Detta är ISDS

ISDS är en förkortning av Investor State Dispute Settlement.

Det är benämningen på den klausul om tvistelösning som förmodligen kommer att skrivas in i TTIP-avtalet.

Den stadgar var och hur en tvist skall lösas.  Bestämmelsen kan närmast jämföras med 10 kap 1 § första stycket rättegångsbalken (RB) som fastslår att laga domstol i tvistemål i allmänhet är rätten i svarandens hemort. Utan ytterligare regler eller avtal ger varken ISDS eller 10 kap 1 § första stycket RB någon möjlighet att stämma någon. De ger enbart instruktioner för var en stämning kan ske alternativt ska ske.

Mycket förenklat är det så här. Ett frihandels- och investeringsavtal är komplext och skall gälla i många år. Det är närmast oundvikligt att det förr eller senare uppstår oenighet om hur det skall tolkas, eller att någon part helt enkelt bryter mot avtalet.

Det kan vara att en stat handlar om från det egna landets industri på ett sätt som diskriminerar företag från andra länder, bryter ingångna avtal eller exproprierar tillgångar för utländska investerare på ett olagligt sätt.

Eftersom avtalet är ingått mellan nationer är det inte självklart i vilket lands domstol ett ärende skall tas upp.

Därför väljer de stater som ingår avtalet att tvister skall lösas i ett internationellt skiljedomsinstitut. Observera att det är staterna som ingår avtalet och staterna som gemensamt väljer skiljedomsinstitut.

Däremot är det nästan alltid företag som stämmer staterna, helt enkelt för att det är företag som exporterar eller gör investeringar och som kan drabbas av diskriminering.

Vad som kan tas upp i skiljedomen beror på vad som står i avtalet (t ex TTIP) och hur processen skall gå till bestäms av regler för skiljedomsinstitut som bland annat FN står bakom. Det handlar alltså inte om ”privata domstolar”. Skiljedomsförfarandet är en del av en internationell rättsordning som staterna står bakom. Det säger sig självt: varför skulle annars en stat bry sig om skiljedomsinstitutens beslut?

ISDS finns i dag i ca 3 000 bilaterala investeringsskyddsavtal som ingåtts av närmare 200 länder världen över. Majoriteten av alla fall hanteras av Världsbankens tvistlösningsorgan ICSID (International Centre for Settlement of Investment Disputes). Även Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) hanterar många ISDS-tvister. Tillsammans har ICSID och SCC hanterat mer än 65 procent av världens kända investeringstvister.

Vanliga missförstånd om ISDS:

”ISDS är privata domstolar där företag kan stämma stater som stiftar lagar som hotar företagens vinst”.

Nej. Det handlar inte om ”privata domstolar”, skiljedomstinstituten är offentligt kontrollerade och utvalda av staterna som tecknar handels- och investeringsavtalen. Det är inte heller någon ”diversehandel för stämningar”. Alla fall måste grunda sig på vad som står de aktuella i handels- och investeringsavtalen. Inget företag är garanterat vinst.

”ISDS inskränker staternas självständighet”

Nej. En av de viktigaste funktionerna en stat har är att hanterar relationerna med andra stater eller organisationer genom avtal. Det är därför Sverige är med i FN, EU, en rad andra internationella samarbeten och ett stort antal avtal när det gäller handel, miljösamarbeten och mycket annat. Visserligen minskar detta i teorin Sveriges möjligheter agerar helt enligt egen vilja, men i praktiken ökar det som är viktigt: nämligen Sveriges möjligheter att påverka och medborgarnas vänstånd och möjligheter.

”ISDS minskar möjligheterna att stifta lag och genomdriva demokratiska beslut”

Nej. Sveriges riksdag kan fatta vilka beslut som helst, men de får inte strida mot avtal vi har med andra länder eller med företag. Lite förenklat är det så att om svenska staten har skrivit under ett kontrakt måste det kontraktet uppfyllas eller så utgår skadestånd. Men att stater måste uppfylla sina avtal har inte med ISDS eller med TTIP att göra. Så har det varit i alla civiliserade länder sedan 1800-talet eller ännu längre. Att även stater håller sina avtal är en hörnsten i vår föreställning om rättsstaten.

 

 

 

 

Senaste nytt från Frihandelsbloggen

Frihandel i media vecka 31

Frihandel i media vecka 30

Britterna för frihandel, men det lär inte kompensera för Brexit

Frihandel i media vecka 29