EU

EU är definitivt ett frihandelsprojekt både internt och externt. Trots att det finns många frågetecken går utvecklingen mot fler handelsavtal.

EU bör inte tappa det långsiktiga perspektivet på grund av Trump

EU bör inte låta uppmärksamheten styras av Trumps twittrande och kortsiktiga protektionism. Utvecklingen av frihandeln sker genom långsiktiga perspektiv och åtgärder.  Just nu är allt fokus i debatten om handel på Trumps ståltullar och hur EU, Kina och ...

EU bör inte tappa det långsiktiga perspektivet på grund av Trump

EU bör inte låta uppmärksamheten styras av Trumps twittrande och kortsiktiga protektionism. Utvecklingen av frihandeln sker genom långsiktiga perspektiv och åtgärder. 

Just nu är allt fokus i debatten om handel på Trumps ståltullar och hur EU, Kina och andra länder kommer att svara på dessa.

Det är en stor förändring.

För bara ett par år sedan ansåg de flesta att risken för framtida handelskrig var närmast obefintlig. Frihandeln hade massivt stöd bland politiker och ekonomer. Kritiker klagade att frihandeln blivit en religion, höjd över allt ifrågasättande.

Men det finns ett par faktorer som är viktiga för den framtida debatten om handel.

1. Trump är inte för evigt. Även om han väljs om ytterligare en period kommer hans protektionism att kännas allt mindre attraktiv. De positiva effekter av ståltullarna han lovar kommer inte att infrias. Vi kan vara absolut säkra på att några nya stora stålverk med tusentals anställda inte kommer att uppstå i USA. Tvärt om kommer jobb i andra delar av USA:s industri att försvinna. Trump kan nog övertyga sina marginalväljare om att hans politik har fungerat, men ingen annan.

2. USA må vara viktigt, men i hela övriga världen utvecklas frihandeln genom nya stora avtal. Handelskriget är inte ett världskrig utan ett krig där USA står mot resten. USA marginaliseras just nu när det gäller handelspolitik.

Betyder detta att det egentligen inte finns några problem?

Svaret är nej.  Att det tvärt om finns mycket att göra på frihandelsområdet.

För det första behöver WTO:s roll stärkas. På lång sikt är det önskvärt med ett globalt regelverk för handel, snarare än den flora av frihandelsavtal som nu håller på att skapas. Det är en uppgift som kommer ta en eller ett par decennier att genomföra.

För det andra måste EU:s inre marknad utvecklas. En stor del av visionerna och potentialen när det gäller den inre marknaden är inte förverkligade. Även här är tidsperspektivet ett par decennier.

För det tredje måste mer fokus läggas på att underlätta e-handel, informationsöverföring och gränsöverskridande tjänsteproduktion.

För det fjärde bör EU öppna sina gränser mot omvärlden i allt högre utsträckning.

Och för det femte måste mer energi ägnas åt att stoppa och rulla tillbaka den dolda protektionism som ökat de senaste åren.

Utom när det gäller WTO sker goda insatser på alla områden, men fokus och tempo kan ökas. Det gäller att inte tappa det långsiktiga perspektivet därför att Donald Trump kommer med nya tweets dygnet runt. Man kan nämligen anta att Trump gör detta medvetet. Han vet att bästa sättet att hantera en motståndare är att hela tiden komma med nya bud och distraktioner så att motpartens fokus hela tiden splittras och ligger i närtid istället för att göra långsiktiga analyser och planer.

Hittills har han lyckats. EU har varit upptaget av att försöka hitta produkter som motorcyklar, jeans, bourbon och liknade som kan beläggas med avgifter som hämnd för Trumps ståltullar, vilket alldeles uppenbart är slöseri med tid och energi.

Sverige kan göra en insats genom att Cecilia Malmström är handelskommissionär och har helt riktiga uppfattningar när det gäller handel. Hon kan bidra till att EU:s perspektiv blir konstruktivt och långsiktigt igen.

