Frihandel i media

Frihandel är en viktig fråga vilket avspeglas i media. Även om frihandel sällan skapar löpsedlar är bevakningen regelbunden och kompetent.

Frihandel i media vecka 41

2017-10-11 Global Trade Review tror inte riktigt på att Storbritannien kommer att gå med i NAFTA: "Claims that the UK could join the North American Free Trade Agreement (Nafta) have been dismissed as “far-fetched” by trade policy experts. With the UK fa...

Frihandel i media vecka 41

2017-10-11

Global Trade Review tror inte riktigt på att Storbritannien kommer att gå med i NAFTA:

”Claims that the UK could join the North American Free Trade Agreement (Nafta) have been dismissed as “far-fetched” by trade policy experts.

With the UK facing an uncertain trading future post-Brexit, the Daily Telegraph has reported that government ministers are considering joining the trade alliance with the US, Canada and Mexico. The newspaper has claimed this is an option if the UK is unable to secure a post-Brexit trade deal with the EU.

The proposal comes on the back of the publication of UK Brexit whitepapers on future trade and customs options earlier this week. The papers set out the UK’s strategic objectives, and for the first time outlined what the country might do if it exits the EU without a free trade deal – among which are plans for speedy deals with non-EU states.

However, the suggestion has caused some bewilderment among experts on both sides of the pond.

While acknowledging that each of the three members of Nafta would have a strong interest in fortifying trade relations with the UK post-Brexit, Michael Camunez, who served as assistant secretary of commerce for market access and compliance as well as US commissioner on security and co-operation in Europe under the Obama administration, tells GTR the story is unrealistic.

“The idea, at least to me, that the UK could join Nafta seems quite far-fetched. What makes Nafta so unique and special is in no small measure the geographic proximity of the partner countries, which has facilitated an unprecedented level of economic integration and co-production that is hard to imagine extending across the Atlantic. Moreover, putting aside very legitimate questions as to whether Nafta survives in the Trump era – sadly an open question today – it seems a reach too far to talk about adding any new members, much less the UK,” he says.”

2017-10-09

VA Finans skriver om att EU hoppas på frihandelsavtal med Japan och Mercosur innnan årskskiftet:

”BRYSSEL (Direkt) EU-kommissionen tror fortfarande på att EU kan hinna sluta frihandelsavtal med Mexiko och Mercosur i Sydamerika före årets slut.

Det uppgav källor i EU-kommissionen på måndagen efter nyliga förhandlingsrundor med Mexiko och Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay).

”Det är alltid bra med tidsgränser. Vi har ett möjlighetsfönster nu fram till slutet på året. 2018 har både Mexiko och Brasilien val, som komplicerar saker”, sade en källa i kommissionen.

Bland de mer svårlösta frågorna med Mexiko är EU:s vilja att få tillgång till offentlig upphandling på regional och lokal nivå – inte bara på federal nivå.

Investeringsskydd är också en svår fråga. Mexiko är mycket inne på USA:s linje med tillfälliga tvistelösningspaneler mellan stater och investerare (ISDS), sade EU-källor. EU förordar sin egen nya idé om en permanent internationell domstol.

USA påverkar också Mexiko-förhandlingarna om att skydda namn på europeiska livsmedelsprodukter (exempelvis parmesanost, något som kallas geografiska indikatorer). Många amerikanska företag med namnkonflikter med europeiska bolag är verksamma i Mexiko.

”Men vi rör oss framåt. De förstår hur viktigt GI är för oss. Vi diskuterar en lista med namn nu”, sade en EU-källa.

På energiområdet stöter EU också på motstånd att få bort Mexikos exportrestriktioner för olja och naturgas.

Till Mercosur överlämnade EU just sitt erbjudande och tullkvoter på nötkött och etanol – områden där de fyra sydamerikanska länderna har stora exportintressen. Föga oväntat tyckte de fyra att EU:s första bud var för lågt, uppgav EU-källor.

Även med Mercosur visar det sig svårt att öppna upp offentlig upphandling på nivåer under den federala.

”Det är något helt nytt för dem. Offentlig upphandling är inte ens öppen mellan dem”, sade en EU-källa.

Nästa förhandlingsrunda med Mercosur blir den 6-10 november, följt av en till runda i december.

Före årsskiftet kommer inte hela frihandelsavtalen med Mexiko och Mercosur vara klara. EU-kommissionen siktar på preliminära avtal, precis som det med Japan i juli.

Med Japan återstår fortfarande en del detaljer och andra delar, som investeringsskydd och dataflöden.”

 

2017-10-08

Jakob Kiefer, Sveriges ambassadör i Santiago de Chile, skriver i DI om frihandelsområdet Stillahavsalliansen som han menar kan vara viktig för Sverige:

”Länderna i den så kallade Stillahavsalliansen (SA) består av Chile, Peru, Colombia och Mexiko ingår i denna story och har sedan 2012 tagit viktiga steg mot en gemensam marknad för varor, kapital, personer och tjänster. Det är ett pragmatiskt integrationsprojekt med fokus på små- och medelstora företag. Närhet i handel är centralt för tillväxt. I dag sker endast tre procent av handeln dem sinsemellan, medan EU-snittet ligger på 56 procent. Inget land – utom möjligen Mexiko – har tillräckliga skalfördelar vilket hindrat investeringar från utlandet.

På fem år har projektet kommit överraskande långt. En bidragande faktor är att länderna utgår från redan existerande bilaterala frihandelsavtal. Till skillnad från frihandelsområdet Mercosur (Argentina, Brasilien, Uruguay, Paraguay) har alliansen få handelsbarriärer mot omvärlden. Internt harmoniseras varukategorier såsom medicinteknik, kosmetika, mattillsatser osv. En gemensam arbetsmarknad med arbetsvisum har införts för yngre (18-30 år) och viseringsfrihet råder. Den gemensamma handelsbörsen, MILA, som skapats innebär att aktier noterade på ett lands börs också kan handlas på de tre övriga. Utländska företag som listas kan på så sätt få in kapital i lokal valuta. Stort fokus läggs på energiområdet, där unika förutsättningar finns bland annat i Chile och Peru.

