Frihandel i media

Frihandel är en viktig fråga vilket avspeglas i media. Även om frihandel sällan skapar löpsedlar är bevakningen regelbunden och kompetent.

Frihandel i media vecka 11

2017-03-16 DN:s Johan Schuck sammanfattar vad som händer när Storbritannien lämnar EU. Handeln är en av de mest centrala frågorna:  "Om frihandeln samtidigt ska bibehållas, så finns ingen färdig modell för detta – utan en sådan måste förhandlas fram. Någon sn...

Frihandel i media vecka 11

2017-03-16

DN:s Johan Schuck sammanfattar vad som händer när Storbritannien lämnar EU. Handeln är en av de mest centrala frågorna: 

”Om frihandeln samtidigt ska bibehållas, så finns ingen färdig modell för detta – utan en sådan måste förhandlas fram.

Någon snabb lösning är inte i sikte. Man kan jämföra med frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, där det krävdes sju år för att komma från start till mål.

Beträffande Storbritannien blir förhandlingarna ännu mer krävande än med Kanada, eftersom så stora värden står på spel.

För Storbritannien sker ungefär hälften av utrikeshandeln med EU-länder – och många av dessa har också en stor andel av sin handel med britterna.

Båda sidor har också stora utlandsinvesteringar på ömse håll, liksom tillverkningsprocesser där företag skickar produkter fram och tillbaka över Engelska kanalen.

Sådant kan inte rivas upp utan ett högt ekonomiskt pris. Både Storbritannien och EU har starkt intresse av att utbytet ska fortsätta. Men frågan är hur det ska gå till, först i ett avtalslöst tillstånd och sedan med något slags uppgörelse.

Självklart berör detta Sverige, som har Storbritannien som en viktig handelspartner. Som Kommerskollegium förklarar i en färsk rapport till regeringen, kommer kostnaderna och krånglet att öka.

Oavsett hur samarbetet utformas, blir det försämringar jämfört med nuläget.

I fall det inte blir någon övergångslösning kommer reglerna från världshandelsorganisationen WTO att gälla i handeln mellan EU och Storbritannien. Det blir en återgång till tullar och byråkratiska procedurer som försvårar utbytet.”

2017-03-15

Ann Linde intervjuas i Europaportalen. Det finns ännu hopp för TTIP: 

”Som en av del i regeringens jobbprogram betonade ministern för Europaportalen behovet av fria dataflöden mellan sakernas internet som ett viktigt del av företagens produktionsutveckling. Något som Sverige enligt henne har drivit tillsammans med 16 andra EU-länder i konflikt med Tysklands och Frankrikes vilja. EU-kommissionen har enligt regeringen i sitt förslag valt att gå på den fransk-tyska linje om att begränsa flödena men ännu är frågan inte avgjord.

TTIP inte dött
Att fortsätta förhandlingarna om frihandel med olika länder är en annan del av årets prioriteringar. Hon noterade med viss hoppfullhet att den nya amerikanska Trump-administrationen ännu inte sagt sig vilja stoppa det framtida frihandelsavtalet, TTIP, mellan EU och USA, inte ens i går när landets nya handelsministern utfrågades i kongressen.”

2017-03-10

Nyhetssajten Omni skriver att EU och ASEAN (Association of Southeast Asian Nations) skall börja tala frihandel igen:

”EU och den sydostasiatiska samarbetsorganisationen Asean är överens om att försöka blåsa nytt liv i förhandlingarna om ett frihandelsavtal. Men ännu finns ingen plan för när de nya samtalen ska inledas, skriver Reuters.
– Vi tror att det är viktigt att förbinda två växande marknader och ta bort så många handelshinder som möjligt, säger EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström enligt nyhetsbyrån.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George

Frihandel i media vecka 10

2017-03-09 Frida Wallnor skriver i Axess Magasin om Kinas framryckning på världsscenen när det gäller handel: "Inom EU har bakslaget för globaliseringen i allmänhet och frihandel i synnerhet varit påtagligt. Proteströrelserna mot EU:s frihandelsavtal med USA...