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
Japan. Nu med handelsavtal.

Frihandelsavtalet EU-Japan stor framgång — 600 miljoner människor inkluderas

Förra veckan blev frihandelsavtalet mellan Japan och EU klart. Nu inleds en legal granskning av avtalstexten som därefter ska översättas till de 23 officiella EU-språken och till japanska.  Avtalet skall sedan godkännas i Europaparlamentet samt av med...

Frihandelsavtalet EU-Japan stor framgång — 600 miljoner människor inkluderas

Förra veckan blev frihandelsavtalet mellan Japan och EU klart.

Nu inleds en legal granskning av avtalstexten som därefter ska översättas till de 23 officiella EU-språken och till japanska.  Avtalet skall sedan godkännas i Europaparlamentet samt av medlemsstaterna. Förhoppningsvis skall avtalet träda ikraft innan slutet av kommissionens nuvarande mandatperiod 2019.

Tullarna tas bort för import och export av varor förutsatt att avtalets ursprungsregler följs. Huvuddelen av de tullar som EU:s företag betalar vid export till Japan idag, cirka en miljard euro per år, avvecklas. En viktigt del av avtalet gäller offentlig upphandling. Europeiska företag kommer att få större möjligheter att lägga bud för offentliga upphandlingar i 48 stora japanska städer. Även viktiga järnvägssektorn öppnas för EU:s företag.

Vissa handelshinder försvinner med en gång, medan andra fasas ut under längre perioder, upp till 15 år.

Frågorna om investeringsskydd och tvistlösning för investeringsskydd ingår inte i avtalet utan är skjuten på framtiden. Den frågan är extremt känslig för EU-kommissionen som genom okunskap schabblade bort debatten om det som allmänt kallas ”ISDS” när protesterna mot TTIP-avtalet drog igång under 2014. Motståndarna mot TTIP och sedmera CETA lyckades effektivt demonisera det FN-kontrollerade systemet med internationell skiljedom som fungerat väl i decennier och som med något undantag är standard i alla internationella handels- och investeringsavtal. Även EU:s. Genom kommissionens brist på beredskap och koll tvingades man till en rad reträtter. För att rädda CETA-avtalet inrättades en särskild domstol för just detta avtal, som EU nu vill expandera och att andra länder skall ansluta sig till. Japan har tvekat om detta och en vanlig ISDS-paragraf skulle förmodligen ha äventyrat avtalet.

Genom att ISDS inte ingår i avtalet med Japan kommer det kunna godkännas utan att nationella (och i vissa fall regionala) parlament blandas in i processen eftersom inga nationella frågor anses beröras. Handel är en ren EU-kompetens, medan rättsfrågor är nationella.

Men det viktiga är förstås de enorma marknader som får bättre villkor för sin handel. EU och Japan har en sammanlagd befolkning på 600 miljoner människor och står för uppemot 30 procent av planetens BNP. Dessutom är det demokratiska rättsstater med stor stabilitet och utvecklingskraft på alla områden. Under början på nästa år kommer EU:s avtal med Mercosur att bli klart och under 2017 har CETA, avtalet mellan Kanada och EU, börjat implementeras.

EU framstår därigenom allt mer som en stormakt på handelsområdet. USA:s roll har istället minskat genom Donald Trumps fientlighet mot multilaterala handelsavtal och WTO. Trump är egentligen inte emot internationell handel, men hans besatthet av att minska USA:s handelsunderskott har satt USA i en mycket okonstruktiv position där de tappar allierade och inflytande.

Avtalet med Japan är ett mycket större framsteg än många inser. Det har bara tagit kring fyra år att förhandla fram. Japan är dessutom ett slutet land med starka ekonomiska särintressen, och en företagssektor närmast sammanväxt med statsmakten, som lätt skulle kunna ha satt sig på tvären. För att inte tala om jordbruket och japanernas närmast religiösa inställning till mat som ställt till problem tidigare. Till framgången bidrar säkert att Japan har haft Storbritannien som port till EU med bland annat sammansättningsfabriker för bilindustrin. Det japanska intresset för ett avtal lär ha ökat markant när Brexit blev ett faktum. Men det hindrar inte att avtalet är ett stort framsteg.

