Att bryta det demokratiska samhällskontraktet

I lördags skrev miljöpartisterna Jabar Amin, Annika Lillemets, Valter Mutt och Carl Schlyter (alla riksdagsledamöter) en debattartikel i Aftonbladet om CETA/TTIP-avtalen.

Artikeln är skäl till att allvarligt ifrågasätta författarnas syn på demokrati.

Demokrati bygger på offentlig debatt. Tanken är att medborgarna skall delta i debatten, men framför allt att politiker och opinionsbildare med expertkunskaper som deltar i debatten gör sitt bästa för att klargöra positioner, handlingsalternativ och konsekvenser. Det finns ett outtalat kontrakt i den demokratiska debatten, nämligen att man inte ljuger medvetet och utnyttjar den genomsnittlige väljarens bristande faktakunskaper på olika områden för att vilseleda. Oavsett hur intelligent och bildad en person är har han inte kunskaper om allt från socialtjänstlagen till försvarsbudgeten och Sveriges flyktingpolitik. Det finns helt enkelt stora möjligheter för den samvetslöse debattören att försöka ta hem debatten genom att sprida falska påståenden. Donald Trump är mästare på detta. Och det fungerar. Motståndarna blir tvungna att försöka reda ut missförstånden snarare än att argumenter. Men taktiken har också en begränsning. Till sist kommer en stor del av väljarna strunta i det demokratiska samtalet. Allt är ljug. Den som struntar i det outtalade kontraktet och slutar göra sitt bästa för att vara sanningsenlig och rimlig tar på sig ett ansvar.

Jabar Amin och hans skribentkollegor har i sin Aftonbladetartikel valt att strunta i kontraktet. De fabulerar för att det passar deras politiska syften utan att ta ansvar för det demokratiska samtalet. Inga relevanta fakta, utom de allra mest grundläggande, i artikeln stämmer.

Det kanske mest anmärkningsvärda är att de för debatten som om CETA och TTIP skulle omfattas av det nuvarande ISDS-systemet med internationell skiljedom, när det i själva verket redan finns ett helt nytt system beslutat och på plats med en domstol kontrollerad av EU och Kanada. Att artikelförfattarna inte skulle känna till detta är helt otänkbart. Det är en betydande institutionell förändring som har debatterats under lång tid.

Nedan en genomgång av artikeln. Den feta kursiverade texten är debattartikeln av Jamin m fl, den övriga texten mina kommentarer.

”Beslut kan tas i demokratisk ordning – eller i annan ordning. De handels- och investeringsavtal som EU nu förhandlar med USA (TTIP) och redan färdigförhandlat med Kanada (CETA) handlar om beslutsvillkoren för detta sekel: demokrati eller något som ligger bortom folkstyret, postdemokrati.”

Detta är helt fel. Att CETA- och TTIP-avtalen skall förhandlas fram är beslutat av EU:s regeringar (demokratiskt valda) och EU-parlamentet (demokratiskt valt) efter öppen debatt. Besluten är dessutom konfirmerade ytterligare en gång efter avstämning. Både CETA (som är färdigförhandlat) och TTIP (under förhandling) kommer att godkännas av EU-parlamentet och samtliga nationella parlament. Mer demokratiskt kan det knappast bli.

Men varför har så få hört talas om dessa avtal tidigare? Svaret är att det allmänna intresset för internationella handelsavtal är lågt. Trots massiva informationsinsatser från EU-kommissionen hittar inte information om handelsavtal till löpsedlarna. Men det har rapporterats regelbundet i nyhetsmedia i åratal. Tyvärr läser de flesta av oss inte tidningarna så noga och missar sådant vi inte direkt berörs av.

Ett exempel: Hur många svenskar vet att det håller på att ta fram en ny kommunallag? Svaret är nästan inga. Inte ens majoriteten av kommunpolitiker känner till detta trots att det är ett extremt viktigt dokument för oss svenskar.

”Avtal som TTIP, CETA riskerar att bli till tvångströjor för demokratiskt beslutsfattande. Multinationella koncerner och deras advokatarméer kommer att kunna stämma länder som inför strängare miljölagstiftning eller återkommunaliserar verksamheter. Skärpt arbetsmiljölagstiftning utmålas som handelshinder.”

Hel fel. CETA-avtalet innehåller inga sådana möjligheter. Inte heller TTIP kommer att vara formulerat på så sätt. Det handlar om avtal mellan regeringar och demokratiskt valda politiker. Varför skulle de vilja göra sig av med sin makt — sätta på sig ”tvångströjor”? Skulle Sveriges riksdag vara en samling dumskallar?

EU har haft handelsavtal i decennier som alla innehåller klausuler som tvistelösning genom skiljedom. Under de senaste 50 åren har EU-länderna skärpt sin lagstiftning om miljö, arbetsmiljö, folkhälsa och mycket annat utan en enda stämning.

”Den globala eliten avfärdar all kritik. Philip Morris har dock redan stämt Australien för landets tobakslagstiftning om logotypfria cigarettpaket och Vattenfall har krävt skadestånd på 4,7 miljarder euro av den tyska staten för beslutet om kärnkraftsavveckling.”

När det gäller Philip Morris handlade det inte primärt om folkhälsa.  Australien har en av världens hårdaste regleringar av tobak och har aldrig blivit stämda för det — i själva verket går det utmärkt att lägga på 10 000 procent skatt eller helt förbjuda cigaretter. Fallet handlade om utformning av förpackningarna, så kallad plain packaging. Philip Morris fick inte rätt. I Sverige har vi inte plain packaging på grund av vår tryckfrihetslagstiftning. Kanske tycker Mp:s debattörer att även den är odemokratisk?

Att Vattenfall vill ha ersättning för att Tyskland tänker lägga ner deras kärnkraftverk är inte konstigt. När Barsebäck lades ner fick de ägarna (bland annat ett tyskt bolag) ersättning.

