ligger bakom motståndet mot TTIP och CETA. Brexit kan förmodligen inte ens förklaras av en allmän trend mot globalisering utan av en kombination av britternas motvilja mot att styras från Bryssel och viss främlingsfientlighet.

I efterhand är det lätt att se att någon global protektionistisk trend förmodligen inte existerade. I USA var trenden ett resultat av två presidentkandidaters okunskap (Trump, Sanders) som tvingade med Clinton på vagnen. I EU var det en liten men välorganiserad vänsterrörelse (till stor del betald av offentliga bidrag på statlig och EU-nivå) som effektivt lyckades mobilisera kring ett par-tre myter om frihandel av handelsavtal.

Tyvärr kommer det säkert visa sig att britternas ambitioner — oavsett om de infrias eller inte — knappast kompenserar för de problem på handelsområdet som Brexit kommer att medföra.

Handel sker alltid i huvudsak mellan grannländer. Även om de stora globala handelsströmmarna imponerar och inspirerar genom sina volymer, enorma fraktskepp, hamnanläggningar och logistiska utmaningar sker huvuddelen av den globala handeln över kortare sträckor men där en nationsgräns passeras.

Britterna ställer till problem för handeln mellan sig och sina viktigaste handelspartners. Det kan knappast kompenseras genom aldrig så bra avtal med Australien eller Ghana.

Någon lär ha sagt att det enda som är värre än att inte få som man vill, är att få som man vill. Kanske har Trump och Brexit lett till att många som varit lockade av populism, enkla lösningar, grova tillmälen och politik baserad på enbart okunnighet och slagord blivit mindre entusiastiska.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Frihandel i media vecka 29

2017-07-20 Martin Liby Alonso på DN:s ledarsida listar allt han tycker illa om med Trump och republikanerna. Motståndet mot NAFTA, TTIP och TPP kommer med på en kant: "Det är lätt att bli bedrövad när man ser utvecklingen i USA sedan Donald Trump flytta...

Frihandel i media vecka 29

2017-07-20

Martin Liby Alonso på DN:s ledarsida listar allt han tycker illa om med Trump och republikanerna. Motståndet mot NAFTA, TTIP och TPP kommer med på en kant:

”Det är lätt att bli bedrövad när man ser utvecklingen i USA sedan Donald Trump flyttade in i Vita huset för ett halvår sedan. Supermakten har dragit sig ur Parisavtalet om klimatet samtidigt som diverse frihandelsförhandlingar har lämnats (TPP), lagts på is (TTIP) eller ska göras om (Nafta).

(—)

Den amerikanska högern är traditionellt frihandelsvänlig. TPP:s och Naftas belackare har framför allt funnits i det till fackföreningarna närstående Demokraterna.”

2017-07-19

Lite ljusning i det allmänna mörkret kring Turkiet. Frihandelsavtal mellan Thailand och Turkiet: 

”Turkey and Thailand, in the presence of Economy Minister Nihat Zeybekci and Thai Commerce Minister Apiradi Tantraporn, yesterday signed a declaration in Ankara to start negotiations for a free trade agreement.

Speaking at the signing ceremony, Zeybekci underscored that the agreement with Thailand will increase bilateral trade between the two countries by 40 percent.

He said that the first phase of the agreement negotiations would only cover goods trade and will gradually be expanded to cover other sectors.

”The first stage of the agreement will cover merchandise trade while investments, services and electronic commerce will be incorporated in the free trade agreement in the next stage,” he said.

Stating that Turkey, besides the European Union and customs union, has signed free trade agreements or preferential trade agreements with a number of countries in the region, Zeybekci said, ”We aim to move this perspective toward Asian and far east Asian countries.”

He pointed out that similar free trade agreements with South Korea and Malaysia have already come into force and an agreement with Singapore was waiting for approval. In addition, negotiations with Japan, Indonesia, and Vietnam were also in progress, he confirmed. Mentioning the possible effects of the free trade agreement, Zeybekci said, ”According to our impact analysis, exports between both countries will rise by 40 percent.”

He added that the two ministers have set a joint target to double the trade volume between the countries within three years of the free trade agreement coming into force.

Pointing out that there was a one-to-nine trade deficit against Turkey in its mutual trade with Thailand, Zeybekci said that this was not sustainable and emphasized on striking a balance.”

