Frihandel i media vecka 20

2017-05-18

Regeringen skriver om EU:s nya regler för antidumping:

”När EU:s handelsministrar träffades i rådet för utrikesfrågor (handel) i Bryssel 11 maj enades de om ett förslag till ny antidumpninglagstiftning. De diskuterade även ett antal handelsförhandlingar och förberedde WTO:s ministerkonferens som hålls i Buenos Aires i december i år. EU- och handelsminister Ann Linde representerade Sverige.

Rådet diskuterade ett förslag om ny antidumpningsmetod för att bedöma snedvridningar på marknaden i länder utanför EU. Den föreslagna antidumpninglagstiftningen ska garantera att företag inom EU inte drabbas av illojala handelsmetoder och snedvridning av marknaden. Förslaget handlar om hur EU räknar ut dumpningsmarginalen mot länder som Kina, som hittills klassats som icke-marknadsekonomier i EU:s lagstiftning.

Alla ministrar ställde sig bakom det förhandlingsmandat som EU-ambassadörerna enades om 3 maj. Rådets ståndpunkt är att metoden ska vara icke-diskriminerande och följa EU:s WTO-åtaganden. Ministrarna uppmanade också rådet att snabbt slutföra förhandlingarna med Europaparlamentet så att förslaget kan antas och genomföras så snart som möjligt.”

2017-05-12

Bloomberg skriver om det nya handelsavtalet mellan USA och Kina som bland annat innebär mer export från USA av nötkött och naturgas:

”The U.S. reached agreement with China to promote market access for American natural gas, financial services and beef that Commerce Secretary Wilbur Ross said was part of a broader effort to begin reshaping the trade relationship between the world’s two largest economies.

The agreement covers 10 areas where negotiators from the two sides have reached consensus, including agricultural trade and the issuance of both bond writing and settlement licenses to two qualified U.S. financial institutions. By mid-July, U.S. beef producers will have broader access to Chinese markets, while America will move forward on allowing the import of cooked poultry from China, according to a joint statement announcing the deal.

The statement didn’t appear to change access for Chinese companies to U.S. natural gas exports, but welcomed China to receive shipments and engage in long-term supply contracts with American suppliers. Ross said officials from Dow Chemical Co. gave assurances that increasing exports of natural gas wouldn’t harm the U.S. industry or consumers if sales remained less than 30 percent of total output.

“This will let China diversify, somewhat, their sources of supply and will provide a huge export market for American LNG producers,” Ross told reporters at a White House briefing on Thursday, using an acronym for liquefied natural gas.

The agreements, which grew out of a 100-day action plan announced during an April meeting between President Donald Trump and Chinese counterpart Xi Jinping, appeared to build on or repeat some commitments that China has already made. Still, they represented the first negotiated pact on trade for Trump, who campaigned on promises to get tough on China on trade before softening his tone as he’s sought cooperation on North Korea.”

 

USA-Today avslöjar dock att Kina redan i September deklarerat att man var på väg att ta bort embargot på amerikanskt kött som införts 2004 på grund av galna ko-sjukan:

”Starting later this year, U.S. cattle ranchers will be able to sell their beef in China, which has refused American imports since the mad cow disease breakout in 2003. Trade bans of U.S. beef around the world, including China, contributed to the value of U.S. beef exports falling from $3 billion in 2003 to $1.1 billion in 2004, according to trade publication Food Safety News.

The U.S. beef industry has been lobbying for years to reopen the Chinese market. A breakthrough came in September when China announced its intent to lift the ban without specifying a time period, and further negotiations on technical details began.

The push to reopen the Chinese beef market likely was aided by the U.S. approval to allow fully-cooked Chinese chicken to enter the U.S., a deal that was also announced Thursday. Chinese chicken has been banned in the U.S. due to sanitary and health concerns.

Livestock industry officials welcomed the announcement. U.S. beef producers will sell more to Chinese customers who are increasingly willing spend on foreign meats, including Australian and Brazilian imports.
Allowing Chinese chicken to be sold in the U.S. would mean more global competition, but it could lead to the end of a ban on U.S.-produced chicken in China, says Jim Sumner, president of USA Poultry & Egg Export Council, an advocacy group. China stopped accepting American chicken imports in 2015 due to fears of bird (avian) flu. “It’s more important for us get that market back,” Sumner says.

