Handelsmotstånd på rena fantasier

Skiftet.org är uppföljaren till vänstersajten Alliansfritt.

De publicerar osorterade nyheter och kommentarer med någon form av vänstervinkel.

En av deras kampanjer är mot TTIP.

I stort sett inget av deras påståenden stämmer. ”I stort sett” är mest en gardering från min sida. Jag har inte hittat något som stämmer mer än rena trivialiteter, men kan inte garantera att de inte fått med ett eller annat korrekt fakta av större relevans för hur TTIP-avtalet skall bedömas.

Låt oss gå igenom deras påståenden:

1. ”Just nu förhandlas det transatlantiska handelsavtalet, TTIP, mellan USA och EU. De säger att målet är att underlätta för företag att etablera sig på nya marknader och skapa fler jobb. Det låter nästan för bra för att vara sant. Det är det också.”

Inledningen stämmer. TTIP-avtalet förhandlas faktiskt nu, mellan EU och USA. Däremot är det fel att avtalet inte kommer att under underlätta investeringar och nya jobb. All erfarenhet av ökad handel är att det leder till investeringar och jobb, men mest till ökad tillväxt och lägre priser. Det finns en debatt om nivåerna, men ingen seriös bedömare förnekar att TTIP-avtalet kommer att ha positiva effekter på den ekonomiska utvecklingen.

2. ”Risken med avtalet är att det bara underlättar för företagen att göra vinster genom miljöfarlig skiffergas, klorbadad kyckling, genetiskt modifierade livsmedel och ett försvagat dataskydd. Inget av detta har vi haft något att säga till om och därför hotar det demokratin i Europa.”

Stämmer inte. Det som är förbjudet inom EU kommer att fortsätta vara det (detta gäller även USA). TTIP-avtalet tar inte över lag. Om avtalet och lagen krockar är det ett problem för avtalet, inte för lagen. Olja och gas påverkas inte. Det är tillåtet att importera amerikanskt kol, gas och olja även i dag. Frågan är mest om USA vill sälja sin gas.

Det TTIP-motståndarna verkar glömma är att vi har handel mellan EU och USA i dag. Det är några få produkter som är helt förbjudna.

Påståendet om att ”detta har vi haft något att säga till om och därför hotar det demokratin i Europa” är en ren lögn. Det finns en instruktion till TTIP-förhandlarna, deras mandat, som säger exakt vilka målen med förhandlingarna är.  Därefter kommer EU-parlamentet att godkänna eller förkasta det färdiga avtalet som då kommer att vara offentligt och kunna debatteras. Det finna alltså inget stadium i TTIP-processen där EU:s demokratiskt valda politiker inte på ena eller andra sättet inte varit delaktiga.

3. ”Det värsta för Sverige är att TTIP kan innebära att företag kan stämma svenska folket på obegränsade summor pengar. Hur då? Jo, om TTIP går igenom kan företag som ser sina vinster hotade av regleringar så som vinstbegränsning i välfärden, hårdare miljökrav och anständiga villkor för arbetare stämma oss på stora belopp.”

Detta är ytterligare en total lögn. Det kommer inte att kunna ske. Ingen företag kommer att vara garanterade att allmänna villkor när det gäller arbetsrätt, offentlig tjänsteproduktion eller miljö inte förändras. Det finns tusentals frihandelsavtal i världen utan att detta någonsin har skett.

Företag kommer förmodligen att vara skyddade från expropriation (det vill säga att staten bara tar företaget), från att diskrimineras och från att stater bara ändrar avtalsvillkor mellan sig och företag. Men att staten måste hålla ingångna avtal är inget nytt. Så har det varit i de flesta västländer sedan åtminstone 1800-talet.

När svenska Vattenfall stämmer tyska staten för att den panikstänger kärnkraften beror det inte på att de har räknat med vinster i största allmänhet. Det beror på att Vattenfall varit samarbetspartner till tyska staten i att producera el som Tyskland är beroende av. Den tyska ”elmarknaden” är ingen marknad utan en sorts planekonomi där allt är detaljreglerat av myndigheterna. Så är det även i Sverige. Barsebäcks ägare kompenserades när staten tvingade dem att stänga kraftverket.

4. TTIP urholkar demokratin och rättsstaten: Utländska företag kan i framtiden stämma stater i slutna domstolar, så kallade skiljedomstolar. Förfarandet kallas Investor-state dispute settlement, ISDS. Det kan leda till höga skadestånd om stater stiftar lagar som hindrar ett företag från att gör vinst på en viss marknad. Dessa slutna domstolar består av tre välbetalda affärsjurister som ena dagen kan vara på folkets sida och nästa på företagens.”

Beskrivningen av investerarskyddet (ISDS) som någon form av diversehandel för stämningar är helt och hållet felaktig. Skiljedomsinstituten (det som ovan kallas ”slutna domstolar”) står under offentlig kontroll och har varit standardförfarande i decennier. Dessutom kan de naturligtvis inte döma hur som helst. De kommer att döma efter vad som står i TTIP-avtalet som är demokratiskt beslutat. Det skulle även offentliga domstolar göra.

En bra beskrivning av hur systemet med skiljedom fungerar här och här.

Och som sagt. Det handlar inte om att företag är garanterade vinst. Bara om att exempelvis slippa exproprieras eller diskrimineras.

