Frihandel i media vecka 24

2016-06-16

Mark Mardell skriver för BBC om protektionismens återkomst:

”Donald Trump has said he would put a swingeing 45% tax on goods from China and 35% on many from Mexico.
Many economists mock this as crazy stuff, but it is a sentiment that goes down well with many Americans.

I remember well talking to a wide variety of people at ”the biggest little flea market in the world” in Kentucky, including a man sadly selling Western-style cowboy belts made in China.Just about everyone I spoke to complained about ”the jobs going to Mexico and China”.

Trump is not alone, and this is a sentiment not only of the right. Bernie Sanders has made it very clear he is opposed to NAFTA, the free trade bloc with Mexico and Canada, and the planned Asia Pacific agreement.

He has been saying it for a while. This is him in 2011: ”Let’s be clear: one of the major reasons that the middle class in America is disappearing, poverty is increasing and the gap between the rich and everyone else is growing wider and wider, is due to our disastrous unfettered free trade policy.”

The fringe has come to the fore. That changes the mood of the mainstream too.

The person still most likely to end up in the White House, Hillary Clinton, was once a fierce defender of the Asia deal.

She now says: ”I do absorb new information. I do look at what’s happening in the world. Take the trade deal. I did say, when I was secretary of state three years ago, that I hoped it would be the gold standard.
”It was just finally negotiated last week, and in looking at it, it didn’t meet my standards…. I want to make sure that I can look into the eyes of any middle-class American and say: ‘this will help raise your wages’. And I concluded I could not.”

 

2016-06-13

LO:s tidning Arbetet rapporterar från en studiecirkel med byggnadsarbetare om LO:s kongressrapport:  

”Diskussionen blir hetsig. Då och då slår Renen med pennan i en kaffekopp för att få fördela ordet:

– Vänta Ingvar, det är Älgens tur.

Ingvar Tobiasson säger att byggstädning är ett genomgångsjobb, något man tar för att komma vidare i branschen. Fel, i dag måste städare kunna mycket om miljö och kemikalier, så jobbet är mer kvalificerat än förr, invänder pensionerade arbetsförmedlaren Carina Röjdner. Renen får ändå stöd för beskrivningen att det har blivit mer av ett A-, B- och C-lag i byggbranschen, en spegelbild av de ökade klyftorna i samhället.

När en hel timme har gått ropar någon:

– Syret är slut!

Det har det i själv verket varit länge. Äntligen paus, hoppas Arbetets utsända, som har gjort misstaget att komma i långärmad skjorta. Men det är en from förhoppning. Frihandeln kommer emellan. Ett läger, anfört av Renen, är kritiskt mot TTIP, frihandelsavtalet mellan USA och EU, som de anser utgår helt från företagens behov. Sverige lever på sin export, vi är beroende av handel, invänder Ingvar Tobiasson och Carina Röjdner.

Än en gång går diskussionen på högvarv. Den rör sig mellan det globala och det lokala utan motstånd. I ena stunden är tonen i hård, i nästa skrattar alla. En torr tegelsten om ekonomisk politik är utgångspunkten, men stämningen påminner om en fotbollsmatch.”

 

2016-06-12

Företrädare för plastindustrin skriver på debattplats i tidningen Folkbladet om att lagstiftning och handelspolitik måste ta hänsyn till att det finns olika sorters plast:

”Bioplast är ett nytt område med stor potential, både miljömässigt och för svensk tillväxt, men det kräver att politiken hänger med. Lagstiftning och regleringar som finns bör inte bli hinder i utvecklingen bara för att de tillkom innan denna möjlighet fanns.

Naturvårdsverkets förslag gör exempelvis ingen skillnad på plast gjord av fossila eller biologiska råvaror.
SEKAB, (svensk Etanolkemi AB) arbetar med frågorna och har stött på flera fall där detta inte fungerat och möjligheterna till, exempelvis fler arbetstillfällen i Västernorrland, inte tagits till vara.

Tekniken har fortsatt gå framåt, och är redo för uppskalning men oklar finansiering och det politiska regelverket skapar osäkerhet. Det finns redan en uppbyggd infrastruktur kring skogsbranschen i västra Norrland som skulle kunna användas för att ta tillvara på rester från skogs- och massabruk och producera nästa generations plast. Men några faktorer gör att fler investeringar just nu känns osäkra.

Vi anser att regeringens val av hur införandet av EU:s plastpåsedirektiv ska ske måste ta hänsyn till skillnaden på olika sorters plast. Innan vi vet mer om dess slutsatser vågar få satsa.

Att vi har tullar och regleringar på import av etanol från exempelvis Brasilien är ett annat hinder. Etanol är viktigt för oss i vår produktion, och vi borde diskutera Mercosur, frihandelsavtalsförhandlingar med länder i Sydamerika, mer när vi nu talar om TTIP och frihandel med USA. Vi behöver även göra gemensam sak med staten om finansieringen.
Dessa frågor är bara några av de utmaningar vi behöver möta för att fortsätta utvecklingen av bioekonomin. Vi hoppas att politiken kan se fördelarna med att utforma regelverk så att utvecklingen inte bromsas.

