Frihandel i media

Frihandel är en viktig fråga vilket avspeglas i media. Även om frihandel sällan skapar löpsedlar är bevakningen regelbunden och kompetent.

Frihandel i media vecka 16

2018-04-19 BBC rapporterar om Storbritanniens framtida förhandlingar om handelsvillkor med WTO: "Sitting grandly on the banks of Switzerland's Lake Geneva is the headquarters of the World Trade Organization (WTO), a free trade factory. Here the world's ...

Frihandel i media vecka 16

2018-04-19

BBC rapporterar om Storbritanniens framtida förhandlingar om handelsvillkor med WTO:

”Sitting grandly on the banks of Switzerland’s Lake Geneva is the headquarters of the World Trade Organization (WTO), a free trade factory.

Here the world’s nations meet to hammer out trade deals and reduce tariffs – taxes charged on imported goods.

But the system, which has been working in various guises since the 1940s, is under threat from two sides.

The USA has announced tariffs on imports of foreign steel and aluminium on the grounds of national security, and it is refusing to appoint new members to the WTO’s appellate body that settles disputes.

These developments come as the WTO is of increasing importance to the UK. At the moment it is represented by the EU, but after Brexit the UK will negotiate on its own account. This should give the UK the ability to negotiate deals more specifically designed to suit it.

The downside is that the UK will no longer belong to the biggest single trading economy in the world – the EU.

Brexit consequences
The first job of the newly increased UK team at the WTO will be to negotiate a ”schedule”, an extensive list of goods, and the tariffs to be paid on them; ranging from avocados to zips.

The UK assumed it could just inherit the EU’s schedule. The trouble is that this requires the consent of other countries, and some of them have said no.

Take New Zealand, for instance. At the moment it can sell 228,000 tonnes of lamb and mutton to the EU every year, with no tariffs. The UK and the EU decided to split that quota between them, but New Zealand objected.

David Walker, is New Zealand’s ambassador to the WTO: ”Yes, we and a range of other WTO members made clear that a simple quota split like that is not acceptable to us.”

The reason is simple. At the moment New Zealand can sell that lamb anywhere in the EU, so it loses flexibility if it has to sell some in the UK and the rest of the EU.”

2018-04-19 

Business Times om att förhandlingarna att skapa ett frihandelsavtal mellan EU och Singapore är i sitt slutskede:

”IN the first step towards signing and concluding the European Union-Singapore Free Trade Agreement (EUSFTA), the European Commission has presented the outcome of the negotiations to the European Council.

The initialled agreement now needs to be approved by the Council of Ministers and ratified by the European Parliament.

The aim is for the EUSFTA to come into force before the European Commission’s mandate ends in 2019, said the EU delegation to Singapore in a statement on Thursday.

European Union Ambassador to Singapore Barbara Plinkert said that as the first deal between the EU and a South-east Asian economy, the EUSFTA is a stepping stone towards greater engagement between the regions, she added.Over 10,000 EU companies have a presence in Singapore, with Singapore also being the top South-east Asian destination for European investments.

Negotiations for the EUSFTA began in 2009 and concluded in 2014. Besides liberalising tariffs, reducing non-tariff trade barriers and promoting services and investment, the EUSFTA will also give improved access to government procurement opportunities.”

2018-04-18

”Trumps dröm, en mardröm för världsekonomin” är rubriken på Janerik Larssons artikel i SvD.

”Jag är verkligen inte ensam om att sedan Donald Trump på allvar under den republikanska primärvalskampen 2016 dök upp som en potentiell GOP-kandidat varna för att han som president skulle kunna skapa stora problem för världshandeln.

Hans merkantilistiska och protektionistiska agenda är väl känd sedan decennier.

Härom dagen signalerade han i ett möte med republikaner från de amerikanska jordbruksstaterna att han skulle ta upp frågan igen om inte USA borde gå med i det asiatiska TPP-avtal som han lämnat som en av sina första åtgärder som president.

Trump är omgiven av några starka frihandelsmotståndare som inte insett ens TPP-avtalets viktiga geopolitiska fördelar.

Nu har dessa rådgivare återfört Trump till sin gamla agenda och i en tweet passade han också på att än en gång också attackera WTO – en skapelse som amerikanska presidenter sedan 60-talet varit avgörande för att forma i deras strävan efter ett välstånds- och fredsskapande globalt frihandelsarrangemang.

(—)

Trumps dröm om bilaterala handelsavtal kommer att leda till stora problem för världsekonomin.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Frihandel i media vecka 15

Vad händer i handelskriget, Kina säger en sak men gör det motsatta och Brexitförhandlarna bör ta migrationen först och handelsfrågorna sen menar nationalekonomer i veckans pressklipp. 2018-04-11 Handelskriget mellan USA och Kina dominerar fortfarande medier...

Frihandel i media vecka 15

Vad händer i handelskriget, Kina säger en sak men gör det motsatta och Brexitförhandlarna bör ta migrationen först och handelsfrågorna sen menar nationalekonomer i veckans pressklipp.

2018-04-11

Handelskriget mellan USA och Kina dominerar fortfarande medierapporteringen om handelsfrågor. Gunilla von Hall i SvD reder ut de senaste turerna:

”Vad är det som har hänt?

Handelstvisten började den 8 mars i år. Då meddelade USA att man inför strafftullar på importerat stål och importerat aluminium på 25 respektive 10 procent. Skälet är att skydda amerikanska ståltillverkare och amerikanska ståljobb. Beslutet väckte bestörtning bland stora stålexportörer till USA som Kanada, Sydkorea, Mexiko, EU, Brasilien och Kina.

USA gick med på att pausa införandet av strafftullarna för bland annat Kanada, Mexiko, Australien, Sydkorea och EU. Men inte för Kina där USA har ett handelsunderskott på omkring 305 miljarder euro.

Tullarna infördes 23 mars, vilket fick Kina att gå i taket. Landet hotar med strafftullar på amerikanska varor, och har nu anmält USA till WTO för brott mot internationella handelsregler.

(—)

Vad händer nu inom WTO?

Kina har begärt ”konsultationer” med Washington inom WTO:s tvistlösningssystem. USA har tio dagar på sig att svara kineserna. Länderna har sedan 60 dagar på sig att lösa tvisten genom förhandlingar. Kina hoppas sannolikt att USA tillfälligt upphäver stål- och aluminiumtullarna under denna tid.