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Wilbur Ross. Handelsminister i USA. Bild: Donkey Hotey

Är verkligen USA:s underskott i handelsbalansen mot Sverige ett problem?

Wilbur Ross är inte bara USA:d handelsminister, har är också en av de viktiga aktörerna för att få igenom Trumps skattereform. Utan att ha synpunkter på skattereformen kan man konstatera att det är märkligt att vilja sänka skatterna för företag samtidigt s...

Är verkligen USA:s underskott i handelsbalansen mot Sverige ett problem?

Wilbur Ross är inte bara USA:d handelsminister, har är också en av de viktiga aktörerna för att få igenom Trumps skattereform. Utan att ha synpunkter på skattereformen kan man konstatera att det är märkligt att vilja sänka skatterna för företag samtidigt som man vill höja deras kostnader genom dyrare import och försvåra för dem att exportera.

Det återkommande argumentet är att USA har stora handelsunderskott med flera länder. Vid en lunch med svensk-amerikanska handelskammaren i New York (där Ross deltog via Skype) hänvisade han enligt Dagens Industri till det amerikanska underskottet mot Sverige. Ross och Trump uppfattar USA:s handelsunderskott som ett allvarligt problem för USA:s ekonomi.

”Innan Nafta skapades hade vi ett handelsöverskott mot Mexiko på 4–5 miljarder dollar per år. Sedan Nafta infördes har vi haft ett totalt handelsunderskott mot Mexiko på 1 000 miljarder dollar. Det är alldeles för mycket”, konstaterar Wilbur Ross.

Han är dock betydligt mera positivt när det gäller handeln med Europa och säger sig vara beredd att ta upp det bordlagda frihandelsavtalet TTIP igen.

”Vi hoppas nu när Angela Merkel är återvald i Tyskland och Emanuel Macron är president i Frankrike att det politiska läget i Europa är så stabilt att vi kan ta upp förhandlingarna igen, även om ni har händerna fulla med att förhandlingarna kring brexit”, säger Wilbur Ross, som poängterar att Donald Trump alltid öppnar för att ta upp förhandlingarna igen när han träffar europeiska statschefer.

”Därför ligger faktiskt bollen rätt mycket i era europeiska händer”, säger Wilbur Ross.

Sveriges näringsminister Mikael Damberg deltog också på lunchen och kommer att träffa Wilbur Ross på torsdagen för enskilda samtal. Han delar dock inte riktigt Wilbur Ross syn på de avbrutna TTIP-samtalen.

”Men även om vi har olika åsikter kring mycket är det viktigt för oss i regeringen att skapa en relation med den här amerikanska administrationen. Naturligtvis kommer vi att tala om handeln mellan våra länder, men också mycket kring innovationsområdet som också Wilbur Ross framhåller”, säger Mikael Damberg.

Wilbur Ross ser också fram emot torsdagens möte med sin svenska kollega, men pekar samtidigt på handelsunderskottet gentemot Sverige. I fjol sålde vi varor och tjänster till USA för 87 miljarder kronor men importerade endast för 37 miljarder kronor.

”Sverige är ett land som vi har ett stort handelsunderskott gentemot. Men det vägs delvis upp genom vårt överskott när det gäller tjänster och de stora svenska direktinvesteringarna i USA. Vi delar många av våra värderingar med Sverige och har stor respekt för det teknikkunnande som finns i landet”, säger den amerikanska handelsministern.”

50 miljarder kronor är förstås en småsumma för USA, men Trump-administrationen upplever att de har problem med underskottet mot EU som helhet och — självklart — mot resten av världen.