Med friare handel och smartare investeringar för fler jobb och regional utveckling får vi positiva följder för både miljön, Västernorrland och Sverige. Det är dags att ta stegen mot nya svenska industriinnovationer, vi är gärna med och bidrar på den resan.”

 

2016-06-11

Sveriges Radio gör ett reportage om vilka som är frihandelns förlorare. Lyssna här.  Kommentar från Frihandelsbloggen här

***

Anna Dahlberg i Expressen konstaterar att västvärlden sammanhållning är hotad både från höger och vänster:

”Samtidigt växer kritiken mot det planerade frihandelsavtalet mellan USA och EU – TTIP. Ängsliga politiker har sträckt upp sitt blöta finger i luften och börjat vackla i sitt stöd till det som EU-länderna gemensamt har kommit överens om.
Det spelar ingen roll hur många gånger vår EU-kommissionär Cecilia Malmström avfärdar påståenden om klordoppade kycklingar och sänkta standarder. Myterna har börjat leva sitt eget liv med aktivt understöd från ryska propagandakanaler som Sputnik.

För Moskva inser naturligtvis vad som står på spel. Ett historiskt frihandelsavtal mellan USA och EU skulle inte bara vara en stor symbolisk framgång. Det skulle öka välståndet, knyta kontinenterna närmare varandra och ge västvärlden en ledarroll i att sätta globala standarder för världshandeln.
Ett misslyckande skulle vara lika symboliskt laddat. USA skulle vända sig bort mot Asien och Latinamerika i stället och Europa skulle med tiden tappa i ekonomisk betydelse.

Om Donald Trump vinner presidentvalet den 8 november är det inte bara frihandeln som står på spel. Då hotas ytterst hela den västledda världsordningen. Trump har ifrågasatt USA:s säkerhetsgarantier till såväl Natoländer som till Japan och Sydkorea. Och han har gjort klart att Vladimir Putin är en person som han skulle ha en utmärkt relation till.

Man behöver inte komma dragandes med hotet om fascismens återkomst för att inskärpa vad som står på spel. Värsta-scenariot är illa nog som det är.”

 

Chongqing. Symbol för Kinas ekonomiska framsteg.

Vinner Trump handelskriget mot Kina?

Kina förefaller gå USA till mötes när det gäller handeln. Men inga konkreta utfästelser är gjorda och en stor del av de luddiga löftena kommer uppfyllas i vilket fall som helst på grund av Kinas tillväxt. Fördelen för Trump är att han kan framställa d...

Vinner Trump handelskriget mot Kina?

Kina förefaller gå USA till mötes när det gäller handeln. Men inga konkreta utfästelser är gjorda och en stor del av de luddiga löftena kommer uppfyllas i vilket fall som helst på grund av Kinas tillväxt. Fördelen för Trump är att han kan framställa det hela som en framgång.

Håller USA under ledning av president Donald Trump på att vinna handelskriget mot Kina?

Den som läser DN kan få den känslan.

Men i verkligheten är det just nu kineserna som hanterar situationen rationellt och går vinnande ur första ronden av diplomatiskt spel.

Kineserna inser att någon form av prestigevinst är ointressant.  Man kan inte äta prestigevinster. Det är för övrigt ingen idé att låta Trump framställa Kina som omedgörliga. Så de spelar med och låtsas som om de gett efter för kraven från USA att minska underskottet i handelsbalansen mot USA. Kineserna har lovat att minska USA:s handelsunderskott på 375 miljarder dollar ”substantiellt”. Kineserna lovar att köpa mer, det som nämns är energi och jordbruksprodukter.

Men samtidigt innehåller det nuvarande löftet inga siffror. Trumps ekonomisk-politiske rådgivare Larry Kudlow deklarerade visserligen i fredags att det handlade om 200 miljarder dollar, något som kineserna omedelbart förnekade.

Trumpadministrationens uttalande här.

Men även om kineserna i något sammanhang har nämnt siffran 200 miljarder är det svårt att se att den kan realiseras. Kina handlar för tillfället jordbruksprodukter för 20 miljarder dollar och och energi (olja och gas) för 7 miljarder. Även om de ökar den siffran med 300 procent kommer de bara upp i knappt 110 miljarder dollar.

Mycket talar dessutom för att Kina ändå kommer att öka sin import ordentligt de kommande decennierna. Både befolkning och BNP per capita växer snabbt. Att lova att köpa mer kol, olja, gas, kött och spannmål är knappast att ta en risk. Dessutom. Allt fler kineser får inte bara hög utan mycket hög levnadsstandard. Behovet av att spara och investera fylls allt mer och kineserna övergår till att shoppa. Med andra ord kommer på sikt handelsunderskottet att bli allt mindre. När det har försvunnit vågar förstås ingen gissa, men förmodligen tar det decennier. Om det nu sker alls. När Kina köper mer från USA är det fullt möjligt att amerikanerna använder inkomsterna till att köpa mer import från Kina. Skälet till att exportera är i princip att kunna importera.

