Frihandel i media vecka 19

Till att börja med är det värt att uppmärksamma den här artikeln från den 14 april i finska Hufvudstadsbladet (bakom  vägg men snabb och gratis registrering) där Maria Rankka vd, Stockholms handelskammare och Risto E.J. Penttilä vd för finska Centralhandelskammaren skriver om EU och frihandelsarvet från Anders Chydenius, präst i Österbotten på 1700-talet som var en föregångare till Adam Smith. Frihandelsidéerna låg i tiden, men skotten Adam Smith hade förstås fördelen av att skriva på engelska när England var en verklig stormakt på alla områden:

”Det bästa alternativet för hela Europa skulle vara vad Juncker kallar för ”endast” den gemensamma marknaden. Det sämsta vore förmodligen att fortsätta som nu. Det finns, som vi ser runtom i de olika medlemsländerna, mycket motstånd mot politisk integration som styrs från Bryssel. I både Nederländerna och Frankrike vill stora väljargrupper helt lämna EU. För att inte samarbetet ska kollapsa krävs ett omtag. Att fokusera på handeln och den gemensamma marknaden skulle kunna bidra till att skapa jobb och en bättre ekonomisk utveckling i EU, något som i sin tur kan ge framtidshopp. Det skulle sannolikt också vara enklare att nå en bra kompromiss med Storbritannien om man endast fokuserade på den gemensamma marknaden och lät medlemsländerna ta ansvar för andra frågor själva.

För det nya Norden – de gamla nordiska staterna tillsammans med Baltikum – skulle detta alternativ ge en möjlighet att skapa ett starkt nordiskt politiskt samarbete. Säkerheten skulle förbättras om vi kombinerar det här scenariot med ett svenskt och finskt medlemskap i Nato.

Men den gemensamma marknaden-scenariot är inte det enda tänkbara för det nya Norden. Scenariot ”de som vill göra mer kan göra mer” innebär ett Europa som avancerar i olika takt. I det här scenariot kan de nordiska länderna gå längre än de övriga EU-länderna. Utmaningen skulle vara att undvika en klyfta mellan euroländerna och de länder som står utanför valutaunionen. En sådan klyfta skulle splittra Finland och de baltiska staterna från resten av det nya Norden.

Scenariot ”färre saker, men effektivare” – passar oss alldeles utmärkt. De höga ambitionerna kombinerat med ett bristfälligt fgenomförande har som känt varit EU:s största problem. Tillsammans med de övriga nordiska länderna borde vi se till att prioriteringarna är realistiska. Kommissionens önskedrömmar leder ingen vart.

Om man följer Junckers lista, kan man konstatera att de bästa scenarierna är, i denna ordning: den gemensamma marknaden, ”less is more” och integration i olika takt. De två övriga scenarierna borde vi däremot protestera kraftigt emot.

Scenariot – ”vi fortsätter som tidigare” – är det ingen som gillar. Inga beslut fattas. Framtiden för euron är osäker. Missnöjet med Bryssel är stort. Vi slopar alltså det alternativet. Scenariot ”vi gör mycket mer tillsammans” innebär ett federalistiskt EU, vilket är en omöjlighet i det politiska läge som råder i dag. Det här alternativet är heller ingenting att bygga Europas framtid på.

Brexit behöver inte betyda att Adam Smith lämnar EU. Finland och Sverige har en stark tradition inom frihandel tack vare Anders Chydenius, österbottningen som anses vara den svenska liberalismens fader. Han publicerade Den nationnale winsten redan 1765, elva år innan Smith gav ut sitt uppmärksammade verk Nationernas välstånd.

Det är dags för Sverige och Finland att ta Anders Chydenius frihandelsarv på allvar. Det är dags att samarbeta med de övriga baltiska och nordiska länderna för att skapa en nordisk superregion. Det handlar om en dynamisk region som baserar sig på högteknologi och gemensamma satsningar inom infrastruktur, och en stark tro på att det går att kombinera en väl fungerande marknadsekonomi med ett väl utvecklat välfärdsystem – ett samhälle som inkluderar alla.”

2017-05-12

TTIP-förhandlingarna med USA ligger på is. De kan startas upp, men EU måste reda ut villkoren med USA. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström intervjuas i SvD:

”Innan EU återupptar förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP med USA måste EU veta att USA inte vill riva upp de två tredjedelar som är färdiga.
Det sade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström till Nyhetsbyrån Direkt efter EU:s handelsministermöte på torsdagen.

”Det måste vi veta innan vi börjar med förhandlingarna. Den nya Trump-administrationen behöver tid att titta på var vi lämnade förhandlingarna. Sen får vi ses”, sade hon.

 

”Vi väntar på svar på en lång lista från den amerikanska administrationen”, sade hon.

Hon besökte den nye handelsministern (commerce secretary) Wilbur Ross den 24 mars, men den nye handelsrepresentanten Robert Lighthizer är ännu inte godkänd av senaten.

(—)

På handelsministermötet rapporterade hon om goda framsteg med Japan, Mexiko och Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay). Goda chanser finns att alla tre avtalen kan gå i mål före årsskiftet.

Cecilia Malmström hoppas också att kommissionen ska kunna börja förhandla frihandelsavtal med Chile, Australien och Nya Zeeland i höst.

Men vad gäller USA är EU över att Trump-administrationen har startat en undersökning om landets handelsunderskott med stora länder. USA misstänker att det beror på diskriminering. På onsdagen skickade EU ett brev till USA med synpunkter.

”Vi förklarade att EU har en enda handelspolitik och att det inte går att titta på handelsbalansen mot enskilda EU-länder”, sade hon.

Ett ihärdigt handelsunderskott beror på andra faktorer, som otillräckligt sparande, sade EU.

Vidare kompenseras USA:s underskott i varuhandel med EU till 40 procent av ett överskott i tjänstehandeln.

Och USA har fel i sin syn att handelsunderskott orsakar arbetslöshet, menade EU. USA har låg arbetslöshet medan EU har handelsöverskott och högre arbetslöshet.”

 

2017-05-11

Om vi går vidare med mer aktuella nyheter från den gångna veckan kan man se att EU på central nivå i allt högre utsträckning använder missförstånd om handel och globalisering för att skapa centralisering. Här kommissionens förste viceordförande Frans Timmermans (TT, Aftonbladet):

”Globaliseringen är bra – men fördelarna måste komma alla till del, manar EU-kommissionen som nu försöker dra igång en debatt om hur avigsidorna kan hanteras.
– Vi måste skriva om reglerna så att globalisering fungerar för alla européer. Så att fri handel blir det samma som rättvis handel, säger kommissionens förste viceordförande Frans Timmermans på en presskonferens i Bryssel.