5. ”TTIP öppnar dörren för tvångsprivatisering: Avtalet ska göra det lättare för företag att göra vinster på bekostnad av den allmänna vattenförsörjningen, vård, skola och omsorg. Företag som Attendo skulle genom TTIP kunna stämma svenska staten för att man hindras att ta ut vinster ur välfärden. Det sätter företagens vinster framför förnuft och folkets vilja.”

Detta är en mycket märklig uppfattning. Vad har överhuvud taget ”den allmänna vattenförsörjningen” med frihandel mellan EU och USA att göra? Och att TTIP skulle medge företag att stämma staten för eventuella uteblivna vinster från offentlig tjänsteproduktion är rena fantasier.

”Tvångsprivatisering” är också en intressant term. Här tänker sig uppenbarligen författaren till texten att någon del av frihandelsavtalet mellan EU och USA skall innehålla någon skrivning som ger amerikanska företag rätt kräva att få köpa kommunala vattenverk…

6. ”TTIP äventyrar vår hälsa: Vad som är tillåtet i USA, skulle bli lagligt i EU – vilket skulle öppna upp för fracking [6], genetiskt modifierade livsmedel och hormonbehandlat kött. Småskaligt jordbruk kommer försvagas och livsmedelsindustrin får ännu mer makt.”

Återigen ett helt felaktigt påstående. TTIP-avtalet gör inte att det som är ”tillåtet i USA, skulle bli lagligt i EU”. Varken fracking eller vapenlagarna i Texas kommer att behöva införas i EU. Inte heller GMO-livsmedel eller hormonbehandlat kött.

7. ”TTIP är praktiskt taget oåterkalleligt: När avtalet en gång har skrivits under kan folkvalda politiker i enskilda länder inte länge förändra avtalet. För att kunna göra en förändring i avtalet krävs det att alla avtalsslutande parter kan komma överens. Sverige skulle ensamt inte kunna ta sig ur avtalet, eftersom det är EU som ingår avtalet. ”

En mycket märklig text. Att EU ingår avtalet är knappast förvånande. Vi har redan för ett par decennier sedan lämnat vår handelspolitik till EU. Det är ju lite besvärligt att ha en inre marknad om alla länder som ingår driver sin egen handelspolitik. Hittills förefaller detta inte ha lett till några problem.

Sammantaget är texten om TTIP felaktig i alla väsentliga delar.  Skiftet.org baserar sin motvilja mot TTIP på rena fantasier från början till slut.

 

 

Kommentarer

Kimoktober 22, 2014
Hej Det skulle vara intressant att höra dina kommentarer kring detta: http://www.independent.co.uk/news/business/analysis-and-features/big-tobacco-puts-countries-on-trial-as-concerns-over-ttip-deals-mount-9807478.html

Frihandel i media vecka 30

2017-07-27 Christofer Fjellner skriver på debattplats i VLT att miljöpartiernas motstånd mot frihandel skadar världens fattigaste: "Europas handel med världens fattiga regleras i EU:s allmänna preferenssystem GSP. Det innebär att EU ensidigt river tullmu...

Frihandel i media vecka 30

2017-07-27

Christofer Fjellner skriver på debattplats i VLT att miljöpartiernas motstånd mot frihandel skadar världens fattigaste:

”Europas handel med världens fattiga regleras i EU:s allmänna preferenssystem GSP. Det innebär att EU ensidigt river tullmurarna mot några av världens fattigaste länder. Det enda de behöver göra för att exportera tullfritt till Europa är att skriva under och genomföra 27 FN-konventioner där de lovar att respektera grundläggande skydd av miljö, arbetsrätt och skydd av människors hälsa. Det är ett vackert samspel mellan handel, mänskliga rättigheter, miljöskydd och utveckling.

Men MP gillar inte handel. Varje gång vi röstar om att sänka tullar för världens fattiga hittar de en ursäkt att rösta emot att riva EU:s tullmurar och för att cementera fattigdomen i några av världens fattigaste länder.

Bolivia, Ecuador, Mocambique, Ghana och Peru är bara några av de länder MP tycker ska betala tullar när de exporterar till EU. Det spelar inte ens roll att länderna själva vill ha detta. När Europaparlamentet röstade om att sänka tullarna mot Burma röstade både MP och V emot, trots att Nobelpristagaren och människorättskämpen Aung San Suu Kyi vädjade till Europaparlamentet att hjälpa landet och sänka tullarna.

Samma sak när vi röstade om att ge tio utvecklingsländer, däribland Pakistan, sänkta tullar i utbyte mot att de åtar sig att implementera de 27 FN-konventionerna. V och MP röstade emot tullsänkningarna trots att Malala, den pakistanska skolflickan och Nobelpristagaren, vädjade till dem om att sänka tullarna. Det är ingenting annat än unken nykolonialism.

För den som gör gällande att en röst på MP vore en röst för världens utveckling mot det bättre står verkligheten i kontrast. Nej, för den som vill hjälpa världens fattigaste länder finns bara en slutsats att dra av detta: Att aldrig rösta på Miljöpartiet.”

Från ö till ö. Washington Post gör ett nedslag i Europa (eller i Australien) och skriver om Boris Johnsons besök för att puffa för ett frihandelsavtal:

”SYDNEY — British Foreign Secretary Boris Johnson said on Thursday that he supports a proposed free trade agreement between the United Kingdom and Australia, as his country looks to strengthen its relationships with allies ahead of its departure from the European Union.