När det gällde intellektuella rättigheter påstår Trump att Kina har stulit sådana i åratal till ett värde av mellan 250 och 600 miljarder dollar. Men även där är överenskommelsen vag. Kina förbinder sig till ”ökat samarbete” och att stärka sin lagstiftning på området. Om det kommer att ske, och om lagstiftningen i så fall kommer att följas, återstår att se.

Nu spelar detta kanske ingen större roll. Trump kan presentera detta som en seger och sätta även handelskriget med Kina på vänt, som han gjort med EU och en rad andra länder.

Som taktik inför valen i höst är det kanske inte direkt genialiskt men Donald Trump har skapat en bild av att han bedriver handelskrig, utan att ställa till alltför mycket skada hittills. Därmed inte sagt att hans agerande är oproblematiskt. Tvärt om sprids stor osäkerhet i en situation där världshandeln börjar komma igång igen efter flera års stagnation. Och självklart går det inte att blåsa faran över. Det kommer helt olika signaler från olika delar av administrationen.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Frihandel i media vecka 20

2018-05-17 DN har en TT-intervju med Stefan Löfven från EU-ledarnas möte i Sofia:  "EU-ledarna är överens om att hålla fast vid sina åsikter om att USA:s tullkrav inte går att rättfärdiga. ”EU kommer inte att förhandla med en pistol mot huvudet”, hete...

Frihandel i media vecka 20

2018-05-17

DN har en TT-intervju med Stefan Löfven från EU-ledarnas möte i Sofia: 

”EU-ledarna är överens om att hålla fast vid sina åsikter om att USA:s tullkrav inte går att rättfärdiga.

”EU kommer inte att förhandla med en pistol mot huvudet”, heter det från gårdagskvällens möte.

Samtidigt öppnas ändå för samtal på fyra områden, om USA ger EU ett permanent undantag:

Det handlar främst om att ”fördjupa energisamarbetet, särskilt vad gäller naturgas” – något som president Trump har tryckt på för att sälja mer av till EU. Dessutom är EU öppna för regleringssamarbete, WTO-reformer och att ”förbättra ömsesidig marknadstillgång”.

”De här samtalen kommer att baseras på principen om ömsesidighet och WTO-kompabilitet med målet att undvika ett handelskrig”, uppgav EU-källan i natt.

Diskussionerna har kallats för ett ”TTIP Light” – en bantad version av förhandlingarna om det stora frihandelsavtal som för tillfället ligger nere. Den benämningen vill dock inte Stefan Löfven använda.

– Utan att använda den beteckningen så är det ju klart att det är viktigt för EU att ha en dialog med USA om hur vi kan utveckla handeln. Det är viktigt att EU och USA har en bra relation på handelsområdet, säger Löfven i Sofia.

 

2018-05-17

DI:s ledarskribent Frida Wallnor kommenterar ett tal av moderatledaren Ulf Kristersson som bland annat berörde handelsfrågor:

”Moderatledaren Ulf Kristersson lade på onsdagen fram sin syn på EU-politiken under ett tal i Europahuset i Stockholm. Det var på tiden. Det har varit ovanligt tyst kring just EU- och utrikespolitik från M den senaste tiden.

Därför var det upplyftande att höra Kristersson säga att han vill leda en regering som prioriterar Sveriges engagemang som EU-medlem. Det är vi knappast bortskämda med.

Talet innehöll också en del lovande besked. Bland annat presenterade Kristersson sex områden där partiet vill att EU ska göra mer. Det gäller fred och säkerhet, miljö och klimat, frihandel och konkurrenskraft, forskning, lag och ordning samt migrationspolitiken.

Gällande frihandel vore det önskvärt om moderatledaren verkligen menar det han sa, att Sverige ska ”slåss mot europeisk protektionism”. Dels mot bakgrund av att det är en företeelse som växer sig allt starkare på flera håll i Europa. Dels eftersom Kristersson själv visat liknande tendenser när det gäller kinesiska investeringar (Di Debatt 12/4-18).”

 

2018-05-12

Nyhetssajten Breakit skriver om Trumps tullar och andra handelshinder som riktar sig mot utländska biltillverkare:

”Redan för ett år sedan uttryckte Volvo Cars sin oro för att USA:s president Donald Trump skulle införa skyhöga importtullar på utländska fordon.

”Det är en väldigt dålig affär för oss, om vi inte överför hela extrakostnaden på våra listpriser. Kunden är förloraren, eller så är vi förloraren. Alla är förlorare”, sade Lex Kerssemakers, chef för Volvo i Nordamamerika till Reuters.

Vd:n Håkan Samuelsson upprepade så sent som i mars oron.

”Vi får avvakta och se vad som händer, men skulle det bli tullar på bilar så skulle det få konsekvenser för hela bilindustrin”, sade han till Expressens Allt om Motor.

Nu står det klart att Volvos mardröm tycks bli sann.

Under ett möte i Vita Huset på fredagen, med cheferna för världens största fordonstillverkare, ska president Trump ha sagt att han tänker införa en ny tullskatt på 20 procent på importerade fordon. Det rapporterar The Wall Street Journal, enligt nyhetsbyrån Direkt.

Som jämförelse är tullen i dagsläget 2,5 procent för personbilar som importeras till USA. Dessutom vill Trump införa tuffare utsläppskontroller jämfört med inhemska fordon.