I det diskussionsunderlag som samtidigt läggs fram utlovas på utrikessidan arbete mot skatteflykt och social dumpning och på inrikessidan en ”kraftfull socialpolitik”.
Rent praktiskt lär det dock dröja innan debatten resulterar i färdiga förslag från kommissionen. Nästa steg väntas när kommissionsordförande Jean-Claude Juncker i september håller sitt nästa linjetal om läget i unionen inför EU-parlamentet.”

 

2017-05-09

Om inte sunt förnuft finns i Bryssel finns det i alla fall i Västerbotten. På VK-bloggen skriver Håkan Rombe, pensionerad rektor och lektor i företagsekonomi pedagogiskt om textilföretaget Algots och globaliseringen:

”Säg Algots, det räcker” är en slogan som många i mogen ålder känner igen. Algot Johansson, född 1886, startade ett textilföretag 1907 som slutade med konkurs 1977. Företaget tillverkade skjortor och andra kläder till bra priser och kvalitet. När det började gå knackigt tack vare import från låglöneländer lockades Algots att utnyttja floran av lokaliseringsstöd och i Västerbotten var 700 personer anställda i textilindustrin år 1974, bl a i Lycksele. Företrädesvis kvinnor, vilket ju var bra och helt i linje med samhällets målsättning att öka kvinnornas frihet och valmöjligheter.

Lokaliseringsstöden har en trist historik med skjortor, plastcyklar mm men det tar vi en annan gång. Förhoppningarna (fantasierna) tog tvärt slut i och med Algots konkurs 1977.

Var Algots konkurs bra eller dålig? Vi kan konstatera att om Sverige skulle ha envisats med med en stor textilindustri fram till våra dagar hade det krävts ett löneläge som knappast skulle ha accepterats. 5 000 kr i månadslön?

En annan bransch i kris åren 1969 – 1985 var varvsindustrin. Supertankers tillverkades i Göteborg och Malmö i konkurrens med bl a Sydkorea och Japan. Priserna blev sedermera så låga att priset på den färdiga båten motsvarade värdet på stålplåten som köptes från SSAB om jag minns rätt. Enorma belopp skyfflades in i statligt stöd till en konkursmässig bransch.Eländet tog alltså slut omkring år 1985. Kanske även denna bransch hade räddats med en månadslön på 5 000 kr?

I stället för att jobba för 5 000 kr i månaden har Sverige ställt om näringslivet till mer lukrativa verksamheter. Tack vare frihandel och medlemskap i EU har vi en betydligt högre levnadsstandard än vi annars skulle ha haft. Sverige har även varit bra på omställningar vid nedläggningar av företag genom omskolning och studiestöd till vuxna. De länder som övertagit våra nedlagda verksamheter har ökat sin levnadsstandard och blivit kunder till våra högteknologiska produkter och tjänster. Frihandel är bra för alla. Det Trump och andra bakåtsträvare borde göra är att studera Sveriges metoder för omställningar i stället för att försöka skydda dödsdömda verksamheter.

Arbetskraften bör också vara beredd att omskola sig och inte säga som den nyss arbetslöse som sa, ”aldrig att jag sätt mig på en skolbänk na mer”!

 

2017-05-05

Vi slutar som vi började med Maria Rankka,  VD för Stockholms Handelskammare som tillsammans med Andreas Hatzigeorgiou skriver i DI om Brexit och TTIP:

”Förbättrade villkor för entreprenörer, företag och handel globalt är helt nödvändigt för att klara av utmaningarna. Specifikt måste det till bättre villkor för svenska företag att göra affärer med våra två viktigaste transatlantiska exportmarknader, USA och Storbritannien. Tillsammans står dessa två länder för nästan en sjättedel av den svenska varuexporten.

Det transatlantiska frihandels- och investeringsavtalet TTIP har förhandlats mellan EU och USA sedan 2013. De potentiella vinsterna är betydande, särskilt för Sverige. Vår BNP beräknas kunna öka med uppemot 19 miljarder kronor. Det beror på att handeln alltjämt begränsas av hinder och krångel.

Fortfarande i dag måste svenska konsumenter betala tull på en rad varor från USA. Detta gör bilar uppemot 10 procent dyrare, cyklar 15 procent dyrare, kläder 12 procent dyrare och skor 17 procent dyrare. Och på grund av regelkrångel är det i praktiken omöjligt att exportera svenska äpplen till USA. Efter brexit kan motsvarande hinder och krångel även omfatta Storbritannien.

Trots vissa framgångar i TTIP-förhandlingarna råder nu stiltje. Det finns tre förklaringar till varför utsikterna för ett ambitiöst och heltäckande TTIP, något Sverige är starkt beroende av, har försämrats i kölvattnet av brexit-omröstningen och valet av Donald Trump till president.

(—)

En lösning för att ta itu med dessa problem och förverkliga tanken på ett ambitiöst och heltäckande transatlantiskt ekonomiskt partnerskapsavtal är att förnya och förändra TTIP. Ett förnyat frihandels- och investeringsavtal behöver bygga vidare på TTIP, där Storbritannien som EU-medlem deltagit i förhandlingarna, men öppna upp för att även inkludera icke-EU-medlemmen Storbritannien.

Givetvis finns ingen brist på hinder som kan fälla en sådan lösning. Illvilja från EU:s sida gentemot Storbritannien under skilsmässoprocessen och en ovilja från britternas sida att bära de rättmätiga kostnaderna för att lämna unionen kan ställa till problem. Vissa skulle kanske hänvisa till juridiska och tekniska svårigheter. Men dessa går och bör övervinnas eftersom de potentiella vinsterna är betydande. Storbritannien skulle förmodligen vara öppet för en sådan lösning eftersom man nu formellt inte tillåts förhandla egna frihandelsavtal.

Genom ett nytt och trilateralt TTIP kan EU sluta ett avtal med sina två viktigaste transatlantiska handelsfränder samtidigt som drivkraften för USA med Trump i spetsen att förhandla med Europa upprätthålls. Svenska folket har allt att vinna på detta.”

 

 

Frihandel i media vecka 21

Biltullar, stålkvoter och positivt budskap från Sydafrika i denna veckas pressklipp. 2018-05-24 Nya Wermlands Tidningen skriver om oron för Donald Trumps tullar på bilimport: "Att USA köper så mycket personbilar från andra länder hotar landets säkerhe...

Frihandel i media vecka 21

Biltullar, stålkvoter och positivt budskap från Sydafrika i denna veckas pressklipp.