Det är inte konstigt alls. Elmarknaden i Tyskland är inte en marknad i den mening att vem som helst kan bygga ett kärnkraftverk och börja sälja el (så är det inte i något land). Tyska staten hade förstås beslutat om att satsa på kärnkraft och givit Vattenfall i uppdrag att investera mot att få driva kraftverket en viss tid för att få tillbaka investeringen och göra lite vinst. När tyska staten plötsligt ändrar sig och vill stänga kraftverket i förtid är det klart att Vattenfall har rätt att kräva ersättning.

”Exemplen där stora företag försökt tvinga stater till lydnad är flera:

• Kommunpolitiker i Mexiko nekar USA-baserade Metalclad en deponi för giftigt avfall för att skydda vattnet. Genom en stämning får företaget 15 miljoner dollar i skadestånd.”

Viktiga fakta saknas i artikelns beskrivning. Metalclad hade köpt en gammal och vanskött deponi och fått tillstånd av Mexikanska staten att driva den vidare mot att man gjorde den mindre miljöfarlig. Lokala myndigheter vägrade acceptera detta och Mexikanska staten klarade inte att hålla sitt avtal till Metalclad. Med andra ord handlade det om att staten bröt ett avtal. Alla civilicerade länder bygger på att avtal skall hållas, även av stater.

• Veolia har stämt Egypten för att landets regering beslutat höja den lagstadgade minimilönen.

Även här saknas viktiga fakta. Veolia hade ett avtal med staden Kairo där en klausul sade att om minimilönen höjdes skulle priset justeras. Kairo vägrade. Åtgerigen; problemet är inte beslutet att höja minimilönen utan att det fanns ett avtal som den ena parten inte ville hålla,

• Den amerikanska gruvkoncernen Renco har stämt Peru. Landets regering vill försvara folkhälsan i La Oroya genom att kräva att företaget åtgärdar giftiga utsläpp från Renco:s smältverk där.

Återigen saknas viktig information. Renco hade köpt en anläggning med svåra miljöproblem mot garantier att åtgärda dessa i samarbete med företaget som anläggningen köptes från. Det företaget har nu gått i konkurs och tagits över av Peruanska staten som vägrar att betala sin del av miljöåtgärderna. Det är fult möjligt att Renco är en miljöbov, men beskrivningen som säger att företaget vägrar åtgärda giftiga utsläpp i största allmänhet stämmer inte.

”Hot om jättelika skadestånd begränsar det som hittills utgjort normalt parlamentariskt lagstiftningsarbete. Dessutom går besluten inte att överklaga, ens i högsta domstolen.”

Fel. Länder kan stifta vilka lagar som helst, men de får inte bryta mot ingångna avtal, expropriera eller diskriminera.

Och oavsett detta har förutsättningarna för CETA och TTIP varit helt annorlunda än de avtal dessa exempel bygger på; ofta decenniegamla investeringsavtal som är skrivna under en tid då miljöhänsyn och liknande inte var lika viktigt som i dag.

Att besluten inte går att överklaga stämmer inte heller. Beslut går att överklaga i nationell domstol om man kan visa på att det eventuellt begåtts formfel. Däremot går det inte att överklaga själva beslutet. Men det missgynnar företagen snarare än staterna, då företagen oftast förlorar skiljedomen.

Men vad som framför allt är anmärkningsvärt är att debattörerna från MP vägrar låtsas om att CETA-avtalet inte bygger på vanlig internationell skiljedom. Istället inrättas en domstol kontrollerad av EU och kanadensiska staten och förmodligen kommer TTIP-avtalet ha samma konstruktion.

Denna förändring har fått mycket uppmärksamhet. Det är helt otänkbart att inte till exempel Carl Schlyter känner till den. Här ljuger alltså författarna garanterat. De låtsas föra ett demokratiskt samtal med läsaren, men litar i själva verket på att läsaren är okunnig nog för att inte avslöja lögnen.

Fackföreningsrörelsen (med undantag av svenska LO) och miljörörelsen på båda sidor av Atlanten kämpar mot TTIP och CETA.

Fackföreningsrörelsen kämpar i hög utsträckning mot CETA och TTIP därför att de är protektionister. De vill inte att de företag där medlemmarna arbetar skall utsättas för konkurrens även om det på sikt leder till bättre betalda jobb, lägre priser och högre tillväxt. Dessutom är stora delar av facken i EU radikala vänsterorganisationer snarare än företrädare för sina medlemmar. Sverige och Skandinavien är unikt i att ha en fackföreningsrörelse som byter politiskt inflytande mot att ta samhällsansvar. Facken hos oss vet att frihandel gynnar deras medlemmar.

”Dessa avtal ger även en gräddfil in i lagstiftningsprocessen och särskilda mötesgrupper sätts upp där företag får chans att kräva omförhandling av redan gjorda kompromisser i lagstiftningen när de tycker att handeln störs. Istället för normal debatt ska utländska företag först få säga sitt och kanske stoppa bra förslag, innan vi andra ens får diskutera dem.”

Detta är också ett påstående som författarna av artikeln rimligen vet är helt fel. Redan i dag deltar på EU-nivå företrädare för näringslivet i ett tidigt skede när det gäller att ta fram lagstiftning. Det är inte konstigare än att en svenska myndighet har arbetsgrupper med företrädare för näringslivet när de tar fram regler och föreskrifter. Politiker och tjänstemän kan ju knappast sitta själva på kammaren och fantisera. De måste ha tillgång till sakkunskap. Att det finns kommittéer för att undvika att skapa handelshinder i onödan genom att EU och USA lagstiftar utan att kommunicera är inget konstigt. Politikerna har ju full möjlighet att strunta i kommittéernas utlåtanden.

”Det finns ett fungerande rättsväsende. Det finns redan nationella förvaltningsdomstolar, högsta domstolen, Europadomstolen etc. De duger åt alla andra, de får duga åt utländska företag också. Är rättsväsendet korrupt är det bättre att rätta till det än att införa specialdomstolar för utländska företag. De nya avtalen går mycket ut på att acceptera andra länders regelverk som sina egna, varför då inte acceptera domstolarna?”