Under årets första kvartal stod USA för 13 procent av Volvo Cars försäljningsvolym. Volvo bygger för närvarande en fabrik i South Carolina, som ska vara klar under året. Målet är att kunna bygga uppemot 100.000 bilar årligen i USA. Dessa ska dels säljas i landet, och dels gå på export.

”Volvo tror starkt på fördelarna med investering och bidrag till de viktigaste marknaderna där företaget vill sälja bilar, och vi investerar och skapar tusentals jobb i South Carolina”, säger Annika Bjerstaf, presschef för Volvo Cars till Breakit.

Bolaget vill ännu inte dra några slutsatser utifrån uppgifterna i The Wall Street Journal.

”Volvo Cars bevakar det som händer kring skatt på tullar, men det är för tidigt att kommentera vad det potentiellt kan betyda. Som en global tillverkare, är Volvo för frihandel och öppna marknader. Frihandel skapar jobb, välstånd och ekonomisk tillväxt”, säger Annika Bjerstaf.”

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Bilverkstad på den gamla goda tiden. Charmigt på bild. Dyrt, dåligt och nedbrytande i verkligheten.

USA:s handelsunderskott mot Kina ökar — men är det felberäknat?

När Trumps administration beskriver underskottet i handelsbalansen glömmer de USA:s omfattande tjänsteexport. Det är där ökningen av exporten kommer att ske, men i stället är handelspolitiken inriktad på det utopiska projektet att få tillbaka klassiska...

USA:s handelsunderskott mot Kina ökar — men är det felberäknat?

När Trumps administration beskriver underskottet i handelsbalansen glömmer de USA:s omfattande tjänsteexport. Det är där ökningen av exporten kommer att ske, men i stället är handelspolitiken inriktad på det utopiska projektet att få tillbaka klassiska industrijobb.

Ett av Donald Trumps viktigaste argument för sin protektionistiska handelspolitik är att USA har underskott i handelsbalansen med omvärlden.

Störst är det mot Kina och i Trumps föreställningsvärld kostar detta jobb och välstånd.

Efter nästan ett och halvt år vid makten har Trump inte lyckats göra något åt underskottet mot Kina. Tvärt om blir det större, och framför allt större än prognoserna visade.

Kinas handelsöverskott mot USA var över 80 miljarder dollar under årets första fyra månader. Kinas utrikeshandel växte kraftigt i april. Allt enligt kinesiska myndigheter.

Handelsbalansen mellan Kina och USA visar ökade med 28,78 miljarder dollar, jämfört med förväntade 24,7 miljarder dollar.

Kinas totala export var 12,9 procent högre än under samma period föregående år. Betydligt högre än den förväntade tillväxten på 6,3 procent, och USA står för en stor del av ökningen.

Detta är oroande eftersom Donald Trump förmodligen inte drar slutsatsen att om USA:s ekonomi går bättre trots det ökade handelsunderskottet är det inte ett problem. Istället kan man förvänta sig att han blir ännu mer militant i sin protektionism. Handelskrig är bra och lätta att vinna, har Trump sagt, och därmed gjort det till en prestigesak att visa förbättrade siffror.

Dock finns det ekonomer som menar att USA handelsunderskott i själva verket är felberäknat. En stor del av USA:s export består av tjänster, medan Trumps administration enbart räknar varuexporten.

Brian Peck, Center for Transnational Law and Business vid the USC Gould School of Law, säger att tjänsteexporten till Kina visade ett överskott på 38 miljarder dollar 2016. USA:s totala BNP består i dag till 70 procent av tjänsteproduktion och inom det området ökar dessutom exporten snabbare än när det gäller varor enligt CCTV:

”He said that the United States magnifies its trade deficit with China, as the calculation used by the administration excluded the U.S. surplus in service trade with China, which was worth 38 billion U.S. dollars in 2016. Moreover, trade in services actually represents over 70 percent of the U.S. GDP and the vast majority of the country’s employment.

”And the U.S., with most trading partners including China, has a trade surplus in services. So the deficit that the administration refers to is simply only for trade in goods. So it’s not an accurate reflection of the true trade relationship between China and the United States, or the U.S. and its other trading partners,” said Peck.

Peck warned that Trump’s tariffs on China may backfire and undercut the U.S. trade system, as well as lead to China’s retaliation and the disruption of global trade.

Peck varnar också för att stora amerikanska företag som Walmart och Amazon riskerar att skadas av ett handelskrig. De är beroende av import från Kina.

”There are major U.S. manufacturers, retailers like Amazon and Walmart and others, that depend a lot on imports from China, whether it’s for manufacturing purposes, whether it’s to sell consumer goods. And they are concerned, because this will have a major impact on the economy. And not only on raising the cost of goods, either for production or for consumers in the U.S., but indeed, if a trade war were to ensue, or to start, as we know China has already threatened to retaliate against certain types of U.S. products,” Peck said. ”

Just presumtiva problem för Walmart understryker att handelshinder alltid drabbar de med lägst inkomster som är beroende av importerade produkter med lägre priser. Walmart är också en viktig arbetsgivare för ungdomar och minoriteter.