2017-07-14

Kommunistiska Partiets organ Proletären har ett visst underhållningsvärde och är en pålitlig producent av paranoida vanföreställningar:

”Den japanske premiärministern Shinzo Abe förärade Sverige med ett statsbesök i början av juli. Abe träffade sin kollega Lövfen och enligt hovreportrarna på SVT var det ett trevligt möte. Hade journalisterna gjort sitt jobb hade de frågat om det nya handelsavtalet JEFTA som håller på att förhandlas fram mellan EU och Japan, men om det var det självklart knäpptyst.

Liksom sina kritiserade föregångare TTIP och CETA har JEFTA förhandlats fram i största hemlighet. Förhandlingarna har pågått i fyra år men först nu börjar dokument läcka ut. EU-eliterna verkar ha lärt sig av de stora protesterna mot TTIP och hållit förhandlingarna med Japan ännu hemligare.

Innehållet som ska undanhållas offentlig debatt är skrämmande likt de tidigare avtalen. Det handlar om ytterligare avregleringar, och förstärkning av ett så kallat investeringsskydd.

Det ska garantera transnationella företags vinster om de påverkas negativt av ett lands lagar – till exempel lagar och regler för arbetsrätt. Tvister mellan företag och stater ska avgöras av en internationell domstol utan offentlig insyn. Investeringsskyddet utgör alltså en juridisk gräddfil för de transnationella storföretagen.

Att döma av det som framkommit hittills är JEFTA-avtalet om möjligt ännu värre och går längre i att ge storföretagen lagstadgad rätt till avreglerade marknader och rätt till att kunna stämma stater för uteblivna vinster.

För de svenska skogskapitalisterna hägrar större profiter då Japan är världens största importör av timmer. Skogsavverkningens negativa inverkan på klimatet får inte stå i vägen för affärerna slår JEFTA-avtalet fast.

Avtalet ska också ses i ljuset av de alltmer uppenbara slitningarna mellan delar inom framförallt Tysklands och Frankrikes borgarklasser i förhållande till USA. För ett år sedan strandade förhandlingarna mellan EU och USA om TTIP-avtalet. ”Förhandlingarna med USA har i praktiken havererat, eftersom vi som européer naturligtvis inte kan underkasta oss de amerikanska kraven”, sa Tysklands vice förbundskansler och ekonomiminister Sigmar Gabriel då.

Det blir tydligt att Tysklands motstånd mot TTIP inte handlade om själva innehållet utan om maktförhållandet mellan det US-amerikanska och tyska kapitalet. När det gäller förhållandet mellan Japan och EU är det mer jämlikt och då går det bra.”

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Uppmarschen inför NAFTA-omförhandlingen har börjat

North American Free Trade Agreement, NAFTA, kommer att omförhandlas de kommande åren. Det är i sig inte dramatiskt. Avtalet är 25 år gammalt och rätt mycket har hänt sedan det antogs. Oron skapas av att Trump har en tydlig protektionistisk agenda. Amerik...

Uppmarschen inför NAFTA-omförhandlingen har börjat

North American Free Trade Agreement, NAFTA, kommer att omförhandlas de kommande åren. Det är i sig inte dramatiskt. Avtalet är 25 år gammalt och rätt mycket har hänt sedan det antogs. Oron skapas av att Trump har en tydlig protektionistisk agenda. Amerikanska företagare är dock nöjda med avtalet som det är i dag.

Nästa måndag förväntas USA:s regering offentliggöra sitt bud inför omförhandlingen av NAFTA, och senast den 16 augusti kommer förhandlingarna om ett nytt avtal att påbörjas.

En ny undersökning publicerad av kanadensiska The Globe and Mail visar att amerikanska företag i huvudsak är nöjda med NAFTA:

”A new Nanos survey found that 54 per cent of U.S. businesses think the country’s economy is in a better position because of free trade with Canada, while 15 per cent believe it is worse off, 17 per cent believe there has been no impact and 14 per cent are unsure.”

Det finns dock regionala skillnader. Företag är mer positiva till NAFTA ju närmare Kanada de befinner sig.

”Regionally speaking, surveyed businesses in the northeastern United States had the most positive impression of free trade with Canada, with 59 per cent saying the U.S. economy is better off because of it. Nearly 57 per cent of surveyed businesses in the southern United States had a positive impression of free trade with their northern neighbour, followed by the Western United States at 52 per cent and Midwest at 46 per cent.”