Hittar de ingen lösning upprättar WTO en tvistlösningspanel. Den ska inom sex-nio månader besluta om de amerikanska tullarna strider mot världshandelsreglerna. Detta beslut kan överklagas, och slutgiltigt beslut kan vara klart efter omkring tre månader.

Det kan alltså ta upptill 14 månader innan WTO har avgjort om de amerikanska tullarna är förenliga med internationella handelsregler. Först i augusti 2019 kan tvisten vara avgjord.

Kan WTO tvinga USA att lyfta tullarna?

Nej, riktigt så fungerar det inte. Om WTO finner att de amerikanska tullarna strider mot handelsreglerna bör USA dra tillbaka dem. Men USA kan vägra. Då har Kina rätt att slå tillbaka med strafftullar på amerikanska varor som en sorts ”kompensation”.

Då är handelskriget ett faktum. Peking har redan släppt en lista med 128 amerikanska varor som exporteras till Kina, som kommer att drabbas av kinesiska strafftullar.”

 

New York Times rapporterar från Boao-forum, en konferens för främst asiatiska länder som Kina håller varje år. Det framgår hur skickliga kineserna är att på att kombinera en retorik om öppenhet och frihandel med protektionistiska åtgärder som gynnar dem: 

”“I congratulate you, Xi Jinping, for this new life that you have identified, for the openness that you have celebrated and advocated,” Christine Lagarde, the managing director of the International Monetary Fund, said in a speech, “for the innovation and inclusiveness that you have encouraged.”

Yet even as Ms. Lagarde and Mr. Xi talked about that openness, forum attendees were unable to use Google, log on to Facebook or post to Twitter about the event unless they found a way to bypass China’s army of internet censors. In fact, aspects of the forum stand in stark contrast with the many ways China remains closed and intransigent.

Not only does the country restrict access to the internet, it has ramped up surveillance efforts in recent years. And while Chinese companies increasingly look overseas for new markets, foreign businesses routinely complain that they are unable to freely sell to customers in China.

To some of the more cynical China watchers, there is a sense that the pledges Mr. Xi offered to the forum, and the world, may amount to less than they appear.

While Mr. Xi’s vow at the forum to ease tariffs and open China’s markets cheered investors, it mostly repeated Beijing’s earlier promises. His plan to lower charges on imported cars, an oft-cited complaint of Mr. Trump’s, came with a new deadline — before the end of the year — but left out crucial details, like by how much they would fall. He promised to improve intellectual property safeguards, another longtime American frustration, as well.

The timing of reducing trade restrictions may not matter. China’s tariffs in the automotive sector, for example, have already been successful in getting foreign companies to shift a large part of their supply chains to China, where they make most of the cars they sell in the country. In this respect, Mr. Xi’s gesture is seen as too little too late. For many years, Chinese officials have said that they would reduce protectionist policies in the automotive industry when they are ready to move into Western markets in order to prevent the possibility of reciprocal tariffs.”

2018-04-09

Rikard Forslid och Sten Nyberg, båda professorer i nationalekonomi vid Stockholms universitet skriver i SvD om Brexitförhandlingarna. Det bästa är om migrationsfrågorna tas först, och handelsfrågorna sedan:  

”En viktig slutsats i denna studie är att det är viktigt att först förhandla frågor där parterna har direkt motsatta intressen som migrationsfrågorna och att sedan förhandla handelsfrågorna där Storbritannien och EU egentligen har sammanfallande intressen. Skälet till detta är att handelsfrågorna annars riskerar att dras in i förhandlingsspelet om migrationen, och vår analys visar att detta faktiskt skulle leda till sämre utfall för både EU och Storbritannien. Hur illa utfallet kan bli påverkas av hur EU ser på odelbarheten av den inre marknadens frihet för varor och individer att röra sig över gränserna. Ju mer EU betraktar dessa friheter som odelbara, ju viktigare blir det att först göra upp om migrationsfrågorna.

Hittills tycks EU ha haft den mest rationella synen på förhandlingarna. Medan Storbritannien gärna har velat tala om det framtida handelsförhållandet har EU krävt att man först ska komma till avslut när det gäller en del stötestenar där parterna har helt motstridiga intressen, och EU har här fått igenom sin vilja.

Från svensk horisont kan vi nu bara hålla tummarna för att rationaliteten får råda i förhandlingarna så att handeln mellan EU och Storbritannien förblir så fri som möjligt. Att först klara av migrationsfrågorna skulle hjälpa.”

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 12

Även denna vecka domineras nyhetsflödet av USA:s president Donald Trumps ståltullar, EU:s motåtgärder och Kinas reaktion. 2018-03-22 Brittiska The Economist fokuserar på USA:s åtgärder riktade mot Kina:   "Now for the real fight. After unveiling tariffs o...

Frihandel i media vecka 12

Även denna vecka domineras nyhetsflödet av USA:s president Donald Trumps ståltullar, EU:s motåtgärder och Kinas reaktion.

2018-03-22

Brittiska The Economist fokuserar på USA:s åtgärder riktade mot Kina:  

”Now for the real fight. After unveiling tariffs on steel and aluminium which barely grazed China earlier this month, President Donald Trump took direct aim at Beijing on March 22nd. His move to hit China for its trade practices is designed to land three jabs. The first will take the form of tariffs of 25% on up to $60bn of Chinese exports to America. This, Mr Trump argues, is only a fraction of the economic damage China has done to America by stealing or forcibly extracting its companies’ intellectual property. The second blow will come in the form of investment restrictions on Chinese companies, to stop the Chinese from hoovering up American ideas and gaining a strategic advantage. The third will involve litigation at the World Trade Organisation.

China has broken the rules, the president thinks, and needs to be held to account. Plenty agree on that. China has not lived up to the expectations many had of it when it joined the World Trade Organisation back in 2001 (see briefing). Its challenge to American technological supremacy is real enough (see briefing). The metal tariffs have been handled chaotically and were controversial even within the administration; the desire to curb China’s bad behaviour commands much more consensus.

That does not make the Trump administration’s strategy on tariffs a good one. Mr Trump thinks that America’s position in a trade battle is stronger than that of the Chinese, because they send more stuff to America than goes the other way. But imports benefit Americans too. Slapping tariffs on over 10% of Chinese goods exports to America will hit shoppers. Even outfits who are hawkish on China, such as the Information Technology and Innovation Foundation, a tech-industry-funded think-tank, are critical of the idea of imposing tariffs on ICT products from China. It warns that this would hurt American productivity growth and benefit China’s competitors rather than bringing any jobs back to America.”