2018-05-24

Nya Wermlands Tidningen skriver om oron för Donald Trumps tullar på bilimport:

”Att USA köper så mycket personbilar från andra länder hotar landets säkerhet. Det menar president Donald Trump, som nu får handelsdepartementet att utreda tullar av samma typ som de nyligen införda på aluminium och stål. EU kliar sig i huvudet.

”Det finns tecken på att import från utlandet under flera decennier har slitit ner vår egen bilindustri”, förklarar handelsminister Wilbur Ross i en kommuniké efter att ha pratat med Trump, rapporterar medier i Washington.

”Handelsdepartementet kommer att genomföra en grundlig, rättvis och öppen utredning om huruvida sådan import försvagar vår ekonomi och kan skada nationell säkerhet”.

Den säkerhetsbestämmelse som kan komma i fråga kallas avsnitt 232, och användes av Trump för de kontroversiella nya aluminium- och ståltullar som införts gentemot delar av världen och även snart kan komma att omfatta EU.

I fallet bilar blir den dock svårare att använda, rapporterar The Wall Street Journal. USA:s försvarsmakt behöver stabil tillgång till metaller och dylika råvaror, men vanliga personbilar är den inte lika beroende av.

Inom EU tas tullhotet emot med barska miner.

– Ensidig protektionism har aldrig hjälpt någon i det långa loppet. Bara fri och rättvis handel säkrar ökat välstånd, säger en talesman för tyska Volkswagen till AFP.

På en presskonferens i Bryssel vet EU:s jobb- och tillväxtskommissionär Jyrki Katainen inte riktigt vad han ska tro.

– Det är svårt att förstå. Om USA nu ensidigt höjer biltullarna så vore det mot WTO:s regler. Det är svårt att se att det skulle finnas ett hot mot den nationella säkerheten (som USA anger som anledning), säger Katainen.

Än så länge vet dock EU-kommissionen väldigt lite om USA:s planer.

– Vi vet inte mer än vad som har sagts i morse och det är svårt att göra någon uppskattning av vad som ligger bakom. Men vi har markerat väldigt tydligt till våra amerikanska vänner att vi alltid är redo att samtala om en bättre handelsmiljö, vilket vi har försökt göra i flera år, säger Katainen.

– Om vi får ett permanent undantag från stål- och aluminiumtullarna så är vi redo att samtala om handelsfrågor, säger kommissionären i Bryssel.”

 

2018-05-24

Nyhetssajten Omni skriver att även Mexikanerna är upprörda (”rasar…”) över de föreslagna tullarna på bilar och menar att USA:s hänvisning till WTO:s artikel 232 om nationell säkerhet är ett brott mot WTO:s regler:

”President Donald Trumps ambition att höja amerikanska tullar mot utländsk bilimport från 2,5 till 25 procent mitt under slutförhandlingarna av det nya nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta förargar mexikanska experter och förhandlare, skriver Financial Times.

För att lyckas höja tullarna har Trump åberopat den så kallade artikel 232 i Världshandelsorganisationen WTO, som kan tas i bruk om handelsfrågor är avgörande för den enskilda nationens säkerhet.

– Att använda artikel 232 är ett klart brott mot reglerna i WTO, säger Luis de la Calle, mexikansk ekonomi- och handelsexpert, som bland annat fick till stånd det tidigare Nafta.

– 232 är en undantagsregel, enbart ämnad för användning i kris- och krigstider. Det här har ingenting med nationell säkerhet att göra, rasar han vidare.”

 

2018-05-23

Mer handelskrig. SvD skriver att EU kan tänka sig sänka strafftullarna mot USA om landet väljer stora kvoter i stället för tullar på stål och aluminiumimport:

”EU kommer att sänka sina strafftullar mot amerikanska varor om USA inför stora importkvoter i stället för tullar på stål och aluminium från EU.

Men det är osäkert om EU då är berett att starta andra frihandelsförhandlingar med USA, främst sänkta tullar på industrivaror.

Det uppgav EU-källor på onsdagen som reaktion på medieuppgifter om att USA överväger kvoter på 90 procent av EU:s stål- och aluminiumexport till USA 2017.

EU har förberett strafftullar på amerikanska varor värda 2,81 miljarder euro från den 20 juni om USA inför tullarna på stål och aluminium den 1 juni.

Om USA gör något annat än tullarna, som är beslutade men suspenderade för EU, så kommer EU att anpassa sitt svar efter det, uppgav EU-källorna. EU:s svar ska vara proportionerligt mot den ekonomiska skadan som uppstår för EU.

Hur eventuella motåtgärder ska se ut bestäms av EU-länderna efter en rekommendation av EU-kommissionen. Troligen kommer de dock att utgå från den listan för amerikanska exportvaror på 2,81 miljarder euro, som består av industrivaror, stål, livsmedel och kläder.

EU-toppmötet i Sofia den 16-17 maj erbjöd att inleda förhandlingar med USA om ömsesidigt ökat marknadstillträde (industrivaror och offentlig upphandling), energi, regleringssamarbete och reform av Världshandelsorganisationen WTO.

Förutsättningen var att EU får ett villkorslöst och permanent undantag från USA:s stål- och aluminiumtullar. En kvot på 90 procent är inte samma sak som tullfri export, betonade EU-källor.

Det betyder att EU-länderna får ta ställning till om de vill ge klartecken till kommissionen att förhandla med USA ändå.”

 

2018-05-22

Vi avslutar med en artikel från sydafrikanska Daily Maverick., skriven av  Kimal Harvey,  Peace Building Interventions intern vid the Institute for Justice and Reconciliation:

”This Africa Day (on Friday) we must celebrate a change in consciousness. Ideologically, since the wave of decolonisation in the late 1900s, Africa has always been opposed to the West given the comparative history we share. However, institutionally, within government policy and economic development, Africa has in recent years become overly reliant on trade deals and support from our colonial past.

This is not to undermine the fantastic successes that some African countries have seen since their colonial independence rather that this experience is not homogeneous. Furthermore a far prevalent trend of economic inequality across most of the continent is a better indicator of the true “successes” of the current regional African economic model.

At an Extraordinary Summit on the Africa Continental Free Trade Area between 17-21 March the AU member states took a historic step towards a potentially bright new future. There were 44 of 55 member states which signed the consolidated text of the AfCFTA Agreement, 47 signed the Kigali Declaration, and 30 signed the Protocol for Free Movement.