Kanadas premiärminister Justin Trudeaud kämpar för att behålla så mycket frihandel som möjligt i det kommande avtalet, medan Trump-administrationens linje är otydlig:

”The survey comes as North American leaders prepare to renegotiate the 1994 trade agreement. Speaking to a gathering of 31 U.S. governors in Rhode Island last Friday, Prime Minister Justin Trudeau urged state leaders to prevent a resurgence of protectionism.

“Such policies kill growth. And that hurts the very workers these measures are nominally intended to protect. Once we travel down that road, it can quickly become a cycle of tit for tat, a race to the bottom, where all sides lose,” Mr. Trudeau said, adding that he looks forward to renegotiating the agreement “as soon as possible.”

The Trump administration has sent mixed messages on its approach to rewriting NAFTA. In the 2016 election campaign, Mr. Trump promised to tear up the agreement if he didn’t get a better deal for U.S. workers; he has since assured Mr. Trudeau that he is only seeking tweaks to the agreement. Speaking on Friday in Rhode Island, U.S. Vice-President Mike Pence said the renegotiation would be a “win-win-win” for all three partner countries.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Frihandel i media vecka 26, 27 och 28

2017-07-13 Tidningen ETC skriver om frihandelsavtalet mellan EU och Japan att det är "Lika illa som TTIP": "EU-parlamentarikern Max Andersson (MP) är orolig över att avtalet kommer ge företag möjlighet att stämma stater som bryter mot avtalets regler. Parte...

Frihandel i media vecka 26, 27 och 28

2017-07-13

Tidningen ETC skriver om frihandelsavtalet mellan EU och Japan att det är ”Lika illa som TTIP”:

”EU-parlamentarikern Max Andersson (MP) är orolig över att avtalet kommer ge företag möjlighet att stämma stater som bryter mot avtalets regler. Parterna är överens om att ett sådant system behövs, men inte om utformningen. Japanerna vill ha ett system med privata tribunaler, utan allmän insyn, kallat ISDS. Detta system är vanligt i existerande avtal och har bland annat använts av Vattenfall för att stämma tyska staten på miljardbelopp efter ett beslut att stänga kärnkraftverk.

Men ISDS-systemet kommer enligt handelskommissionär Cecilia Malmström inte att accepteras i det nya avtalet. Det finns en stark opinion mot systemet i Europa, som växte fram under TTIP-förhandlingarna. Därmed har Cecilia Malmström presenterat ett nytt system med offentliga internationella domstolar, ICS. Hon har också insisterat på att avtalet inte kommer att hindra stater från att till exempel förbättra miljö och arbetsrätt.”

2017-07-12

Tidningen E-handel skriver om ett lite udda svenskt biståndsprojekt för att öka utvecklingsländernas e-handel. Handelsminister Ann Linde (s) intervjuas:

”Sverige skänker årligen två miljarder till olika handelsprojekt världen över.

När Sveriges handelsminister Ann Linde (S) för några veckor sedan tog emot UNCTAD:s generalsekreterare Mukhisa Kituyi under ett besök i Stockholm, passade hon på att meddela att Laos och Myanmar skulle få ett miljonbidrag från Sverige. Det skulle användas till att bygga upp e-handelsmöjligheterna i de båda länderna.

(—)

Tidningen rapporterar att den senaste i raden av insatser är att dra fiberkablar i öriket Tonga, något som förhoppningsvis ska leda till att fler av landets kvinnor lär sig om e-handel och börjar med försäljning på nätet. Detta för att kvinnors småföretagande ska få sig en välbehövlig skjuts.

Bakgrunden till satsningen på just kvinnors e-handlande är att kvinnor i lägre utsträckning än män använder sig av Internet i dag, enligt Linde.

En annan viktig sak för att öka e-handeln i u-länderna är att få bättre frihandelsavtal, menar hon. Det kan till exempel handla om tullfrihet på vissa varor. Totalt satsar EU 13 miljarder euro om året, varav Sveriges två miljarder kronor är en del, på världshandelsorganisationen WTO:s utvecklingsarbete Aid for Trade.”