 

2018-03-21

SvD rapporterar om Stefan Löfvens reaktioner på EU:s motåtgärder:

”– Vi ska inte medverka till en eskalering utan ha lite is i magen, sade statsminister Stefan Löfven (S) i riksdagens EU-nämnd.

Regeringens linje är att EU:s motreaktion måste vara ”balanserad”. Den har ett brett stöd i EU-nämnden. Löfven bedömer att EU-länderna kommer att hålla ihop om en sådan linje och frågan hanteras av EU-kommissionen.

EU hoppas fortfarande bli undantaget från de stål- och aluminiumtullar som USA inför nu på fredag. Samtidigt arbetar unionen på hur man ska agera mot USA om det inte blir så.

– De direkta konsekvensera för svensk del är lite svåra att överblicka. men det är uppenbart att stora värden står på spel, sade Löfven.

På förslag från EU-kommissionen överväger nu EU-länderna tullar på en rad amerikanska produkter, allt från motorcyklar och apelsinjuice till whiskey och läppstift. Eventuella motåtgärder avgörs dock inte på EU-toppmötet.

Däremot ska EU-ledarna göra ett uttalande i toppmötets slutdokument. Det uttalandet kan komma att påverkas av EU:s handelskommissionär Cecilia Malmströms rapport från sitt besök i Washington i veckan.

– EU måste svara nu. Det är oundvikligt. Samtidigt måste vi agera så att det inte skadar oss ytterligare, sade Löfven.

Under sitt besök hos USA:s president Donald Trump nyligen märkte han tydligt hur förfördelat USA känner sig av EU:s handelsöverskott med USA.

– Vi måste förstå att USA är rejält irriterat, sade Löfven.”

 

Dagens Arena skriver om CETA-avtalet, bland annat intervjuas Cecilia Malmström:

”Handelsavtalet Ceta, mellan EU och Kanada, har kallats utmärkande för »den nya generationens handelsavtal«. Det är mer omfattande än de handelsavtal som reglerar sänkta tullar och slopade handelshinder, vilket traditionella frihandelsavtal har byggt på. I Ceta finns ett investeringsskydd som som går längre än vad de flesta tidigare avtal har gjort, och dessutom öppnas hela tjänstemarknaden upp för konkurrens.

Det moderna med avtalet är på många sätt också det som gett upphov till mest kritik.

I många EU-länder har demonstrationer mot Ceta samlat tusentals deltagare, men i Sverige har kritiken varit relativt tystlåten. En utbredd uppfattning är att det beror på att Sverige av tradition är ett frihandelsvänligt land, delvis för att vi som litet land är särskilt exportberoende.

– Ceta gör det lättare för svenska företag att exportera; de får tillträde till hela den kanadensiska marknaden, 99 procent av tullarna försvinner och man får delta i alla upphandlingar i Kanada. Det går faktiskt inte att överskatta hur viktigt det här är för den svenska marknaden, säger EU- och handelsminister Ann Linde (S) om Ceta-avtalets betydelse.

En nyligen utkommen rapport från Kommerskollegium visar också att flera handelsavtal som EU har tecknat har lett till kraftigt ökad export och import mellan EU och aktuella länder.

Enligt regeringen och EU-kommissionen finns ingen anledning till oro för vad Ceta-avtalet innebär. Enligt dem går inte rätten för företag att stämma stater på grund av förlorade investeringar längre än vad befintliga handelsavtal och lagar medger. Inget hindrar därför Sverige att skärpa regler på miljöområdet. Arbetstagares rättigheter, exempelvis strejkrätt, och skydd av kollektivavtal slås fast i en del av avtalet, vilket har gjort att alla svenska fackliga centralorganisationer har ställt sig bakom Ceta, efter att initialt ha vädrat oro.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Frihandel i media vecka 11

2018-03-16 The New Yorker intervjuar Larry Kudlow, Trumps nye ekonomiska rådgivare som inte gillar tullar, men menar att inte heller Trump gör det: "Kudlow acknowledged that there are quite a few subjects that he and Trump don’t agree on, although the...

Frihandel i media vecka 11

2018-03-16

The New Yorker intervjuar Larry Kudlow, Trumps nye ekonomiska rådgivare som inte gillar tullar, men menar att inte heller Trump gör det:

”Kudlow acknowledged that there are quite a few subjects that he and Trump don’t agree on, although they definitely agree on some, such as the sanctity of aggressively reducing corporate tax rates. But in his view, Kudlow said, the National Economic Council’s role is simply to offer information and expertise to the President, not to push any particular course of action. “The way I learned it, with Reagan, is you present the arguments, you put the options down, and, once the President makes the decision, that’s it,” he said. “Our job is to execute the policy decisions. That will be our process. And, once he makes up his mind, you go out there and do what he wants.”

The tariffs on aluminum and steel that Trump announced last week stunned the business community and were strongly opposed by Cohn. The backlash against the tariffs—from the Republican Party, the business world, other countries, and many mainstream economists—was intense. Since then, Trump has softened his statements somewhat, suggesting that the tariffs would not be quite as broad as he originally suggested, and that he might exempt countries such as Canada and Mexico. Even though Kudlow regards himself as ardently in favor of free trade, he said that he could live with the tariffs. He argued that Reagan, his intellectual mentor, would have approved of what Trump has done from an economic standpoint. “Reagan would love this,” Kudlow said. “Reagan was kind of an anti-establishment guy. He didn’t use the word ‘swamp,’ but, Reagan, he was not a pal of Wall Street’s—he didn’t much care for the Washington establishment. I think Reagan would look down admiringly on this. He’d say, ‘Larry, go for it.’ ”

He acknowledged that Reagan never liked “across the board” tariffs, but countered that his Administration had used them on occasion. “We had great debates and he wound up providing some protections for the chip industry, for the motorcycle industry,” Kudlow said. “I remember the debates, about the motorcycles and the chips. Reagan did not like to use that, but felt that there were times when tariffs were appropriate, at least as a negotiating tool.”

“Look, I didn’t like it when he announced across-the-board tariffs around the world,” Kudlow continued, referring to Trump. “On the other hand, in my conversations with the President in recent days, he’s made it very clear he doesn’t like tariffs either! I think you’ll see targeted tariffs, and that’s part of the game. China is probably going to be a target here.””

2018-03-15

Lunds universitet publicerar intervjuer med sina forskare. Nationalekonomerna Karin Olofsdotter och Maria Persson ger sin syn på de konsekvenser av USA:s ståltullar som vi kan vänta oss framöver.

”Vad finns det för historiska paralleller att göra till tidigare handelskrig/tullproblem?