“We’re making a lot of progress” on China, he says. “We can’t produce enough chicken wings to satisfy demand here. So it’s all good. We’re glad to see it happen because our industry believes in free, open trade.”

 

 

 

 

Hamnen i Singapore. Fortfarande består inte världsekonomin enbart av dataflöden och tjänster... Foto: Zairon

Singapore i topp när det gäller frihandel

För länge sedan sade man om Singapore att dess inflöde av utländska valuta kom från hamnavgifter och prostitution. Det säger man inte längre.  Det är nämligen minst ett halvt århundrade sedan. Numera är Singapore ett av världens mest välmående länder och ett...

Singapore i topp när det gäller frihandel

För länge sedan sade man om Singapore att dess inflöde av utländska valuta kom från hamnavgifter och prostitution. Det säger man inte längre. 

Det är nämligen minst ett halvt århundrade sedan. Numera är Singapore ett av världens mest välmående länder och ett av de länder som haft den snabbaste ökningen av BNP per capita.

Landet ligger som nummer två enligt Economic Freedom of the world  när det gäller ekonomisk frihet (Hong Kong ligger på första plats) och nummer ett när det gäller frihandel.

Landet har världens näst största containerhamn.

Självklart finns det många förklaringar till Singapores välstånd — exempelvis har man mycket stabila familjer och lång brottslighet — men ekonomisk frihet och frihandel torde vara det viktigaste.

Vad som förtjänar en extra fundering är att listan över världens mest välmående länder när det gäller BNP per capita toppas av några oljeländer, men också av ett antal små länder som i stort sett saknar naturresurser. Istället har de valt ekonomisk frihet och frihandel, en väg som uppenbarligen fungerar.

 

 

Kommentarer

sandyws16oktober 17, 2017
Started unusual web project http://assjob.tobuy.in/?diagram.jakayla dwnload erotic erotical free erotic hypnosis victorian erotic photography erotic star
MarxBrooktober 16, 2017
"Självklart finns det många förklaringar till Singapores välstånd — exempelvis har man mycket stabila familjer och lång brottslighet" LÅNG brottslighet! Förklarar det mesta... ;)

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Japan. Ett av många länder på väg mot handelsavtal med EU. Delvis tack vare Trump.

Trump överraskande bra för frihandeln

Lika lite som Brexit inspirerar till efterföljd har Donald Trumps handelspolitik fått några efterföljare. Tvärt om framstår frihandelsmotståndet i sin totala dumhet tack vare Trump.  Det fanns de som trodde (och i vissa fall hoppades) att Brexit skulle ...

Trump överraskande bra för frihandeln

Lika lite som Brexit inspirerar till efterföljd har Donald Trumps handelspolitik fått några efterföljare. Tvärt om framstår frihandelsmotståndet i sin totala dumhet tack vare Trump. 

Det fanns de som trodde (och i vissa fall hoppades) att Brexit skulle leda till en kedjereaktion. Att befolkningarna i andra länder skulle känna en inspirerande fläkt av frihetskamp över kanalen och vilja bryta sig loss från det brysselska oket även de.

Men så blev det inte.

Tvärt om.

Med britterna som vänner behöver idén att lämna unionen inga fiender.

Samma sak verkar det vara med Donald Trumps idéer om protektionism och ”rättvisa handel”:

I en artikel i tidningen Land (betalvägg) berättar Cecilia Malmström att intresset för handelsavtal med EU har ökat markant sedan Trump sänkte TPP och hotar NAFTA.