Det bästa sättet för USA att komma till rätta med sitt underskott i handelsbalansen, om man nu uppfattar det som ett problem, är att minska sitt stora federala budgetunderskott och stimulera amerikanerna att spara, framför allt till ålderdomen. Amerikanerna shoppar för mycket och sparar för litet.

Till det kommer uppenbarligen att öka sin tjänstesektor och tjänsteexport. Förmodligen går det inte att göra med politiska åtgärder, men Trumps fokus på just den varutillverkande industrin, exempelvis bilindustrin, bidrar inte till något.

Industrisamhället förklaras ibland vara på väg bort. Men det är fel i den mening att det aldrig tidigare har tillverkats så mycket industriprodukter som i dag. Välstånd består fortfarande av främst hus, mat, kläder, utbildning, transportmöjligheter, kommunikation all den utrustning och de mediciner som behövs för sjukvård samt infrastruktur. Man kan inte tänka sig välstånd utan materiella produkter. Däremot försvinner industrisamhället allt mer som sociologisk företeelse. Det finns ingen arbetarklass i form av otaliga utbytbara människor vid ett löpande band. De jobben har successivt försvunnit sedan 70-talet och ersätts av industrirobotar eller tillverkningsprocesser som av andra skäl behöver allt färre människor.

Istället ökar tjänsteinnehållet i produkterna. En modern bil är otänkbar utan miljoner mantimmar programmering, design, marknadsföring, service, finansieringstjänster. Detsamma gäller verkstadsteknisk utrustning. Att det inte finns så många människor som tillverkar något på en industri längre, betyder inte att den automatiserade industrin är ett självspelande piano som tuffar och går av sig själv vecka ut och vecka in. Det krävs människor för att hålla den igång.

Men de klassiska industrijobb som Trump drömmer om kommer aldrig tillbaka. Oavsett hur många nävar grus i handelsmaskineriet han slänger.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Frihandel i media vecka 19

2018-05-10 Veckan Affärers Olof Manner skriver att tullarna nu är värre än någonsin: "De flesta prognosmakare ser en fortsatt god global tillväxt för innevarande år med en begynnande avmattning och något lägre global tillväxt 2019. Men allt kan naturl...

Frihandel i media vecka 19

2018-05-10

Veckan Affärers Olof Manner skriver att tullarna nu är värre än någonsin:

”De flesta prognosmakare ser en fortsatt god global tillväxt för innevarande år med en begynnande avmattning och något lägre global tillväxt 2019. Men allt kan naturligtvis hända i en miljö där Donald Trumps Twitter-missiler momentant kan förändra eller omkullkasta vedertagen status quo. Ett just nu brännhett tema är den eskalerande handelskonflikten mellan USA och Kina samt eventuella skyddstullar på stål och aluminium från EU till USA.

Efterkrigstiden har kännetecknats av en liberaliserad handel. Alltsedan Gatt-avtalet (General Agreement on Tariffs and Trade) signerades i Genève 1947 och ombildandet till WTO (World Trade Organization) 1995 har ett friare flöde av varor och tjänster gynnat den globala tillväxten. Särskilt gynnsamt har det varit för små öppna ekonomier med inriktning på export som de nordiska länderna, och de senaste åren även de baltiska. Men även större ekonomier har dragit stor nytta av en friare världshandel. Tyskland är ett bra exempel.

(—)

Effekter av skyddstullar och handelskrig är kända sedan länge – de har trots allt existerat under hundratals år. Men låt mig påminna om några och också förklara varför jag tror den globala ekonomin nu är känsligare för störningar i frihandeln än normalt. Allt annat lika leder högre importtullar till minskad handel och förändrade handelsmönster. Det innebär minskad konkurrens och därmed lägre innovationsgrad i ekonomin. För exportberoende länder leder det till svagare tillväxt och lägre sysselsättning. Osäkerheten om hur handelskonflikter kan utvecklas innebär också störningar i investeringscykeln, och investeringar är en av de bärande byggstenarna i tillväxten. Högre importtullar innebär högre priser för de länder som inför dem. Det ökar risken för inflation samtidigt som köpkraften försämras. Det allmänt sämre affärsläget ökar också risken för fallande börskurser i exportorienterade ekonomier – som till exempel den svenska.

I ett läge där den europeiska ekonomin äntligen börjat återhämta sig efter såväl finans- som eurokris och tillväxten nu tagit fart även i länder som Frankrike och Spanien skulle ett hack i den internationella handelskurvan komma synnerligen olämpligt. För en liten och öppen exportberoende ekonomi som Sverige skulle generella skyddstullar vara direkt förödande. De flesta bedömare anser att amerikanska importtullar på stål och aluminium är hanterbart om de införs. Handelshinder mot bilindustrin skulle däremot vara katastrofalt för såväl EU som Sverige. Där är vi inte ännu, men Trump har kommenterat det på Twitter.”

2018-05-09

Handeln är enligt VLT:s ledarskribent Richard Appelbom en av faktorerna när Donald Trump får USA att backa från avtalet med Iran:

”Det var inte förvånande att USA drog sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Donald Trump använde redan som presidentkandidat avtalet som ett exempel på ett värdelöst avtal företrädaren Barack Obama hade förhandlat fram.