KO: En liknande situation uppstod under Bushadministrationen då liknande tullar på stål infördes. Även den gången hotade EU med strafftullar, men den gången löstes konflikten inom ramen för WTO. De senaste dagarna har vi också kunnat läsa om Smoot–Hawley-lagen från 1930 då USA införde höjda tullar för att skydda producenter i jordbruk och tillverkningsindustri och som anses ha utlöst ett förödande handelskrig och bidragit till den stora depressionen.

Varför tror du det här händer just nu? Är det bara Trump, eller finns det andra förklaringar också?

MP: Det finns just nu en trend i många länder där frihandel (och mera allmänt globalisering) ses med skeptiska ögon, och där politiska aktörer försöker vinna mark genom att peka på handelns negativa effekter. Ofta – såsom i fallet med debatten inför Brexitomröstningen – kopplas detta dessutom samman med en negativ syn på migration.

Att Trump vann presidentvalet efter en kampanj där han var ovanligt tydlig med just sitt protektionistiska budskap kan alltså ses som en del av ett större sammanhang, och det är inte bara USA som överväger att gå i riktningen mot minskad internationell ekonomisk integration.

Samtidigt går det inte att bortse från hur stor roll Trump personligen spelar här. Det är tydligt att det finns ett starkt politiskt motstånd (från både demokrater och republikaner) i USA, och flera av presidentens egna topprådgivare är starkt kritiska. Om tullarna trots allt blir av – vilket jag personligen ändå lutar åt är troligt – så är det framförallt för att Trump personligen genuint tycker ökade tullar på USA:s import är en bra idé.

KO: Vi har sett en ökad protektionism i globaliseringens spår även i andra länder. Att Trump blev vald till president följer till viss del denna utveckling.”

2018-03-12

Gå inte i Trumps tullfällor uppmanar Kristianstadsbladet på ledarplats. Uppmaningen riktar sig till EU:s ledare:

”Donald Trump har infört stål- och aluminiumtullar, och EU kan nu komma att svara med samma mynt.

EU måste agera. Det var budskapet till handelskommissionär Cecilia Malmström när hon besökte EU-parlamentet i Strasbourg för att diskutera Donald Trumps tullar på stål och aluminium på onsdagen.

Agerat är precis vad kommissionen gjort. Förutom att hota med tullar på 186 amerikanska varor meddelade Malmström att man nu försöker förhandla fram ett undantag från tullarna och att man kommer att anmäla USA till världshandelsorganisationen WTO. Dessutom förbereder EU skyddstullar, som ska skydda den europeiska stålindustrin från dumpning av de varor som annars skulle exporterats till USA.

Men som EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M) skriver i Dagens industri (9/3) är åtgärderna – med undantag för WTO-anmälan – ingen bra väg framåt.

(—)

Bättre vore att, som Fjellner föreslår, skjuta upp köp av amerikansk försvarsmateriel, eller att markera genom diplomatiska åtgärder, exempelvis att kalla hem EU:s ambassadörer från USA.

Fler tullar kommer inte bara att skada den europeiska ekonomin. De riskerar också att skapa ett verkligt handelskrig som drar in än fler branscher och drabbar vanliga konsumenter. Gå inte i Trumps fälla – låt honom falla i sin egen grop.”

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Frihandel i media vecka 10

Den här veckan är det all time high när det gäller intresse för handelsfrågor i svenska media. Dels har Donald Trump aviserat tullar på stål och aluminium. Dels har Sveriges statsminister besökt honom och bland annat försökt tala honom till rätta i ha...

Frihandel i media vecka 10

Den här veckan är det all time high när det gäller intresse för handelsfrågor i svenska media. Dels har Donald Trump aviserat tullar på stål och aluminium. Dels har Sveriges statsminister besökt honom och bland annat försökt tala honom till rätta i handelsfrågor. Det gick av allt att döma inget vidare, men detta är knappast ett svaghetstecken för Löfven. Ingen annan har heller lyckats.

2018-03-09

Under torsdag eftermiddag amerikansk tid kom fler detaljer om de planerade tullarna. Allierade, främst Kanada och Mexiko, kan slippa tullarna medan NAFTA förhandlas, och andra allierade kan söka olika former av undantag. Men motståndet mot tullarna är fortfarande stort bland republikanerna. Allt enligt Washington Post:

”President Trump on Thursday signed a pair of proclamations that impose tariffs on imported steel and aluminum but offer relief to some U.S. allies.

The tariffs, which take effect in 15 days, initially do not apply to imports from Canada and Mexico so that U.S. officials can assess progress toward a new North American Free Trade deal, according to a senior administration official.

Other countries with a “security relationship” to the United States may seek exemptions by opening talks with the administration on “alternative ways” to address the threats the administration alleges their products pose to national security, the official said.

(—)

For countries that do not win exemptions, steel imports will be taxed at 25 percent and aluminum imports at 10 percent. If Mexico and Canada win permanent exemptions, tariffs on imports from other nations may be increased beyond 25 percent, said the official.

Trump plans to formally unveil the order in a White House event, and he previewed the remarks earlier Thursday.

“I’ll have a right to go up or down depending on the country, and I’ll have a right to drop out countries or add countries,” Trump said in an appearance alongside his cabinet. “I just want fairness because we have not been treated fairly by other countries.”

The president championed the tariffs as necessary protections for two industries — steel and aluminum — that he called “the backbone of our nation.”

“We’re going to be very fair, we’re going to be very flexible, but we’re going to protect the American worker, as I said I would do in my campaign,” Trump said.

(—)

The White House was also being lobbied heavily against the tariffs by outside conservative groups that have worked with the administration on other issues, including passing the new tax cut law. 

Tim Phillips, president of Americans for Prosperity, an advocacy group backed by the billionaire GOP donor Koch brothers, warned in an interview that the tariffs could harm Republican prospects in the November midterms when Democrats hope to retake control of Congress.

“If American consumers are paying higher prices on a wide range of products just as the economy is starting to take off, it can slow the economic recovery,” Phillips said. “It could definitely impact the midterms.”

Phillips said that merely narrowing the tariffs to exclude Mexico, Canada or other allies would not be enough to alleviate his group’s concerns.

“The administration can still not do this, and we’re urging them not to do it, and it’s an ongoing conversation,” he said.