”Den 21 september trädde CETA-avtalet mellan EU och Kanada provisoriskt i kraft. Det är det första i raden av omfattande avtal som slopar tullar och andra handelshinder till stor nytta för EUs mjölkbönder konstaterade Cecilia Malmström då hon i förra veckan var i Stockholm för att tala inför en samlad europeisk mjölkbransch. Sverige är absolut inget undantag, betonade hon.
Så hur underlättar CETA för export till Kanada?
– CETA tar bort väldigt höga tullar på europeiska livsmedel. Det gäller ost, choklad, öl och vin och andra typer av processade produkter som det är stor efterfrågan på i Kanada. Det märkte jag själv när jag var där. ”När får vi köpa ost från EU billigare”, frågade man mig.
Mot årets slut ska du sy ihop de sista detaljerna i EUs handelsavtal med Japan som är en stor nettoimportör av livsmedel. Vilka möjligheter öppnar sig där?
– Om det finns något avtal som EUs livsmedelsindustri bör välkomna är det detta med Japan. Det är en väldigt sluten marknad som nu öppnas. Det betyder att efterfrågan på europeiskt kött, ost och andra mejeriprodukter ökar dramatiskt.
Du har sagt att japaner uppskattar svenska livsmedels kvalitet. Vilka då?
– Det finns chanser för fler varor än svensk vodka. Här finns även möjligheter för en del ostar, choklad, konfektyr och kött. Liksom för den svenska träindustrin. Även på det området har Japan varit väldigt skyddat.
Det har bitvis varit en trög process för dig och EU-kommissionen att förhandla fram internationella handelsavtal. Men så sa Donald Trump som nyvald president överraskande upp handelsavtalet TPP mellan USA och ett tiotal länder i Stillahavsregionen. Har protektionisten Donald Trump hjälpt dig på traven?
– Ja, man kan tala om en Trumpeffekt. När Donald Trump sa upp avtalet så kontaktade japanerna oss direkt.”

Det samma gäller Mexiko och Mercosur i Sydamerika. Intresset är stort att närma sig EU.

Konsekvenserna är att USA blir allt mer akterseglat i internationella handelssammanhang. Nu handlar USA rätt bra ändå med omvärlden, det går att klara sig utan avtal och WTO-reglerna gäller, men det förtjänar att upprepas. USA kunde med TTIP och TPP ha blivit centrum i ett handelsområde bestående av en stor majoritet av demokratiska rättsstater i världen. Stater med mänskliga rättigheter, rimlig arbetsrätt, miljölagstiftning, transparens och fungerande rättsväsende.

Hoppet är förstås inte på något sätt ute. Trump är inte för evigt och några år hit eller dit innebär ingen dramatik när det gäller handelsförhandlingar.

TTIP, avtalet mellan USA och EU ligger djupt ner i frysboxen just nu. Men det mesta av arbetet föröds inte. Förhandlingarna kan påbörjas så snart det finns en politisk vilja i USA.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
NAFTA. Ligger illa till just nu.

Kortsiktig vinst för EU om NAFTA faller?

NAFTA kan falla om Trump vill det. På kort sikt kanske bra för EU och Sverige. På lång sikt en förlust för alla.  Donald Trump kan för egen maskin besluta att USA skall lämna NAFTA, det frihandelsavtal mellan Mexiko, USA och Kanada som just nu omförhan...

Kortsiktig vinst för EU om NAFTA faller?

NAFTA kan falla om Trump vill det. På kort sikt kanske bra för EU och Sverige. På lång sikt en förlust för alla. 

Donald Trump kan för egen maskin besluta att USA skall lämna NAFTA, det frihandelsavtal mellan Mexiko, USA och Kanada som just nu omförhandlas. Att det omförhandlas är i sig inte dramatiskt. När avtalet kom till för snart 30 år sedan var verkligen ganska annorlunda både vad gäller miljöregler, e-handel, dataströmmar och mycket annat som i dag påverkar handelspolitiken.

Men Trump har hotat att lämna avtalet helt och hållet, vilket däremot skulle ha stora konsekvenser. Under veckan har den fjärde förhandlingsrundan hållits och låsningarna är mycket stora. Vidare har förmodligen inga tidigare handelsförhandlingar omgärdats med så stora motsättningar mellan presidenten och näringslivet. Optimisterna menar att det är normalt för president Donald Trump att vara närmast orimlig i inledningen av förhandlingar för att senare kunna backa utan att förlora för mycket. Men andra menar att NAFTA just nu faktiskt hänger på en skör tråd.

Ana Swanson and Kevin Granville på New York Times har gått vad som sannolikt skulle hända om USA lämnar NAFTA.

Det intressanta är att det förmodligen skulle vara absolut mest negativt för USA.

Kanada och Mexiko är USA:s största handelspartners förutom Kina och handeln mellan de tre länderna har tredubblats sedan 1990-talet när NAFTA kom till. I dag är tullarna i princip noll mellan länderna och detta har lett till att många företag, framför allt amerikanska, utnyttjar möjligheten att optimera sin produktion genom att utnyttja de olika ländernas förutsättningar. Värdekedjorna passerar gränserna — i vissa fall flera gånger. Exempelvis importerar USA 1,6 miljoner bilar från Mexiko, men värdet av dessa bilar består till 40 procent av amerikanska komponenter.