Stillahavsalliansen är inte en perifer förhoppningsmarknad. BNP uppgår till 2.120 miljarder dollar, 35 procent av hela regionen, motsvarande världens åttonde ekonomi med en varuexport på 560 miljarder dollar (50 procent av Latinamerika) och import på 536 miljarder dollar (31 procent av regionens). De utländska direktinvesteringarna uppgick 2013 till 86 miljarder dollar (46 procent av kontinenten).

(—)

Inget enskilt företag med globala ambitioner bör stå passivt om det öppnas en gemensam marknad med 220 miljoner människor. Dessutom med en ständigt ökande och köpstark medelklass, en geografisk spännvidd från Antarktis i söder till USA:s gräns i norr som kan utgöra en bas mot Asien och Europa. Enligt Världsbankens rapport ”Doing Business 2013” rankas länderna på första, tredje, fjärde och femte plats vad gäller affärsvänliga miljöer i Latinamerika Två av dem rankas högre än Frankrike.

Det finns alltid risker i affärer, men en dyster mediebild ska ställas mot Stillahavsalliansens tillväxtresa och potential.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 40

2017-10-06 Sveriges Radio rapporterar om Kommerskollegiums utredning om hur ett omförhandlat NAFTA påverkar svenska företag: "De flesta svenska företag som är etablerade i Mexiko kommer sannolikt att gynnas om förhandlingarna kring ett nytt Nafta-avtal går i ...

Frihandel i media vecka 40

2017-10-06

Sveriges Radio rapporterar om Kommerskollegiums utredning om hur ett omförhandlat NAFTA påverkar svenska företag:

”De flesta svenska företag som är etablerade i Mexiko kommer sannolikt att gynnas om förhandlingarna kring ett nytt Nafta-avtal går i lås. Men det finns orosmoln.

Den bedömningen gör Kommerskollegium där Ingrid Berglund har utrett omförhandlingens eventuella konsekvenser.

– Svenska företag skulle kunna påverkas i hög grad av omförhandlingarna ifall områden som exempelvis tjänster och arbetsvillkor blir stärkta i avtalet, säger hon.

Frihandelsavtalet Nafta från 1994 mellan Mexiko, USA och Kanada, har USA:s president Donald Trump tidigare sagt sig vilja dra sig ur. Det ledde till stor oro inom näringslivet, men nu pågår sedan i augusti alltså förhandlingar om ett nytt sådant.

Det kan ta många år, men redan nu går det att få en indikation om vad som sannolikt blir de stora knäckfrågorna, säger Ingrid Berglund.

– Vi har gjort bedömningen utifrån de amerikanska positionerna att det inte är sannolikt att man kommer vilja höja tullarna i handeln mellan de tre länderna. Det för att även amerikanska företag skulle påverkas i hög grad av högre tullar. Däremot skulle omförhandlingar kunna leda till striktare regler inom en del andra områden som ursprungsregler. Alltså de som reglerar en varas ursprung, säger hon.

På vilket sätt skulle det påverkas?

– Det skulle kunna var så att man från USA:s sida vill reglera hur mycket insatsvaror som måste komma från USA och hur mycket som kan få komma från andra länder.

Svenska företag sysselsätter omkring 62 000 personer i Mexiko, främst inom industri och tillverkning, men under senare år med ett växande antal även inom servicesektorn. Där kommer också mycket av fokus läggas under Naftaförhandlingarna framöver spår Ingrid Berglund.

– Jag tror också att regler om miljö kommer få en stor del i omförhandlingarna, säger hon.”

2017-10-03

Debatten i Dagens Arena avslutas med replik av Per Hilmersson, internationell chef på TCO:

”När Ceta förhandlades var vi i TCO men också våra kollegor i de andra centralorganisationerna aktiva, inte minst gentemot Sveriges regering.

Vårt främsta krav för att kunna ställa oss bakom avtalet var att det inte fick påverka rätten att förhandla, teckna och tillämpa kollektivavtal samt att vidta stridsåtgärder. Det blev till slut rättsligt bindande.

Även det omstridda investerarskyddet (ISDS) förändrades till ett mer transparent och rättssäkert system, efter påtryckningar från fackliga organisationer och civilsamhällesorganisationer.

Verkligheten är inte svartvit och det gäller så klart även handelsavtalen. Det handlar om att väga fördelarna mot eventuella nackdelar.

Det har vi gjort i fallet med Ceta och vi kan konstatera att de fackliga kraven är tillgodosedda. Därför vi har landat i vår ståndpunkt.”

2017-10-06

Mexikanska politiker är tydliga med  vad Mexiko inte kan acceptera när det gäller nya villkor i NAFTA inför den fjärde förhandlingsrundan enligt Wall Street Journal (betalvägg):

”MEXICO CITY—A group of senators from Mexico’s ruling Institutional Revolutionary Party and its allies on Thursday laid out six “red lines” for the renegotiation of the North American Free Trade Agreement which they said if crossed would lead them to reject a modified deal.

“The modernization [of Nafta] is going to come before the Senate, and for this reason we want to make our worries known,” said Marcela Guerra, a senator from the border state of Nuevo León, one of Mexico’s most industrialized states.

The comments come as Mexico, the U.S. and Canada prepare for a fourth round of trade talks next week in Washington, D.C., and appear to be an effort by Mexican lawmakers to ratchet up pressure on the U.S. on some of the more controversial issues likely to emerge in negotiations.

Ms. Guerra said the U.S. is being uncompromising in the trade talks and applying protectionist principles that Mexico doesn’t share.