2018-03-08

Christian Dahlgren, ledarskribent på Östgöta Correspondenten, påpekar att Donald Trump har förskingrat arvet från Ronald Reagan:

”USA:s republikaner har länge bejakat frihandeln. Partiets störste moderne ikon, president Ronald Reagan (”The Gipper”), deklarerade 1986: ”Vår handelspolitik vilar på den fasta grunden av fria och öppna marknader. Jag drar den ofrånkomliga slutsatsen av allt vad historien visat: ju friare handelsflöden i världen, desto större blir de mänskliga framstegen och desto starkare blir freden mellan nationerna”.

Det var ingen tom retorik. Bland annat tog Reagan initiativet till en allmän liberalisering av världshandeln inom ramen för dåvarande multilaterala Uruguayrundan i GATT (som senare blev dagens WTO), syftande till att minska tullar, regleringar och kvoter.

(—)

Inte undra på att en ledande republikan som Paul Ryan, talman i kongressens representanthus, förklarat sig ”extremt oroad” över Donald Trumps eldfängda protektionistiska utspelsoffensiv.

Ur led är sannerligen tiden. Den nuvarande republikanske presidenten är komplett väsensskild Ronald Reagan, uppenbart inställd på att omintetgöra arvet efter den liberala renässans inom världshandeln som ”The Gipper” gick i bräschen för under 1980-talet.

I värsta fall hamnar vi i en mycket kostsam och besvärlig regressionsperiod. Dystra frågor radar upp sig. Vad blir exempelvis resultatet av den stundande omförhandlingen av Nafta? Hotar ett handelskrig mellan USA och Europa?

Som väntat gick statsminister Stefan Löfven på pumpen när han i tisdags mötte Trump och försökte rådslå om dennes drastiska importtullar på stål och aluminium. Presidenten backade inte en millimeter. Under den gemensamma presskonferensen i Vita huset efteråt var Trump snarare än mer stridslysten.

Att Löfven som inte bara Sveriges, utan även EU:s representant, reagerar mot Trumps frihandelsfientlighet är naturligtvis riktigt, även om orden inte biter på presidenten (men förhoppningsvis på vettigare krafter i kongressen och inom USA:s industrisektor). Vi måste hålla fast vid det som rätt. Just därför finns också skäl att protestera mot Bryssels ilskna skrammel om vedergällningstullar mot amerikanska varor. Trumps dumheter är illa nog. En hämndlysten upptrappning av EU skulle bara göra ont ondare och slå tillbaka mot oss själva.

Lär av Reagan, den äkta republikanen. Med protektionism finns inga vinnare. Enbart förlorare.”

2018-03-07

Wolfgan Hansson i Aftonbladet är dock för att EU skall slå tillbaka med ”mottullar”:

”Men man kan också se det som ännu ett bevis för den amerikanske presidentens totala förakt för den internationella ordning som världens regeringar mödosamt byggt upp under många år för att skapa fred och välstånd. Han verkar se sig som en slags gud som med några penndrag kan skriva om reglerna.

Därför är det viktigt att omvärlden reagerar.

Varför ska Sverige och Europa offra sina jobb för att Trump lättare ska bli omvald?

Nu råkar det också vara så att handelsreglerna är juridiskt reglerade. En organisation vid namn WTO, World Trade Organisation, ska se till att alla som är medlemmar där följer det regelverk man kommit överens om. Dit hör att inte införa tullar som begränsar frihandeln.

Undantag finns för bland annat nationell säkerhet. Det är det undantaget Trump försöker hävda. Vilket är helt absurt. Skulle stålexport från USA:s allierade Europa hota USA:s säkerhet?

Därför är det bra att EU hotar att dra USA inför WTO för att få saken prövad.

Det är också bra att EU sätter hårt emot hårt och redan upprättat en lista på amerikanska varor som kommer att beläggas med tullar ifall Trump gör allvar av sitt hot.

Europa får inte vika sig för den amerikanske presidentens ”jag är störst och starkast på skolgården”-fasoner.

Samtidigt är det lika löjligt som tragiskt att världen återgår till den här typen av barnsligt sandlådebeteende. Men med en bortskämd unge på stolen i Vita huset så kanske man inte kan förvänta sig något annat.

Än så länge existerar bara ett hot om handelskrig. Inga tullar är ännu införda. Förhoppningsvis finns det vuxna människor runt Trump som till slut kan övertyga honom om farorna med hans utstakade kurs.”

2018-03-07

Även Dagens Samhälle, som vanligtvis mest bevakar kommunala frågor, skriver om USA:s ståltullar och EU. Tidningens EU-kommentator Sigrid Melchior:

”Att de chockhöjda tarifferna skulle handla om nationell säkerhet är det ingen i Brysselkorridorerna som ens låtsas tro på, särskilt inte som Trump samtidigt twittrar att han vill skydda den amerikanska stålsektorn.

Men också Trumps analys om att USA har ett (orättvist) handelsunderskott gentemot EU är felaktig, anser Cecilia Malmström. Europa säljer visserligen mer varor till USA än tvärtom, men USA säljer mer tjänster till Europa än tvärtom.

De kortsiktiga konsekvenserna av det amerikanska beslutet blir att de europeiska företag som producerar stål kommer att förlora ekonomiskt i och med att exporten till USA minskar. Europeiska konsumenter kommer också att få betala ett högre pris på de varor som beläggs med europeiska strafftullar.

Men de långsiktiga konsekvenserna är allvarligare. Tullhöjningen kan ge en dominoeffekt när EU och andra stora ekonomier i sin tur höjer sina tullar. En tullkapprustning kan undergräva det internationella handelssystemet med WTO, och det går på tvärs mot EU:s intresse att upprätthålla världsomspännande regelsystem och institutioner – allt ifrån hur handelstvister ska lösas, till hur krigsförbrytare ska ställas inför rätta och hur klimatförändringarna motverkas.

En annan följd av USA:s etikettsbrott mot sina europeiska allierade är att det knuffar EU-länderna ett steg till i den riktning de sneglat åt alltsedan Trump valdes: att sluta sig samman i ett närmare politiskt samarbete, framför allt på försvarsområdet. Angela Merkel satte ord på det när hon, efter Trumps katastrofala Europabesök i maj i fjol, konstaterade att ”vi européer måste ta vårt öde i våra egna händer”.

Medan relationen mellan USA och EU blivit ett par grader kallare, lär det just nu löpa en iskyla längs den brittiska regeringens rygg. Toryregeringens verklighetsbeskrivning har sedan brexitomröstningen varit att de ekonomiska konsekvenserna av att lämna världens största frihandelsblock kan upphävas genom att Storbritannien samtidigt blir fritt att sluta egna handelsavtal. Ett frihandelsavtal med USA skulle bli stommen i ett utåtblickande, liberalt post-EU-Storbritannien. En amerikansk president som är redo att starta ett globalt handelskrig är britternas absoluta mardröm.”