This revolutionary step will give 1.2-billion people access to a regional market across all 55 states. It would potentially do away with all import duties across the continent and create the largest free trade area since the World Trade Organisation in 1995. Assuming all 55 states are cocoo-operative in this deal it would see a combined GDP of $3.4-trillion increase dramatically over the next few years as intra-African trade is expected to be boosted by 52.3%. UNECA’s African Trade Policy Centre (ATPC) and the African Union Commission (AUC) have stated:

“AfCFTA is an opportunity for development in Africa. But it must be wielded by private enterprise. Through doing so, businesses can benefit from the great opportunities that the continent has to offer, and contribute to its sustainable growth and development.”

However will this free trade area have a positive affect on economic inequality in Africa? A large majority of the continent has struggled to successfully implement post-colonial transitional justice within their societies. This failure extends to economic justice and as a result economic inequality is widespread across the continent. Independently, the inequality is a result of each country’s specific conflict related reasons, however elite driven post-conflict economic empowerment at the expense of an oppressed majority or minority group is common. South Africa sports the highest GINI index (inequality indicator) of 63.4 and Algeria with 27.6 sports the lowest. The current regional economic model has allowed this reality to foster with great help from the western states or the west-driven IMF and WTO – however the advocates of the AfCFTA agreement argue that:

“The main objectives are to create a single continental market for goods and services, with free movement of business persons and investments, and thus pave the way for accelerating the establishment of the Customs Union. It will also expand intra-African trade through better harmonisation and co-ordination of trade liberalization and facilitation and instruments across the RECs and across Africa in general. The AfCFTA is also expected to enhance competitiveness at the industry and enterprise level through exploitation of opportunities for scale production, continental market access and better reallocation of resources.”

(—)

The AU needs to consider the reality of many post-conflict states in Africa. This reality is that a variety of states, despite the “post-conflict” status, are still experiencing serious civil strife amongst differing groups within their borders. Burkina Faso is one of the states that signed all three documents at the Extraordinary Summit in March. However in the last three years it has suffered from a jihadist-insurgency that has resulted in much violence. South Sudan is another state that has signed all three documents but is also still a war-torn area. In the western areas of the country there has been a recent eruption of violence despite a unilateral ceasefire announced in March.

The existence of violent conflicts in Africa, especially the ones motivated around ethnic, religious or cultural divisions, will not allow for free trade or free movement. In order for this free trade area deal to work there needs to be Pan-African co-operation – something of which might be difficult to ask of warring and extremist areas of the continent.”

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Chongqing. Symbol för Kinas ekonomiska framsteg.

Vinner Trump handelskriget mot Kina?

Kina förefaller gå USA till mötes när det gäller handeln. Men inga konkreta utfästelser är gjorda och en stor del av de luddiga löftena kommer uppfyllas i vilket fall som helst på grund av Kinas tillväxt. Fördelen för Trump är att han kan framställa d...

Vinner Trump handelskriget mot Kina?

Kina förefaller gå USA till mötes när det gäller handeln. Men inga konkreta utfästelser är gjorda och en stor del av de luddiga löftena kommer uppfyllas i vilket fall som helst på grund av Kinas tillväxt. Fördelen för Trump är att han kan framställa det hela som en framgång.

Håller USA under ledning av president Donald Trump på att vinna handelskriget mot Kina?

Den som läser DN kan få den känslan.

Men i verkligheten är det just nu kineserna som hanterar situationen rationellt och går vinnande ur första ronden av diplomatiskt spel.

Kineserna inser att någon form av prestigevinst är ointressant.  Man kan inte äta prestigevinster. Det är för övrigt ingen idé att låta Trump framställa Kina som omedgörliga. Så de spelar med och låtsas som om de gett efter för kraven från USA att minska underskottet i handelsbalansen mot USA. Kineserna har lovat att minska USA:s handelsunderskott på 375 miljarder dollar ”substantiellt”. Kineserna lovar att köpa mer, det som nämns är energi och jordbruksprodukter.

Men samtidigt innehåller det nuvarande löftet inga siffror. Trumps ekonomisk-politiske rådgivare Larry Kudlow deklarerade visserligen i fredags att det handlade om 200 miljarder dollar, något som kineserna omedelbart förnekade.

Trumpadministrationens uttalande här.

Men även om kineserna i något sammanhang har nämnt siffran 200 miljarder är det svårt att se att den kan realiseras. Kina handlar för tillfället jordbruksprodukter för 20 miljarder dollar och och energi (olja och gas) för 7 miljarder. Även om de ökar den siffran med 300 procent kommer de bara upp i knappt 110 miljarder dollar.

Mycket talar dessutom för att Kina ändå kommer att öka sin import ordentligt de kommande decennierna. Både befolkning och BNP per capita växer snabbt. Att lova att köpa mer kol, olja, gas, kött och spannmål är knappast att ta en risk. Dessutom. Allt fler kineser får inte bara hög utan mycket hög levnadsstandard. Behovet av att spara och investera fylls allt mer och kineserna övergår till att shoppa. Med andra ord kommer på sikt handelsunderskottet att bli allt mindre. När det har försvunnit vågar förstås ingen gissa, men förmodligen tar det decennier. Om det nu sker alls. När Kina köper mer från USA är det fullt möjligt att amerikanerna använder inkomsterna till att köpa mer import från Kina. Skälet till att exportera är i princip att kunna importera.

När det gällde intellektuella rättigheter påstår Trump att Kina har stulit sådana i åratal till ett värde av mellan 250 och 600 miljarder dollar. Men även där är överenskommelsen vag. Kina förbinder sig till ”ökat samarbete” och att stärka sin lagstiftning på området. Om det kommer att ske, och om lagstiftningen i så fall kommer att följas, återstår att se.

Nu spelar detta kanske ingen större roll. Trump kan presentera detta som en seger och sätta även handelskriget med Kina på vänt, som han gjort med EU och en rad andra länder.

Som taktik inför valen i höst är det kanske inte direkt genialiskt men Donald Trump har skapat en bild av att han bedriver handelskrig, utan att ställa till alltför mycket skada hittills. Därmed inte sagt att hans agerande är oproblematiskt. Tvärt om sprids stor osäkerhet i en situation där världshandeln börjar komma igång igen efter flera års stagnation. Och självklart går det inte att blåsa faran över. Det kommer helt olika signaler från olika delar av administrationen.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 20

2018-05-17 DN har en TT-intervju med Stefan Löfven från EU-ledarnas möte i Sofia:  "EU-ledarna är överens om att hålla fast vid sina åsikter om att USA:s tullkrav inte går att rättfärdiga. ”EU kommer inte att förhandla med en pistol mot huvudet”, hete...