“We have a free-trade tradition that has worked for the last 24 years…Mexico is one of the most open countries in the world,” Ms. Guerra said. “The Senate is not going to approve a deal that doesn’t work for Mexico.”

The senators said they won’t accept a proposed “sunset provision” requiring that Nafta be revisited every five years, the elimination of tariff preferences for Mexican textiles, or rules requiring minimum levels of national content for the auto-manufacturing sector. They would also reject seasonal protections for U.S. growers against fruit and vegetable imports from Mexico, the elimination of the Chapter 19 dispute resolution mechanism, and a proposal that would allow the U.S. government to favor American suppliers in its procurement.

Most of the items have already been highlighted as problematic by Mexico’s private sector and its negotiating team, and the senators emphasized that their comments were for the benefit of U.S. trade officials. “We want to send a message to Washington,” Ms. Guerra said.”

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George

Frihandel i media vecka 39

Det har varit dåligt med mediaklipp om frihandel i Sverige den här veckan, så Frihandelsbloggen gör en internationell utblick. 2017-09-28 Jeffrey Dorfman skriver roligt i Forbes att flygbolagens prispolitik visar att frihandeln har stöd. Låga priser är de...

Frihandel i media vecka 39

Det har varit dåligt med mediaklipp om frihandel i Sverige den här veckan, så Frihandelsbloggen gör en internationell utblick.

2017-09-28

Jeffrey Dorfman skriver roligt i Forbes att flygbolagens prispolitik visar att frihandeln har stöd. Låga priser är det viktigaste av allt för den genomsnittlige konsumenten: 

”There is no such thing as a free lunch. Free trade comes with a cost and protectionism also carries a cost. Free trade gives us lower prices and thereby allows us to consume more. The cost of free trade is some disruption in the labor markets. Protectionism saves some jobs, but is paid for in job losses elsewhere plus higher prices. Thus, to believe that Americans really favor protectionism is to believe that Americans want to pay higher prices. The experience of the airline industry is proof to the contrary; Americans will put up with almost anything in exchange for lower prices.

Airlines have demonstrated, both in the U.S. and abroad, that consumers are willing to accept little food, less seating space and leg room, and severe limitations on baggage if they receive lower prices in return. Airlines now even sell ”basic” economy fares that are below even standard coach in their amenities, notably restricting the passengers to one carryon bag placed at their feet. In exchange for a slightly lower fare, these consumers have given up a chance to any overhead bin space.

(—)

If people are willing to even give up their seat entirely for a lower-priced airline ticket, what makes us think they will pay more to protect some unknown person’s job? If tariffs are placed on imported products due to unfair competition, the effect on jobs is uncertain but price increases are guaranteed.

Protectionism saves jobs in the industry that receives protection from imports, but costs jobs in other industries that use or sell the protected product. The overall net impact is somewhat ambiguous but in many cases, more jobs are lost in the industries that sell and use the product than are saved producing it. Further jobs are lost in other industries because consumers of the now-protected products are paying higher prices and have less money left over to spend on other products.”

2017-09-27

Storbritannien får det kanske inte så lätt när de är ensamma mot en delvis protektionistisk omvärld. Att frihandelsavtalen skulle ramla in kan vara ytterligare en av Brexitförespråkarnas grundlösa spekulationer. Politico skriver om hur landet drabbas av USA:s strafftullar på Bombardier som Boeing har lobbat fram:

”It was the day the U.K. government’s dream of a “very big and exciting” free-trade deal with the U.S. ran up against the brutal reality of international trade relations.

The U.S. Department of Commerce’s decision to impose a punitive 219 percent tariff on the Canadian aircraftmaker Bombardier — potentially placing thousands of British jobs at risk in a Northern Irish factory that makes plane wings — was a textbook example of how a big player in global trade will often ruthlessly pursue its own interests and grind down smaller partners, even supposedly close allies.

Since the Brexit referendum, U.S. President Donald Trump and U.K. Prime Minister Theresa May have tried to rekindle the special relationship and talked up the prospects of a post-Brexit free-trade agreement.

But beneath the show of bonhomie, May’s two attempts to deter Trump from an all-out assault on Bombardier counted for little. In the end, Washington rallied behind its own champion, Boeing, which accuses Bombardier of profiting from unfair Canadian and British subsidies.

May’s political enemies were quick to claim that the Bombardier case augured badly for the U.K.’s post-Brexit prospects. Trade experts added that the case also offered a sobering foretaste of how the U.K. will struggle to hold out alone in these kinds of disputes without the big guns of the EU, the world’s biggest trade bloc, to support it.”

 

Daniel Hannan, konservativ parlamentsledamot i Storbritannien, uttrycker i tidningen The Sun en betydligt mer positiv syn på möjligheterna att få frihandel med omvärlden:

”AS Britain got ready to join the EEC in 1973, one of the biggest arguments in the build up was over whether food prices would go up.

They did — by as much as 40 per cent.

Britain was no longer free to buy on world markets — Canadian wheat, Argentine beef, New Zealand lamb.

Instead, we had to get much of what we wanted from expensive Continental producers. There have been some reforms to the EU’s Common Agricultural Policy since then but, according to the Organisation for Economic Co-operation and Development, it still adds 17 per cent to our grocery bills.

Pricey food is bad for everyone. It means we have to spend more on the basics, so have less for other things. That makes the whole economy suffer.

But it is especially bad for people on low incomes, because food bills are a higher proportion of their monthly budget.

On Tuesday, alongside Boris Johnson and Liam Fox, I’ll be launching the Institute for Free Trade, which aims to use Brexit to cut prices, boost growth and help world trade. Outside the EU, we can sign deals with Australia, China, India, the US — helping our own folk and theirs.

Until recently, it went without saying that free trade was good for ordinary people. Protectionism was seen for what it was — a way to transfer money from the poor to the rich.