Johnson and his Australian counterpart, Foreign Minister Julie Bishop, announced the two nations would boost trade, intelligence-sharing and military ties following an annual meeting in Sydney that included the defense ministers of both countries.

“As we go through the process of leaving the arrangements of the European Union, we are going to widen our horizons and work even more closely,” Johnson told reporters. “We have today reaffirmed our shared goal of concluding a free trade agreement as soon as possible after we leave the EU.”

Johnson, who had advocated for Britain’s EU departure, said any deal would include an “open and generous” visa regime for Australians looking to travel to the U.K.

“What we will be able to do once we take back control of our immigration arrangements is to have a system that is fair,” he said. “We want to welcome talented Australians.”

The ministers were short on specifics over what impact a trade deal would have, though Johnson did have an answer for a British journalist who asked whether it would result in cheaper Australian wine for Britons.

“Never mind Australian wine, which is, of course, delicious,” Johnson said. “There are tariffs on Scotch whisky in this country which seem to me to amount to a cruel deprivation of the Australian people of Scotch whisky at the price they could have it. I merely throw it out there. Whereas I don’t think we have any tariffs at all on, for instance, Bundaberg Rum.”

2017-07-24

Mycket bra av professor Lars Calmfors i DN (bakom betalvägg) om varför Trump har fel om handelsbalansen:

”Ett av Donald Trumps återkommande teman är att frihandel har missgynnat USA därför att man inte konkurrerar på lika villkor med andra länder. Enligt hans resonemang har det inneburit större import än export och därför underskott i bytesbalansen. Därmed ”dräneras USA på pengar och jobb” vilket sägs försvaga landet. Trumps recept mot det är en protektionistisk handelspolitik.

Trumps argument kan vara bestickande. Men de är i själva verket grovt missvisande. Det krävs emellertid en djupare analys för att se felen.

För det första behöver det inte vara negativt för ett land med bytesbalansunderskott. Innebörden är visserligen att landets finansiella nettoförmögenhet minskar. Men att som USA låna av omvärlden kan vara rationellt om det sker till låga räntor och finansierar investeringar som ger hög framtida avkastning.

För det andra har de flesta ekonomiskt utvecklade länder ungefär lika liberala handelsregler som USA.

För det tredje har handelspolitik enligt vedertagen nationalekonomisk teori mycket liten påverkan på bytesbalansen. Den dominerande posten i den är nettoexporten, alltså skillnaden mellan export och import. Ett lands nettoexport är definitionsmässigt också lika med skillnaden mellan dess produktion och förbrukning av varor och tjänster. Därav följer att nettoexporten även är lika med skillnaden mellan sparande och investeringar. Ett land som USA med bytesbalansunderskott sparar alltså mindre än det investerar.

Omfattningen av sparande och investeringar är resultatet av grundläggande beslut som tas av hushåll, företag och offentlig sektor. Bytesbalanssaldot påverkas därför bara om de faktorer som styr dessa beslut ändras. Det kan gälla medborgarnas incitament att spara inför pensionering, företagens avkastning på investeringar och politiska önskemål om skattesänkningar eller offentliga utgiftsökningar.

Anta att USA skulle höja importtullarna. Den direkta effekten blir lägre import. Men då minskar utbudet av dollar på valutamarknaden eftersom andra länders exportörer får mindre dollarinkomster att växla till sina nationella valutor. Därför stiger dollarn i värde. USA:s export blir då dyrare och faller. Eftersom tullarna inte har någon större effekt på drivkrafterna för sparande och investeringar, kan dollarkursen antas stiga så mycket att bytesbalanssaldot förblir ungefär oförändrat. Den främsta effekten är således att både import och export minskar. Detta teoretiska resonemang stöds av att det inte finns något samband mellan omfattningen av handelshinder och bytesbalanssaldot när man jämför länder.

Den politik som Trump vill föra kommer i själva verket att leda till större bytesbalansunderskott. Förslagen om lägre skatter och högre offentliga utgifter för försvar och infrastrukturinvesteringar innebär nämligen större federala budgetunderskott. Dessa skulle minska det totala sparandet i landet i förhållande till investeringarna.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Britterna för frihandel, men det lär inte kompensera för Brexit

Brittiska regeringens hållning i frihandelsfrågor är tydlig. Här en artikel av handelsminister Liam Fox i Wall Street Journal där han tydligt deklarerar sitt stöd för internationell handel. Artikeln innehåller ingenting om "fair trade" eller andra om...

Britterna för frihandel, men det lär inte kompensera för Brexit

Brittiska regeringens hållning i frihandelsfrågor är tydlig. Här en artikel av handelsminister Liam Fox i Wall Street Journal där han tydligt deklarerar sitt stöd för internationell handel. Artikeln innehåller ingenting om ”fair trade” eller andra omskrivningar för protektionism.

”The principles of free trade have underpinned the institutions, rules and alliances that rebuilt the postwar world. They facilitated the fall of Soviet communism. They ushered in 70 years of global prosperity, raising the living standards of hundreds of millions of people. As the United Kingdom looks ahead to a new era of trade and a future outside the European Union, we’ll be strengthening ties around the world—especially with our top trading partner and greatest ally, the U.S.