Frihandel i media vecka 20

2018-05-17

DN har en TT-intervju med Stefan Löfven från EU-ledarnas möte i Sofia: 

”EU-ledarna är överens om att hålla fast vid sina åsikter om att USA:s tullkrav inte går att rättfärdiga.

”EU kommer inte att förhandla med en pistol mot huvudet”, heter det från gårdagskvällens möte.

Samtidigt öppnas ändå för samtal på fyra områden, om USA ger EU ett permanent undantag:

Det handlar främst om att ”fördjupa energisamarbetet, särskilt vad gäller naturgas” – något som president Trump har tryckt på för att sälja mer av till EU. Dessutom är EU öppna för regleringssamarbete, WTO-reformer och att ”förbättra ömsesidig marknadstillgång”.

”De här samtalen kommer att baseras på principen om ömsesidighet och WTO-kompabilitet med målet att undvika ett handelskrig”, uppgav EU-källan i natt.

Diskussionerna har kallats för ett ”TTIP Light” – en bantad version av förhandlingarna om det stora frihandelsavtal som för tillfället ligger nere. Den benämningen vill dock inte Stefan Löfven använda.

– Utan att använda den beteckningen så är det ju klart att det är viktigt för EU att ha en dialog med USA om hur vi kan utveckla handeln. Det är viktigt att EU och USA har en bra relation på handelsområdet, säger Löfven i Sofia.

 

2018-05-17

DI:s ledarskribent Frida Wallnor kommenterar ett tal av moderatledaren Ulf Kristersson som bland annat berörde handelsfrågor:

”Moderatledaren Ulf Kristersson lade på onsdagen fram sin syn på EU-politiken under ett tal i Europahuset i Stockholm. Det var på tiden. Det har varit ovanligt tyst kring just EU- och utrikespolitik från M den senaste tiden.

Därför var det upplyftande att höra Kristersson säga att han vill leda en regering som prioriterar Sveriges engagemang som EU-medlem. Det är vi knappast bortskämda med.

Talet innehöll också en del lovande besked. Bland annat presenterade Kristersson sex områden där partiet vill att EU ska göra mer. Det gäller fred och säkerhet, miljö och klimat, frihandel och konkurrenskraft, forskning, lag och ordning samt migrationspolitiken.

Gällande frihandel vore det önskvärt om moderatledaren verkligen menar det han sa, att Sverige ska ”slåss mot europeisk protektionism”. Dels mot bakgrund av att det är en företeelse som växer sig allt starkare på flera håll i Europa. Dels eftersom Kristersson själv visat liknande tendenser när det gäller kinesiska investeringar (Di Debatt 12/4-18).”

 

2018-05-12

Nyhetssajten Breakit skriver om Trumps tullar och andra handelshinder som riktar sig mot utländska biltillverkare:

”Redan för ett år sedan uttryckte Volvo Cars sin oro för att USA:s president Donald Trump skulle införa skyhöga importtullar på utländska fordon.

”Det är en väldigt dålig affär för oss, om vi inte överför hela extrakostnaden på våra listpriser. Kunden är förloraren, eller så är vi förloraren. Alla är förlorare”, sade Lex Kerssemakers, chef för Volvo i Nordamamerika till Reuters.

Vd:n Håkan Samuelsson upprepade så sent som i mars oron.

”Vi får avvakta och se vad som händer, men skulle det bli tullar på bilar så skulle det få konsekvenser för hela bilindustrin”, sade han till Expressens Allt om Motor.

Nu står det klart att Volvos mardröm tycks bli sann.

Under ett möte i Vita Huset på fredagen, med cheferna för världens största fordonstillverkare, ska president Trump ha sagt att han tänker införa en ny tullskatt på 20 procent på importerade fordon. Det rapporterar The Wall Street Journal, enligt nyhetsbyrån Direkt.

Som jämförelse är tullen i dagsläget 2,5 procent för personbilar som importeras till USA. Dessutom vill Trump införa tuffare utsläppskontroller jämfört med inhemska fordon.

Under årets första kvartal stod USA för 13 procent av Volvo Cars försäljningsvolym. Volvo bygger för närvarande en fabrik i South Carolina, som ska vara klar under året. Målet är att kunna bygga uppemot 100.000 bilar årligen i USA. Dessa ska dels säljas i landet, och dels gå på export.

”Volvo tror starkt på fördelarna med investering och bidrag till de viktigaste marknaderna där företaget vill sälja bilar, och vi investerar och skapar tusentals jobb i South Carolina”, säger Annika Bjerstaf, presschef för Volvo Cars till Breakit.

Bolaget vill ännu inte dra några slutsatser utifrån uppgifterna i The Wall Street Journal.

”Volvo Cars bevakar det som händer kring skatt på tullar, men det är för tidigt att kommentera vad det potentiellt kan betyda. Som en global tillverkare, är Volvo för frihandel och öppna marknader. Frihandel skapar jobb, välstånd och ekonomisk tillväxt”, säger Annika Bjerstaf.”

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
Bilverkstad på den gamla goda tiden. Charmigt på bild. Dyrt, dåligt och nedbrytande i verkligheten.

USA:s handelsunderskott mot Kina ökar — men är det felberäknat?

När Trumps administration beskriver underskottet i handelsbalansen glömmer de USA:s omfattande tjänsteexport. Det är där ökningen av exporten kommer att ske, men i stället är handelspolitiken inriktad på det utopiska projektet att få tillbaka klassiska...

USA:s handelsunderskott mot Kina ökar — men är det felberäknat?

När Trumps administration beskriver underskottet i handelsbalansen glömmer de USA:s omfattande tjänsteexport. Det är där ökningen av exporten kommer att ske, men i stället är handelspolitiken inriktad på det utopiska projektet att få tillbaka klassiska industrijobb.

Ett av Donald Trumps viktigaste argument för sin protektionistiska handelspolitik är att USA har underskott i handelsbalansen med omvärlden.

Störst är det mot Kina och i Trumps föreställningsvärld kostar detta jobb och välstånd.

Efter nästan ett och halvt år vid makten har Trump inte lyckats göra något åt underskottet mot Kina. Tvärt om blir det större, och framför allt större än prognoserna visade.

Kinas handelsöverskott mot USA var över 80 miljarder dollar under årets första fyra månader. Kinas utrikeshandel växte kraftigt i april. Allt enligt kinesiska myndigheter.

Handelsbalansen mellan Kina och USA visar ökade med 28,78 miljarder dollar, jämfört med förväntade 24,7 miljarder dollar.

Kinas totala export var 12,9 procent högre än under samma period föregående år. Betydligt högre än den förväntade tillväxten på 6,3 procent, och USA står för en stor del av ökningen.