Men inte desto mindre beklagligt. USA har nu lämnat klimatavtalet i Paris, frihandelsavtalet TTP, givit upp tanken på ett transatlantiskt TTIP-avtal samt vill omförhandla frihandelsavtalet Nafta. Trump tycks se sig som mästerförhandlaren, att bara avtal han själv har förhandlat fram duger.

Agerandet väcker dock frågor om USA:s pålitlighet. Världens mäktigaste land är inte att lita på, utan kan lämna avtal även nära allierade tydligt står bakom. Även om Nordkorea den här gången faktiskt skulle vilja förbättra förbindelserna, vågar landet lita på att USA står fast vid avtalet? Trump ser sin oberäknelighet som en tillgång, men den kan slå tillbaka som opålitlighet.

(—)

Så en hel del tyder på att USA tar i med hårdhandskarna och kommer att tvinga europeiska företag att delta i sanktionerna mot Iran trots att de egna regeringarna försvarar handel med Iran och det gällande avtalet. Men i valet mellan att straffas av USA och fortsätta att handla med Iran lär utbytet med USA väga tyngst.

Vi får hoppas att USA inte agerar så hårt och ensidigt. Men hittills är tecknen olycksbådande. Även om EU säger sig sätta till motvärn kan det bli att USA bestämmer och tvingar regeringar och företag att göra något de inte vill. Skulle påminna väl mycket om maffiafilmer: Don Donald ger ett erbjudande du inte kan säga nej till…”

2018-05-07

DI skriver om ECB:s bulletin om handelsfrågor:

”ECB konstaterar att perioden före finanskrisen karaktäriserades av en kraftigt ökad frihandel, med 500 nya avtal under perioden 1990-2010.

Historiska samband pekar mot att 1 procentenhets ökad handelsfrihet leder till att de reala inkomsterna per invånare ökar med 3-5 procent på lång sikt, även om effekten har avtagit efter finanskrisen.

Den samlade takten i handelsliberalisering har dock minskat under senare år, medan policyagerande som minskar handeln har ökat. Antalet nya handelsavtal har minskat kraftigt det senaste decenniet, även om avtalen haft bredare täckning vad gäller länder och sektorer.

Samtidigt har nedgången i tullnivåer som sågs före finanskrisen stannat av, medan antalet andra handelsrestriktioner har ökat sedan 2012.

Antidumpingåtgärder och importtullar har varit de vanligaste åtgärderna, och stod för cirka 30 procent av alla åtgärder som infördes 2017. Andra åtgärder, som statligt stöd till exportföretag, har också ökat.

(—)

Under de senaste ett och ett halvt åren har också den globala handeln visat en cyklisk uppgång. Global import ökade mer än 5 procent 2017, 1,5 procentenheter mer än snittet 2011-2016. Det cykliska uppsvinget i aktiviteten, särskilt i investeringarna, tycks ha bidragit till den senaste uppgången i världshandeln.

De senaste veckorna har däremot riskerna för ökade handelsspänningar ökat i spåren av USA:s nya tullar på stål och aluminium och på tullar på varor för 50 miljarder dollar från Kina, åtgärder som mötts av motåtgärder från Kina.

De annonserade tullarna påverkar bara en liten del av USA:s handel eller världshandeln och inverkan väntas bli blygsam. De varor som påverkas utgör bara cirka 2 procent av USA:s import och Kinas export och mindre än 0,5 procent av världshandeln.

”Isolerat sett kommer den direkta inverkan sannolikt inte att bli betydande. Men riskerna associerade med en eskalering av handelsspänningarna och en bredare vändning i globaliseringen har tydligt ökat. Detta kan påverka investeringsbesluten runt om i världen, och testa motståndskraften i den globala handelns momentum”, skriver ECB.”

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
ECB:s kontor i Frankfurt.

Vatten och vin från ECB

Den dåliga nyheten är att utvecklingen mot mer frihandel gått i stå under flera år. Den goda nyheten är att det nu kanske blir bättre. ECB:s senaste rapport om handelns utveckling visar att under det senaste decenniet har trenden mot mer frihandel har ko...

Vatten och vin från ECB

Den dåliga nyheten är att utvecklingen mot mer frihandel gått i stå under flera år. Den goda nyheten är att det nu kanske blir bättre.

ECB:s senaste rapport om handelns utveckling visar att under det senaste decenniet har trenden mot mer frihandel har kommit av sig, men också att det verkar vända.

En osäkerhet är dock den amerikanska politiken.

Varje procent i ökad öppenhet för internationell handel innebär på sikt en ökning av inkomsten per capita på mellan 3 och 5 procent. Nu uteblir en en stor del av den ökningen för en period. Ett mindre problem för medelklassen i rika länder, men ett stort problem för fattiga människor i fattigare länder. Att integreras i den globala marknaden är det snabbaste sättet för ett land att bli rikare.