Internationell skiljedom är ett fungerande rättsväsende. Det har funnits i över 50 år och styrs av en FN-konvention som i stort sett alla länder har skrivit under. Det finns en rad olika internationella domstolar för energisektor, arbetsmarknad med mera. I en globaliserad värld där länder samarbetar genom olika avtal finns det behov av många olika rättsinstanser. De vi har i på nationell nivå hanterar i huvudsak nationella fall. Om svenska staten vill stämma ett internationellt företag hamnar ett sådant fall förstås i en svensk domstol. Den nya domstolen på EU-nivå kommer bara hantera tvister som rör CETA och eventuellt TTIP.

Kommerskollegium har snabbgranskat CETA, de kom fram till att allt är frid och fröjd. Detta står i stark kontrast till de hundratals professorer i internationell rätt och domare runt om i EU som i skarpa ordalag kritiserar CETA/TTIP.

Det finns alltid folk som tycker saker av idéologiska skäl, särskilt om de inte behöver ta ansvar för vad de sätter sitt namn under.  Det finns hundratals forskare med bra positioner på kända universitet som påstår att växthuseffekten inte finns.

Men det är ju inte så att CETA-avtalet och TTIP inte har granskats av juridiska experter inom EU och EU-ländernas regeringar och på partikanslier runt om i EU. Ändå finns det en massiv majoritet bland EU:s regeringar och i EU-parlamentet. Ingen regeringschef krävde vid helgens möte i Bratislava att förhandlingarna skall avslutas.

”En regering som ställer sig bakom CETA och TTIP – i stället för att kräva omförhandlade avtalstexter som inte bakbinder demokratin – är inte längre rödgrön.

Det rödgröna projektets trovärdighet kräver att regeringen sätter ner foten när EU:s ministerråd inom kort tar beslut om CETA. Den proposition som följer måste otvetydigt utgå från att folkstyret gäller, utan gräddfiler för transnationella bolag.”

Slutklämmen på artikeln är ett gigantiskt slag i luften. Det finns inget i CETA eller TTIP som hotar ”folkstyret”. Tvärt om är det artikelförfattarna som visar ett stort förakt för demokratin i sitt försök till massiv vilseledning. Det är ansvarslöst att fullständigt strunta i fakta och skriva artiklar baserade på rena fantasier.

 

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenoktober 3, 2016
CETA och TTIP kommer inte ha någon påverkan på klimatet. Klimatlagstiftningen styrs av andra internationella avtal, nu senast Parisavtalet. Det är därför man har de stora klimatkonferenserna. Förmodligen kommer både CETA och TTIP att underlätta import av olja och gas till EU, men det påverkar inte den totala mängden olja och gas som förbrukas. Den styrs av EU:s energibehov. Istället blir EU mindre beroenden av Ryssland och länderna i Mellanöstern och Afrika.
Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenoktober 3, 2016
Hej. Intressant fråga. Företrädarna för näringslivet i dessa kommittéer/arbetsgrupper kommer förstås vara betalda av företag eller näringslivsorganisationer. Det kommer att vara helt öppet. Tjänstemännen representerar förstås kommissionen, parlamentet eller nationella regeringar och avlönas av dem. Till sist kontrollerar de folkvalda politikerna processen. Självklart är också fack, miljöorganisationer m fl representerade när det är påkallat.
linda kvastadseptember 25, 2016
Undrar även vad TTIP och CETA kommer ha för påverkan på klimatet? Den pågående klimatkatastrofen är ett hot som bör jämföras vid andra världskriget. Finns det i TTIP och CETA något som tyder på att klimathotet ska väga tyngre än vinst för företag? Jag finner ditt argument gällande "tvångströjor" otillräckligt när man väger företags vinst mot klimatkatastrofen som redan nu gör områden i världen omöjliga att bo på. Om något hotar världshandel så är det klimatkatastrofen. Vår tids största hot mot mänskligheten är kärnvapenkrig och klimatkatastrofen, ALLA nya handelsavtal BÖR således ta hänsyn till detta. Så vad gör TTIP och CETA för att skydda mänskligheten, så att företagens vinst INTE går före att bekämpa klimatkatastrofen? Det jag skulle vilja se är t.ex. ett undantag i frihandelsavtalen när det kommer till just klimatkatastrofen. I den frågan bör ALLTID klimatets bästa gå FÖRE företagens vinst, även efter tecknade avtal. Vi har bara en planet, det finns ingen planet B.
linda kvastadseptember 25, 2016
Hej Har funderingar kring följande stycke: "”Dessa avtal ger även en gräddfil in i lagstiftningsprocessen och särskilda mötesgrupper sätts upp där företag får chans att kräva omförhandling av redan gjorda kompromisser i lagstiftningen när de tycker att handeln störs. Istället för normal debatt ska utländska företag först få säga sitt och kanske stoppa bra förslag, innan vi andra ens får diskutera dem.” Detta är också ett påstående som författarna av artikeln rimligen vet är helt fel. Redan i dag deltar på EU-nivå företrädare för näringslivet i ett tidigt skede när det gäller att ta fram lagstiftning. Det är inte konstigare än att en svenska myndighet har arbetsgrupper med företrädare för näringslivet när de tar fram regler och föreskrifter. Politiker och tjänstemän kan ju knappast sitta själva på kammaren och fantisera. De måste ha tillgång till sakkunskap. Att det finns kommittéer för att undvika att skapa handelshinder i onödan genom att EU och USA lagstiftar utan att kommunicera är inget konstigt. Politikerna har ju full möjlighet att strunta i kommittéernas utlåtanden." Jag håller med den delen av ditt resonemang att det är bra att någon som är handels specialist är med och tittar på lagförslag så att det inte blir helt galet. MEN finns det i TTIP och CETA skydd mot att dessa handels specialister som sitter med i förhandlingarna INTE också tar pengar från företag och på så vis har just företags bästa i fokus. Denna typ av korruption är mycket påtaglig i t.ex. USA och som svensk medborgare är jag mycket orolig att dessa frihandels avtal kommer att öka sådan korruption i Europa. Dessa handels specialister som är med när nya lagar skrivs, hur granskas det att de specialisterna INTE tjänar på att företagens bästa sätts framför demokratin? Om detta sker, hur straffas de? För mig var ditt svar inte tillräckligt för att belysa den frågan. Är mycket intresserad att höra ett svar på detta från dig. Är nu emot dessa frihandelsavtal då jag känner ett starkt obehag med tanke på vad många stora företag ställt till med i USA. Mvh Linda