Detta är oroande eftersom Donald Trump förmodligen inte drar slutsatsen att om USA:s ekonomi går bättre trots det ökade handelsunderskottet är det inte ett problem. Istället kan man förvänta sig att han blir ännu mer militant i sin protektionism. Handelskrig är bra och lätta att vinna, har Trump sagt, och därmed gjort det till en prestigesak att visa förbättrade siffror.

Dock finns det ekonomer som menar att USA handelsunderskott i själva verket är felberäknat. En stor del av USA:s export består av tjänster, medan Trumps administration enbart räknar varuexporten.

Brian Peck, Center for Transnational Law and Business vid the USC Gould School of Law, säger att tjänsteexporten till Kina visade ett överskott på 38 miljarder dollar 2016. USA:s totala BNP består i dag till 70 procent av tjänsteproduktion och inom det området ökar dessutom exporten snabbare än när det gäller varor enligt CCTV:

”He said that the United States magnifies its trade deficit with China, as the calculation used by the administration excluded the U.S. surplus in service trade with China, which was worth 38 billion U.S. dollars in 2016. Moreover, trade in services actually represents over 70 percent of the U.S. GDP and the vast majority of the country’s employment.

”And the U.S., with most trading partners including China, has a trade surplus in services. So the deficit that the administration refers to is simply only for trade in goods. So it’s not an accurate reflection of the true trade relationship between China and the United States, or the U.S. and its other trading partners,” said Peck.

Peck warned that Trump’s tariffs on China may backfire and undercut the U.S. trade system, as well as lead to China’s retaliation and the disruption of global trade.

Peck varnar också för att stora amerikanska företag som Walmart och Amazon riskerar att skadas av ett handelskrig. De är beroende av import från Kina.

”There are major U.S. manufacturers, retailers like Amazon and Walmart and others, that depend a lot on imports from China, whether it’s for manufacturing purposes, whether it’s to sell consumer goods. And they are concerned, because this will have a major impact on the economy. And not only on raising the cost of goods, either for production or for consumers in the U.S., but indeed, if a trade war were to ensue, or to start, as we know China has already threatened to retaliate against certain types of U.S. products,” Peck said. ”

Just presumtiva problem för Walmart understryker att handelshinder alltid drabbar de med lägst inkomster som är beroende av importerade produkter med lägre priser. Walmart är också en viktig arbetsgivare för ungdomar och minoriteter.

Det bästa sättet för USA att komma till rätta med sitt underskott i handelsbalansen, om man nu uppfattar det som ett problem, är att minska sitt stora federala budgetunderskott och stimulera amerikanerna att spara, framför allt till ålderdomen. Amerikanerna shoppar för mycket och sparar för litet.

Till det kommer uppenbarligen att öka sin tjänstesektor och tjänsteexport. Förmodligen går det inte att göra med politiska åtgärder, men Trumps fokus på just den varutillverkande industrin, exempelvis bilindustrin, bidrar inte till något.

Industrisamhället förklaras ibland vara på väg bort. Men det är fel i den mening att det aldrig tidigare har tillverkats så mycket industriprodukter som i dag. Välstånd består fortfarande av främst hus, mat, kläder, utbildning, transportmöjligheter, kommunikation all den utrustning och de mediciner som behövs för sjukvård samt infrastruktur. Man kan inte tänka sig välstånd utan materiella produkter. Däremot försvinner industrisamhället allt mer som sociologisk företeelse. Det finns ingen arbetarklass i form av otaliga utbytbara människor vid ett löpande band. De jobben har successivt försvunnit sedan 70-talet och ersätts av industrirobotar eller tillverkningsprocesser som av andra skäl behöver allt färre människor.

Istället ökar tjänsteinnehållet i produkterna. En modern bil är otänkbar utan miljoner mantimmar programmering, design, marknadsföring, service, finansieringstjänster. Detsamma gäller verkstadsteknisk utrustning. Att det inte finns så många människor som tillverkar något på en industri längre, betyder inte att den automatiserade industrin är ett självspelande piano som tuffar och går av sig själv vecka ut och vecka in. Det krävs människor för att hålla den igång.

Men de klassiska industrijobb som Trump drömmer om kommer aldrig tillbaka. Oavsett hur många nävar grus i handelsmaskineriet han slänger.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Frihandel i media vecka 19

2018-05-10 Veckan Affärers Olof Manner skriver att tullarna nu är värre än någonsin: "De flesta prognosmakare ser en fortsatt god global tillväxt för innevarande år med en begynnande avmattning och något lägre global tillväxt 2019. Men allt kan naturl...

Frihandel i media vecka 19

2018-05-10

Veckan Affärers Olof Manner skriver att tullarna nu är värre än någonsin:

”De flesta prognosmakare ser en fortsatt god global tillväxt för innevarande år med en begynnande avmattning och något lägre global tillväxt 2019. Men allt kan naturligtvis hända i en miljö där Donald Trumps Twitter-missiler momentant kan förändra eller omkullkasta vedertagen status quo. Ett just nu brännhett tema är den eskalerande handelskonflikten mellan USA och Kina samt eventuella skyddstullar på stål och aluminium från EU till USA.

Efterkrigstiden har kännetecknats av en liberaliserad handel. Alltsedan Gatt-avtalet (General Agreement on Tariffs and Trade) signerades i Genève 1947 och ombildandet till WTO (World Trade Organization) 1995 har ett friare flöde av varor och tjänster gynnat den globala tillväxten. Särskilt gynnsamt har det varit för små öppna ekonomier med inriktning på export som de nordiska länderna, och de senaste åren även de baltiska. Men även större ekonomier har dragit stor nytta av en friare världshandel. Tyskland är ett bra exempel.

(—)

Effekter av skyddstullar och handelskrig är kända sedan länge – de har trots allt existerat under hundratals år. Men låt mig påminna om några och också förklara varför jag tror den globala ekonomin nu är känsligare för störningar i frihandeln än normalt. Allt annat lika leder högre importtullar till minskad handel och förändrade handelsmönster. Det innebär minskad konkurrens och därmed lägre innovationsgrad i ekonomin. För exportberoende länder leder det till svagare tillväxt och lägre sysselsättning. Osäkerheten om hur handelskonflikter kan utvecklas innebär också störningar i investeringscykeln, och investeringar är en av de bärande byggstenarna i tillväxten. Högre importtullar innebär högre priser för de länder som inför dem. Det ökar risken för inflation samtidigt som köpkraften försämras. Det allmänt sämre affärsläget ökar också risken för fallande börskurser i exportorienterade ekonomier – som till exempel den svenska.