Men det mest tragiska med den politik som USA just nu för är att den styrs av föreställningen om att underskott i handelsbalansen skulle vara ett problem. Den föreställningen är nämligen felaktig.  Att USA importerar mer än landet exporterar är nämligen en konsekvens av att den amerikanska ekonomin går bra. Amerikanerna tjänar mycket pengar och konsumerar därför mycket. Om USA skulle drabbades av en ekonomisk kris skulle handelsbalansen utjämnas. Ett problem är möjligen att amerikanerna sparar för lite. Kinesiska hushåll sparar till exempel fem gånger så stor andel av sina inkomster som amerikanerna. Och det stora federala budgetunderskottet i USA är också ett tecken på att man konsumerar mycket och sparar för lite. Amerikanska staten har för stora utgifter eller tar in för lite i skatt, beroende på hur man vi se på det.

Och den stora skattereform som är planerad kommer att minska skatten och antingen förvärra problemet eller — som Wilbur Ross tror — öka tillväxten och därmed skatteintäkterna. Oavsett vad som händer kommer även det sannolikt att öka problemet med handelsunderskottet.

Dessutom, om USA ramponerar NAFTA och generellt för en mer protektionistisk politik mot omvärlden kommer inte heller det att hjälpa mot underskottet i handelsbalansen. USA kommer förvisso att importera mindre om det blir dyrare att importera, men omvärlden kommer också få högre tullar mot USA. Det vill säga exporten minskar också.

Med andra ord styrs nu USA:s handelspolitik av en totalt felaktig idé och som har orsakat att TPP, TTIP och nu NAFTA har stoppats eller är allvarligt hotade. Detta har lett till att USA har förlorat sin ledande roll på handelsområdet vilken nu fylls av Kina. För ett par år sedan fanns möjligheten att USA skulle bli en ledande nation i ett handelsområde bestående av världens mest framstående länder som alla var demokratier. Den chansen är inte borta, men av allt att döma får man vänta till Donald Trump blivit historia och populisterna både till höger och vänster har sansat sig.

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Japan. Nu med handelsavtal.

Avtalet mellan EU och Japan på upploppet — kommer det bli protester?

Det stora frihandelsavtalet mellan EU och Japan förväntas blir klart till årsskiftet. En enorm framgång för EU, Japan och världshandeln. Kommissionen har informerat bättre än med tidigare avtal och protesterna hittills uteblivit. Men erfarenheten säger a...

Avtalet mellan EU och Japan på upploppet — kommer det bli protester?

Det stora frihandelsavtalet mellan EU och Japan förväntas blir klart till årsskiftet. En enorm framgång för EU, Japan och världshandeln. Kommissionen har informerat bättre än med tidigare avtal och protesterna hittills uteblivit. Men erfarenheten säger att allt kan hända in i det sista.

Nu börjar det finnas allt mer detaljer kring frihandelsavtalet mellan Japan och EU.

Ann Linde, EU- och handelsminister, och Cecilia Malmström, EU:s handelskommissionär, skriver om avtalet i DI här.

Omfattande information från EU-kommissionen här.

Frågor och svar-dokument här.

Man kan utan vidare säga att kommissionen har lärt av TTIP- och CETA-processerna där brist på information gav öppet mål för alla som ville sprida myter och misstänkliggöra förhandlingarna och avtalen.

Det framgår tydligt att sådant som ofta dragits fram som argument mot frihandelsavtal inte stämmer.

Nej. Avtalen påverkar inte standarder kring miljö och produktsäkerhet.

Nej. Avtalen hindrar inte stater från att reglera för att skydda miljö eller konsumenter.

Nej. Avtalen förbjuder inte någon form av offentlig verksamhet i egen regi eller offentligt ägda anläggningar eller infrastruktur.

Nej. Avtalen tvingar inte fram privata lösningar eller förbjuder stater att återta verksamhet i offentlig regi. Om ingångna avtal bryts eller egendom exproprieras kommer förstås staten få betala ersättning, men det har inte med frihandelsavtalet att göra. Det beror på att EU-länderna är rättsstater där inte ens stat och myndigheter bara kan strunta i avtal eller roffa åt sig privat egendom.