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 9

Svar om CETA från socialdemokraterna, Sverige och Storbritannien vänner sen kung Knut, EU redo slå tillbaka mot USA och Afrika på väg mot mer frihandel i veckans pressklipp. 2018-02-28 Åsa Eriksson, riksdagsledamot (S) i Näringsutskottet, svarar i DI S...

Frihandel i media vecka 9

Svar om CETA från socialdemokraterna, Sverige och Storbritannien vänner sen kung Knut, EU redo slå tillbaka mot USA och Afrika på väg mot mer frihandel i veckans pressklipp.

2018-02-28

Åsa Eriksson, riksdagsledamot (S) i Näringsutskottet, svarar i DI Suhonen/Allvin om CETA-avtalet:

”Handel bidrar till fred och välstånd, om den sker på rätt sätt. Vi socialdemokrater arbetar hårt för att EU ska sluta frihandelsavtal med fler viktiga ekonomier och att handelsavtalen ska bidra till bättre arbetsvillkor, ett starkare djurskydd och en mer hållbar värld.

I sin debattartikel med skarp kritik mot mig och övriga socialdemokrater, har Daniel Suhonen och Rikard Allvin i alla fall rätt i en sak: Ceta-avtalet är inget vanligt frihandelsavtal, eftersom det är det mest progressiva som någonsin lagts på den svenska riksdagens bord. Jag blir beklämd när jag läser de vantolkningar som framförs i artikeln. Antingen har herrarna inte alls läst Kommerskollegiums analys av Ceta eller så har de ingen tilltro till de bedömningar som experter hos svenska myndigheter gör. Jag vet inte vilket som är värst.

Regeringen har givit Kommerskollegium i uppdrag att tillsammans med nio andra myndigheter, Justitiekanslern och fem universitet analysera konsekvenserna av Ceta-avtalet ur ett svenskt perspektiv. Kommerskollegium konstaterar i sin analys att det investeringsskydd som finns i avtalet i allt väsentligt inte innebär någon förändring jämfört med det som redan i dag garanteras i Sverige. Investeringsskyddet påverkar inte Sveriges möjligheter att bevara monopol eller allmännyttiga företag. Att Daniel Suhonen och Rikard Allvin vill sprida en annan bild är högst olyckligt. I en tid när politiker och organisationer skriker ut osanna budskap med syfte att öka polariseringen, skapa rädsla och oro är det av största vikt att vi för ett sansat samtal med kunskap och fakta som grund. Det bidrar inte Daniel Suhonen och Rikard Allvins artikel till.”

Suhonen/Allvins artikel här.

Frihandelsbloggens svar här. 

2018-02-27

David Davis, minister för Storbritanniens utträde ur EU har en debattartikel i Svenska Dagbladet:

”Från kung Knut den store, som England och en del av Sverige delade, till det moderna Storbritanniens kärlek till Ikea-möbler går Storbritanniens relation med Sverige sekel tillbaka i tiden.

Vi är nära vänner och allierade som har samarbetat för att främja våra gemensamma intressen internationellt – inte minst vårt ömsesidiga engagemang för internationell frihandel, att tackla klimatförändringarna och att ta itu med brotten mot mänskliga rättigheter.

(—)

… nu är det viktigt att vi bygger vidare på de framgångar vi har haft i förhandlingarna hittills, som har sett till att rättigheterna för de 100 000 svenskar som bor i Storbritannien och de 25 000 britter som bor i Sverige har säkerställts – vilket betyder att de kan fortsätta att leva sina liv som de gör nu.

(—)

… som viktiga handelsgrannar är de politiska och ekonomiska fördelarna av vår nära handelsrelation enorma. Storbritannien är Sveriges sjätte största exportmarknad medan Sverige är vår största handelspartner i Skandinavien. Vår gemensamma handel var värd 260 miljarder kronor bara under 2016. Över 1 000 svenska företag finns i Storbritannien, inklusive några av era mest kända namn som Skanska, Ericsson och Astra Zeneca. Så det är självklart i vårt gemensamma intresse att den här handelsrelationen fortsätter att blomstra.”

2018-02-26

Enligt nyhetsbyrån Direkt är EU redo att slå tillbaka mot amerikanska ståltullar:

”BRYSSEL (Direkt) EU:s handelsministrar ger starkt stöd till kommissionen för att snabbt slå tillbaka mot USA med strafftullar om USA inför tullar på stål och aluminium från EU.

Det sade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström vid en presskonferens efter handelsministrarnas möte i Sofia på tisdagen.

”Jag kände ett starkt stöd från ministrarna, ett enhälligt stöd”, sade hon.

”Jag hoppas förstås att det inte behövs. Men vi är redo att vidta motåtgärder beroende på var de amerikanska åtgärderna landar”, fortsatte hon.

EU:s motåtgärder kan bli allt från att anmäla USA till Världshandelsorganisation WTO – tillsammans med likasinnade länder – till vedergällning, sade hon.

Handelsministrarna diskuterade olika alternativ och dess effekter på EU, förklarade kommissionären.

Den 16 februari rekommenderade USA:s handelsminister Wilbur Ross två alternativ för importtullar på stål och aluminium. Det är upp till president Donald Trump att avgöra om något av alternativen ska införas. Hans beslut väntas i mitten av april.

Det ena alternativ är en global tull på 24 procent på stålimport och 7,7 procent på aluminium. Detta alternativ skulle omfatta alla exportörer, alltså även från EU.

EU anser att detta vore missriktat eftersom det är Kina som är det stora problemet i världshandeln med stål och aluminium på grund av stor kinesisk överproduktion.

Det andra alternativet skulle frysa importen på 2017 års nivå. EU:s marknader för stål och aluminium skulle kunna drabbas om export ämnad för USA i stället omdirigeras till EU.

Handelsministrarna diskuterade också möjliga skyddsåtgärder om stora volymer stål eller aluminium var på väg att omdirigeras.

Cecilia Malmström redogjorde för läget i förhandlingarna om frihandelsavtal med både Mexiko och Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay).

Handelskommissionären står beredd att flyga till Asuncion i Paraguay mot slutet av veckan om ett avtal är inom räckhåll, sade hon.