I ett läge där den europeiska ekonomin äntligen börjat återhämta sig efter såväl finans- som eurokris och tillväxten nu tagit fart även i länder som Frankrike och Spanien skulle ett hack i den internationella handelskurvan komma synnerligen olämpligt. För en liten och öppen exportberoende ekonomi som Sverige skulle generella skyddstullar vara direkt förödande. De flesta bedömare anser att amerikanska importtullar på stål och aluminium är hanterbart om de införs. Handelshinder mot bilindustrin skulle däremot vara katastrofalt för såväl EU som Sverige. Där är vi inte ännu, men Trump har kommenterat det på Twitter.”

2018-05-09

Handeln är enligt VLT:s ledarskribent Richard Appelbom en av faktorerna när Donald Trump får USA att backa från avtalet med Iran:

”Det var inte förvånande att USA drog sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Donald Trump använde redan som presidentkandidat avtalet som ett exempel på ett värdelöst avtal företrädaren Barack Obama hade förhandlat fram.

Men inte desto mindre beklagligt. USA har nu lämnat klimatavtalet i Paris, frihandelsavtalet TTP, givit upp tanken på ett transatlantiskt TTIP-avtal samt vill omförhandla frihandelsavtalet Nafta. Trump tycks se sig som mästerförhandlaren, att bara avtal han själv har förhandlat fram duger.

Agerandet väcker dock frågor om USA:s pålitlighet. Världens mäktigaste land är inte att lita på, utan kan lämna avtal även nära allierade tydligt står bakom. Även om Nordkorea den här gången faktiskt skulle vilja förbättra förbindelserna, vågar landet lita på att USA står fast vid avtalet? Trump ser sin oberäknelighet som en tillgång, men den kan slå tillbaka som opålitlighet.

(—)

Så en hel del tyder på att USA tar i med hårdhandskarna och kommer att tvinga europeiska företag att delta i sanktionerna mot Iran trots att de egna regeringarna försvarar handel med Iran och det gällande avtalet. Men i valet mellan att straffas av USA och fortsätta att handla med Iran lär utbytet med USA väga tyngst.

Vi får hoppas att USA inte agerar så hårt och ensidigt. Men hittills är tecknen olycksbådande. Även om EU säger sig sätta till motvärn kan det bli att USA bestämmer och tvingar regeringar och företag att göra något de inte vill. Skulle påminna väl mycket om maffiafilmer: Don Donald ger ett erbjudande du inte kan säga nej till…”

2018-05-07

DI skriver om ECB:s bulletin om handelsfrågor:

”ECB konstaterar att perioden före finanskrisen karaktäriserades av en kraftigt ökad frihandel, med 500 nya avtal under perioden 1990-2010.

Historiska samband pekar mot att 1 procentenhets ökad handelsfrihet leder till att de reala inkomsterna per invånare ökar med 3-5 procent på lång sikt, även om effekten har avtagit efter finanskrisen.

Den samlade takten i handelsliberalisering har dock minskat under senare år, medan policyagerande som minskar handeln har ökat. Antalet nya handelsavtal har minskat kraftigt det senaste decenniet, även om avtalen haft bredare täckning vad gäller länder och sektorer.

Samtidigt har nedgången i tullnivåer som sågs före finanskrisen stannat av, medan antalet andra handelsrestriktioner har ökat sedan 2012.

Antidumpingåtgärder och importtullar har varit de vanligaste åtgärderna, och stod för cirka 30 procent av alla åtgärder som infördes 2017. Andra åtgärder, som statligt stöd till exportföretag, har också ökat.

(—)

Under de senaste ett och ett halvt åren har också den globala handeln visat en cyklisk uppgång. Global import ökade mer än 5 procent 2017, 1,5 procentenheter mer än snittet 2011-2016. Det cykliska uppsvinget i aktiviteten, särskilt i investeringarna, tycks ha bidragit till den senaste uppgången i världshandeln.

De senaste veckorna har däremot riskerna för ökade handelsspänningar ökat i spåren av USA:s nya tullar på stål och aluminium och på tullar på varor för 50 miljarder dollar från Kina, åtgärder som mötts av motåtgärder från Kina.

De annonserade tullarna påverkar bara en liten del av USA:s handel eller världshandeln och inverkan väntas bli blygsam. De varor som påverkas utgör bara cirka 2 procent av USA:s import och Kinas export och mindre än 0,5 procent av världshandeln.

”Isolerat sett kommer den direkta inverkan sannolikt inte att bli betydande. Men riskerna associerade med en eskalering av handelsspänningarna och en bredare vändning i globaliseringen har tydligt ökat. Detta kan påverka investeringsbesluten runt om i världen, och testa motståndskraften i den globala handelns momentum”, skriver ECB.”

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
ECB:s kontor i Frankfurt.

Vatten och vin från ECB

Den dåliga nyheten är att utvecklingen mot mer frihandel gått i stå under flera år. Den goda nyheten är att det nu kanske blir bättre. ECB:s senaste rapport om handelns utveckling visar att under det senaste decenniet har trenden mot mer frihandel har ko...

Vatten och vin från ECB

Den dåliga nyheten är att utvecklingen mot mer frihandel gått i stå under flera år. Den goda nyheten är att det nu kanske blir bättre.

ECB:s senaste rapport om handelns utveckling visar att under det senaste decenniet har trenden mot mer frihandel har kommit av sig, men också att det verkar vända.

En osäkerhet är dock den amerikanska politiken.

Varje procent i ökad öppenhet för internationell handel innebär på sikt en ökning av inkomsten per capita på mellan 3 och 5 procent. Nu uteblir en en stor del av den ökningen för en period. Ett mindre problem för medelklassen i rika länder, men ett stort problem för fattiga människor i fattigare länder. Att integreras i den globala marknaden är det snabbaste sättet för ett land att bli rikare.

”Increasing trade openness contributed to the increase in global livingstandards. Cross-country evidence indicates that a one percentage point increase
in trade openness tends to raise real per capita income by 3 to 5% in the long run, though a smaller effect is detected in the years following the financial crisis. In
addition, the integration of many emerging economies into global trade, including through participation in global value chains, has been identified as an important
driver of poverty reduction.”

I välmående länder inser vi inte hur viktig varje procent i ökade inkomster är för fattiga människor. De flesta av oss kan använda en inkomstökning till sådant som inte är helt nödvändigt men gör livet bättre, eller till och med ren lyx. Vi väljer inte mellan att har råd med medicin eller mat, eller vilket av våra barn vi skall ha råd att skicka till skolan. Vi lever inte heller i samhällen där man ännu inte fått råd med vatten och avlopp i hela landet.