”Increasing trade openness contributed to the increase in global livingstandards. Cross-country evidence indicates that a one percentage point increase
in trade openness tends to raise real per capita income by 3 to 5% in the long run, though a smaller effect is detected in the years following the financial crisis. In
addition, the integration of many emerging economies into global trade, including through participation in global value chains, has been identified as an important
driver of poverty reduction.”

I välmående länder inser vi inte hur viktig varje procent i ökade inkomster är för fattiga människor. De flesta av oss kan använda en inkomstökning till sådant som inte är helt nödvändigt men gör livet bättre, eller till och med ren lyx. Vi väljer inte mellan att har råd med medicin eller mat, eller vilket av våra barn vi skall ha råd att skicka till skolan. Vi lever inte heller i samhällen där man ännu inte fått råd med vatten och avlopp i hela landet.

När det gäller fattigdomsreduktion kan inte ens de mest ambitiösa biståndsprojekt mäta sig med marknadsekonomi och frihandel.

ECB avslutar dock med att ge lite hopp. De senaste 18 månaderna förefaller handeln öka igen.

”Over the past one and a half years, however, global trade has staged a cyclical revival. World imports expanded by more than 5% in 2017, 1.5 percentage points
higher than the 2011-16 average. In 2017 world imports outpaced economic activity for the first time in three years. The cyclical upswing in activity, particularly in
investment, appears to have contributed to the recent pick-up in world trade. Global investment bottomed out from very low levels at the start of 2016 and in recent
quarters it has been expanding at a rate close to its pre-crisis average.”

Nu står hoppet till att Trump får annat att tänka på än USA:s handelsavtal och att handelskriget som ännu är begränsat inte eskalerar.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 18

2018-05-03 Tidningen Forskning.se intervjuar Louise Johannesson som efter sin disputation med avhandlingen Settling disputes at the World Trade Organization vid Örebro universitet börjat vid OECD i Paris där hon nu arbetar som analytiker med frågor om ...

Frihandel i media vecka 18

2018-05-03

Tidningen Forskning.se intervjuar Louise Johannesson som efter sin disputation med avhandlingen Settling disputes at the World Trade Organization vid Örebro universitet börjat vid OECD i Paris där hon nu arbetar som analytiker med frågor om internationell tjänstehandel:

”Hon har i flera studier undersökt hur tvistlösningsmekanismen inom WTO fungerar och hur den kan förändras. I WTO ingår en majoritet av världens länder och avtalet har som syfte att sänka handelshinder. Modellen för att lösa tvister har varit i bruk i 20 år och använts flitigt.

– Som med alla avtal så uppstår det konflikter om någon medlem anser att en annan medlem bryter mot reglerna. För att förhindra att sådana konflikter leder till regelrätta handelskrig finns det ett formellt juridiskt system för att lösa tvister, förklarar Louise Johannesson.

Metoden inom WTO för att lösa tvisterna är en panel med domare och Louise Johannesson har undersökt hur dessa tillsätts.

– Många gånger väljs de ut genom en överenskommelse med parterna, en ibland omstridd process som kan ta lång tid.

Brist på domare är en orsak till fördröjningen. Konflikterna har också blivit mer invecklade vilket lett till att det har blivit svårare att hitta tillgängliga och tillräckligt kunniga domare, konstaterar Louise Johannesson.

– En konsekvens är att medlemmar väljer alternativa vägar att lösa tvisterna, vilket gynnar ekonomiskt starka länder, säger hon.

Louise Johannesson föreslår i sin avhandling en reform med permanent tillsatta domare, vana med att arbeta med varandra, för att vinna tid.

Hon har också studerat utvecklingsländernas möjlighet att använda WTO-systemet på lika villkor med de rikare länderna.

– Det är väl känt att de allra fattigaste medlemsländerna i stort sett aldrig använt sig av tvistlösningsmekanismen, trots att de utgör majoriteten av medlemsländerna. Det gör att systemet lätt kan uppfattas som en ”rikemansklubb” vilket kan undergräva de fattigare ländernas förtroende för WTO.

Ett sätt för WTO att väga upp ojämlikheten har varit att garantera att minst en av domare av tre kommer från ett utvecklingsland, om en fattigare medlem möter en rikare i en dispyt.

– Data visar att utvecklingsländer inte verkar bli hjälpta av att ha med en domare från andra utvecklingsländer. Tvärtom, vilket är överraskande, verkar denna åtgärd minska sannolikheten att vinna, säger Louise Johannesson.

Något motsägelsefullt, men kan förklaras av utvecklingsländer driver tvister som har lägre sannolikhet att utfalla till egen fördel.”

2018-05-02

Mer WTO. Washington Posts kolumnist professor Rachel Browster skriver om hur USA:s nuvarande agerande hotar organisationen:

A U.S. trade team is in China this week to discuss the countries’ trade disputes and the U.S. threat of $150 billion in sanctions. Dispatching Treasury Secretary Steven Mnuchin, Commerce Secretary Wilbur Ross, U.S. Trade Representative Robert E. Lighthizer, White House trade adviser Peter Navarro and White House economic adviser Larry Kudlow is a high-powered diplomatic move — and a departure from the past 20 years of trade practice, which focused on the multilateral and legal adjudication of disputes at the World Trade Organization (WTO) in Geneva.