Frihandel i media vecka 10

2017-03-09

Frida Wallnor skriver i Axess Magasin om Kinas framryckning på världsscenen när det gäller handel:

”Inom EU har bakslaget för globaliseringen i allmänhet och frihandel i synnerhet varit påtagligt. Proteströrelserna mot EU:s frihandelsavtal med USA (TTIP) respektive med Kanada (Ceta) är ett exempel. Framgångarna för populistpartier till både höger och vänster ett annat.

Samtidigt är det ingen världsomspännande kritikvåg mot frihandel vi talar om. I Kina och andra utvecklingsländer märks snarare en motsatt tendens. Det var fascinerande att höra Kinas president Xi Jinping tala på Världsekonomiskt forum i Davos i januari, där han beskrev protektionism som att befinna sig i ett ”mörkt rum”. Han anspelade på Donald Trumps retorik. Den nya amerikanska administrationens mycket sparsamma närvaro på forumet stod dessutom i skarp kontrast till den väl tilltagna kinesiska delegationen. Att detta skedde just under Davosveckan, som mer än något annat kommit att bli en symbol för den västdominerade världsordningen, gör det frestande att tala om ett globalt maktskifte.

För det är tydligt att Kina inte har för avsikt att gå miste om den möjlighet som ett mer tillbakadraget USA ger. Det handlar inte bara om handel utan också om att ta mer plats på den storpolitiska arenan – att agera som en ansvarsfull ledare och samtidigt bygga nya allianser som kan utnyttjas för både militära och ekonomiska syften. För president Xi Jinping är detta extra viktigt just i år. Att Kommunistpartiets kongress äger rum i höst innebär en möjlighet att ytterligare stärka den egna maktpositionen på bekostnad av andra falanger inom partiet. Att då kunna påvisa sin internationella betydelse är positivt för Xi Jinpings legitimitet.

Handelsavtal har på senare år kommit att inkludera så mycket mer än enbart reducering av tullar och andra handelshinder. Lika mycket har de blivit ett sätt att sprida normer och koordinera standarder – västvärldens normer och standarder. Detta förklarar omfattningen av EU:s massiva handelsavtal med Kanada, som det tagit sju år att förhandla fram. Samma format har använts på det nu pausade TTIP-projektet mellan EU och USA, som Trump i skrivande stund inte ens har nämnt vid namn. Även Trans-Pacific Partnership-avtalet mellan tolv Stillahavsländer, som USA nu dragit sig ur, innehåller klausuler om miljö, arbetsrätt, mänskliga rättigheter med mera.”

2017-03-08

När USA sviker frihandeln blir EU populärare som handelspartner. Cecilia Malmström har varit i Singapore och intervjuas av Sveriges Radio:

”EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström kom på onsdagsmorgonen till Singapore, som är ett av de länder som nu drabbas av att USA drar sig ur Stillahavsavtalet TPP.

– Det innebär att många av de länderna nu känner sig lite övergivna av USA och vänder sig till EU, och ber oss att visa ett mer multilateralt ledarskap, säger Cecilia Malmström till Ekots utsände i Bryssel.

– Många av de här länderna förhandlade vi med tidigare, men vi går in i en mer intensiv fas nu.

EU-länderna exporterade varor till länder utanför unionen för över 17 000 miljarder kronor 2015, enligt EU-kommissionen.

Som EU:s handelskommissionär har Cecilia Malmström uppdraget att försöka underlätta än mer av handel, inte minst genom att förhandla fram frihandelsavtal. Men det som skulle bli det största av alla avtal, TTIP mellan EU och USA, ligger nu på is.

– TTIP ligger för närvarande i frysen. Vi får nog låta det ligga där ett tag, och vi är oroliga över de signaler som kommer om att USA tänker i princip dra sig ur det internationella handelssystemet och WTO.