När det gäller fattigdomsreduktion kan inte ens de mest ambitiösa biståndsprojekt mäta sig med marknadsekonomi och frihandel.

ECB avslutar dock med att ge lite hopp. De senaste 18 månaderna förefaller handeln öka igen.

”Over the past one and a half years, however, global trade has staged a cyclical revival. World imports expanded by more than 5% in 2017, 1.5 percentage points
higher than the 2011-16 average. In 2017 world imports outpaced economic activity for the first time in three years. The cyclical upswing in activity, particularly in
investment, appears to have contributed to the recent pick-up in world trade. Global investment bottomed out from very low levels at the start of 2016 and in recent
quarters it has been expanding at a rate close to its pre-crisis average.”

Nu står hoppet till att Trump får annat att tänka på än USA:s handelsavtal och att handelskriget som ännu är begränsat inte eskalerar.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 18

2018-05-03 Tidningen Forskning.se intervjuar Louise Johannesson som efter sin disputation med avhandlingen Settling disputes at the World Trade Organization vid Örebro universitet börjat vid OECD i Paris där hon nu arbetar som analytiker med frågor om ...

Frihandel i media vecka 18

2018-05-03

Tidningen Forskning.se intervjuar Louise Johannesson som efter sin disputation med avhandlingen Settling disputes at the World Trade Organization vid Örebro universitet börjat vid OECD i Paris där hon nu arbetar som analytiker med frågor om internationell tjänstehandel:

”Hon har i flera studier undersökt hur tvistlösningsmekanismen inom WTO fungerar och hur den kan förändras. I WTO ingår en majoritet av världens länder och avtalet har som syfte att sänka handelshinder. Modellen för att lösa tvister har varit i bruk i 20 år och använts flitigt.

– Som med alla avtal så uppstår det konflikter om någon medlem anser att en annan medlem bryter mot reglerna. För att förhindra att sådana konflikter leder till regelrätta handelskrig finns det ett formellt juridiskt system för att lösa tvister, förklarar Louise Johannesson.

Metoden inom WTO för att lösa tvisterna är en panel med domare och Louise Johannesson har undersökt hur dessa tillsätts.

– Många gånger väljs de ut genom en överenskommelse med parterna, en ibland omstridd process som kan ta lång tid.

Brist på domare är en orsak till fördröjningen. Konflikterna har också blivit mer invecklade vilket lett till att det har blivit svårare att hitta tillgängliga och tillräckligt kunniga domare, konstaterar Louise Johannesson.

– En konsekvens är att medlemmar väljer alternativa vägar att lösa tvisterna, vilket gynnar ekonomiskt starka länder, säger hon.

Louise Johannesson föreslår i sin avhandling en reform med permanent tillsatta domare, vana med att arbeta med varandra, för att vinna tid.

Hon har också studerat utvecklingsländernas möjlighet att använda WTO-systemet på lika villkor med de rikare länderna.

– Det är väl känt att de allra fattigaste medlemsländerna i stort sett aldrig använt sig av tvistlösningsmekanismen, trots att de utgör majoriteten av medlemsländerna. Det gör att systemet lätt kan uppfattas som en ”rikemansklubb” vilket kan undergräva de fattigare ländernas förtroende för WTO.

Ett sätt för WTO att väga upp ojämlikheten har varit att garantera att minst en av domare av tre kommer från ett utvecklingsland, om en fattigare medlem möter en rikare i en dispyt.

– Data visar att utvecklingsländer inte verkar bli hjälpta av att ha med en domare från andra utvecklingsländer. Tvärtom, vilket är överraskande, verkar denna åtgärd minska sannolikheten att vinna, säger Louise Johannesson.

Något motsägelsefullt, men kan förklaras av utvecklingsländer driver tvister som har lägre sannolikhet att utfalla till egen fördel.”

2018-05-02

Mer WTO. Washington Posts kolumnist professor Rachel Browster skriver om hur USA:s nuvarande agerande hotar organisationen:

A U.S. trade team is in China this week to discuss the countries’ trade disputes and the U.S. threat of $150 billion in sanctions. Dispatching Treasury Secretary Steven Mnuchin, Commerce Secretary Wilbur Ross, U.S. Trade Representative Robert E. Lighthizer, White House trade adviser Peter Navarro and White House economic adviser Larry Kudlow is a high-powered diplomatic move — and a departure from the past 20 years of trade practice, which focused on the multilateral and legal adjudication of disputes at the World Trade Organization (WTO) in Geneva.

The fact that these talks are bilateral — and in Beijing — heralds a broader question of the WTO’s future as a meaningful constraint on countries’ trading practices, and a core institution of the international legal order.

The Trump administration has dealt three hard blows to the WTO thus far. As a major global economic power whose interests increasingly are not served by the WTO’s trade rules, China is paying close attention to how the U.S.-WTO relationship evolves.

(—)

China may see U.S. trade actions as an opening to reshape the WTO. Unlike other major developed economic powers (the United States, the European Union and Japan), the WTO’s rules often do not fit China’s model of economic growth.

(—)

With two of the world’s major economic powers making unilateral decisions on trade matters, the WTO’s ability to moderate countries’ trade policy would be fundamentally undermined. At a minimum, the real threat of trade wars through unilateral retaliation and escalating counter-retaliation, which the WTO prevents, would return.

At the extreme, this may lead to a two-track international trade system in the future, in which major economies make their own rules and settle their own disputes while WTO laws apply only to those who do not have the economic power to demand otherwise.”

2018-05-01

Sydöstran skriver på ledarplats om att handelsminister Ann Linde förstamajtalade i Blekinge:

”Tisdagens förstamajtåg och förstamajtal i landet blev ett avstamp för arbetarrörelsens valrörelse i år. Det blev ett fint demonstrationsväder och handelsminister Ann Linde höll ett klassiskt långt förstamajtal i Karlskrona och Karlshamn.

Som handelsminister lyfte hon fram betydelsen av frihandel och en fortsatt stark svensk exportindustri. Det går bra för Sverige eftersom det går bra för svensk exportindustri och Blekinge ligger högst i exportstatistiken i landet.

Industrilänet Blekinge är en vinnare och det tål att upprepas att Blekinge med sina hamnar och färjelinjer som ligger vänt ut mot växande exportmarknader kräver bättre kommunikationer. Det hade varit bra om Ann Linde hade gett besked om bygget av Sydostlänken mellan Olofström och Blekinge kustbana. Att inte bygga den är direkt industrifientligt och exporthämmande. Det måste ett stort regeringsbärande arbetarparti inse.”

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
Visa flera posten