The British government has set up working groups and high-level dialogues in 10 countries that are key trade partners. Our goal is to explore the best ways of improving our trade and investment relationships. On Monday, I will visit my American counterpart, U.S. Trade Representative Robert Lighthizer, for the first meeting of the U.S.-U.K. trade and investment working group. We have two main aims. First, to give businesses on both sides of the Atlantic certainty and confidence. Second, to provide commercial continuity as the U.K. charts a course outside the EU.

The U.K. is prohibited from signing any formal free-trade agreement while we retain EU membership, but we are laying the groundwork for a potential deal with our closest international partners, identifying areas where we could broaden cooperation and remove barriers to trade.”

Det understryker att motiven bakom folkomröstningsbeslutet att lämna EU inte har med de protektionistiska strömningarna i USA att göra. Inte heller med den vänsteragenda som ligger bakom motståndet mot TTIP och CETA. Brexit kan förmodligen inte ens förklaras av en allmän trend mot globalisering utan av en kombination av britternas motvilja mot att styras från Bryssel och viss främlingsfientlighet.

I efterhand är det lätt att se att någon global protektionistisk trend förmodligen inte existerade. I USA var trenden ett resultat av två presidentkandidaters okunskap (Trump, Sanders) som tvingade med Clinton på vagnen. I EU var det en liten men välorganiserad vänsterrörelse (till stor del betald av offentliga bidrag på statlig och EU-nivå) som effektivt lyckades mobilisera kring ett par-tre myter om frihandel av handelsavtal.

Tyvärr kommer det säkert visa sig att britternas ambitioner — oavsett om de infrias eller inte — knappast kompenserar för de problem på handelsområdet som Brexit kommer att medföra.

Handel sker alltid i huvudsak mellan grannländer. Även om de stora globala handelsströmmarna imponerar och inspirerar genom sina volymer, enorma fraktskepp, hamnanläggningar och logistiska utmaningar sker huvuddelen av den globala handeln över kortare sträckor men där en nationsgräns passeras.

Britterna ställer till problem för handeln mellan sig och sina viktigaste handelspartners. Det kan knappast kompenseras genom aldrig så bra avtal med Australien eller Ghana.

Någon lär ha sagt att det enda som är värre än att inte få som man vill, är att få som man vill. Kanske har Trump och Brexit lett till att många som varit lockade av populism, enkla lösningar, grova tillmälen och politik baserad på enbart okunnighet och slagord blivit mindre entusiastiska.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Frihandel i media vecka 29

2017-07-20 Martin Liby Alonso på DN:s ledarsida listar allt han tycker illa om med Trump och republikanerna. Motståndet mot NAFTA, TTIP och TPP kommer med på en kant: "Det är lätt att bli bedrövad när man ser utvecklingen i USA sedan Donald Trump flytta...

Frihandel i media vecka 29

2017-07-20

Martin Liby Alonso på DN:s ledarsida listar allt han tycker illa om med Trump och republikanerna. Motståndet mot NAFTA, TTIP och TPP kommer med på en kant:

”Det är lätt att bli bedrövad när man ser utvecklingen i USA sedan Donald Trump flyttade in i Vita huset för ett halvår sedan. Supermakten har dragit sig ur Parisavtalet om klimatet samtidigt som diverse frihandelsförhandlingar har lämnats (TPP), lagts på is (TTIP) eller ska göras om (Nafta).

(—)

Den amerikanska högern är traditionellt frihandelsvänlig. TPP:s och Naftas belackare har framför allt funnits i det till fackföreningarna närstående Demokraterna.”

2017-07-19

Lite ljusning i det allmänna mörkret kring Turkiet. Frihandelsavtal mellan Thailand och Turkiet: 

”Turkey and Thailand, in the presence of Economy Minister Nihat Zeybekci and Thai Commerce Minister Apiradi Tantraporn, yesterday signed a declaration in Ankara to start negotiations for a free trade agreement.

Speaking at the signing ceremony, Zeybekci underscored that the agreement with Thailand will increase bilateral trade between the two countries by 40 percent.

He said that the first phase of the agreement negotiations would only cover goods trade and will gradually be expanded to cover other sectors.

”The first stage of the agreement will cover merchandise trade while investments, services and electronic commerce will be incorporated in the free trade agreement in the next stage,” he said.

Stating that Turkey, besides the European Union and customs union, has signed free trade agreements or preferential trade agreements with a number of countries in the region, Zeybekci said, ”We aim to move this perspective toward Asian and far east Asian countries.”

He pointed out that similar free trade agreements with South Korea and Malaysia have already come into force and an agreement with Singapore was waiting for approval. In addition, negotiations with Japan, Indonesia, and Vietnam were also in progress, he confirmed. Mentioning the possible effects of the free trade agreement, Zeybekci said, ”According to our impact analysis, exports between both countries will rise by 40 percent.”

He added that the two ministers have set a joint target to double the trade volume between the countries within three years of the free trade agreement coming into force.

Pointing out that there was a one-to-nine trade deficit against Turkey in its mutual trade with Thailand, Zeybekci said that this was not sustainable and emphasized on striking a balance.”