Frihandel i media vecka 42

2017-10-18 Lars Karlsson, riksdagskandidat för Liberalerna i Östergötland, skriver på debattplats i "Corren" att välfärden behöver frihandeln (artikeln är ett svar på ett debattinlägg av Christina Nilsson, SD): "Jag vill börja med att bemöta kritiken mo...

Frihandel i media vecka 42

2017-10-18

Lars Karlsson, riksdagskandidat för Liberalerna i Östergötland, skriver på debattplats i ”Correnatt välfärden behöver frihandeln (artikeln är ett svar på ett debattinlägg av Christina Nilsson, SD):

”Jag vill börja med att bemöta kritiken mot att Liberalerna vill ha frihandel. Frihandel är för mig en förutsättning för att kunna upprätthålla vår välfärd och därmed även vår självförsörjningsgrad. Dock ska det vara en frihandel som bygger på fri konkurrens, men på lika villkor. Våra svenska livsmedel håller hög kvalité och är miljömässigt överlägsna den absoluta merparten av de importerade. Genom frihandeln har Sverige en stor exportpotential för vår livsmedelsindustri. Att höja vår självförsörjningsgrad behöver nödvändighetsvis inte minska vår import utan snarare öka exporten. En ökad produktion av livsmedel ger både en ökad självförsörjningsgrad och mer skattekronor till den svenska välfärden. Utan frihandel minskar förutsättningen för båda.

Christinas Nilssons kritik mot att Liberalerna vill minska beroendet av EU-stöd blir mycket märklig, när samtidigt Sverigedemokraterna är emot svenskt medlemskap i EU? På vilket sätt ett sådant ställningstagande ger mer EU-stöd är för mig en gåta?”

Aftonbladet angriper på ledarplats att socialdemokraternas senaste annons. Bilden föreställer en polis och en passkontrollant som undersöker människors papper på ett tåg, och texten säger ”Vi slår vakt om Sveriges säkerhet – Svenska modellen ska utvecklas inte avvecklas”:

”Annonsen är faktiskt helt knäpp.

Den svenska modellen handlar om solidaritet – inte om gränsvakter. Omvärlden är inget hot mot vårt land.

Tvärtom har vi alltid välkomnat människor utifrån hit för att arbeta, studera och när de behöver en fristad. Öppenhet och nyfikenhet är viktiga svenska värderingar.
Vår ekonomi drivs av export och vi tillhör globaliseringens vinnare eftersom vi konkurrerar med innovationer och avancerad teknologi. Svenska företag finns över hela världen och det råder en bred samsyn i Sverige om att frihandel och öppenhet är en styrka.

För varje gräns som stängs förlorar vi lite av våra möjligheter, vår konkurrenskraft och vår frihet.

(—)

Krafter som förändrar vårt samhälle som digitalisering, invandring, globalisering och frihandel har både för- och nackdelar. Det gamla försvinner och ersätts av något nytt och okänt.

Men i Sverige är vi inte rädda för framtiden, i stället satsar vi på att ge människor trygghet i de förändringar som alltid sker. Vi bygger broar till nya arbeten och ger trygghet mellan olika jobb.
S-annonsen avslöjar ett osunt flörtande med de inskränkta och protektionistiska krafter som sveper över Europa just nu. Krafter som vill ändra på just den öppenhet som gjort vårt land så framgångsrikt.

Om även Sverige ger efter för det tänkandet blir vi både fattigare och mer inkrökta.

Det är motsatsen till att slå vakt om Sveriges säkerhet.”

2017-10-17

Politico gör en sammanfattning av det usla förhandlingsläget i NAFTA-förhandlingarna:

”The fourth round of negotiations wrapped up in the Washington area on Tuesday, and officials made clear they were at an impasse on a number of changes specifically sought by the Trump administration that dovetail with its “America First” agenda.

As a result, Canada, Mexico and the United States have agreed to delay their next round of talks by nearly a month, retreating to their respective capitals to work out ”challenges” and ”significant conceptual gaps among the parties” before meeting again on Nov. 17 in Mexico. Chief negotiators are then planning to meet in Washington in December, and additional rounds will be scheduled through the first quarter of 2018.

”Frankly, I am surprised and disappointed by the resistance to change from our negotiating partners,” U.S. Trade Representative Robert Lighthizer told reporters at a closing press briefing, as he stood at a lectern between Canadian Foreign Minister Chrystia Freeland and Mexican Economy Secretary Ildefonso Guajardo. ”As difficult as this has been, we have seen no indication that our partners are willing to make any changes that will result in a rebalancing and a reduction in these huge trade deficits.”

The delay comes at the close of a fourth round of talks that saw repeated rejections from Canada and Mexico of U.S. proposals regarding provisions on sectors such as automobiles, dairy and seasonal produce. While both Mexico and Canada expressed a willingness to remain at the negotiating table as long as talks continue, they also remained steadfast in their opposition to proposals that Washington has indicated are top priorities.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Kampen för sämre och dyrare tomater går vidare…

De som vill ha handelshinder är ofta små grupper av producenter som har mycket att vinna. De kan satsa pengar och investera i lobbying.  Majoriteten av konsumenterna som kommer att drabbas av högre priser och/eller sämre produkter har inte samma möjl...