Avtalet med Mexiko kanske också kan avslutas inom några veckor. De utestående frågorna om ursprungsregler för bilar och bildelar är nära kopplade till Mexikos pågående Nafta-förhandlingar med USA och Kanada, sade hon.”

 

Business Daily skriver om afrikanska Continental Free Trade Area (CFTA):

”As Africa launches its massive Continental Free Trade Area (CFTA) at an extra-ordinary Summit of the African Union in Kigali on March 21, the priority for the last minute preparatory meetings must be to ensure good content and quality to avoid launching an empty or redundant CFTA.

The CFTA promises enormous benefits and welfare gains by doubling intra-Africa trade, but this will all depend on how good the deal finally agreed is and how soon it kicks in.

As one of the 12 flagship programmes under the African Union’s Agenda 2063, the CFTA is a key test of the determination of Africa to work resolutely towards achieving an integrated, peaceful and prosperous Africa by 2063. Africa must, therefore, get it right.

The CFTA will include trade in services, which is of huge strategic importance for Africa. Services contribute on average to more than 50 per cent of the gross domestic product of African countries.

The idea of entrepreneurial universities, where course work and dissertations should result in ideas that can be monetised and business propositions, rather than just paper degrees at graduation, will need vibrant services markets.

What will be required soon, however, is to go beyond the framework of rules and disciplines that have been agreed in the protocol, and identify the services sectors in which to create an African integrated services market and in which to attract investment.

This would be followed by sector regulatory frameworks and trade and investment terms and conditions and creating awareness about these trade and investment opportunities.

READ: Integration steps Africa requires for trade glory

The good news is the Single African Air Transport Market was launched and a protocol on the movement of persons concluded only last month, which provide an early harvest of services.

In the area of trade in goods, the main approach to market opening or tariff liberalisation will be the linear cut. This is a straightforward approach, in being easy to stage and monitor implementation of. What is required now is to agree on a periodic percentage cut, preferably a transparent common approach. Before this is agreed upon, there will be no tariff reduction schedule.”

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Frihandel i media vecka 8

2018-02-23 DN intervjuar Anna Stellinger, generaldirektör för Kommerskollegium som just kommit med sin utredning till regeringen om hur Brexit kommer att påverkar svenska företag: "– Om vi inte hittar övergripande lösningar kommer alla områden att drab...

Frihandel i media vecka 8

2018-02-23

DN intervjuar Anna Stellinger, generaldirektör för Kommerskollegium som just kommit med sin utredning till regeringen om hur Brexit kommer att påverkar svenska företag:

”– Om vi inte hittar övergripande lösningar kommer alla områden att drabbas. Det handlar om frågor som personrörlighet, fri etablering och rörlighet av tjänster. Allt detta är byggstenar i modern handel, säger Anna Stellinger, generaldirektör på Kommerskollegium.

Hon tar lastbilar som exempel. De går inte att leverera om inte också handel med tjänster och dataöverföring fungerar, enligt Anna Stellinger.

Några sektorer identifieras ändå i rapporten som extra känsliga för Storbritanniens utträde ur EU. En är motorfordonsbranschen som till stor del är beroende av de av tekniska regler som råder inom EU. Utan ett tydligt regelverk kommer den handeln bli mycket krångligare. Som grädde på moset kommer dessutom motorfordonsbranschen att drabbas av betydande tullar om Storbritannien lämnar EU utan att avtal. Då kommer handeln att regleras av reglerna i Världshandelsorganistionen WTO. Det innebär tullar på 10 procent på personbilar och 22 procent på lastbilar.

– Det tillsammans gör att motorfordonsbranschen är extra utsatt, säger Anna Stellinger.

Även den för Sverige så viktiga pappersindustrin kommer då att beläggas av tullar utan ett avtal, om än inte lika höga. Förutom tullar tillkommer dock en ökad administrativ börda, vilket kostar pengar i sig.”

 

2018-02-22

Frihandel är bra, men bara om alla följer spelreglerna skriver Hans Stigsson på ledarplats i Norrköpings tidningar:

”Plötsligen har det blivit populärt att hacka på frihandel och globalisering. Nej förresten, inte plötsligen. Kritiken har funnits länge, men i åtminstone svenska medier uppfattats som politiskt korrekt eftersom den kommit från vänster.

Då blir det ju en smula tragikomiskt, när den nationalpopulistiska protektionismen plötsligen ses som ett mycket värre hot, än när motsvarande protektionism torgförts från vänsterhåll. Eller när Donald Trumps nyisolationism framställs som ett hot från samma håll som tidigare varnat för ”USA-imperialism”!

För seriösa politiker är det besvärligare. Ett exempel är näringsminister Mikael Damberg (S) som nyligen varnade för ökad protektionism, med anledning av det potentiella kinesiska hotet. Damberg förnekar inte hotet, men varnar klokt nog för överreaktioner.

Alla vinner på frihandel – fast bara om spelreglerna respekteras. Dessutom beror framgångarna på vilka mål som av olika anledningar anses politiskt önskvärda. Stater med imperialistiska ambitioner kan alltid misstänkas för att missbruka frihandeln, samtidigt som en protektionistisk politik kan ge inrikespolitiska fördelar på kort sikt.”

2018-02-19

Carl B Hamilton (professor i nationalekonomi och tidigare riksdagsledamot , Liberalerna) replikerar i DN på Johan Norbergs artikel om robotar, jobb och frihandel:

”I USA är välfärdsstaten däremot oftast svag. Förenklat: för att en individ ska få annat än passiviserande och magert ekonomiskt stöd vid arbetslöshet måste hen kunna visa att hens arbetslöshet är orsakad av ökad import. I USA är detta en snårig, utdragen och domstolsliknande process, som för facken går ut på att söka bevisa att importen är dålig och skadligt för medlemmarna. Ett av flera resultat är en vanemässig stigmatisering av import såsom skadlig för sysselsättningen. Därav en del av den amerikanska fixeringen vid import och protektionism som främsta orsak till arbetslöshet, och undertryckandet av andra orsaker till arbetslöshet såsom tekniska förändringar och robotar, som Norberg nämner.

(—)

I Nordeuropa – särskilt Norden – är man till skillnad mot i USA berättigad till stöd i form av ett batteri av åtgärder för att individen ska kunna komma tillbaka till egenförsörjning genom ett nytt arbete, till exempel omskolning. Detta misslyckas naturligtvis ibland, men kritiken brukar riktas mot politiker och myndigheter snarare än mot importen eftersom stödet här är oberoende av orsaken till arbetslösheten.