2017-07-14

Kommunistiska Partiets organ Proletären har ett visst underhållningsvärde och är en pålitlig producent av paranoida vanföreställningar:

”Den japanske premiärministern Shinzo Abe förärade Sverige med ett statsbesök i början av juli. Abe träffade sin kollega Lövfen och enligt hovreportrarna på SVT var det ett trevligt möte. Hade journalisterna gjort sitt jobb hade de frågat om det nya handelsavtalet JEFTA som håller på att förhandlas fram mellan EU och Japan, men om det var det självklart knäpptyst.

Liksom sina kritiserade föregångare TTIP och CETA har JEFTA förhandlats fram i största hemlighet. Förhandlingarna har pågått i fyra år men först nu börjar dokument läcka ut. EU-eliterna verkar ha lärt sig av de stora protesterna mot TTIP och hållit förhandlingarna med Japan ännu hemligare.

Innehållet som ska undanhållas offentlig debatt är skrämmande likt de tidigare avtalen. Det handlar om ytterligare avregleringar, och förstärkning av ett så kallat investeringsskydd.

Det ska garantera transnationella företags vinster om de påverkas negativt av ett lands lagar – till exempel lagar och regler för arbetsrätt. Tvister mellan företag och stater ska avgöras av en internationell domstol utan offentlig insyn. Investeringsskyddet utgör alltså en juridisk gräddfil för de transnationella storföretagen.

Att döma av det som framkommit hittills är JEFTA-avtalet om möjligt ännu värre och går längre i att ge storföretagen lagstadgad rätt till avreglerade marknader och rätt till att kunna stämma stater för uteblivna vinster.

För de svenska skogskapitalisterna hägrar större profiter då Japan är världens största importör av timmer. Skogsavverkningens negativa inverkan på klimatet får inte stå i vägen för affärerna slår JEFTA-avtalet fast.

Avtalet ska också ses i ljuset av de alltmer uppenbara slitningarna mellan delar inom framförallt Tysklands och Frankrikes borgarklasser i förhållande till USA. För ett år sedan strandade förhandlingarna mellan EU och USA om TTIP-avtalet. ”Förhandlingarna med USA har i praktiken havererat, eftersom vi som européer naturligtvis inte kan underkasta oss de amerikanska kraven”, sa Tysklands vice förbundskansler och ekonomiminister Sigmar Gabriel då.

Det blir tydligt att Tysklands motstånd mot TTIP inte handlade om själva innehållet utan om maktförhållandet mellan det US-amerikanska och tyska kapitalet. När det gäller förhållandet mellan Japan och EU är det mer jämlikt och då går det bra.”

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Uppmarschen inför NAFTA-omförhandlingen har börjat

North American Free Trade Agreement, NAFTA, kommer att omförhandlas de kommande åren. Det är i sig inte dramatiskt. Avtalet är 25 år gammalt och rätt mycket har hänt sedan det antogs. Oron skapas av att Trump har en tydlig protektionistisk agenda. Amerik...

Uppmarschen inför NAFTA-omförhandlingen har börjat

North American Free Trade Agreement, NAFTA, kommer att omförhandlas de kommande åren. Det är i sig inte dramatiskt. Avtalet är 25 år gammalt och rätt mycket har hänt sedan det antogs. Oron skapas av att Trump har en tydlig protektionistisk agenda. Amerikanska företagare är dock nöjda med avtalet som det är i dag.

Nästa måndag förväntas USA:s regering offentliggöra sitt bud inför omförhandlingen av NAFTA, och senast den 16 augusti kommer förhandlingarna om ett nytt avtal att påbörjas.

En ny undersökning publicerad av kanadensiska The Globe and Mail visar att amerikanska företag i huvudsak är nöjda med NAFTA:

”A new Nanos survey found that 54 per cent of U.S. businesses think the country’s economy is in a better position because of free trade with Canada, while 15 per cent believe it is worse off, 17 per cent believe there has been no impact and 14 per cent are unsure.”

Det finns dock regionala skillnader. Företag är mer positiva till NAFTA ju närmare Kanada de befinner sig.

”Regionally speaking, surveyed businesses in the northeastern United States had the most positive impression of free trade with Canada, with 59 per cent saying the U.S. economy is better off because of it. Nearly 57 per cent of surveyed businesses in the southern United States had a positive impression of free trade with their northern neighbour, followed by the Western United States at 52 per cent and Midwest at 46 per cent.”

Kanadas premiärminister Justin Trudeaud kämpar för att behålla så mycket frihandel som möjligt i det kommande avtalet, medan Trump-administrationens linje är otydlig:

”The survey comes as North American leaders prepare to renegotiate the 1994 trade agreement. Speaking to a gathering of 31 U.S. governors in Rhode Island last Friday, Prime Minister Justin Trudeau urged state leaders to prevent a resurgence of protectionism.

“Such policies kill growth. And that hurts the very workers these measures are nominally intended to protect. Once we travel down that road, it can quickly become a cycle of tit for tat, a race to the bottom, where all sides lose,” Mr. Trudeau said, adding that he looks forward to renegotiating the agreement “as soon as possible.”

The Trump administration has sent mixed messages on its approach to rewriting NAFTA. In the 2016 election campaign, Mr. Trump promised to tear up the agreement if he didn’t get a better deal for U.S. workers; he has since assured Mr. Trudeau that he is only seeking tweaks to the agreement. Speaking on Friday in Rhode Island, U.S. Vice-President Mike Pence said the renegotiation would be a “win-win-win” for all three partner countries.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Frihandel i media vecka 26, 27 och 28

2017-07-13 Tidningen ETC skriver om frihandelsavtalet mellan EU och Japan att det är "Lika illa som TTIP": "EU-parlamentarikern Max Andersson (MP) är orolig över att avtalet kommer ge företag möjlighet att stämma stater som bryter mot avtalets regler. Parte...