Nowadays, though, free trade is often seen as exploitative.

Well-meaning youngsters protest against trade deals, imagining they are standing up for poor countries against big business.

In fact they are doing the opposite.

Nothing has done more to reduce global poverty than the spread of markets.

As recently as 1990, 38 per cent of all people lived in extreme poverty — defined as an income of a dollar a day or less.

Today that number is eight per cent, with the biggest drops in the Asian and African countries that have removed their trade barriers.

Has their rise come, as is sometimes claimed, at the expense of manufacturing jobs in richer nations?
No. Some Western countries have pushed up unemployment through wrongheaded policies, but more Brits are working than ever before.”

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Frihandel i media vecka 38

2017-09-21 De senaste dagarna har nyheterna handlat mycket om CETA-avtalet som började gälla i dag, torsdag. I det liberala nyhetsmagasinet NU ( artikeln inte på nätet) skriver Erick Löfdahl om CETA: "I dag, den 21 september 2017, inleds temporärt hande...

Frihandel i media vecka 38

2017-09-21

De senaste dagarna har nyheterna handlat mycket om CETA-avtalet som började gälla i dag, torsdag. I det liberala nyhetsmagasinet NU ( artikeln inte på nätet) skriver Erick Löfdahl om CETA:

”I dag, den 21 september 2017, inleds temporärt handelsavtalet CETA mellan EU och Kanada. Men för att det ska kunna genomföras fullt ut krävs att varje EU-lands parlament godkänner det.
Det var i oktober förra året som EU-kommisionär Cecilia Malmström var med och skrev under avtalet tillsammans med Kanadas premiärminister Justin Trudeau.
I samband med att avtalet signerades, skrev Cecilia Malmström på sin blogg den 30 oktober 2016:

”Förutom att stärka våra handelsrelationer, bygger vi nu en bro till en av våra starkaste bundsförvanter. Kanada delar våra värderingar i frågor såsom arbetsrätt, miljöskydd och bekämpning av klimatförändringar. Att lägga fram nya, höga standarder för handel med Kanada hjälper oss att ge motivation åt andra handelspartner att följa efter denna ambitiösa och progressiva modell. ”

UNDER DET GÅNGNA året har många arbetat för att få igenom avtalet, som just nu är ett lika välkommet och aktuellt inslag som NU-numret som du håller i din hand. Kanada, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har gemensamt antagit avtalet, som förkortas CETA, ”The Comprehensive Economic and Trade Agreement”.
I samband med sitt årliga tal om tillståndet i unionen, den 13 september, gick Jean-Claude Juncker, tillsammans med Justin Trudeau, ut med ett meddelande om att det var dags för de nya handelsöverenskommelserna att träda i kraft. Allez! Go! , hördes från Ottawas och Bryssels korridorer.

KANSKE ÄR DET många av Kanadas handelspartner runtom i Europa som i dag slår ett slag för vänskapen genom att bjuda sina anställda på tjocka pannkakor med smält smör och lönnsirap. För många företag runtom i unionen, inte minst i Sverige, är det nämligen något att fira. Varutullarna mellan länderna minskas drastiskt och Kanada öppnar även upp sin egen marknad för offentlig upphandling för företag från EU-länderna. Att många handelshinder slopas leder automatiskt till lägre priser och ett större utbud. För 98 procent av alla typer av produkter försvinner tullarna helt. Företagens anställda kan dessutom röra sig enklare mellan Kanada och EU.
En annan viktig faktor, om inte en av de viktigaste, är att yrkeskvalifikationer införs för olika yrkesgrupper, vilket underlättar personalutbyte och kompetensutveckling.

ENLIGT TULLVERKET SKA exportörer som önskar exportera ursprungsvaror för över 6000 euro till Kanada nu ansöka om att bli registrerad exportör. Den registrerade exportören tilldelas sedan ett så kallat rex-nummer som används för att upprätta ursprungsdeklarationer. Samtliga rex-nummer registreras i en databas som administreras av EU-kommissionen.

FÖR DET FÖRETAG som önskar sälja in sina produkter i Kanada öppnar alltså landet nu även sin marknad för offentlig upphandling till EU-medlemsstater. Det är första gången någonsin som den 150-åriga nationen öppnar upp för offentliga upphandlingar på alla statliga nivåer genom ett bilateralt avtal. Kanada kommer även att skapa en hemsida för att underlätta för exempelvis svenska företag att delta i offentlig upphandling på den kanadensiska marknaden.

SLUTLIGEN, GENOM AVTALET kommer tillfälligt boende och flytt av högutbildad personal att underlättas mellan EU och Kanada. Kanske viktigast av allt är det ömsesidiga erkännandet av professionella kvalifikationer för yrkesgrupper så som ingenjörer, arkitekter och revisorer.

Tidigare har det varit svårt för EU-medborgare att få ett kvalificerat arbete i Kanada om de inte kunnat visa upp en godkänd utbildning från något universitet i Nordamerika.”

 

I Dagens Arena skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark om varför TCO ställde sig bakom CETA:

”Idag, torsdag, träder Ceta, det omtalade frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, i kraft. Vägen fram har inte varit enkel.

Ett tag såg det ut som att det regionala parlamentet i Vallonien, den franskspråkiga regionen i Belgien, skulle sätta stopp för avtalet. Även fackliga organisationer runt om i EU har varit kritiska.

De svenska fackliga organisationerna har dock varit positiva. Varför är det så och hur hänger det ihop med den svenska arbetsmarknaden?

Svenska fackliga organisationer har en i grunden positiv inställning till frihandel. Det har sitt ursprung i två saker.

För det första är vi som litet land beroende av omvärlden. Utan handel med varor och tjänster över nationsgränserna skulle vårt välstånd och vår välfärd inte vara möjligt.
Svenska företag behöver kunna vara en del av de globala värdekedjorna. Handel och investeringar från andra avancerade ekonomier, som till exempel Kanada är därför viktigt.