För att möta den oron försöker EU nu intensifiera pågående eller planerade handelsförhandlingar med ett 20-tal länder och regioner, som Mexiko, Japan och Australien.

Just nu besöker Cecilia Malmström Singapore. Fastän landet till ytan inte är större än Emmaboda kommun importerar Singapore varor och tjänster från EU för runt 500 miljarder kronor per år och landet är EU:s största handelspartner i Sydostasien.

Ett frihandelsavtal är i princip färdigförhandlat, men EU-domstolen ska avgöra om Singapore-avtalet måste godkännas av alla nationella parlament för att kunna träda i kraft.”

2017-03-03

Veckans Affärer skriver om EU:s reaktion på Trumps protektionism:

”BRYSSEL (Direkt) EU ska reagera snabbt och hårt om USA inför protektionistiska åtgärder, som en gränsskatt.

Men EU ska också inleda en dialog med Trump-administrationen för att försöka övertyga den om frihandelns fördelar.

Det enades EU:s handelsministrar om vid ett möte på fredagen, enligt Sveriges handelsminister Ann Linde.

”Vi ska reagera hårt och bestämt när USA inför åtgärder som inte är förenliga med det internationella regelverket i WTO”, sade hon till Nyhetsbyrån Direkt.

”En sådan gränsskatt skulle inte vara WTO-kompatibel”, fortsatte hon.

Debatt pågår just nu inom president Donald Trumps administration och inom USA:s kongress om en gränsskatt (Border Adjustment Tax) på 20 procent för importerade varor.

EU måste också engagera sig för att upplysa Trump-administrationen. Kontakter hittills har visat att många personer i den inte har förstått att EU sluter alla frihandelsavtal gemensamt, sade hon. USA kan inte sluta avtal med Tyskland eller Frankrike enskilt.

Många av Trumps folk verkar också se på handel på ett gammaldags sätt där en vara produceras i ett land och sedan exporteras – inte moderna värdekedjor, sade Ann Linde.

EU:s förhandlingar om frihandelsavtalet TTIP står för närvarande stilla. EU väntar på besked från USA vad man vill göra med handeln med EU, sade ordföranden för handelsministermötet, Maltas ekonomiminister Christian Cardona.

EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström sade att vissa signaler från USA är oroande, men än finns få detaljer. Ministern för utrikeshandel (US Trade Representative) Robert Lighthizer har inte tillträtt ännu.”

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 9

  Viss sportlovstorka om frihandel i svenska media. Veckan bjuder i alla fall på några klipp, mest från utlandet. 2017-03-03 EU-parlamentet vill enligt Forbes sätta käppar i hjulet för unionens frihandelsavtal med Vietnam. Problem med mänskliga rättig...

Frihandel i media vecka 9

 

Viss sportlovstorka om frihandel i svenska media. Veckan bjuder i alla fall på några klipp, mest från utlandet.

2017-03-03

EU-parlamentet vill enligt Forbes sätta käppar i hjulet för unionens frihandelsavtal med Vietnam. Problem med mänskliga rättigheter är skälet. Ett dåligt argument med tanke på att EU och Vietnam är med i WTO, det vill säga redan har handelssamarbete (och att EU handlar för fullt med landet):

”An EU parliament human rights subcommittee visited Vietnam last week and found problems. “We recognize that Vietnam has made economic and social progress and begun a process of advancing economic and social rights,” committee Chairman Pier Antonio Panzeri says in a statement. “Nevertheless we believe that to be successful in sustainable economic development, it is vital to hold open debates on policy areas, including political rights, freedom of expression, association, religion or belief.”

Vietnam might change a few laws and release the odd political prisoner to show it cares about human rights and satisfy the European parliament, says Carl Thayer, emeritus professor of politics at The University of New South Wales in Australia. It did that when negotiating the Trans Pacific Partnership, or TPP, he says. But the agreement with Europe covers labor rights, part of the broader human rights category, vaguely compared to the TPP. The Vietnam-Europe pact relies more on “goodwill” than explicit guidelines, Burke says. That difference would make it hard for Europe to stop any labor exploitation that gave Vietnam an edge in the trade relationship.”