Frihandel i media vecka 26, 27 och 28

2017-07-13

Tidningen ETC skriver om frihandelsavtalet mellan EU och Japan att det är ”Lika illa som TTIP”:

”EU-parlamentarikern Max Andersson (MP) är orolig över att avtalet kommer ge företag möjlighet att stämma stater som bryter mot avtalets regler. Parterna är överens om att ett sådant system behövs, men inte om utformningen. Japanerna vill ha ett system med privata tribunaler, utan allmän insyn, kallat ISDS. Detta system är vanligt i existerande avtal och har bland annat använts av Vattenfall för att stämma tyska staten på miljardbelopp efter ett beslut att stänga kärnkraftverk.

Men ISDS-systemet kommer enligt handelskommissionär Cecilia Malmström inte att accepteras i det nya avtalet. Det finns en stark opinion mot systemet i Europa, som växte fram under TTIP-förhandlingarna. Därmed har Cecilia Malmström presenterat ett nytt system med offentliga internationella domstolar, ICS. Hon har också insisterat på att avtalet inte kommer att hindra stater från att till exempel förbättra miljö och arbetsrätt.”

2017-07-12

Tidningen E-handel skriver om ett lite udda svenskt biståndsprojekt för att öka utvecklingsländernas e-handel. Handelsminister Ann Linde (s) intervjuas:

”Sverige skänker årligen två miljarder till olika handelsprojekt världen över.

När Sveriges handelsminister Ann Linde (S) för några veckor sedan tog emot UNCTAD:s generalsekreterare Mukhisa Kituyi under ett besök i Stockholm, passade hon på att meddela att Laos och Myanmar skulle få ett miljonbidrag från Sverige. Det skulle användas till att bygga upp e-handelsmöjligheterna i de båda länderna.

(—)

Tidningen rapporterar att den senaste i raden av insatser är att dra fiberkablar i öriket Tonga, något som förhoppningsvis ska leda till att fler av landets kvinnor lär sig om e-handel och börjar med försäljning på nätet. Detta för att kvinnors småföretagande ska få sig en välbehövlig skjuts.

Bakgrunden till satsningen på just kvinnors e-handlande är att kvinnor i lägre utsträckning än män använder sig av Internet i dag, enligt Linde.

En annan viktig sak för att öka e-handeln i u-länderna är att få bättre frihandelsavtal, menar hon. Det kan till exempel handla om tullfrihet på vissa varor. Totalt satsar EU 13 miljarder euro om året, varav Sveriges två miljarder kronor är en del, på världshandelsorganisationen WTO:s utvecklingsarbete Aid for Trade.”

2017-07-10

Finska Vasabladet skriver liksom Hufvudstadsbladet mycket om handel. Här om att Australien är angelägna om att ge britterna ett frihandelsavtal efter Brexit:

”Australien vill ingå ett frihandelsavtal med Storbritannien strax efter att brexitprocessen är klar.
Facebook Twitter E-post 0 reaktioner 0 kommentarer
Men frihandelsavtalet med EU är ändå högre prioriterat; Australien sluter inget avtal med Storbritannien förrän det mellan EU och Australien är klart.

Australiens premiärminister Malcolm Turnbull berättade om saken efter sitt möte med sin brittiska kollega Theresa May på måndagen.

Storbritannien och Australien idkar redan nu mycket handel med varandra, men Storbritannien vill få ytterligare fart på den. Ministern med ansvar för den brittiska internationella handeln Liam Fox ska besöka Australien under de närmaste månaderna.”

2017-07-07

EU vill se handling från Trump skriver Västerbottenskuriren med anledning av G20-mötet förra helgen:

”EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk är optimistisk efter att ha lyssnat till Donald Trumps tal i Polen i går. USA:s president talade visserligen mest ganska svepande om västerländska ideal som förenar, men undvek åtminstone att uttala något som riskerar att ytterligare öka den växande klyftan över Atlanten.

– Vi hörde överraskande positiva ord från Trump i går. Vi har väntat länge på att få höra det, säger Tusk på EU-ledarnas presskonferens inför G20-mötet i Hamburg.

– President Trump sade i går att ord är enkla men att det är handling som betyder något. Och den första chansen att visa det är här och nu i Hamburg.

Samtidigt får dock Trump också en varning från EU-ledarna.

– Om USA inför tullar på europeisk stålimport så är EU redo att reagera omedelbart, säger EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på samma presskonferens.

– I dag är det inte läge att gå tillbaka till protektionism. Det är inte den rätta vägen. Den rätta vägen visade vi i går i Bryssel, förklarar Juncker med hänvisning till den principöverenskommelse som gjorts med Japan om ett frihandelsavtal.”

2017-07-07

Mer ETC. Tidningen rapporterar inkännande inför vänsterns planerade kravaller och vandalisering av Hamburg med G20 mötet som förevändning:

”Över 100 000 människor väntas delta i en massdemonstration mot Trump, Putin, Erdogan och övriga regeringschefer från G20-länderna. Att så många sluter upp för att protestera mot ett toppmöte för tankarna till antiglobaliseringsrörelsens höjdpunkt kring millenieskiftet.