Kampen för sämre och dyrare tomater går vidare…

De som vill ha handelshinder är ofta små grupper av producenter som har mycket att vinna. De kan satsa pengar och investera i lobbying.  Majoriteten av konsumenterna som kommer att drabbas av högre priser och/eller sämre produkter har inte samma möjligheter och incitament att organisera sig och driva kampanj.

Sedan NAFTA, frihandelsavtalet mellan Mexiko, USA och Kanada, trädde i kraft 1993, har USA:s export av jordbruksprodukter till de båda grannländerna ökat med drygt 400 procent.

Man kunde tro att jordbrukare då vore nöjda. De flesta säljer mer, och de som eventuellt inte har varit framgångsrika har haft gott om tid på sig för anpassning till nya förhållanden. De flesta måste rimligen ha anpassat sig på andra områden, typ ny lagstiftning på andra områden, internet, nya skatter och liknande.

Men så är det inte.

Chicago Tribune skriver om tomatodlaren Tony DiMare i Florida har i 25 år kämpat mot importen av billigare mexikanska tomater, och sett sina grannar ge upp; bara lämna skörden på marken eller sälja sina farmer.

Mexikanerna är nämligen bättre på att producera tomater. De har billigare arbetskraft och bättre klimat. I Florida gör fukten att tomaterna kan drabbas av olika parasiter. De måste skördas gröna och mogna i lager med hjälp av etylengas, medan mexikanerna slipper den kostnaden. De kan skörda mogna tomater och frakta direkt till köparna. De amerikanska tomaterna är alltså både sämre och dyrare.

Därför kämpar en liten grupp tomatodlare och andra jordbrukare med liknande verksamhet för att det reviderade NAFTA-avtalet skall göra det lättare för små jordbrukare att ansöka om tullskydd.

Man kunde tänka sig att DiMare och hans fåtaliga kollegor i samma situation på ett kvarts århundrade kunde dra slutsatsen att det bästa vore att försöka odla något annat? Något som grannen inte har bättre naturliga förutsättningar att göra. Trots allt finns det andra amerikanska jordbrukare som lyckas med att i snitt öka sin export med 400 procent. Kunde man inte titta efter vad de gör?

Men inte då. Stället försöker man få möjligheter till höga skyddstullar mot mexikanerna, något som skulle kunna ställa till stora problem för den omförhandling av NAFTA-avtalet som nu pågår. Mexikanerna är av naturliga skäl inte intresserade av ökade möjligheter för amerikanska jordbrukare att få olika former av skydd. Huvuddelen av amerikansk jordbrukare är inte heller intresserade av något som kan försvåra för handeln eller göra att NAFTA-förhandlingarna havererar. De har ju som sagt förbättrat sin försäljning enormt tack vare NAFTA.

Ur en synvinkel är det lätt att känna sympati för Tony DiMare. Han är tredje generationens tomatodlare och älskar förmodligen sin gård. Det är inte lätt att byta yrke och en gård med en verksamhet som knappt är lönsam har förstås inget större värde på marknaden. Men samtidigt handlar det om en del av livsmedelsindustrin. Att den är konkurrensutsatt och genomgår ständiga förändringar är ingen nyhet. Om alla förväntade sig att staten skulle garantera att de kunde leva på det de alltid levat på vore ingen utveckling möjlig.

Här ser vi det mycket vanliga fenomenet att en liten grupp får orimligt stort politiska inflytande. De har mycket att vinna och gör därför sina röster hörda.

Den stora gruppen som är förlorare här är konsumenterna som riskerar dyrare livsmedel. Skyddsåtgärder slutar sällan med en produkt — när någon har fått vill fler ha. Majoriteten av livsmedelsproducenter riskerar förstås också att förlora. Om man i framtiden kommer kunna skydda amerikanska producenter med tullar kommer förstås mexikanerna att kräva samma sak. Konsekvensen blir att både producenter och konsumenter får det sämre.

Nu kanske DiMare efterhand byter verksamhet.

Han inte bara odlar tomater. Han är även grossist och säljer tomater som andra har producerat. Bland annat tomater han importerar från Mexiko…

 

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Hamnen i Singapore. Fortfarande består inte världsekonomin enbart av dataflöden och tjänster... Foto: Zairon

Singapore i topp när det gäller frihandel

För länge sedan sade man om Singapore att dess inflöde av utländska valuta kom från hamnavgifter och prostitution. Det säger man inte längre.  Det är nämligen minst ett halvt århundrade sedan. Numera är Singapore ett av världens mest välmående länder och ett...

Singapore i topp när det gäller frihandel

För länge sedan sade man om Singapore att dess inflöde av utländska valuta kom från hamnavgifter och prostitution. Det säger man inte längre. 

Det är nämligen minst ett halvt århundrade sedan. Numera är Singapore ett av världens mest välmående länder och ett av de länder som haft den snabbaste ökningen av BNP per capita.

Landet ligger som nummer två enligt Economic Freedom of the world  när det gäller ekonomisk frihet (Hong Kong ligger på första plats) och nummer ett när det gäller frihandel.

Landet har världens näst största containerhamn.

Självklart finns det många förklaringar till Singapores välstånd — exempelvis har man mycket stabila familjer och låg brottslighet — men ekonomisk frihet och frihandel torde vara det viktigaste.

Vad som förtjänar en extra fundering är att listan över världens mest välmående länder när det gäller BNP per capita toppas av några oljeländer, men också av ett antal små länder som i stort sett saknar naturresurser. Istället har de valt ekonomisk frihet och frihandel, en väg som uppenbarligen fungerar.

 

 

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenoktober 19, 2017
Oj. Tack!
MarxBrooktober 16, 2017
"Självklart finns det många förklaringar till Singapores välstånd — exempelvis har man mycket stabila familjer och lång brottslighet" LÅNG brottslighet! Förklarar det mesta... ;)

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Japan. Ett av många länder på väg mot handelsavtal med EU. Delvis tack vare Trump.