2017-03-02

Däremot finns det uppenbarligen intresse för ett frihandelsavtal mellan EU och Filippinerna:

”European Union (EU) Ambassador Franz Jessen on Thursday called for speedy negotiations for a Free Trade Agreement (FTA) between the EU and the Philippines to create the “best possible enabling environment” for business.
“We need an ambitious FTA to make EU-Philippine trade grow stronger and to work together on market access,” he was quoted saying during a business event in Makati.
He said such an FTA could be a “powerful catalyst for change that will boost the competitiveness of the Philippine economy.”
ADVERTISEMENT

The ambassador said pursuing an FTA “within the context of stronger EU-ASEAN relations” is also relevant as the Philippines takes on the chairmanship of the Association of Southeast Asian Nations this year.
According to a media release, Jessen described the economies of the Philippines and the EU as “going strong.”
While the Philippines has a strong projected gross domestic product growth, he said the EU “is the largest economy in the world with a GDP per head of €33 000 for its 500 million consumers.”

 

2017-02-17

Sveriges Radio har som nyhet en rapport som visar att frihandeln har varit bra för EU:s bönder. Tvärt emot vad som vanligen antas, att EU:s lantbrukare missgynnas av konkurrens från omvärlden: 

”– Studien visar att värdet av exporten av jordbruksprodukter ökade med mer än en miljard euro på grund av de här frihandelsavtalen, sa EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan vid en presskonferens i Bryssel idag.

Den externa konsultfirman Copenhagen Economics har granskat hur jordbruk och livsmedelsindustri i EU påverkas av unionens frihandelsavtal med Mexiko, Sydkorea och Schweiz.

Bland annat hävdas i rapporten att den ökade exporten på grund av avtalen har skapat 13 700 nya jobb inom Europas jordbruk, och ytterligare några tusen jobb inom matindustrin.

Detta är en övergripande ekonomisk studie där man även har tittat extra noga på fem exportflöden, bland annat danskt fläskkött som säljs till Sydkorea och franska viner som exporteras till Mexiko.

Rapporten släpps i ett läge då frihandel är starkt ifrågasatt på många håll i Europa, inte minst hos personer och organisationer med koppling just till jordbruk. Bland annat finns de som är rädda för att det färdigförhandlade frihandelsavtalet med Kanada kan leda till att hormonbehandlat kött kommer in på den europeiska marknaden. Rädslan finns, trots att EU-kommissionen lovar att så aldrig kommer ske.”

Rapporten här

Den årliga Eurobarometern visar enligt Hufvudstadsbladet (bakom vägg men gratis) att finnarna gillar EU, euron och TTIP, men mer skeptiska till invandring:

”Den årliga Eurobarometern visar att finländare förhåller sig mer positivt till eurovalutan, frihandel och fri rörlighet än européerna i snitt.

Hela 78 procent av finländarna är nöjda med att stanna i valutaunionen. Det är betydligt positivare inställning än bland gemene EU-medborgare, för snittet är 58 procent i hela unionen.

Finländarna är också mer positivt inställda än medeleuropén till fri rörlighet, möjligheten att flytta, studera och arbeta inom EU, till digital inre marknad och till frihandel med USA.

Den fria rörligheten är den mest populära aspekten med EU, som 88 procent av finländarna gillar. Enligt eurobarometern skulle 66 procent av finländarna vilja se ett frihandelsavtal med USA, men samtidigt är närmare en fjärdedel väldigt negativa till det.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Frihandel i media vecka 8

2017-02-24 Kommerskollegium har presenterat sin årsredovisning: "De frihandelsavtal som EU förhandlar med omvärlden har också seglat upp i den politiska debatten. Avtalet med EU och USA, TTIP, har förpassats längre ned på listan efter presidentvalet i USA ...