Nej. Inga företag kommer att kunna stämma EU eller Japan för ny lagstiftning som minskar deras möjlighet att göra vinster i framtiden. Men återigen, om lagstiftningen gör att myndigheterna bryter kontrakt kan det förstås bli en fråga om ersättning.

Nej. Tvister om avtalet kommer att inte hanteras genom privata skiljedomsinstitut. Det är visserligen en utmärkt ordning som är reglerad av en FN-stadga och i stort sett alla världens länder har ställt sig bakom, men EU har valt att skapa ett eget organ för att hantera tvister. Hittills ingår nyordningen i avtalen med Kanada och Vietnam och nu alltså Japan.

När det gäller arbetsrätt så säger avtalet att ingen av parterna får avvika från gällande arbetsrätt för att stödja sin egen handel, en skrivning som kan uppfattas som svag. Men det är olämpligt att försöka reglera arbetsrätten i ett handelsavtal. Det finns redan internationella avtal om arbetsrätt inom ramen för ILO, men trots detta är de nationella skillnaderna stora. Det finns exempelvis inte en gemensam arbetsrätt i EU — se bara på skillnaderna mellan Sverige och Danmark eller Frankrike och Storbritannien.

EU exporterar för cirka 900 miljarder till Japan varje år. Varje tio miljarder kronor beräknas betyda 14 000 jobb i EU. Det ger perspektiv åt de förväntade förbättringarna av exporten på mellan 0,5 och 1 procent årligen. Till saken hör att Japan är ett av världens rikaste länder som i dag är mycket protektionistiskt med höga tullar och andra hinder för handeln. Det är en stor framgång för både EU och Japan om avtalet kommer på plats. Som det ser ut nu verkar det oproblematiskt, men när det gäller handelsavtal kan allt hända in i det sista.

Det skall också bli intressant att se om de protektionistiska krafterna som motarbetat TTIP och CETA i elfte timmen kommer att försöka mobilisera med avtalet med Japan. Ett par försök har gjort, men hittills verkar det inte ha tagit skruv.

 

Stäng posten Läs nästa post
Det blev inte så bra.

Glöm aldrig: Brexit var en katastrofalt usel idé

Det går mycket fort från en situation där något närmast otänkbart inträffar till att den nya situationen känns normal. Att Donald Trump skulle kunna bli president kändes overkligt för 18 månader sedan, men vi har redan vant oss vid att ha en amerikansk...

Glöm aldrig: Brexit var en katastrofalt usel idé

Det går mycket fort från en situation där något närmast otänkbart inträffar till att den nya situationen känns normal. Att Donald Trump skulle kunna bli president kändes overkligt för 18 månader sedan, men vi har redan vant oss vid att ha en amerikansk president som sitter och twittrar slumpmässigt om nätterna, och kommer i bråk med alla från fotbollsspelare till Nordkoreas diktator.

Samma sak är det med Brexit. När Cameron löste ett privat problem han hade med sitt eget parti genom att lova en folkomröstning var det knappast någon som trodde att det skulle sluta med ett utträdesbeslut.

Men nu är vi där och den skenande galenskapen att Storbritannien är på väg att lämna EU känns som normal politik. Förhandlingarna och utspelen rapporteras i media som om det fanns någon rationalitet eller förutsägbarhet i det hela.

Vad man helt och hållet glömmer är hur osannolikt dum hela idén är. Man kan förstås reta sig på drygheterna som byråkrater och politiker i EU då och då undslipper sig, men det rationella förhållningssättet är ändå att se till den praktiska verkligheten. Vad är viktigt för moderna européer, människor som idag till stor del tillhör en ganska välbeställd medelklass? Mycket enkelt; resa, jobba, exportera, importera (eller i vilket fall konsumera importvaror), investera. Och detta i länder där det råder ordning och reda, som har en hyggligt fungerande rättstat.