2017-07-10

Finska Vasabladet skriver liksom Hufvudstadsbladet mycket om handel. Här om att Australien är angelägna om att ge britterna ett frihandelsavtal efter Brexit:

”Australien vill ingå ett frihandelsavtal med Storbritannien strax efter att brexitprocessen är klar.
Facebook Twitter E-post 0 reaktioner 0 kommentarer
Men frihandelsavtalet med EU är ändå högre prioriterat; Australien sluter inget avtal med Storbritannien förrän det mellan EU och Australien är klart.

Australiens premiärminister Malcolm Turnbull berättade om saken efter sitt möte med sin brittiska kollega Theresa May på måndagen.

Storbritannien och Australien idkar redan nu mycket handel med varandra, men Storbritannien vill få ytterligare fart på den. Ministern med ansvar för den brittiska internationella handeln Liam Fox ska besöka Australien under de närmaste månaderna.”

2017-07-07

EU vill se handling från Trump skriver Västerbottenskuriren med anledning av G20-mötet förra helgen:

”EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk är optimistisk efter att ha lyssnat till Donald Trumps tal i Polen i går. USA:s president talade visserligen mest ganska svepande om västerländska ideal som förenar, men undvek åtminstone att uttala något som riskerar att ytterligare öka den växande klyftan över Atlanten.

– Vi hörde överraskande positiva ord från Trump i går. Vi har väntat länge på att få höra det, säger Tusk på EU-ledarnas presskonferens inför G20-mötet i Hamburg.

– President Trump sade i går att ord är enkla men att det är handling som betyder något. Och den första chansen att visa det är här och nu i Hamburg.

Samtidigt får dock Trump också en varning från EU-ledarna.

– Om USA inför tullar på europeisk stålimport så är EU redo att reagera omedelbart, säger EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på samma presskonferens.

– I dag är det inte läge att gå tillbaka till protektionism. Det är inte den rätta vägen. Den rätta vägen visade vi i går i Bryssel, förklarar Juncker med hänvisning till den principöverenskommelse som gjorts med Japan om ett frihandelsavtal.”

2017-07-07

Mer ETC. Tidningen rapporterar inkännande inför vänsterns planerade kravaller och vandalisering av Hamburg med G20 mötet som förevändning:

”Över 100 000 människor väntas delta i en massdemonstration mot Trump, Putin, Erdogan och övriga regeringschefer från G20-länderna. Att så många sluter upp för att protestera mot ett toppmöte för tankarna till antiglobaliseringsrörelsens höjdpunkt kring millenieskiftet.

Flera av de senaste årens stora möten i Europa har förlagts till mindre orter. Den här gången sker mötet mitt inne i Hamburg med två miljoner invånare och en stark protestkultur. Dessutom direkt intill de traditionellt alternativa kvarteren – något som provocerat lokala vänstergrupper.

– Jag tror att allt hänger samman. TTIP, CETA, välkomstkulturen under 2015 och nu G20. Det har skapat en ny våg av politisk aktivism även bland folk som tidigare inte gick ut på gatan, säger Judith Amler från Attac vars medlemmar har kommit från hela Tyskland.”

 

2017-07-04

Om inte handelsfrågorna var representerade på politikerveckan i Visby var Brexit desto mer uppmärksammat med en rad seminarier. Affärsvärlden intervjuar Ann Linde om Brexit:

”Britterna har redan ”checkat ut” från EU och Sverige kan därmed inte längre luta sig mot Storbritannien i EU-sammanhang. Det sade Ann Linde, EU- och handelsminister, vid ett seminarium i Visby på tisdagen.

Hon konstaterade att brexit-förhandlingarna har inletts och att den svenska regeringen har tillsatt utredningar om hur Sverige ska förhålla sig till ett EU utan britterna.

Just nu är det endast rättigheterna för EU-medborgare som bor i Storbritannien och vice versa som är uppe på förhandlingsbordet och enligt ministern är detta en mycket komplex fråga, som rör många områden.”

2017-07-28

Frihandel i Media slutar i dur med den äldsta nyheten. Europaportalen citerar tyska Die Zeit om att Wilbur Ross och Angela Merkel i slutet av Juni enades om att TTIP (eller någon som kan likna TTIP) skall förverkligas:

”Bundeskanzlerin Angela Merkel (CDU) und US-Handelsminister Wilbur Ross wollen einen neuen Anlauf für das europäisch-amerikanische Freihandelsabkommen TTIP starten. Sie spreche sich ”eindeutig dafür aus, auch mit den Vereinigten Staaten von Amerika ein solches Abkommen zu verhandeln”, sagte Merkel auf einer Veranstaltung des CDU-Wirtschaftsrats. Nur mit einem solchen Abkommen könne man viele der Probleme lösen. Dazu gehörten unter anderem die Fragen, was fairer Handel sei, wie Reziprozität aussehe und welche Handelshemmnisse es neben Zöllen gebe, sagte Merkel.