Trump överraskande bra för frihandeln

Lika lite som Brexit inspirerar till efterföljd har Donald Trumps handelspolitik fått några efterföljare. Tvärt om framstår frihandelsmotståndet i sin totala dumhet tack vare Trump.  Det fanns de som trodde (och i vissa fall hoppades) att Brexit skulle ...

Trump överraskande bra för frihandeln

Lika lite som Brexit inspirerar till efterföljd har Donald Trumps handelspolitik fått några efterföljare. Tvärt om framstår frihandelsmotståndet i sin totala dumhet tack vare Trump. 

Det fanns de som trodde (och i vissa fall hoppades) att Brexit skulle leda till en kedjereaktion. Att befolkningarna i andra länder skulle känna en inspirerande fläkt av frihetskamp över kanalen och vilja bryta sig loss från det brysselska oket även de.

Men så blev det inte.

Tvärt om.

Med britterna som vänner behöver idén att lämna unionen inga fiender.

Samma sak verkar det vara med Donald Trumps idéer om protektionism och ”rättvisa handel”:

I en artikel i tidningen Land (betalvägg) berättar Cecilia Malmström att intresset för handelsavtal med EU har ökat markant sedan Trump sänkte TPP och hotar NAFTA.

”Den 21 september trädde CETA-avtalet mellan EU och Kanada provisoriskt i kraft. Det är det första i raden av omfattande avtal som slopar tullar och andra handelshinder till stor nytta för EUs mjölkbönder konstaterade Cecilia Malmström då hon i förra veckan var i Stockholm för att tala inför en samlad europeisk mjölkbransch. Sverige är absolut inget undantag, betonade hon.
Så hur underlättar CETA för export till Kanada?
– CETA tar bort väldigt höga tullar på europeiska livsmedel. Det gäller ost, choklad, öl och vin och andra typer av processade produkter som det är stor efterfrågan på i Kanada. Det märkte jag själv när jag var där. ”När får vi köpa ost från EU billigare”, frågade man mig.
Mot årets slut ska du sy ihop de sista detaljerna i EUs handelsavtal med Japan som är en stor nettoimportör av livsmedel. Vilka möjligheter öppnar sig där?
– Om det finns något avtal som EUs livsmedelsindustri bör välkomna är det detta med Japan. Det är en väldigt sluten marknad som nu öppnas. Det betyder att efterfrågan på europeiskt kött, ost och andra mejeriprodukter ökar dramatiskt.
Du har sagt att japaner uppskattar svenska livsmedels kvalitet. Vilka då?
– Det finns chanser för fler varor än svensk vodka. Här finns även möjligheter för en del ostar, choklad, konfektyr och kött. Liksom för den svenska träindustrin. Även på det området har Japan varit väldigt skyddat.
Det har bitvis varit en trög process för dig och EU-kommissionen att förhandla fram internationella handelsavtal. Men så sa Donald Trump som nyvald president överraskande upp handelsavtalet TPP mellan USA och ett tiotal länder i Stillahavsregionen. Har protektionisten Donald Trump hjälpt dig på traven?
– Ja, man kan tala om en Trumpeffekt. När Donald Trump sa upp avtalet så kontaktade japanerna oss direkt.”

Det samma gäller Mexiko och Mercosur i Sydamerika. Intresset är stort att närma sig EU.

Konsekvenserna är att USA blir allt mer akterseglat i internationella handelssammanhang. Nu handlar USA rätt bra ändå med omvärlden, det går att klara sig utan avtal och WTO-reglerna gäller, men det förtjänar att upprepas. USA kunde med TTIP och TPP ha blivit centrum i ett handelsområde bestående av en stor majoritet av demokratiska rättsstater i världen. Stater med mänskliga rättigheter, rimlig arbetsrätt, miljölagstiftning, transparens och fungerande rättsväsende.

Hoppet är förstås inte på något sätt ute. Trump är inte för evigt och några år hit eller dit innebär ingen dramatik när det gäller handelsförhandlingar.

TTIP, avtalet mellan USA och EU ligger djupt ner i frysboxen just nu. Men det mesta av arbetet föröds inte. Förhandlingarna kan påbörjas så snart det finns en politisk vilja i USA.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
NAFTA. Ligger illa till just nu.

Kortsiktig vinst för EU om NAFTA faller?

NAFTA kan falla om Trump vill det. På kort sikt kanske bra för EU och Sverige. På lång sikt en förlust för alla.  Donald Trump kan för egen maskin besluta att USA skall lämna NAFTA, det frihandelsavtal mellan Mexiko, USA och Kanada som just nu omförhan...

Kortsiktig vinst för EU om NAFTA faller?

NAFTA kan falla om Trump vill det. På kort sikt kanske bra för EU och Sverige. På lång sikt en förlust för alla. 

Donald Trump kan för egen maskin besluta att USA skall lämna NAFTA, det frihandelsavtal mellan Mexiko, USA och Kanada som just nu omförhandlas. Att det omförhandlas är i sig inte dramatiskt. När avtalet kom till för snart 30 år sedan var verkligen ganska annorlunda både vad gäller miljöregler, e-handel, dataströmmar och mycket annat som i dag påverkar handelspolitiken.

Men Trump har hotat att lämna avtalet helt och hållet, vilket däremot skulle ha stora konsekvenser. Under veckan har den fjärde förhandlingsrundan hållits och låsningarna är mycket stora. Vidare har förmodligen inga tidigare handelsförhandlingar omgärdats med så stora motsättningar mellan presidenten och näringslivet. Optimisterna menar att det är normalt för president Donald Trump att vara närmast orimlig i inledningen av förhandlingar för att senare kunna backa utan att förlora för mycket. Men andra menar att NAFTA just nu faktiskt hänger på en skör tråd.

Ana Swanson and Kevin Granville på New York Times har gått vad som sannolikt skulle hända om USA lämnar NAFTA.

Det intressanta är att det förmodligen skulle vara absolut mest negativt för USA.