Flera av de senaste årens stora möten i Europa har förlagts till mindre orter. Den här gången sker mötet mitt inne i Hamburg med två miljoner invånare och en stark protestkultur. Dessutom direkt intill de traditionellt alternativa kvarteren – något som provocerat lokala vänstergrupper.

– Jag tror att allt hänger samman. TTIP, CETA, välkomstkulturen under 2015 och nu G20. Det har skapat en ny våg av politisk aktivism även bland folk som tidigare inte gick ut på gatan, säger Judith Amler från Attac vars medlemmar har kommit från hela Tyskland.”

 

2017-07-04

Om inte handelsfrågorna var representerade på politikerveckan i Visby var Brexit desto mer uppmärksammat med en rad seminarier. Affärsvärlden intervjuar Ann Linde om Brexit:

”Britterna har redan ”checkat ut” från EU och Sverige kan därmed inte längre luta sig mot Storbritannien i EU-sammanhang. Det sade Ann Linde, EU- och handelsminister, vid ett seminarium i Visby på tisdagen.

Hon konstaterade att brexit-förhandlingarna har inletts och att den svenska regeringen har tillsatt utredningar om hur Sverige ska förhålla sig till ett EU utan britterna.

Just nu är det endast rättigheterna för EU-medborgare som bor i Storbritannien och vice versa som är uppe på förhandlingsbordet och enligt ministern är detta en mycket komplex fråga, som rör många områden.”

2017-07-28

Frihandel i Media slutar i dur med den äldsta nyheten. Europaportalen citerar tyska Die Zeit om att Wilbur Ross och Angela Merkel i slutet av Juni enades om att TTIP (eller någon som kan likna TTIP) skall förverkligas:

”Bundeskanzlerin Angela Merkel (CDU) und US-Handelsminister Wilbur Ross wollen einen neuen Anlauf für das europäisch-amerikanische Freihandelsabkommen TTIP starten. Sie spreche sich ”eindeutig dafür aus, auch mit den Vereinigten Staaten von Amerika ein solches Abkommen zu verhandeln”, sagte Merkel auf einer Veranstaltung des CDU-Wirtschaftsrats. Nur mit einem solchen Abkommen könne man viele der Probleme lösen. Dazu gehörten unter anderem die Fragen, was fairer Handel sei, wie Reziprozität aussehe und welche Handelshemmnisse es neben Zöllen gebe, sagte Merkel.

US-Handelsminister Ross sagte in einer Videonachricht auf der selben CDU-Veranstaltung, die USA hätten nicht vor, sich von TTIP abzuwenden. Er kritisierte, dass die EU Verträge mit Mexiko und Kanada geschlossen habe, aber nicht mit dem USA. ”Im Freihandel ist es nicht sinnvoll, dass ein Land das ertragen muss”, sagte er.”

 

”Sen kommer frågan om hur mycket britterna ska betala, sen kommer frågan om Irland och hur gränsen ska se ut”, fyllde hon på.

Först därefter kan vi börja tala om hur ett frihandelsavtal kan se ut. Tiden är kort och är inget avtal klart i tid slår WTO-avtalet med alla tullar till.

”Det är stora pengar det handlar om. Att Storbritannien lämnar är inte bra för någon”, sade hon.

Ann Linde sade att hon hoppats på en mjukt brexit, men att brittiske brexit-ministern gjort klart att det inte finns en chans till det.

”Jag tror att det är hans ord vi ska koncentrera oss på”, sade hon.

Enligt henne är det viktigaste nu att försöka förbättra den inre marknaden och se till att EU blir duktiga på frihandelsavtal. Hon hoppas att det nya avtalet mellan EU och Japan kommer att få klartecken.

Enligt Ann Linde ”står det och väger nu”, mellan protektionism och ökad öppenhet i EU.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Ostar dit och bilar hit i ett avtal utan val

Med vänner som Trump behöver protektionismen inga fiender. Snabbheten med vilket det nya frihandelsavtalet mellan EU och Japan tagits fram är en direkt reaktion på USA:s ändrade inställning. Tillsammans med CETA innebär avtalet att frihandeln tar ett st...

Ostar dit och bilar hit i ett avtal utan val

Med vänner som Trump behöver protektionismen inga fiender. Snabbheten med vilket det nya frihandelsavtalet mellan EU och Japan tagits fram är en direkt reaktion på USA:s ändrade inställning. Tillsammans med CETA innebär avtalet att frihandeln tar ett stort steg framåt.

Dags att lära sig en ny förkortning i djungeln av bokstavskombinationer som omger frihandelsavtal i välden: JEEPA,  Japan-EU Economic Partnership Agreement.

Avtalet mellan EU och Japan blev klart i veckan och presenterades i går av Japans utrikesminister Fumio Kishida och EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström. Avtalet började förhandlas redan 2013 men hade inte någon högre prioritet förrän Brexit ställde till problem för japanernas bilexport — England var porten till EU — och Donald Trump gjorde protektionismen en otjänst genom att så tydligt omfamna den.

Att få avtalet mellan EU och Japan klart blev helt enkelt en av de viktigaste handelspolitiska åtgärderna på agendan.

Och nu är det klart. Men som vanligt när det gäller handelsavtal är ingenting egentligen rikigt klart klart när det presenteras.