US-Handelsminister Ross sagte in einer Videonachricht auf der selben CDU-Veranstaltung, die USA hätten nicht vor, sich von TTIP abzuwenden. Er kritisierte, dass die EU Verträge mit Mexiko und Kanada geschlossen habe, aber nicht mit dem USA. ”Im Freihandel ist es nicht sinnvoll, dass ein Land das ertragen muss”, sagte er.”

 

”Sen kommer frågan om hur mycket britterna ska betala, sen kommer frågan om Irland och hur gränsen ska se ut”, fyllde hon på.

Först därefter kan vi börja tala om hur ett frihandelsavtal kan se ut. Tiden är kort och är inget avtal klart i tid slår WTO-avtalet med alla tullar till.

”Det är stora pengar det handlar om. Att Storbritannien lämnar är inte bra för någon”, sade hon.

Ann Linde sade att hon hoppats på en mjukt brexit, men att brittiske brexit-ministern gjort klart att det inte finns en chans till det.

”Jag tror att det är hans ord vi ska koncentrera oss på”, sade hon.

Enligt henne är det viktigaste nu att försöka förbättra den inre marknaden och se till att EU blir duktiga på frihandelsavtal. Hon hoppas att det nya avtalet mellan EU och Japan kommer att få klartecken.

Enligt Ann Linde ”står det och väger nu”, mellan protektionism och ökad öppenhet i EU.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Ostar dit och bilar hit i ett avtal utan val

Med vänner som Trump behöver protektionismen inga fiender. Snabbheten med vilket det nya frihandelsavtalet mellan EU och Japan tagits fram är en direkt reaktion på USA:s ändrade inställning. Tillsammans med CETA innebär avtalet att frihandeln tar ett st...

Ostar dit och bilar hit i ett avtal utan val

Med vänner som Trump behöver protektionismen inga fiender. Snabbheten med vilket det nya frihandelsavtalet mellan EU och Japan tagits fram är en direkt reaktion på USA:s ändrade inställning. Tillsammans med CETA innebär avtalet att frihandeln tar ett stort steg framåt.

Dags att lära sig en ny förkortning i djungeln av bokstavskombinationer som omger frihandelsavtal i välden: JEEPA,  Japan-EU Economic Partnership Agreement.

Avtalet mellan EU och Japan blev klart i veckan och presenterades i går av Japans utrikesminister Fumio Kishida och EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström. Avtalet började förhandlas redan 2013 men hade inte någon högre prioritet förrän Brexit ställde till problem för japanernas bilexport — England var porten till EU — och Donald Trump gjorde protektionismen en otjänst genom att så tydligt omfamna den.

Att få avtalet mellan EU och Japan klart blev helt enkelt en av de viktigaste handelspolitiska åtgärderna på agendan.

Och nu är det klart. Men som vanligt när det gäller handelsavtal är ingenting egentligen rikigt klart klart när det presenteras.

Avtalet betyder att nästan alla tullar försvinner mellan Japan och EU. De är hyggligt låga i dag, men det handlar om kring en billion euro som EU:s företag betalar varje år i tullar. Utfasningen sker över maximalt 10 år. Över 200 geografiska indikatorer skyddas. Med Japan är detta mindre känligt än med USA. Japanerna har ganska få varumärken som hänvisar till europeiska ortsnamn eller regioner, medan den amerikanska marknaden har många varumärken med lång historia som bygger på kopplingar till de europeiska migranternas hemländer.

JEEPA är också det första avtal som explicit nämnder Parisavtalet om klimatet.

In i det sista har det funnits kontroverser.

Tullarna på ost har varit en stridsfråga. De försvinner på nästan all ost. När det gäller camenbert — som faktiskt tillverkas i Japan — införs dock en kvot. Japanerna behåller också en stor del av sina komplexa regleringar och stödsystem för mejerivaror.