Om NAFTA faller kommer detta bli svårare och dyrare. Då kommer länderna tillämpa tullsatserna som gäller inom WTO vilka kan te sig beskedliga vid en första titt (genomsnittet Mexiko 7,1, USA 3,5, Kanada 4,2) men höga nog att äta upp marginalerna och framför allt göra livet dyrare för medborgarna. Dessutom är detta genomsnittliga tullsatser: för den amerikanska jordbrukare som skall exportera till Mexiko handlar det om 15 procent på vete, 25 procent på nötkött och 75 procent på kyckling. USA är en stor exportör av kläder och på dessa är tullarna enligt WTO 20 procent.

Dessutom är USA det land som är mest isolerat från världshandeln av de tre länderna. Kanada har CETA-avtalet med EU, även Mexiko har ett frihandelsavtal med EU.  Kanada och Mexiko kan behålla NAFTA mellan sig även om USA hoppar av och det finns fortfarande ett visst moment i TPP-avtalet där bland annat Japan ingår, vilket kan bli ett alternativ i framtiden.

USA riskerar alltså att förlora export till Mexiko och Kanada, ställa till problem för sina egna industrier och göra en rad produkter betydligt dyrare för sina egna medborgare. Frågan är hur många jobb som kommer att skapas? Förmodligen inte ett enda. Tvärt om kommer aktiviteten i många delar av ekonomin gå ner lite när varor blir dyrare och export svårare. De jobb som eventuellt försvann 90-talet lär aldrig komma tillbaka. Att försöka tvinga tillbaka exempelvis biltillverkning från Mexiko till USA är svårt. Det billigaste kan mycket väl vara att istället lägga all produktion i Asien.

Sammantaget kan det mycket väl vara bra för EU och Sverige om NAFTA faller. Men bara på kort sikt. På längre sikt skulle tillväxt och välstånd i både USA, Kanada och Mexiko minska.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Frihandel i media vecka 41

2017-10-11 Global Trade Review tror inte riktigt på att Storbritannien kommer att gå med i NAFTA: "Claims that the UK could join the North American Free Trade Agreement (Nafta) have been dismissed as “far-fetched” by trade policy experts. With the UK fa...

Frihandel i media vecka 41

2017-10-11

Global Trade Review tror inte riktigt på att Storbritannien kommer att gå med i NAFTA:

”Claims that the UK could join the North American Free Trade Agreement (Nafta) have been dismissed as “far-fetched” by trade policy experts.

With the UK facing an uncertain trading future post-Brexit, the Daily Telegraph has reported that government ministers are considering joining the trade alliance with the US, Canada and Mexico. The newspaper has claimed this is an option if the UK is unable to secure a post-Brexit trade deal with the EU.

The proposal comes on the back of the publication of UK Brexit whitepapers on future trade and customs options earlier this week. The papers set out the UK’s strategic objectives, and for the first time outlined what the country might do if it exits the EU without a free trade deal – among which are plans for speedy deals with non-EU states.

However, the suggestion has caused some bewilderment among experts on both sides of the pond.

While acknowledging that each of the three members of Nafta would have a strong interest in fortifying trade relations with the UK post-Brexit, Michael Camunez, who served as assistant secretary of commerce for market access and compliance as well as US commissioner on security and co-operation in Europe under the Obama administration, tells GTR the story is unrealistic.

“The idea, at least to me, that the UK could join Nafta seems quite far-fetched. What makes Nafta so unique and special is in no small measure the geographic proximity of the partner countries, which has facilitated an unprecedented level of economic integration and co-production that is hard to imagine extending across the Atlantic. Moreover, putting aside very legitimate questions as to whether Nafta survives in the Trump era – sadly an open question today – it seems a reach too far to talk about adding any new members, much less the UK,” he says.”

2017-10-09

VA Finans skriver om att EU hoppas på frihandelsavtal med Japan och Mercosur innnan årskskiftet:

”BRYSSEL (Direkt) EU-kommissionen tror fortfarande på att EU kan hinna sluta frihandelsavtal med Mexiko och Mercosur i Sydamerika före årets slut.