Frihandel i media vecka 8

2017-02-24

Kommerskollegium har presenterat sin årsredovisning:

De frihandelsavtal som EU förhandlar med omvärlden har också seglat upp i den politiska debatten. Avtalet med EU och USA, TTIP, har förpassats längre ned på listan efter presidentvalet i USA och CETA, avtalet med Kanada, har väckt en livlig debatt om värdet av handel med omvärlden.

Kommerskollegium bidrar även med kunskap i mer långsiktiga skeenden. Med utredningar av digitalisering, protektionism, 3D, handelns betydelse för sysselsättning, tjänsternas betydelse för den svenska och europeiska industrin har Kommerskollegium bidragit med att se runt hörnet, förbi de dagsaktuella händelserna.”

2017-02-20

Ett antal socialdemokrater försvarar frihandeln i Allehanda.se:

”Kritiska röster höjs nu runt om i världen mot globalisering och frihandel. Ökade klyftor och bristen på trygghet har skapat en frustration som riktas mot öppenheten. Många upplever att förändringar inte är förbättring. Tvärtom upplever man att förändring är försämring.
Människor ser sina arbeten bli utslagna av den globala konkurrensen och teknikutvecklingen och därmed sin livssituation hotad. Det gäller att förstå att frustrationen finns och att den tyvärr på många ställen är välgrundad.
Lösningen är inte att stänga dörren mot omvärlden och sluta utvecklas. Vi måste möta de utmaningar och möjligheter som globaliseringen för med sig. Lösningen är inte att stänga gränser för handel, utan istället vara en del av utvecklingen och att bland annat erbjuda ett starkt skyddsnät och en aktiv arbetsmarknadspolitik.
För oss är det självklart att stå upp för företagares och arbetstagares rättigheter, miljön, människors hälsa och vårt demokratiska utrymme. Vi ska därför fortsätta säkerställa att våra handelsavtal skyddar allt detta.
Varvskris, textilkris, stålkris och finanskris. Gamla jobb har försvunnit och nya vuxit fram. Det omoderna och ineffektiva har ersatts av det moderna och effektiva. Den strukturella omvandlingen har lett till att Sverige är en av världens ledande innovations- och industrinationer.”

Affärsvärlden har en mycket bra artikel med intervjuer av företagare som påverkas av USA:s eventuellt kommande protektionism:

Vikmanshyttan i sydöstra Dalarna. Solig januarieftermiddag, sextioplussare i täckjackor ute och går på byn.

Här började Jon Lind tillverka batteriladdare till snöskotrar och fyrhjulingar i mitten på 1990-talet. Det gick bra; numera gör han det till Ferrari och General Motors också.

”För den som vill lära sig något om tillväxt” är Linds bolag Ctek ”ett bra studieobjekt”, skrev Dagens Industri i en artikel i mars 2016.

Utanför Ctek står två polska byggarbetare och röker vid en grävmaskin.

Inomhus är stämningen sval och proffsig. Försäljningschefen Krister Mossberg, solbränd i designad mjukisoverall, berättar om produktionslinor och integrated solutions.

Ctek är ett sådant där bolag som det svenska exportfrämjandet älskar att lyfta fram: ett framgångsrikt, mellanstort exportföretag, mitt ute i glesbygden.

Billaddarna säljer som smör. År 2015 avyttrades över en miljon stycken till konsumenter, verkstäder och långtradartillverkare i sammanlagt 70 länder. I år hoppas man dubbla omsättningsnivåerna från 2013.

Hur viktigt är bolaget för bygden?

– Hundra procent, svarar Krister Mossberg. Han är stockholmare, veckopendlar.

I Vikmanshyttan bor omkring 1 000 personer, ett sjuttiotal jobbar på Ctek. Ingen tillverkar batteriladdare. Produktionen är förlagd till fabriker i kinesiska Shenzhen.