Kanada och Mexiko är USA:s största handelspartners förutom Kina och handeln mellan de tre länderna har tredubblats sedan 1990-talet när NAFTA kom till. I dag är tullarna i princip noll mellan länderna och detta har lett till att många företag, framför allt amerikanska, utnyttjar möjligheten att optimera sin produktion genom att utnyttja de olika ländernas förutsättningar. Värdekedjorna passerar gränserna — i vissa fall flera gånger. Exempelvis importerar USA 1,6 miljoner bilar från Mexiko, men värdet av dessa bilar består till 40 procent av amerikanska komponenter.

Om NAFTA faller kommer detta bli svårare och dyrare. Då kommer länderna tillämpa tullsatserna som gäller inom WTO vilka kan te sig beskedliga vid en första titt (genomsnittet Mexiko 7,1, USA 3,5, Kanada 4,2) men höga nog att äta upp marginalerna och framför allt göra livet dyrare för medborgarna. Dessutom är detta genomsnittliga tullsatser: för den amerikanska jordbrukare som skall exportera till Mexiko handlar det om 15 procent på vete, 25 procent på nötkött och 75 procent på kyckling. USA är en stor exportör av kläder och på dessa är tullarna enligt WTO 20 procent.

Dessutom är USA det land som är mest isolerat från världshandeln av de tre länderna. Kanada har CETA-avtalet med EU, även Mexiko har ett frihandelsavtal med EU.  Kanada och Mexiko kan behålla NAFTA mellan sig även om USA hoppar av och det finns fortfarande ett visst moment i TPP-avtalet där bland annat Japan ingår, vilket kan bli ett alternativ i framtiden.

USA riskerar alltså att förlora export till Mexiko och Kanada, ställa till problem för sina egna industrier och göra en rad produkter betydligt dyrare för sina egna medborgare. Frågan är hur många jobb som kommer att skapas? Förmodligen inte ett enda. Tvärt om kommer aktiviteten i många delar av ekonomin gå ner lite när varor blir dyrare och export svårare. De jobb som eventuellt försvann 90-talet lär aldrig komma tillbaka. Att försöka tvinga tillbaka exempelvis biltillverkning från Mexiko till USA är svårt. Det billigaste kan mycket väl vara att istället lägga all produktion i Asien.

Sammantaget kan det mycket väl vara bra för EU och Sverige om NAFTA faller. Men bara på kort sikt. På längre sikt skulle tillväxt och välstånd i både USA, Kanada och Mexiko minska.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Frihandel i media vecka 41

2017-10-11 Global Trade Review tror inte riktigt på att Storbritannien kommer att gå med i NAFTA: "Claims that the UK could join the North American Free Trade Agreement (Nafta) have been dismissed as “far-fetched” by trade policy experts. With the UK fa...

Frihandel i media vecka 41

2017-10-11

Global Trade Review tror inte riktigt på att Storbritannien kommer att gå med i NAFTA:

”Claims that the UK could join the North American Free Trade Agreement (Nafta) have been dismissed as “far-fetched” by trade policy experts.

With the UK facing an uncertain trading future post-Brexit, the Daily Telegraph has reported that government ministers are considering joining the trade alliance with the US, Canada and Mexico. The newspaper has claimed this is an option if the UK is unable to secure a post-Brexit trade deal with the EU.

The proposal comes on the back of the publication of UK Brexit whitepapers on future trade and customs options earlier this week. The papers set out the UK’s strategic objectives, and for the first time outlined what the country might do if it exits the EU without a free trade deal – among which are plans for speedy deals with non-EU states.

However, the suggestion has caused some bewilderment among experts on both sides of the pond.

While acknowledging that each of the three members of Nafta would have a strong interest in fortifying trade relations with the UK post-Brexit, Michael Camunez, who served as assistant secretary of commerce for market access and compliance as well as US commissioner on security and co-operation in Europe under the Obama administration, tells GTR the story is unrealistic.

“The idea, at least to me, that the UK could join Nafta seems quite far-fetched. What makes Nafta so unique and special is in no small measure the geographic proximity of the partner countries, which has facilitated an unprecedented level of economic integration and co-production that is hard to imagine extending across the Atlantic. Moreover, putting aside very legitimate questions as to whether Nafta survives in the Trump era – sadly an open question today – it seems a reach too far to talk about adding any new members, much less the UK,” he says.”

2017-10-09

VA Finans skriver om att EU hoppas på frihandelsavtal med Japan och Mercosur innnan årskskiftet:

”BRYSSEL (Direkt) EU-kommissionen tror fortfarande på att EU kan hinna sluta frihandelsavtal med Mexiko och Mercosur i Sydamerika före årets slut.

Det uppgav källor i EU-kommissionen på måndagen efter nyliga förhandlingsrundor med Mexiko och Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay).

”Det är alltid bra med tidsgränser. Vi har ett möjlighetsfönster nu fram till slutet på året. 2018 har både Mexiko och Brasilien val, som komplicerar saker”, sade en källa i kommissionen.

Bland de mer svårlösta frågorna med Mexiko är EU:s vilja att få tillgång till offentlig upphandling på regional och lokal nivå – inte bara på federal nivå.

Investeringsskydd är också en svår fråga. Mexiko är mycket inne på USA:s linje med tillfälliga tvistelösningspaneler mellan stater och investerare (ISDS), sade EU-källor. EU förordar sin egen nya idé om en permanent internationell domstol.

USA påverkar också Mexiko-förhandlingarna om att skydda namn på europeiska livsmedelsprodukter (exempelvis parmesanost, något som kallas geografiska indikatorer). Många amerikanska företag med namnkonflikter med europeiska bolag är verksamma i Mexiko.

”Men vi rör oss framåt. De förstår hur viktigt GI är för oss. Vi diskuterar en lista med namn nu”, sade en EU-källa.

På energiområdet stöter EU också på motstånd att få bort Mexikos exportrestriktioner för olja och naturgas.

Till Mercosur överlämnade EU just sitt erbjudande och tullkvoter på nötkött och etanol – områden där de fyra sydamerikanska länderna har stora exportintressen. Föga oväntat tyckte de fyra att EU:s första bud var för lågt, uppgav EU-källor.