Det uppgav källor i EU-kommissionen på måndagen efter nyliga förhandlingsrundor med Mexiko och Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay).

”Det är alltid bra med tidsgränser. Vi har ett möjlighetsfönster nu fram till slutet på året. 2018 har både Mexiko och Brasilien val, som komplicerar saker”, sade en källa i kommissionen.

Bland de mer svårlösta frågorna med Mexiko är EU:s vilja att få tillgång till offentlig upphandling på regional och lokal nivå – inte bara på federal nivå.

Investeringsskydd är också en svår fråga. Mexiko är mycket inne på USA:s linje med tillfälliga tvistelösningspaneler mellan stater och investerare (ISDS), sade EU-källor. EU förordar sin egen nya idé om en permanent internationell domstol.

USA påverkar också Mexiko-förhandlingarna om att skydda namn på europeiska livsmedelsprodukter (exempelvis parmesanost, något som kallas geografiska indikatorer). Många amerikanska företag med namnkonflikter med europeiska bolag är verksamma i Mexiko.

”Men vi rör oss framåt. De förstår hur viktigt GI är för oss. Vi diskuterar en lista med namn nu”, sade en EU-källa.

På energiområdet stöter EU också på motstånd att få bort Mexikos exportrestriktioner för olja och naturgas.

Till Mercosur överlämnade EU just sitt erbjudande och tullkvoter på nötkött och etanol – områden där de fyra sydamerikanska länderna har stora exportintressen. Föga oväntat tyckte de fyra att EU:s första bud var för lågt, uppgav EU-källor.

Även med Mercosur visar det sig svårt att öppna upp offentlig upphandling på nivåer under den federala.

”Det är något helt nytt för dem. Offentlig upphandling är inte ens öppen mellan dem”, sade en EU-källa.

Nästa förhandlingsrunda med Mercosur blir den 6-10 november, följt av en till runda i december.

Före årsskiftet kommer inte hela frihandelsavtalen med Mexiko och Mercosur vara klara. EU-kommissionen siktar på preliminära avtal, precis som det med Japan i juli.

Med Japan återstår fortfarande en del detaljer och andra delar, som investeringsskydd och dataflöden.”

 

2017-10-08

Jakob Kiefer, Sveriges ambassadör i Santiago de Chile, skriver i DI om frihandelsområdet Stillahavsalliansen som han menar kan vara viktig för Sverige:

”Länderna i den så kallade Stillahavsalliansen (SA) består av Chile, Peru, Colombia och Mexiko ingår i denna story och har sedan 2012 tagit viktiga steg mot en gemensam marknad för varor, kapital, personer och tjänster. Det är ett pragmatiskt integrationsprojekt med fokus på små- och medelstora företag. Närhet i handel är centralt för tillväxt. I dag sker endast tre procent av handeln dem sinsemellan, medan EU-snittet ligger på 56 procent. Inget land – utom möjligen Mexiko – har tillräckliga skalfördelar vilket hindrat investeringar från utlandet.

På fem år har projektet kommit överraskande långt. En bidragande faktor är att länderna utgår från redan existerande bilaterala frihandelsavtal. Till skillnad från frihandelsområdet Mercosur (Argentina, Brasilien, Uruguay, Paraguay) har alliansen få handelsbarriärer mot omvärlden. Internt harmoniseras varukategorier såsom medicinteknik, kosmetika, mattillsatser osv. En gemensam arbetsmarknad med arbetsvisum har införts för yngre (18-30 år) och viseringsfrihet råder. Den gemensamma handelsbörsen, MILA, som skapats innebär att aktier noterade på ett lands börs också kan handlas på de tre övriga. Utländska företag som listas kan på så sätt få in kapital i lokal valuta. Stort fokus läggs på energiområdet, där unika förutsättningar finns bland annat i Chile och Peru.

Stillahavsalliansen är inte en perifer förhoppningsmarknad. BNP uppgår till 2.120 miljarder dollar, 35 procent av hela regionen, motsvarande världens åttonde ekonomi med en varuexport på 560 miljarder dollar (50 procent av Latinamerika) och import på 536 miljarder dollar (31 procent av regionens). De utländska direktinvesteringarna uppgick 2013 till 86 miljarder dollar (46 procent av kontinenten).