Även om globaliseringsdebatten i USA ibland innehåller bugningar inför, och hänvisningar till, den europeiska välfärdsstaten som ett bättre alternativ än protektionism, sker det ofta med uppgivenhet. Välfärdsstaten kostar, som bekant, och i dagens USA är skattesänkningar prioriterade och det växande budgetunderskottet tas närmast med en klackspark. Protektionism har också en lång historia i USA och efterkrigstidens frihandelsinriktning av amerikansk handelspolitik är snarast att se som ett undantag i USA:s historia.”

 

Stäng posten Läs nästa post

Frihandel i media vecka 8

2018-02-15 Blekinge Läns tidning skriver på Kajsa Dovstad ledarplats om 68-vänstern och motståndet mot internationell handel som en av deras ståndpunkter: "68-vänstern fyller 50. Hur har samhället förändrats under de fem årtionden som gått sedan stud...

Frihandel i media vecka 8

2018-02-15

Blekinge Läns tidning skriver på Kajsa Dovstad ledarplats om 68-vänstern och motståndet mot internationell handel som en av deras ståndpunkter:

”68-vänstern fyller 50. Hur har samhället förändrats under de fem årtionden som gått sedan studentprotesterna 1968, starten på den moderna vänstervågen?

Mycket har förstås blivit bättre. Demokratierna har blivit fler. Välståndet har ökat, i Sverige och globalt. Rasismen har minskat. Allt som blivit bättre är dock knappast 68-vänsterns förtjänst – tvärtom. Med 50 år i backspegeln kan man konstatera att 68-vänstern har haft och fortfarande har ett alldeles för stort inflytande på samhällsdebatten.

Ett exempel är hur breda lager av vänstern har svårt att säga att demokrati är bättre än diktatur. Mellan andra världskriget och 1960-talet var det i princip bara Sveriges Kommunistiska Parti, nuvarande Vänsterpartiet, som uttryckte gillande inför kommunistdiktaturer. Så kom 68-vågen och engagemanget för länder som Kina, Vietnam och Kambodja växte. Och smittade av sig. Olof Palme blev den första västledaren att besöka Kuba år 1975.

(—)

Ett annat exempel är hur 68-vänstern och dess arvtagare motarbetat globalisering, frihandel och ekonomisk tillväxt. Få fenomen är så effektiva medel för att utplåna fattigdom som handel mellan länder. Som tur är har utvecklingen inte gått att stoppa. Tack vare frihandel lever en mindre andel än någonsin under fattigdomsgränsen.

(—)

Vilket land skulle Sverige vara utan 68-vänstern? Ganska annorlunda, men på många sätt ett bättre samhälle. I 50 år har 68:orna dominerat debatten. Låt det inte bli 50 år till.”

2018-02-15

På amerikanska CATO-Institutes blogg skriver Colin Grabow om handel med blommor på alla hjärtans dag: 

”Today millions of Americans will celebrate Valentine’s Day by purchasing roses for their loved ones and, in so doing, will participate in one of the everyday miracles of capitalism which too often escape our notice. As a recent Washington Post article points out, these roses will most likely have been grown thousands of miles away in Colombia, flown to the United States aboard cargo jets, and then delivered to florists and other retailers at the cost of a mere $1.50 per stem. That this is possible is not only a tribute to the magical powers of capitalism, but—as the newspaper notes—free trade and a 2012 agreement between the United States and Colombia which permanently lifted U.S. import tariffs on Colombian flowers. Indeed, a close reading of the piece reveals some of the many advantages of free trade and the benefits it confers.

Among them:

Imports save consumers money: One of the most straightforward benefits of free trade is the reduced cost to consumers for the goods they purchase as a result of reduced tariffs and the ability of businesses to develop more cost-effective supply chains. By importing flowers from Colombia, according to the article, the price of roses has been kept almost unchanged for decades with a dozen red roses often available this week for less than $20.

Imports create jobs: Unsurprisingly, the growth of Colombia’s flower industry has helped provide jobs in that country—to the tune of 130,000 according to The Washington Post (including, it seems, for thousands of Venezuelans fleeing from that country’s experiment in socialism). Often overlooked, however, is that imports also create new employment opportunities for Americans, both through the actual process of importation and as an intermediate good. The numerous planes full of flowers, for example, require logistics personnel to offload, store, and transport them to their final destination. Cheaper flowers, meanwhile, mean increased sales and more workers at the distributors and retailers which carry them. Indeed, the article cites the example of the USA Bouquet Company in Doral, Florida which employs 75 workers to put “imported red roses into vases and then carefully [pack] them in boxes for a Valentine’s shipment to Walgreens.”

2018-02-12

Petter Birgersson på Kristianstadsbladets ledarsida skriver positivt om regeringens linje i handelsfrågor:

”Frihandel och gott företagsklimat gör Sverige rikt. Regeringens skatteförslag hotar det.

Sverige har en näringsminister i Mikael Damberg (S) och en handelsminister i Ann Linde (S) som förstår vikten av företagande och handel över gränserna. Handelsministern är tydlig i sitt budskap till omvärlden om att handel gynnar välståndet för alla, skapar fler jobb och är ett av de effektivaste sätten för att bekämpa fattigdom.

Ann Linde står så föredömligt upp för frihandeln att den moderata EU-parlamentarikern Christofer Fjellner inte kan låta bli att göra tummen upp. ”Sällan jag delar något en sosse gjort men denna regering har varit bra på att stå upp mot protektionism och de myter som sprids om frihandel, även av deras egna fackförbund.” twittrade Fjellner nyligen och länkade till en video där Ann Linde föredömligt redogör för frihandelns förtjänster.

Näringsminister Mikael Damberg är mycket aktiv både på hemmaplan och utomlands för att framhålla hur väl svenska entreprenörer och företag lyckas i världen. Han lyfter bland annat fram Ikea, Spotify, turistföretagen och uppskattar basindustrins ambitioner att minska koldioxidutsläppen. Damberg åker till Kuala Lumpur för att förklara att svensk innovation förändrar världen genom att kombinera marknadsframgångar med hållbarhet.

Det är just de värden som ett öppet och ekonomiskt framgångsrikt Sverige ska stå för. Sverige har sedan 1990-talskrisen klarat av att kombinera relativt bra villkor för företag med en omfattande välfärdssektor. Reformer för lägre skatter på arbete och kapital och avregleringar av offentliga monopol har gjort att Sverige åter vuxit sig så starkt att både företag och välfärdssektorn kunde övervintra även i en stor internationell finanskris utan större frostskador.”

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Visa flera poster