För det andra har vi i Sverige varit framgångsrika i att hantera den strukturomvandling som följer i handelns och globaliseringens spår.
De som blivit av med jobben har kunnat få nya, ofta ännu bättre jobb. Att vi har en positiv grundinställning till frihandel innebär dock inte att vi förbehållslöst ställer oss bakom varje avtal. Så var det till exempel i fallet med just Ceta.

Vi och våra kollegor här i Sverige slog fast att avtalet måste respektera vår rätt att förhandla, teckna och tillämpa kollektivavtal samt att vidta stridsåtgärder. Vi fick gehör för det och det är nu rättsligt bindande i det avtal som träder i kraft idag.”

2017-09-18

Perspektiv på frihandel heter antologin i vilken sex forskare ger just olika perspektiv på frihandel. Det är en intressant och viktig skrift – inte minst i en tid då protektionismens vindar blåser på många håll i världen. Smålandsposten skriver om boken på ledarplats:

”En intressant vinkel som boken behandlar är städernas betydelse för frihandelns utveckling. De fysiska spåren av handeln och dess restriktioner är många. I huvudstaden talar man fortfarande om utanför respektive innanför tullarna. Även i Växjö finns sådana spår. Själva stadsnamnet kommer från en gammal marknadsplats som stod där staden i dag är belägen. Den låg vid en sjö där två vägar möttes, därav vägsjö, sedermera Växjö.

Efter att under en lång tid ha tagits för given väcker frihandeln i dag starka känslor och åsikter. Man talar inte sällan om handelns vinnare och förlorare. Det gör även denna antologi, tyvärr, om än mer nyanserat än i den vanliga politiska debatten. Motståndarna till frihandeln och näringsfriheten under 1700- och 1800-talen var rädda för att förlora på reformerna. I dag skulle dock ingen tvivla på att Sverige blev ett rikare och bättre land för alla. Handel har bara förlorare på synnerligen kort sikt.

I en tid då protektionismens vindar blåser i världen och i Sverige är detta viktigt att veta om.

Utan frihandeln skulle vi alls inte ha något välstånd att tala om – och om vi försöker möta framtiden med protektionism kommer vi med all säkerhet att återigen bli av med det.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 31

2017-07-31 Sydsvenskan skriver om den nya sidenvägen:  "Allfartsvägarna österut håller på att öppnas upp ytterligare till gagn för både européer och asiater. Ett nytt frihandelsavtal mellan EU och Japan är i det närmaste i hamn och kineserna håller på a...

Frihandel i media vecka 31

2017-07-31

Sydsvenskan skriver om den nya sidenvägen: 

”Allfartsvägarna österut håller på att öppnas upp ytterligare till gagn för både européer och asiater. Ett nytt frihandelsavtal mellan EU och Japan är i det närmaste i hamn och kineserna håller på att bygga en ny sidenväg.

USA är etta, EU tvåa, Kina trea och Japan fyra på listan över världens största ekonomier. Hur de interagerar med varandra har onekligen stor betydelse för många människor.

(—)

Och vad kan ett frihandelsavtal betyda? Japan är en av EU:s viktigaste handelspartners. Europeiska företag exporterar dit för 86 miljarder euro årligen. Mer än 600 000 arbetstillfällen i EU är knutna till export till Japan och för varje ny miljard euro européerna säljer kan 14 000 nya jobb skapas.

Framför allt är det mer livsmedel som kan komma att skeppas iväg till de japanska öarna när det nya avtalet träder i kraft. Tullarna på biff, ostar, vin och choklad kapas. Men även mer läkemedel, medicinteknik och fordon kan gå på export. Europeiska konsumenter kan glädja sig åt billigare japanska bilar till exempel. EU och Japan blir också överens om gemensamma standarder, vilket ytterligare kommer att underlätta utbytet.

Alla initiativ som knyter människor närmare varandra genom bättre kommunikationer och handel är bra. I en tid när spänningen stiger mellan många grupper och länder är frihandel mellan japaner och européer och en modern sidenväg mycket välkomna tillskott.”

 

2017-07-24

I The Daily Signal skriver Bryan Riley om varför NAFTA inte skall reglera minimilöner:

”Progressives want to include minimum wage laws in trade agreements because they see them as a way to help low-wage workers in other countries by magically increasing wages. For example, President Barack Obama repeatedly called the Trans-Pacific Partnership the “most progressive” trade deal in history, and never the “most free” trade deal in history.

Protectionists like the idea of imposing minimum wages on other countries because it is a sneaky way to restrict competition.

Economist Burton Folsom has explained how in the United States, Northern politicians proposed minimum wage laws to handicap Southern factory workers. In the 1930s, Gov. Charles Hurley of Massachusetts called for a national minimum wage so that “Massachusetts [would] have equal competition with other sections of the country, thus affording labor and industry of Massachusetts some degree of assurance that our present industries will not move out of the state.”

According to Rep. Sam McReynolds, D-Tenn., at the time: “Northern industries are trying to stop the progress of the South, and they feel if they can pass this [minimum wage] bill it will really be a tariff against Southern goods.”

That may help explain why progressives and anti-trade interest groups both want to include a minimum wage in NAFTA.”

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Frihandel i media vecka 30

2017-07-27 Christofer Fjellner skriver på debattplats i VLT att miljöpartiernas motstånd mot frihandel skadar världens fattigaste: "Europas handel med världens fattiga regleras i EU:s allmänna preferenssystem GSP. Det innebär att EU ensidigt river tullmu...