Avtalet betyder att nästan alla tullar försvinner mellan Japan och EU. De är hyggligt låga i dag, men det handlar om kring en billion euro som EU:s företag betalar varje år i tullar. Utfasningen sker över maximalt 10 år. Över 200 geografiska indikatorer skyddas. Med Japan är detta mindre känligt än med USA. Japanerna har ganska få varumärken som hänvisar till europeiska ortsnamn eller regioner, medan den amerikanska marknaden har många varumärken med lång historia som bygger på kopplingar till de europeiska migranternas hemländer.

JEEPA är också det första avtal som explicit nämnder Parisavtalet om klimatet.

In i det sista har det funnits kontroverser.

Tullarna på ost har varit en stridsfråga. De försvinner på nästan all ost. När det gäller camenbert — som faktiskt tillverkas i Japan — införs dock en kvot. Japanerna behåller också en stor del av sina komplexa regleringar och stödsystem för mejerivaror.

Tullarna på japanska bilar fasas ut över en period på sju år. De är idag 10 procent vid införsel till EU vilket betyder 20-30 000 kronor för en vanlig medelklassbil, en ansenlig summa. Där ville EU ha en utfasning på 10 år och det finns en klausul som säger att åtgärder kan vidtas om japanernas marknadsandel ökar orimligt fort. Dock förefaller det inte finnas några kriterier för vad det innebär. Inte heller detta är är ovanligt i frihandelsavtal. Man kan inte lösa alla detaljer utan gör en allmän skrivning om att problem skall diskuteras om de uppstår. Här har alltså japanerna gått med på att det är rimligt att européerna uppfattar en för snabb ökning som ett problem som bör diskuteras. Det är en viktig — men förstås inte en särskilt bra — kompromiss. Avsaknaden av konkretisering är inte att avgörande problem.

Avtalet innehåller inte någon tvistelösningsmekanism (ISDS). Japanerna ville inte gå med på att ansluta sig till det system som byggs upp inom EU för att hantera tvister i samband med CETA-avtalet. Dels för att de inte vill ta kostnaden, och dels för att de vill slippa en ordning där den traditionella oberoende skiljedomen reglerad av FN ersätts med statliga system som oundvikligen kommer att politiseras. Detta är ett bakslag för EU som hade hoppats att andra länder skulle ansluta sig till unionens nya system. Men icke förvånande väljer länder att hålla sig till den beprövade metoden med internationell skiljedom enligt internationella avtal som nästan alla världens länder (inklusive Sverige) har skrivit på.

Inte heller inkluderas valfångst och skogsavverkning eller dataflöden. Det sistnämnda var sannolikt den viktigaste punkten som EU:s förhandlare inte fick gehör för. För japaner är det nationella oberoendet en viktigare faktor än det är för EU — ett samarbete vars syfte i hög utsträckning är att ersätta nationellt oberonde med gemensamma lösningar.

Nu återstår en lång ratifieringsprocess i Japans parlament och samtliga EU-länders parlament. I värsta fall blandas även regionala parlament in i beslutsprocessen eftersom vissa EU-länders lagstiftning fungerar så. En orimlighet förvisso; som om Stockholms Läns Landsting skulle kunna fatta avgörande beslut om Sveriges utrikespolitik och avtal på EU-nivå.

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Japan. Behöver mer ost. Foto: Moyan Brenn.

Kommer gammal ost hindra frihandelsavtal Japan-EU på torsdag?

På torsdags, dagen innan G20-mötet startar, planerar Japans premiärminister Shinzo Abe, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och kommissionsordföranden Jean-Claud Juncker träffas och presentera  frihandelsavtalet mellan EU och Japan. Men in i det...

Kommer gammal ost hindra frihandelsavtal Japan-EU på torsdag?

På torsdags, dagen innan G20-mötet startar, planerar Japans premiärminister Shinzo Abe, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och kommissionsordföranden Jean-Claud Juncker träffas och presentera  frihandelsavtalet mellan EU och Japan. Men in i det sista förhandlas det.

Japans utrikeminister Fumio Kishida träffar i morgon, ondsdag, Cecilia Malmström för att lösa de sista knutarna inför torsdagen. Bland annat hotar japanerna med kvoter på vissa sorters europeisk ost för att driva igenom att tullarna på japanska bilar fasas ut på sju år istället för tio. De båda hade träffats i Tokyo redan förra veckan för att komma överens, men lyckades inte lösa de sista knutarna.

Att avtalet kommer på plats är viktigt. Det blir en stark signal till övriga världen — och inte minst USA — om två av världens största ekonomier får ett frihandelsavtal på plats.

I så fall kommer det ske samtidigt som CETA-avtalet mellan EU och Kanada börjar gälla vilket betyder att de senaste årens negativa trend på handelsområdet bryts.

Så det är bara att hålla tummarna för att EU låter oss få köpa japanska bilar en aning billigare och japanska regeringen inte vill begränsa sina medborgares tillgång till god europeisk ost. Europeiska bilarbetarjobb kommer ändå försvinna i takt med att robotiseringen ökar och biltillverkningen blir allt mer rationaliserad. Hur många japaner som arbetar med att tillverka briost är oklart. Men det kan inte vara någon betydande intressgrupp.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Visa flera posten

Nyhetsbrev