(—)

Inget enskilt företag med globala ambitioner bör stå passivt om det öppnas en gemensam marknad med 220 miljoner människor. Dessutom med en ständigt ökande och köpstark medelklass, en geografisk spännvidd från Antarktis i söder till USA:s gräns i norr som kan utgöra en bas mot Asien och Europa. Enligt Världsbankens rapport ”Doing Business 2013” rankas länderna på första, tredje, fjärde och femte plats vad gäller affärsvänliga miljöer i Latinamerika Två av dem rankas högre än Frankrike.

Det finns alltid risker i affärer, men en dyster mediebild ska ställas mot Stillahavsalliansens tillväxtresa och potential.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Ännu ingen kö av arbetslösa DJ:s på arbetsförmedlingen. Foto: Vincent Diamante

Jobben försvinner inte — vare sig på grund av frihandel eller robotisering

Det finns fler jobb än någonsin. Särskilt i världens mest öppna och moderna ekonomier. Idén om att frihandel kostar jobb kan avföras. Japan och Tyskland, två av världens mest öppna, moderna, automatiserade och  utvecklade ekonomier har mer jobb än nå...

Jobben försvinner inte — vare sig på grund av frihandel eller robotisering

Det finns fler jobb än någonsin. Särskilt i världens mest öppna och moderna ekonomier. Idén om att frihandel kostar jobb kan avföras.

Japan och Tyskland, två av världens mest öppna, moderna, automatiserade och  utvecklade ekonomier har mer jobb än någonsin.

Detsamma gäller Sverige och i stort sett alla industriländer.

Det skriver  Ruchir Sharma i New York Times.

”The recovery from the crisis of 2008 has been one of the weakest on record, but never in postwar history has so little growth created so many jobs. The unemployment rate in the developed world is down to 5.5 percent and approaching a 40-year low. This flies in the face of all the dire warnings about a “jobless future.”

There are jobs, jobs everywhere. Unemployment in Germany is now lower than at any point since the country reunified in 1990. It is hitting lows last seen in 1975 in Britain and 1994 in Japan. The United States jobs report on Friday showed a slip in job creation, a result of the devastation of the recent hurricanes, but unemployment dropped yet again, to just 4.2 percent from 4.4 percent, both lows rarely seen in the past half-century.”

Ett av skälen är förstås att befolkningen åldras. Allt fler går i pension och de kullar som kommer efter är mindre.

Känslan av att jobben försvinner som exempelvis hjälpte Donald Trump till makten beror på att vissa industrier slås ut och de som varit anställda där har inte kvalifikationer för att få de nya jobb som skapas, eller så skapas de nya jobben på hela andra platser.

Ett annat skäl är att det ofta märks mer när jobb försvinner än när de uppstår. Om det skapas fem jobb i veckan i en stad blir det inte rubriker, trots att det tillkommit 250 jobb på ett år. Men om en fabrik i staden som anställer 100 personer läggs ner leder det till återkommande uppmärksamhet i media.

Men som sagt. Totalt sett blir det allt fler jobb. Därmed borde idén om att frihandeln gör att jobb försvinner kunna avföras ur debatten. Tillsammans med oron över robotiseringen.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Ostindiska Companiet. Romantiskt, men ett exempel på statligt kontrollerad handel. Bildades 1731, lönsamt först. Sen förluster. Lades ner 1813.

Svenska tullar ”de mest ofrisinnade och invecklade i Europa…”

Svensk handelspolitik har inte alltid varit frihandelsvänlig. Tvärt om. Vi var experter på att krångla till det för handeln och efter ett par decennier i mitten av 1800-talet med en god utveckling kom det ytterligare bakslag i samband med tullstriden.   Om bri...

Svenska tullar ”de mest ofrisinnade och invecklade i Europa…”

Svensk handelspolitik har inte alltid varit frihandelsvänlig. Tvärt om. Vi var experter på att krångla till det för handeln och efter ett par decennier i mitten av 1800-talet med en god utveckling kom det ytterligare bakslag i samband med tullstriden.  

Om britterna har frihandeln i sitt politiska DNA är vi svenska mer pragmatiskt lagda. Det har förvisso lett till goda resultat och ytterst få ifrågasätter i dag frihandeln. Tvärt om är Sverige en pådrivande kraft i EU och unik i att största delen av fackföreningsrörelsen står bakom de stora frihandelsavtalen i EU. Möjligen är det lite udda att regeringen är anhängare av frihandel i EU medan de två svenska regeringspartiernas EU-parlamentariker motarbetar samma avtal.