Frihandel i media vecka 30

2017-07-27

Christofer Fjellner skriver på debattplats i VLT att miljöpartiernas motstånd mot frihandel skadar världens fattigaste:

”Europas handel med världens fattiga regleras i EU:s allmänna preferenssystem GSP. Det innebär att EU ensidigt river tullmurarna mot några av världens fattigaste länder. Det enda de behöver göra för att exportera tullfritt till Europa är att skriva under och genomföra 27 FN-konventioner där de lovar att respektera grundläggande skydd av miljö, arbetsrätt och skydd av människors hälsa. Det är ett vackert samspel mellan handel, mänskliga rättigheter, miljöskydd och utveckling.

Men MP gillar inte handel. Varje gång vi röstar om att sänka tullar för världens fattiga hittar de en ursäkt att rösta emot att riva EU:s tullmurar och för att cementera fattigdomen i några av världens fattigaste länder.

Bolivia, Ecuador, Mocambique, Ghana och Peru är bara några av de länder MP tycker ska betala tullar när de exporterar till EU. Det spelar inte ens roll att länderna själva vill ha detta. När Europaparlamentet röstade om att sänka tullarna mot Burma röstade både MP och V emot, trots att Nobelpristagaren och människorättskämpen Aung San Suu Kyi vädjade till Europaparlamentet att hjälpa landet och sänka tullarna.

Samma sak när vi röstade om att ge tio utvecklingsländer, däribland Pakistan, sänkta tullar i utbyte mot att de åtar sig att implementera de 27 FN-konventionerna. V och MP röstade emot tullsänkningarna trots att Malala, den pakistanska skolflickan och Nobelpristagaren, vädjade till dem om att sänka tullarna. Det är ingenting annat än unken nykolonialism.

För den som gör gällande att en röst på MP vore en röst för världens utveckling mot det bättre står verkligheten i kontrast. Nej, för den som vill hjälpa världens fattigaste länder finns bara en slutsats att dra av detta: Att aldrig rösta på Miljöpartiet.”

Från ö till ö. Washington Post gör ett nedslag i Europa (eller i Australien) och skriver om Boris Johnsons besök för att puffa för ett frihandelsavtal:

”SYDNEY — British Foreign Secretary Boris Johnson said on Thursday that he supports a proposed free trade agreement between the United Kingdom and Australia, as his country looks to strengthen its relationships with allies ahead of its departure from the European Union.

Johnson and his Australian counterpart, Foreign Minister Julie Bishop, announced the two nations would boost trade, intelligence-sharing and military ties following an annual meeting in Sydney that included the defense ministers of both countries.

“As we go through the process of leaving the arrangements of the European Union, we are going to widen our horizons and work even more closely,” Johnson told reporters. “We have today reaffirmed our shared goal of concluding a free trade agreement as soon as possible after we leave the EU.”

Johnson, who had advocated for Britain’s EU departure, said any deal would include an “open and generous” visa regime for Australians looking to travel to the U.K.

“What we will be able to do once we take back control of our immigration arrangements is to have a system that is fair,” he said. “We want to welcome talented Australians.”

The ministers were short on specifics over what impact a trade deal would have, though Johnson did have an answer for a British journalist who asked whether it would result in cheaper Australian wine for Britons.

“Never mind Australian wine, which is, of course, delicious,” Johnson said. “There are tariffs on Scotch whisky in this country which seem to me to amount to a cruel deprivation of the Australian people of Scotch whisky at the price they could have it. I merely throw it out there. Whereas I don’t think we have any tariffs at all on, for instance, Bundaberg Rum.”

2017-07-24

Mycket bra av professor Lars Calmfors i DN (bakom betalvägg) om varför Trump har fel om handelsbalansen:

”Ett av Donald Trumps återkommande teman är att frihandel har missgynnat USA därför att man inte konkurrerar på lika villkor med andra länder. Enligt hans resonemang har det inneburit större import än export och därför underskott i bytesbalansen. Därmed ”dräneras USA på pengar och jobb” vilket sägs försvaga landet. Trumps recept mot det är en protektionistisk handelspolitik.

Trumps argument kan vara bestickande. Men de är i själva verket grovt missvisande. Det krävs emellertid en djupare analys för att se felen.

För det första behöver det inte vara negativt för ett land med bytesbalansunderskott. Innebörden är visserligen att landets finansiella nettoförmögenhet minskar. Men att som USA låna av omvärlden kan vara rationellt om det sker till låga räntor och finansierar investeringar som ger hög framtida avkastning.

För det andra har de flesta ekonomiskt utvecklade länder ungefär lika liberala handelsregler som USA.

För det tredje har handelspolitik enligt vedertagen nationalekonomisk teori mycket liten påverkan på bytesbalansen. Den dominerande posten i den är nettoexporten, alltså skillnaden mellan export och import. Ett lands nettoexport är definitionsmässigt också lika med skillnaden mellan dess produktion och förbrukning av varor och tjänster. Därav följer att nettoexporten även är lika med skillnaden mellan sparande och investeringar. Ett land som USA med bytesbalansunderskott sparar alltså mindre än det investerar.

Omfattningen av sparande och investeringar är resultatet av grundläggande beslut som tas av hushåll, företag och offentlig sektor. Bytesbalanssaldot påverkas därför bara om de faktorer som styr dessa beslut ändras. Det kan gälla medborgarnas incitament att spara inför pensionering, företagens avkastning på investeringar och politiska önskemål om skattesänkningar eller offentliga utgiftsökningar.

Anta att USA skulle höja importtullarna. Den direkta effekten blir lägre import. Men då minskar utbudet av dollar på valutamarknaden eftersom andra länders exportörer får mindre dollarinkomster att växla till sina nationella valutor. Därför stiger dollarn i värde. USA:s export blir då dyrare och faller. Eftersom tullarna inte har någon större effekt på drivkrafterna för sparande och investeringar, kan dollarkursen antas stiga så mycket att bytesbalanssaldot förblir ungefär oförändrat. Den främsta effekten är således att både import och export minskar. Detta teoretiska resonemang stöds av att det inte finns något samband mellan omfattningen av handelshinder och bytesbalanssaldot när man jämför länder.