Tullarna på japanska bilar fasas ut över en period på sju år. De är idag 10 procent vid införsel till EU vilket betyder 20-30 000 kronor för en vanlig medelklassbil, en ansenlig summa. Där ville EU ha en utfasning på 10 år och det finns en klausul som säger att åtgärder kan vidtas om japanernas marknadsandel ökar orimligt fort. Dock förefaller det inte finnas några kriterier för vad det innebär. Inte heller detta är är ovanligt i frihandelsavtal. Man kan inte lösa alla detaljer utan gör en allmän skrivning om att problem skall diskuteras om de uppstår. Här har alltså japanerna gått med på att det är rimligt att européerna uppfattar en för snabb ökning som ett problem som bör diskuteras. Det är en viktig — men förstås inte en särskilt bra — kompromiss. Avsaknaden av konkretisering är inte att avgörande problem.

Avtalet innehåller inte någon tvistelösningsmekanism (ISDS). Japanerna ville inte gå med på att ansluta sig till det system som byggs upp inom EU för att hantera tvister i samband med CETA-avtalet. Dels för att de inte vill ta kostnaden, och dels för att de vill slippa en ordning där den traditionella oberoende skiljedomen reglerad av FN ersätts med statliga system som oundvikligen kommer att politiseras. Detta är ett bakslag för EU som hade hoppats att andra länder skulle ansluta sig till unionens nya system. Men icke förvånande väljer länder att hålla sig till den beprövade metoden med internationell skiljedom enligt internationella avtal som nästan alla världens länder (inklusive Sverige) har skrivit på.

Inte heller inkluderas valfångst och skogsavverkning eller dataflöden. Det sistnämnda var sannolikt den viktigaste punkten som EU:s förhandlare inte fick gehör för. För japaner är det nationella oberoendet en viktigare faktor än det är för EU — ett samarbete vars syfte i hög utsträckning är att ersätta nationellt oberonde med gemensamma lösningar.

Nu återstår en lång ratifieringsprocess i Japans parlament och samtliga EU-länders parlament. I värsta fall blandas även regionala parlament in i beslutsprocessen eftersom vissa EU-länders lagstiftning fungerar så. En orimlighet förvisso; som om Stockholms Läns Landsting skulle kunna fatta avgörande beslut om Sveriges utrikespolitik och avtal på EU-nivå.

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Japan. Behöver mer ost. Foto: Moyan Brenn.

Kommer gammal ost hindra frihandelsavtal Japan-EU på torsdag?

På torsdags, dagen innan G20-mötet startar, planerar Japans premiärminister Shinzo Abe, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och kommissionsordföranden Jean-Claud Juncker träffas och presentera  frihandelsavtalet mellan EU och Japan. Men in i det...

Kommer gammal ost hindra frihandelsavtal Japan-EU på torsdag?

På torsdags, dagen innan G20-mötet startar, planerar Japans premiärminister Shinzo Abe, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och kommissionsordföranden Jean-Claud Juncker träffas och presentera  frihandelsavtalet mellan EU och Japan. Men in i det sista förhandlas det.

Japans utrikeminister Fumio Kishida träffar i morgon, ondsdag, Cecilia Malmström för att lösa de sista knutarna inför torsdagen. Bland annat hotar japanerna med kvoter på vissa sorters europeisk ost för att driva igenom att tullarna på japanska bilar fasas ut på sju år istället för tio. De båda hade träffats i Tokyo redan förra veckan för att komma överens, men lyckades inte lösa de sista knutarna.

Att avtalet kommer på plats är viktigt. Det blir en stark signal till övriga världen — och inte minst USA — om två av världens största ekonomier får ett frihandelsavtal på plats.

I så fall kommer det ske samtidigt som CETA-avtalet mellan EU och Kanada börjar gälla vilket betyder att de senaste årens negativa trend på handelsområdet bryts.

Så det är bara att hålla tummarna för att EU låter oss få köpa japanska bilar en aning billigare och japanska regeringen inte vill begränsa sina medborgares tillgång till god europeisk ost. Europeiska bilarbetarjobb kommer ändå försvinna i takt med att robotiseringen ökar och biltillverkningen blir allt mer rationaliserad. Hur många japaner som arbetar med att tillverka briost är oklart. Men det kan inte vara någon betydande intressgrupp.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Hans-Werner Sinn.