The fact that these talks are bilateral — and in Beijing — heralds a broader question of the WTO’s future as a meaningful constraint on countries’ trading practices, and a core institution of the international legal order.

The Trump administration has dealt three hard blows to the WTO thus far. As a major global economic power whose interests increasingly are not served by the WTO’s trade rules, China is paying close attention to how the U.S.-WTO relationship evolves.

(—)

China may see U.S. trade actions as an opening to reshape the WTO. Unlike other major developed economic powers (the United States, the European Union and Japan), the WTO’s rules often do not fit China’s model of economic growth.

(—)

With two of the world’s major economic powers making unilateral decisions on trade matters, the WTO’s ability to moderate countries’ trade policy would be fundamentally undermined. At a minimum, the real threat of trade wars through unilateral retaliation and escalating counter-retaliation, which the WTO prevents, would return.

At the extreme, this may lead to a two-track international trade system in the future, in which major economies make their own rules and settle their own disputes while WTO laws apply only to those who do not have the economic power to demand otherwise.”

2018-05-01

Sydöstran skriver på ledarplats om att handelsminister Ann Linde förstamajtalade i Blekinge:

”Tisdagens förstamajtåg och förstamajtal i landet blev ett avstamp för arbetarrörelsens valrörelse i år. Det blev ett fint demonstrationsväder och handelsminister Ann Linde höll ett klassiskt långt förstamajtal i Karlskrona och Karlshamn.

Som handelsminister lyfte hon fram betydelsen av frihandel och en fortsatt stark svensk exportindustri. Det går bra för Sverige eftersom det går bra för svensk exportindustri och Blekinge ligger högst i exportstatistiken i landet.

Industrilänet Blekinge är en vinnare och det tål att upprepas att Blekinge med sina hamnar och färjelinjer som ligger vänt ut mot växande exportmarknader kräver bättre kommunikationer. Det hade varit bra om Ann Linde hade gett besked om bygget av Sydostlänken mellan Olofström och Blekinge kustbana. Att inte bygga den är direkt industrifientligt och exporthämmande. Det måste ett stort regeringsbärande arbetarparti inse.”

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Det bästa i livet (och EU) är gratis

Det bästa med EU är den fria rörligheten, den inre marknaden och unionens frihandelsavtal. Och detta är i stort sett gratis. Sveriges avgift till EU kommer att gå upp kring 15 miljarder (35 procent) på grund av att britterna lämnar unionen och därmed...

Det bästa i livet (och EU) är gratis

Det bästa med EU är den fria rörligheten, den inre marknaden och unionens frihandelsavtal. Och detta är i stort sett gratis.

Sveriges avgift till EU kommer att gå upp kring 15 miljarder (35 procent) på grund av att britterna lämnar unionen och därmed inte längre kommer att betala något. De kvarvarande länderna kommer att dela på bördan. Den svenska hållningen är att avgiften inte bör höjas eller i vilket fall hållas nere. Tappet skall i stället hanteras genom besparingar.

Frida Wallnor skriver på ledarplats i DI:

”Stefan Löfven vill att storleken på EU-budgeten ska minska, att vår EU-avgift ska hållas nere samt att EU-rabatten ska bevaras (cirka 6 miljarder per år). Finansminister Magdalena Andersson har dessutom otaliga gånger hörts upprepa frasen ”vi är snålast i EU”.

Det kan förvisso låta som en sund inställning. Problemet är att Sverige sticker ut med den här hållningen. Majoriteten av medlemsländerna har låtit meddela att man är beredda att betala mer. Det gäller exempelvis Finland, Tyskland och Frankrike.

Det gäller även Estland, där president Kersti Kaljulaid motiverade ställningstagandet med de många gemensamma utmaningar som EU-länderna står inför framöver.

Det är en beundransvärt offensiv inställning som signalerar en vilja att påverka framtidens EU.

Självklart är det inget självändamål att betala mer. Men detta är ändå vår viktigaste utrikespolitiska arena. För ett icke-euro-land som Sverige är ”snålast i EU” knappast en slogan som kommer att ge oss mer inflytande i Bryssel. Tvärtom.

Dessvärre tycks den här bakåtsträvande EU-attityden delas även av Moderaterna. Men i stället för att ständigt tala om hur mycket mer Sverige kan få betala vore det uppfriskande att höra svenska politiker tala om vad vi faktiskt får för pengarna.

Sverige är exempelvis ett av de länder som tjänar allra mest på EU:s inre marknad med våra internationella företag. Vi får även ta del av resultatet från det Bryssel-maskineri som i imponerande takt förhandlar fram handelsavtal med världens länder, vilket den svenska exportberoende ekonomin gynnas av i stor utsträckning.”

Frihandelsbloggen har ingen uppfattning i kärnfrågan om avgiften.

Men när det gäller den inre marknaden och EU:s frihandelsavtal med andra länder och delar av världen är dessa två faktorer närmast gratis. Det finns förstås en del administrationskostnader, men de bärs i huvudsak av de företag som importerar och exporterar snarare än av EU:s skattebetalare.

Det är det fina med frihandel. Den kostar inte. Den ger vinst.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Visa flera posten