Den politik som Trump vill föra kommer i själva verket att leda till större bytesbalansunderskott. Förslagen om lägre skatter och högre offentliga utgifter för försvar och infrastrukturinvesteringar innebär nämligen större federala budgetunderskott. Dessa skulle minska det totala sparandet i landet i förhållande till investeringarna.”

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Frihandel i media vecka 25

2017-06-22 Jennifer Råsten och Jaime Gomez från Feministiskt initiativ skriver i tidningen OmVärlden att "frihandelsavtal är en fortsättning på det koloniala förtrycket": "I vår del av världen lyfts frihandeln ofta fram som något som, tillsammans med bistå...

Frihandel i media vecka 25

2017-06-22

Jennifer Råsten och Jaime Gomez från Feministiskt initiativ skriver i tidningen OmVärlden att ”frihandelsavtal är en fortsättning på det koloniala förtrycket”:

”I vår del av världen lyfts frihandeln ofta fram som något som, tillsammans med biståndet, lyfter länder i det globala syd. Resonemanget återfinns i flertalet riksdagspartiers politiska och visionära dokument. Det är problematiskt att dessa tankar inte tar hänsyn till att de senaste decennierna visat oss att tillämpningen av sådan politik inte får de önskade konsekvenserna i form av minskad ojämlikhet och ökad rättvisa.

Frihandelsavtalen kommer nämligen inte ensamma. Sällskapet består av påtryckningar på inhemska beslutsfattare och en massiv förskjutning av lagstiftningar till multinationella storföretags fördel.

Ett exempel är WTO:s patentregelsystem TRIPS. Utifrån det kan företag säga sig ”upptäcka” grödor som använts i årtusenden och ta patent på dem, varpå alla som vill odla sin traditionella mat eller medicinalväxt plötsligt måste betala för det. Småbönder som i alla tider lagrat utsäde från år till år är nu skyldiga att istället köpa nya frön varje säsong från internationella företag som patenterat deras grödor. På liknande sätt fungerar systemet för patent av läkemedel, som lett till att människor lider och dör av sjukdomar som det finns botemedel och lindring mot.

Andra lagstiftningar som går hand i hand med frihandelsavtalen handlar om att privatisera mark- och vattenrättigheter. Multinationella storföretag har åtagit sig uppgiften att ta hand om vattnet, för att sedan sälja tillbaka det till lokalbefolkningen. När människorna i det globala syd inte har råd att betala, lyder kapitalismens logik att efterfrågan på rent vatten helt enkelt inte är tillräckligt stor.”

(artikeln kommenteras nästa vecka på bloggen)

 

2017-06-23

Cecilia Malmström intervjuas i tidningen Arbetsvärlden (som alltid har bra bevakning av handelsfrågor):

”Vad händer då med TTIP, när president Trump har sagt att han vill lägga ned förhandlingarna?

Enligt Cecilia Malmström ligger förhandlingarna visserligen på is, men nu under våren har hon träffat USA:s nye handelsminister Wilbur Ross.

– Han sa att vi ju kan sätta oss ned och diskutera vad som redan finns.

När Donald Trump tillträdde i som president i vintras var två tredjedelar av TTIP färdigförhandlat.

Vad har konkret förändrats?

– Om Trumps ”Buy American” och ett antal andra förslag i protektionistisk riktning stärks så kanske villkoren ändras, säger Malmström.

– Det har varit råddigt med nya administrationen, kommenterar hon.

Trump vill också begränsa utländska företags möjligheter att delta i offentlig upphandlingar i USA.

– Där har de lagt en del förslag som går direkt emot det vi hade hoppats på, konstaterar Cecilia Malmström.

Men idén att förenkla handeln mellan de två största ekonomierna i världen är fortfarande lika viktig – för EU.

– Den är fortsatt stark, och det verkar medlemsländerna också tycka.”

 

2017-06-20

VA Finans skriver om USA:s planerade ståltullar:

”Cecilia Malmström ville dock inte använda ordet ”handelskrig” för situationen som ser ut att uppstå.

Men hon sade att USA:s åtgärder kommer att slå hårt mot EU:s stålindustri och att EU måste reagera.

Exakt hur EU-kommissionen reagerar kommer också ske i samråd med EU-länderna, sade hon.

Beträffande diskussionen på EU-toppmötet på torsdag-fredag om skärpt kontroll av utländska företags uppköp av EU-företag i känsliga branscher sade handelskommissionären att det juridiska läget först måste klargöras.

”Vi måste se vad som är juridiskt möjligt att göra på EU-nivå. Många EU-länder har nationell lagstiftning. Kanske kan länderna lära av varandra”, sade hon.

Hon underströk att EU vill attrahera utländska investeringar och att det handlar om att hitta rätt balans.

Förslaget är tänkt att skärpa granskningen av uppköp som görs av till exempel kinesiska statsägda företag.

Förslaget drivs bland annat av Frankrike. De frihandelsvänliga EU-länderna, däribland Sverige, motsätter sig förslaget.”

 

Wall Street Journal skriver om Merkels kamp för frihandel i samband med G20-mötet nästa månad:

Divisions over trade policy emerged when world finance chiefs met a G-20 meeting in Baden-Baden, Germany in March to find common ground on boosting international trade. At the time, U.S. Treasury Secretary Steven Mnuchin got finance officials to drop a disavowal of protectionism from a closely watched policy statement issued by the G-20.

For Washington, the watered-down language ensures the U.S. can still use sanctions or other policy tools to punish trade partners and thwart economic policies the Trump administration believes to be unfair.

In her speech to German business leaders, Ms. Merkel also vowed to discuss the steel industry at the G-20 meeting amid growing tensions about overcapacity and fair trade in the sector.