Kort sagt, som vi har det i EU.

Att EU är byråkratiskt och pådyvlar oss regler är sant. Men de nationella politikerna och byråkraterna är ungefär lika effektiva i att hitta på lagar och regler. Alla med någon erfarenhet från nationellt politiskt arbete inser också att en stor del av överdrifterna och dumheterna beror på att nationella byråkrater tolkar EU-reglerna med lika stor nit som kreativitet. ”Så här måste vi göra enligt EU” sägs med

självförtroende, medan det visar att sig att andra EU-länder gör på hela andra vis.

Det förtjänar att upprepas att Camerons idé om folkomröstning var ett episkt misstag. Inte för att det är fel att folkomrösta — men för att Cameron ställde till en folkomröstning som gav britterna möjlighet att välja något som Cameron ogillade.  Att i onödan ta ett initiativ som innebär att man riskerar att förlora något man redan har är fantastiskt korkat. Att tänka efter vilka beslut man vill ha upp på bordet är grundkurs 1.A. i kursen att bli politiker.

Det är helt marginellt hur förhandlingarna om utträdesvillkoren går. Britterna kommer att förlora på Brexit och övriga medborgare i EU kommer att förlora på Brexit. Säkert kommer en rad frihandelsavtal med övriga världen att bli verklighet, men de blir i genomsnitt knappast bättre än de avtal som dessa länder har med EU. På ena eller andra sättet kommer vi också att fortsätta att handla med EU och resa fram och tillbaka.  Men det blir helt i onödan dyrare och krångligare.

Förhoppningsvis får vi nu ett par generationer i EU som lär sig att politik är på allvar och beslut man fattar har konsekvenser. Det kan gå extremt fort att omintetgöra framsteg som tagit decennier att uppnå.

 

 

 

 

Kommentarer

Perseptember 27, 2017
Hear, hear!
Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Japan. Nu med handelsavtal.

Kommer gammal ost hindra frihandelsavtal Japan-EU på torsdag?

På torsdags, dagen innan G20-mötet startar, planerar Japans premiärminister Shinzo Abe, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och kommissionsordföranden Jean-Claud Juncker träffas och presentera  frihandelsavtalet mellan EU och Japan. Men in i det...

Kommer gammal ost hindra frihandelsavtal Japan-EU på torsdag?

På torsdags, dagen innan G20-mötet startar, planerar Japans premiärminister Shinzo Abe, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och kommissionsordföranden Jean-Claud Juncker träffas och presentera  frihandelsavtalet mellan EU och Japan. Men in i det sista förhandlas det.

Japans utrikeminister Fumio Kishida träffar i morgon, ondsdag, Cecilia Malmström för att lösa de sista knutarna inför torsdagen. Bland annat hotar japanerna med kvoter på vissa sorters europeisk ost för att driva igenom att tullarna på japanska bilar fasas ut på sju år istället för tio. De båda hade träffats i Tokyo redan förra veckan för att komma överens, men lyckades inte lösa de sista knutarna.

Att avtalet kommer på plats är viktigt. Det blir en stark signal till övriga världen — och inte minst USA — om två av världens största ekonomier får ett frihandelsavtal på plats.

I så fall kommer det ske samtidigt som CETA-avtalet mellan EU och Kanada börjar gälla vilket betyder att de senaste årens negativa trend på handelsområdet bryts.

Så det är bara att hålla tummarna för att EU låter oss få köpa japanska bilar en aning billigare och japanska regeringen inte vill begränsa sina medborgares tillgång till god europeisk ost. Europeiska bilarbetarjobb kommer ändå försvinna i takt med att robotiseringen ökar och biltillverkningen blir allt mer rationaliserad. Hur många japaner som arbetar med att tillverka briost är oklart. Men det kan inte vara någon betydande intressgrupp.