I den intressant antologin ”Perspektiv på frihandel” från Förlaget Näringslivshistoria 2017 (red Per Dahl) skriver docent Peter Hedberg om utvecklingen av handelspolitiken under 1800-talet både internationellt och i Sverige. Den svenska debatten präglades inte riktigt av samma hårda motsättningar som den brittiska.

Sverige hade en lång rad handelshinder. De stora handelshusen hade monopol på import och export av vissa varor. Utländska produkter fick importeras endast av svenska fartyg och tullarna var — förstås — en viktig del av statsfinanserna. Många varor var helt enkelt belagda med importförbud.

Det var först på 1850-talet som svensk handelspolitik började liberaliseras en aning. Motståndet var stort och gick inte enligt samma mycket tydliga linjer som i Storbritannien där motsättningen var tydlig mellan jordägare och majoriteten av befolkningen. I Sverige var det betydligt mer komplext även om lågkonjunktur för jordbruket fick många bönder och jordägare att vara protektionister. Men den internationella handeln och tillväxten, samt inte minst Sveriges snabba industrialisering, drev ändå på liberaliseringarna. Att få tillgång till den internationella marknaden för export krävde att även Sverige öppnade upp sig. Som vanligt spelade Johan August Gripenstedt en avgöra roll. Förutom näringsfrihet och utvecklingen av finansmarknaderna anslöt han — utan att fråga riksdagen som var emot – Sverige det internationella frihandelssystemet (Cobden-Chevaliér-avtalet) 1865. Chevaliér var fransman och blev för övrigt invald i den svenska vetenskapsakademin. I dag känns det en aning exotiskt att just fransmän och britter lyckades samla sig till det första moderna handelsavtalet.

Genom den så kallade tullstriden kom Sverige under 1880-talet och framåt att bli allt mer protektionistisk. Stockholmsbänken i andra kammaren bestod av 22 frihandlare och gav majoritet, men genom att en av riksdagsmännen hade en skatteskuld och var icke valbar underkändes alla valsedlar med hans namn. Konsekvensen blev att de övriga 21 ledamöterna också åkte ut och protektionisterna gavs majoritet.

Idag är Sverige förmodligen ett av världens frihandelsvänligaste länder, men vi känner tydligt igen den mer pragmatiska argumentationen från mitten på 1800-talet. Argumenten handlar sällan eller aldrig om att frihandeln ger oss billigare varor och på så sätt ökar välståndet. Det svenska perspektivet är exporten. Vi är starkt medvetna om att nästan allt svensk industri är beroende av sina exportmarknader. Det är inget fel på de argumenten, men man skall komma ihåg att vitsen med att exportera är att kunna importera. Att varor hamnar utomlands är egentligen en välfärdsförlust. Det förvandlas till en vinst genom att de ger pengar som med medger import.

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Richard Cobden: "...splendidly single-minded free-trader..."

Frihandeln sitter i britternas politiska DNA

I slutet av 1860-talet klagade brittiska snickare över importen av färdiggjorda fönsterramar från Sverige. Dessa var betydligt billigare än vad det var att låta en snickare göra fönsterramarna en och en på det traditionella sättet. Snickarna ville ha ...

Frihandeln sitter i britternas politiska DNA

I slutet av 1860-talet klagade brittiska snickare över importen av färdiggjorda fönsterramar från Sverige. Dessa var betydligt billigare än vad det var att låta en snickare göra fönsterramarna en och en på det traditionella sättet. Snickarna ville ha tullar. Men det fick de inte. Frihandelsvännerna hade fört en hård kamp som de i huvudsak vunnit. Inte för alltid och inte helt och hållet, men sedan den framgångrika kampen mot The Corn Law  i mitten av 1800-talet har de moraliska och principiella argumenten för frihandel varit starka i Storbritannien.