“It isn’t simply about trade, but it must be rules-based, it must be fair,” Ms. Merkel.

Germany has sharply criticized U.S. plans for anti-dumping duties that Berlin believes are violating World Trade Organization rules with the aim of damaging international rivals. In its turn, the U.S. has accused Germany and other countries of subsidizing their steel exports and dumping steel in the U.S.

Ms. Merkel also told business leaders that it would make sense for Germany and France to aim for an harmonization of the base rate for their corporate taxation, given plans in the U.S. and U.K. to cut corporate taxes.

“We have to counter with something if this downward tax competition begins,” she said.

At the conference, BDI chief Dieter Kempf called on Berlin to do exactly that.

“If two big nations such as the U.S. and the U.K. plan to cut corporate taxes…than we would of course have to react to this tax competition because investment outflows into these countries wouldn’t be unlikely,” Mr. Kempf said.

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Frihandel i media vecka 24

2017-06-15 Ost har blivit ett stridsäpple när det gäller implementeringen av CETA-avtalet den 1 juli enligt kanadensiska CBC-News. Det handlar om ostkvoter och vem som kommer få rätten att importera ost från EU till Kanada: "Canadians haven't been transp...

Frihandel i media vecka 24

2017-06-15

Ost har blivit ett stridsäpple när det gäller implementeringen av CETA-avtalet den 1 juli enligt kanadensiska CBC-News. Det handlar om ostkvoter och vem som kommer få rätten att importera ost från EU till Kanada:

”Canadians haven’t been transparent enough about several aspects of CETA’s implementation, the source said, and presented the cheese quota decision as a non-negotiable fait accompli. It was a final straw for upset Europeans who had been otherwise eager to get on with the deal.

The source said Canada informed the EU that 60 per cent of the new import quota would go to domestic dairy producers and processors. Europeans fear they won’t use it, so fewer new cheeses compete with their domestic products.

If the quota’s unused, or there’s any incentive to delay imports, Europe could be effectively denied the market access it fought for years to get. CETA provides a way for complaints like this to be resolved, but Europeans would prefer not to have to sue Canada after the fact, the source said.

A spokesperson for the EU delegation in Ottawa would not comment on rumours about why the July 1 date hasn’t yet been confirmed.

But a Canadian dairy industry source, also not authorized to be named, cited European pushback as the reason CETA’s implementation may be delayed. Domestic sources say their sector has not been told how much quota is coming their way.”

 

 

2017-06-12

Handelsminister Ann Linde intervjuas i Dagens Nyheter. Hon tror fortfarande på frihandelsavtal med USA:

”Både i EU och i USA har bland annat fackföreningsrörelserna tidigare varit skeptiska till frihandelsavtal. Ann Linde träffade fackföreningsledaren för den största fackföreningen i USA och fick ett annat intryck.

– Han sa att det är positivt för amerikansk ekonomi om vi har någon form av handelsavtal.

TTIP hann med 15 förhandlingsrundor innan samtalen lades på is. Bland annat kom man överens om tullfri handel med 97 procent av alla varor och nivåer för olika standarder. Andra frågor, som offentlig upphandling, strandade.

– Men det finns en grund om båda sidor bestämmer sig för att titta på någon form av avtal.

Ann Linde förde också fram synpunkter på hur den gränsskatt på import som Trump pratat om att införa skulle påverka de svenska företag som är verksamma i USA. Svenska företag sysselsätter 330.000 amerikaner. Ann Linde konstaterar att de företagen måste importera för att exportera produkter. Exempelvis importerar Volvo 10.000 delar från 98 länder för sin produktion.

– Jag förklarade att svenska företag som bara anställer amerikaner har sagt att de kommer att lägga ned sin verksamhet i USA om skatten införs eftersom de då inte längre är konkurrenskraftiga. De måste importera för att exportera.”

2017-06-11

Slutet på en era? Per T Ohlsson spekulerar i Helsingsborgs Dagblad om betydelsen av att USA vänder sig inåt i bland annat handelsfrågor: 

”Resultatet av Roosevelts och Churchills flytande rendezvous blev Atlantdeklarationen, ett dokument som lade grunden till en ny världsordning, konstruerad och beskyddad av de två anglosaxiska stormakterna.

Deklarationen slog bland annat fast att alla folk har rätt till självbestämmande, att alla stater skall ha tillgång till fria handelsvägar och att världen, när det nazistiska tyranniet väl hade krossats, måste bygga en fred som värnar alla nationers säkerhet och människors möjligheter att ”leva sina liv i frihet från fruktan och armod”.

Från denna deklaration löper trådarna till FN och den moderna folkrätten, till avkoloniseringen, till världshandelns liberalisering och till internationella samarbeten som Nato, IMF, Världsbanken, EU, WTO och OSSE.

(—)

Konflikter har inte saknats; Suezkrisen 1956 är ett exempel. Men på det hela taget har den amerikansk-brittiska alliansen varit en stabil konstant i världspolitiken, definierad av en gemensam känsla av internationellt ansvar: USA som militär och säkerhetspolitisk skyddsmakt för andra demokratier, Storbritannien som traditionell frihandelsnation och pålitlig supporter.

(—)

Trumps klimatbesked föregicks av hans första utlandsresa som president. Där deltog han i ett möte i Bryssel med andra ledare för Nato som i praktiken blev utskällda för att åka snålskjuts på amerikanska skattebetalare. Trumps uppträdande chockerade Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Strax efteråt lät hon förstå att Europa inte längre kan ”lita på andra”, det vill säga USA.

Trump, fullblodsprotektionist, har redan brutit loss USA från handelssamarbetet i Stillahavsregionen, TPP, och begärt omförhandling av frihandelsavtalet med Kanada och Mexiko, Nafta.

Steg för steg ser Donald Trump till att USA abdikerar från sin internationella ledarroll för att göra ”America great again”.

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Visa flera poster