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Brittisk och tysk industri oroade över Brexit

Financial Times har gjort en enkät bland brittiska företagsledare i samband med Brexitförhandlingarna. Frågorna har handlat om hur de vill se framtiden när Storbritannien har lämnat EU. Inte så förvånande vill de ha så små förändringar som möjligt. En ...

Brittisk och tysk industri oroade över Brexit

Financial Times har gjort en enkät bland brittiska företagsledare i samband med Brexitförhandlingarna. Frågorna har handlat om hur de vill se framtiden när Storbritannien har lämnat EU.

Inte så förvånande vill de ha så små förändringar som möjligt. En stor majoritet vill slippa alla handelshinder och kunna rekrytera arbetskraft från EU.

”The responses suggest that a trade deal that mirrors as closely as possible the access provided by the single market is considered vital by most sectors, as is the need to avoid exiting the EU with no agreement. TechUK, representing the technology industry, said this did not necessarily mean full membership of the single market in the long term “if a comprehensive deal which works for digital goods and services can be achieved”.

“Whatever the eventual outcome it is vital that we avoid a sudden cliff edge to our EU relationship,” it said. “We need a soft landing for Brexit and that will require a long runway.”

Companies and groups suggested that a liberal immigration regime would best ensure they had access to the skilled labour that they needed. Most also emphasised the urgency of confirming the right of existing EU workers to remain in the UK.

Merlin Entertainment, the FTSE 100 company, said any new immigration regime should be phased and “evidence-based” and warned of the dangers of any “knee-jerk reaction or arbitrary policy”.

“Currently the talk is all about exemptions for astrophysicists, doctors and engineers. However without chefs, cleaners and front-of-house staff, the hospitality industry will equally grind to a halt,” it said.”

I någon mening är företagens representanter verklighetens folk. De inser vilka problem det är att behöva hantera handelshinder och att utländsk arbetskraft inte existerar för att arbetsgivarna är så förtjusta i utlänningar, utan därför att medarbetare från andra länder desperat behövs för att få jobbet gjort.

Även tyskarna är oroade. Den som tror på handelshinder skulle kanske kunna tro att den tyska industrin vädrar morgonluft när ett av Tysklands konkurrentländer ställer till det för sig. Men återigen — företagare är verklighetens folk. Det förstår problemet med att det uppstår revor i det internationella nät av kunder och underleverantörer som de båda ländernas industriföretag är beroende av.

Tyskarna hoppas komma upp i en tillväxt på två procent i år. Brexit påverkar inte den förhoppningen, men för alla som tänker kring stora investeringar på fem eller tio års sikt är det uppenbart att en misslyckad Brexit kan bryta ryggen av uppgången.

”Brexit is “the greatest political risk” facing German foreign trade and investment, the head of the country’s leading industry group warned on Tuesday.

“Businesses urgently need clarity about the rules by which the transition and future relations will be shaped ,” said Dieter Kempf, echoing the demands voiced recently by British industry chiefs at the start of the UK’s formal exit negotiations.

But Mr Kempf, president German industry association the BDI, warned the British election had not made the situation easier and the ball still lay in the UK’s court.

“The EU negotiating position was correct. But let’s not fool ourselves: this is above all about limiting the damage as much as possible”, he said.

Mr Kempf was speaking at the BDI annual conference where German chancellor Angela Merkel and Martin Schulz, her social democrat rival, are due to go head to head over economic policy – ramping up their campaigns in advance of a September election.

The encounter comes as new forecasts confirmed the German economy is growing fast despite the global political uncertainty and the tensions between Berlin and US president Donald Trump.”

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Emmanuel Macron, Frankrikes president. Foto: Pablo Tupin-Noriega

Macron — så mycket bättre blir de inte

Ur frihandelssynpunkt är Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron ungefär så bra som franska presidenter kan vara. Det är en lågoddsare att Macron i vilket fall inte är mindre frihandelsvänlig än han sagt under sin valrörelse. Just nu är handel oc...