Man kan tro att brittiska regeringsföreträdares (i ett svenskt perspektiv) högstämda och principfasta hänvisningar till frihandel som en viktig del av framtiden utanför EU är närmast rituell retorik för att ta bort uppmärksamheten från att Brexitförhandlingarna inte går så bra. Men det är i huvudsak en felsyn. Frihandeln, principiellt grundad och ofta ensidig, har tjänat britterna väl sedan 1800-talet. Retoriken om frihandel har en lika stark förankring bland medborgarna som folkhemmet har för oss svenskar.

I en intressant genomgång i världens förmodligen viktigaste konservativa tidskrift The Spectator beskrivs den hårda kampen under 1800-talet. Artikelns poäng är att tidskriften varit för frihandel ända sedan 1830-talet. Det säger förmodligen något om det brittiska samhället att en tidskrift funnits så länge, haft samma åsikt och dessutom kan skryta om det.

Historieskrivningen är inte ny eller unik, men den säger en del om vilken roll frihandel och generellt sett ekonomisk frihet har i den brittiska politiska kulturen. Britterna var handelsmän och stora delar av eliten förstod i vilket fall intuitivt att handel gav välstånd. De hade också sett alla försök att skapa mer välstånd eller ”rättvisa” genom handelshinder misslyckades och inte sällan gynnade en eller annan redan stark intressegrupp.

Här spelade kampen om The Corn Law en viktig roll. Lagen gjorde det helt enkelt extremt dyrt att importera spannmål och existerade för att gynna de brittiska jordägarna. Konsekvensen blev förstås att den övriga befolkningen fick betala höga priser för brödet och orsakade även svält.

Att lagen avskaffades var en del en allmän reformrörelse som innefattade avskaffandet av slaveriet (som förekom i kolonierna, inte i hemlandet) och reformer för näringsfrihet, fattigvård och folkhälsa:

”Enthused by this period of progressive governance, mass popular movements started to emerge, most notably the Chartists – seeking a bill of rights for the working man – and the strident Anti-Corn Law League, whose cause was driven forward by the Liberal politicians John Bright and Charles Villiers, and championed by that splendidly single-minded free-trader, Richard Cobden, who bitterly attacked ‘the unprincipled, unfeeling, rapacious and plundering bread-taxing oligarchy’.”

Den som klagar över att dagens tonfall i debatten är hårt kan som synes med fördel ta en titt på historien.

1840 samlade den radikale politikern och en av The Spectators finansiärer Joseph Hume en kommitté som producerade en 300-sidig rapport som angrep handelshindren (man imponeras över hur folk på den tiden kunde få ihop stora mängder välformulerad och genomtänkt text för hand, utan skrivmaskiner, datorer, internet eller kopiatorer). Eftersom få skulle läsa rapporten producerades även ett trettiotvåsidigt sammandrag som blev bilaga till The Spectator. Sammandraget sålde bra. 10 000 ex, betydligt mer än tidskriftens 3500 kopior. Det säger en del om debatten och intresset för frågan.

Till sist svängde Torys och kring 1850 var de sista protektionistiska åtgärderna borttagna. En viktig faktor var svälten på Irland som förvärrades av att importerat spannmål var orimligt dyrt.

Resultatet var tydligt. 1840 var två procent av spannmålet importerat, 1880 45 procent.

Tidskriften bekämpade med varierande framgång alla försök att återinföra protektionistiska åtgärder, exempelvis olika idéer om att ha frihandel inom imperiet men vara protektionister mot den övriga världen.

När diskussionerna började om brittiskt medlemskap i EEC var The Spectator emot av exakt samma skäl; att Storbritannien inte skall låsas in i ett handelssamarbete som tidskriften uppfattar står i strid med global frihandel. Och av samma anledning var man för Brexit.

Frihandelsbloggen anser som bekant att Brexit var en mycket dålig idé. The Spectators syn på EU som gravt protektionistiskt är till att börja med fel. Visst finns det mycket att förbättra, men avtalen kommer på plats ett efter ett och det finns ingen anledning att tvivla på att frihandelsvännerna i EU generellt sett brukar ta hem spelet.

Dessutom är det tvivelaktigt om britterna själva kommer att kunna ro några riktigt principfasta frihandelsavtal i hamn. Redan finns det starka opinionsbildare som halat fram den klorsköljda kycklingen och GMO-hotet.

Men visst, det säger något om hur stark frihandeln är i Storbritannien att en minister kan lova att skriva på 40 frihandelsavtal dagen efter att Brexit blivit verklighet.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Visa flera posten