Trump, Brexit och den ökande protektionismen

Visby 2017-07-03. Teknikföretagens seminarium. Professor Hans-Werner Sinn hade tre budskap vid sitt seminarium. All delvis illavarslande, men professorn var för den skulle inte direkt pessimistisk. För det första menade han att den period av globalisering som ...

Trump, Brexit och den ökande protektionismen

Visby 2017-07-03. Teknikföretagens seminarium.

Professor Hans-Werner Sinn hade tre budskap vid sitt seminarium. All delvis illavarslande, men professorn var för den skulle inte direkt pessimistisk.

För det första menade han att den period av globalisering som inleddes vid Sovjetunionens fall nu var till ända. Den första stora globaliseringen skedde mellan 1500-talet och fram till början på 1900-talet då den avbröts av de två världskrigen och den följande uppdelningen av världen i öst och väst. Den andra inleddes när muren föll och avslutades av Brexit och när Trump blev president.

— Egentligen började det vid krisen 2007, sedan dess har USA och de flesta EU-länder haft svårt att få igång tillväxt och handel. Kina är det stora undantaget. Men sammantaget ökar nu jorden BNP ganskap långsamt, men ändå snabbare än världshandeln.

Antalet icke-tarrifära handelhinder — det vill säga handelhinder som inte bygger på tullar och kvoter utan olika typer av diskriminering eller regelkrångel riktade mot import — har ökat de senaste åren.

Han-Werner Sinn menar att både Brexit och Trump är en konsekvens av detta.

USA har svårt att få fart på tillväxten och lever över sina tillgångar. Man lånar pengar och köper saker, till skillnad från Kina som sparar och producerar. En stor del av skillnaden beror på hur hushållen beter sig. Kinesiska hushåll sparar 200 procent mer än amerikanska, men den amerikanska statens (och delstaternas) stora budgetunderskott påverkar också.

Kina är det stora undantaget där både industriproduktionen och handeln ökar. Just nu drar Kina ifrån på alla områden och försöker också ta sig en roll som förkämpe för globalisering och frihandel — något USA övergivit.

— Symptomet är USA:s underskott i handelsbalansen som Trump försöker lösa genom att minska importen och öka exporten. Han talar om ”fair trade”, men det finns förstås ingenting sådant som ”fair trade”. De som använder den termen gör det för att motivera protektionism.

Trumps påstående att Tyskland manipulerar Eurokursen stämmer förstås inte. ECB bestämmer kursen, men Euron är ändå undervärderad jämfört med dollarn beroende på den stora andel Euroländer som har låg produktivitet.

Överraskande nog har stödet för frihandel och även stödet för EU ökat av Trump och Brexit. När ideerna om protektionism och att lämna EU förverkligas ser de inte lika attraktiva ut.

Ett missförstånd som också ökar på populismen och är en av orsakerna till Brexit är föreställningen inom EU att frihandel kräver fri migration.

— Tvärt om. För det första talar EU:s traktat om fri rörlighet av arbetskraft, inte av människor i största allmänhet. Och för det andra är rörlighet av arbetskraft eller varor olika sätt att lösa samma problem. Om inte arbetskraften kan röra sig får varorna göra det, och om arbetskraften är rörlig minskar behovet av handel. Jag är för fri rörlighet av människor, historiskt ger migration ökat välstånd. Men det går inte att kombinera med att det finns välfärdsstater. Då blir incitamenten helt felaktiga. I EU har man försökt kombinera tre saker; välfärdsstat, en välfärdsstat som omfattar alla och fri rörlighet. Av de tre faktorerna måste en bort. Enklast är nog att ändra så att välfärdsstaterna inte omfattar andra EU-länders medborgare.

Hans-Werner Sinn menar att Brexit kommer att få betydligt större konsekvenser än vad vi antar i dag.

— Storbritanniens BNP är 16 procent av EU:s totala BNP. Det motsvarar 19 av de mindre och fattigare EU-länderna. Det blir ett stort hål i EU:s budget. Ett problem för EU är att de frihandelsvänliga länderna förlorar sin förmåga att blockera protektionism i ministerrådet när Storbrittanien försvinner. Sammantaget kommer Brexit sannolikt leda till ett nytt avtal mellan EU-länderna. Både Macron och Merkel har sagt att de vill ha ett nytt avtal, och då kommer det att bli så.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Visa flera posten

Nyhetsbrev