Macron — så mycket bättre blir de inte

Ur frihandelssynpunkt är Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron ungefär så bra som franska presidenter kan vara. Det är en lågoddsare att Macron i vilket fall inte är mindre frihandelsvänlig än han sagt under sin valrörelse. Just nu är handel och globalisering inte en vinnarfråga.

Han har uttalat ett generellt stöd för frihandel, är anhängare av EU, euron och framför allt av CETA, EU:s frihandelsavtal med Kanada — även om han har sagt att en expertkommitté skall utvärdera avtalet. Men Frankrikes förra regering uttalade sig starkt mot avtalet på hemmaplan, men agerade inte för att stoppa avtalet vid EU:s toppmöten, så risken att Frankrike nu när avtalet är på plats och börja implementeras skall sätta käppar i hjulen är begränsad.

Samtidigt lär Macron inte vara någon större förkämpe för frihandel. Det är inte franska politiker. För det första finns inte den grundläggande attityden på plats. Den som säger att politikerna är allmänhetens tjänare snarare än förmyndare och regleringar bör vara få och väl motiverade. Det är en anglo-saxisk föreställning, starkt även i Nordeuropa. I Frankrike är grundidén att den politiska eliten bestämmer och att undantagen från den regeln bör vara får och välmotiverade.

För det andra har det förhållandet i sin tur lett fram till ytterligare ett problem. Landet är i princip en kulturell, ekonomisk, teknisk och vetenskaplig stormakt med stor hemmamarknad och som ligger mitt i Europa. Man kan förvänta sig hög tillväxt, konkurrenskraftig industri med internationella framgångar, låg arbetslöshet och sunda statsfinanser. Frankrike borde vara ungefär som Tyskland eller bättre.

Men istället knagglar sig landet fram. Tillväxten mellan noll och en procent, statsbudgeten har inte varit i balans sedan 70-talet, arbetslösheten strax under tio procent. Allt detta är resultatet av att landet är genomreglerat med överstarkt fack, klåfingrig stat och en kultur där även företagen kämpar om att få förmåner snarare än frihet att utvecklas och konkurrera.

De flesta upplever att de har förmåner på någon annans bekostnad men att de är för små, och resten tycker att de borde ha det.

Att backa ur ett sådant politiskt träsk är ytterligt svårt. Beskedet att vi tar bort din förmån, men du skall inte klaga, även din granne blir av med sin, är inte populärt. Särskilt inte när alla tycker sig ha varit förfördelade så länge de kan minnas.

I länder med svag ekonomisk utveckling är det svårt att skapa någon entusiasm för frihandel och globalisering. Ingen vill erkänna att man gör fel och inte presterar något vidare. Särskilt inte fransmän som har en tendens att se sin nation som fundamentalt överlägsen och att alla tecken på motsatsen beror på onda anslag från omvärlden.

Det gör att den protektionistiska tendensen alltid finns där. Macron har till exempel talat om att skydda franska företag från att tas över av utlänningar. I praktiken betyder det att usla företagsledningar skyddas på bekostnad av aktieägarna, och framför allt att tillgången på investeringskapital blir mindre. För enskilda entreprenörer betyder det mindre möjligheter att tjäna pengar på att sälja sina företag.

Det är förstås en i grunden felaktig tanke att det finns franska, tyska eller svenska företag, att företag tillhör en nation. Företag skapas och ägs av individer. Undantaget är förstås statliga företag, men de behöver knappast skyddas från att tas över av någon; staten väljer bara att inte sälja aktierna.

Sammanfattningsvis kan man säga att Macron ur handelssynpunkt är så bra man kan förvänta sig av en fransk president. Han kommer i vilket fall inte ställa till problem när det gäller EU-samarbetet, vilket trots allt fortfarande är den viktigaste faktorn när det gäller handel. Den dag EU:s frihandelsavtal med Japan, TTIP, TISA och liknande kommer på bordet får vi se. Men det kunde i alla händelser vara värre.

 

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Visa flera poster