Även med Mercosur visar det sig svårt att öppna upp offentlig upphandling på nivåer under den federala.

”Det är något helt nytt för dem. Offentlig upphandling är inte ens öppen mellan dem”, sade en EU-källa.

Nästa förhandlingsrunda med Mercosur blir den 6-10 november, följt av en till runda i december.

Före årsskiftet kommer inte hela frihandelsavtalen med Mexiko och Mercosur vara klara. EU-kommissionen siktar på preliminära avtal, precis som det med Japan i juli.

Med Japan återstår fortfarande en del detaljer och andra delar, som investeringsskydd och dataflöden.”

 

2017-10-08

Jakob Kiefer, Sveriges ambassadör i Santiago de Chile, skriver i DI om frihandelsområdet Stillahavsalliansen som han menar kan vara viktig för Sverige:

”Länderna i den så kallade Stillahavsalliansen (SA) består av Chile, Peru, Colombia och Mexiko ingår i denna story och har sedan 2012 tagit viktiga steg mot en gemensam marknad för varor, kapital, personer och tjänster. Det är ett pragmatiskt integrationsprojekt med fokus på små- och medelstora företag. Närhet i handel är centralt för tillväxt. I dag sker endast tre procent av handeln dem sinsemellan, medan EU-snittet ligger på 56 procent. Inget land – utom möjligen Mexiko – har tillräckliga skalfördelar vilket hindrat investeringar från utlandet.

På fem år har projektet kommit överraskande långt. En bidragande faktor är att länderna utgår från redan existerande bilaterala frihandelsavtal. Till skillnad från frihandelsområdet Mercosur (Argentina, Brasilien, Uruguay, Paraguay) har alliansen få handelsbarriärer mot omvärlden. Internt harmoniseras varukategorier såsom medicinteknik, kosmetika, mattillsatser osv. En gemensam arbetsmarknad med arbetsvisum har införts för yngre (18-30 år) och viseringsfrihet råder. Den gemensamma handelsbörsen, MILA, som skapats innebär att aktier noterade på ett lands börs också kan handlas på de tre övriga. Utländska företag som listas kan på så sätt få in kapital i lokal valuta. Stort fokus läggs på energiområdet, där unika förutsättningar finns bland annat i Chile och Peru.

Stillahavsalliansen är inte en perifer förhoppningsmarknad. BNP uppgår till 2.120 miljarder dollar, 35 procent av hela regionen, motsvarande världens åttonde ekonomi med en varuexport på 560 miljarder dollar (50 procent av Latinamerika) och import på 536 miljarder dollar (31 procent av regionens). De utländska direktinvesteringarna uppgick 2013 till 86 miljarder dollar (46 procent av kontinenten).

(—)

Inget enskilt företag med globala ambitioner bör stå passivt om det öppnas en gemensam marknad med 220 miljoner människor. Dessutom med en ständigt ökande och köpstark medelklass, en geografisk spännvidd från Antarktis i söder till USA:s gräns i norr som kan utgöra en bas mot Asien och Europa. Enligt Världsbankens rapport ”Doing Business 2013” rankas länderna på första, tredje, fjärde och femte plats vad gäller affärsvänliga miljöer i Latinamerika Två av dem rankas högre än Frankrike.

Det finns alltid risker i affärer, men en dyster mediebild ska ställas mot Stillahavsalliansens tillväxtresa och potential.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Ännu ingen kö av arbetslösa DJ:s på arbetsförmedlingen. Foto: Vincent Diamante

Jobben försvinner inte — vare sig på grund av frihandel eller robotisering

Det finns fler jobb än någonsin. Särskilt i världens mest öppna och moderna ekonomier. Idén om att frihandel kostar jobb kan avföras. Japan och Tyskland, två av världens mest öppna, moderna, automatiserade och  utvecklade ekonomier har mer jobb än nå...

Jobben försvinner inte — vare sig på grund av frihandel eller robotisering

Det finns fler jobb än någonsin. Särskilt i världens mest öppna och moderna ekonomier. Idén om att frihandel kostar jobb kan avföras.

Japan och Tyskland, två av världens mest öppna, moderna, automatiserade och  utvecklade ekonomier har mer jobb än någonsin.

Detsamma gäller Sverige och i stort sett alla industriländer.

Det skriver  Ruchir Sharma i New York Times.

”The recovery from the crisis of 2008 has been one of the weakest on record, but never in postwar history has so little growth created so many jobs. The unemployment rate in the developed world is down to 5.5 percent and approaching a 40-year low. This flies in the face of all the dire warnings about a “jobless future.”

There are jobs, jobs everywhere. Unemployment in Germany is now lower than at any point since the country reunified in 1990. It is hitting lows last seen in 1975 in Britain and 1994 in Japan. The United States jobs report on Friday showed a slip in job creation, a result of the devastation of the recent hurricanes, but unemployment dropped yet again, to just 4.2 percent from 4.4 percent, both lows rarely seen in the past half-century.”

Ett av skälen är förstås att befolkningen åldras. Allt fler går i pension och de kullar som kommer efter är mindre.

Känslan av att jobben försvinner som exempelvis hjälpte Donald Trump till makten beror på att vissa industrier slås ut och de som varit anställda där har inte kvalifikationer för att få de nya jobb som skapas, eller så skapas de nya jobben på hela andra platser.

Ett annat skäl är att det ofta märks mer när jobb försvinner än när de uppstår. Om det skapas fem jobb i veckan i en stad blir det inte rubriker, trots att det tillkommit 250 jobb på ett år. Men om en fabrik i staden som anställer 100 personer läggs ner leder det till återkommande uppmärksamhet i media.

Men som sagt. Totalt sett blir det allt fler jobb. Därmed borde idén om att frihandeln gör att jobb försvinner kunna avföras ur debatten. Tillsammans med oron över robotiseringen.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Visa flera posten