Ctek är ett sorts mikrokosmos av den moderna exportekonomin. I Sverige tar man fram affärscase, utvecklar och testar produkter, sköter pappersarbetet: den tjänstefierade kärnverksamheten. Resten – tillverkning och distribution – sköts i och från Kina.

Varje laddare (Ctek säljer femhundra modeller) består av ett hundratal komponenter. Komponenterna innehåller i sin tur hundratals insatsvaror. Många är importerade. Krister Mossberg vet inte hur många länder som ingår i produktionsnätverket som krävs för att tillverka ett Ctek-batteri. Det kan vara fem eller hundra.

På så sätt är laddaren i långtradaren en frihandelns motsvarighet till ett derivat-finansierat hus i amerikanska solbältet före finanskrisen: fullständigt oansenlig och samtidigt en produkt av ett invecklat system av regler, normer och processer som spänner över hela världen.

Vad händer med Cteks batteriladdare om USA och Kina går i handelskrig?

– Då försvinner våra marginaler, säger Krister Mossberg och syftar på USA.

– Då kommer vi inte sälja där. Antagligen blir en strategi att öka försäljningen på andra marknader.

För några veckor sedan stod Kinas president Xi Jinping på World Economic Forum i Davos och talade sig varm för frihandeln.

Kinas statliga press har slagit an en annan ton. Amerikanska tullar kommer att ”bemötas omedelbart”, varnade man efter att Xi ­talat med Donald Trump i telefon i november. ”Airbus-flygplan kommer ersätta Boeing-flygplan. Försäljningen av amerikanska bilar och Iphonemobiler kommer bli lidande.”

– I förlängningen är det ju så, det blir ­konsumenter i USA som får betala, säger Staffan Bohman.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Extra mediaklipp om CETA-avtalet

Nu är det snart ett par veckor sedan CETA röstades igenom av EU-parlamentet. Debatten har som vanligt när ett beslut är fattat klingat av en aning. Men inte helt och hållet. Avtalet skall ju godkännas av alla EU-länders parlament, en process som kommer...

Extra mediaklipp om CETA-avtalet

Nu är det snart ett par veckor sedan CETA röstades igenom av EU-parlamentet. Debatten har som vanligt när ett beslut är fattat klingat av en aning. Men inte helt och hållet. Avtalet skall ju godkännas av alla EU-länders parlament, en process som kommer ta lång tid.

Senaste nyheten är att Lettland är först med att godkänna CETA:

””Ett viktigt steg för att stärka de transatlantiska banden”, säger Ojars Eriks Kalnins, ordförande i det lettiska parlamentets utrikesutskott, i ett uttalande på parlamentets webbplats.
Ceta-avtalet väntas träda i kraft provisoriskt om ett par veckor. För att det ska gälla fullt ut krävs dock att även övriga EU-länder gör samma sak som Lettland – något som är högst osäkert, med tanke på den politiska oenighet som fortfarande råder kring avtalet i många EU-länder.”

Fredrik Federley (c) stöder CETA fullt ut och angriper dess motståndare:

”Ett antal politiska beslutsfattare sysslar med att sabotera jobbskapande. Skåne är en favoritmåltavla. Kanske är det är lättare att se fördelar med en ekonomi som går över nationsgränser om man är verksam i Skåne än i Stockholm. Vi ser flödet för varor och tjänster med blotta ögat när vi reser över bron. För Örestad är CETA en vinstlott. Skåne är en företagsam region, men det har varit dåligt med draghjälpen. Stängda gränser har kostat regionen miljarder och hindrat nyetablering av företag. Det känns bra att Europaparlamentet inte sällade sig till jobbsabotörerna genom att blocka frihandel. De svenska parlamentariker som röstade emot får gärna förklara för sina väljare i till exempel Malmö, där arbetslösheten är hög, varför de inte ville skapa nya svenska och skånska jobb.

Kanske är plakatpolitik i Stockholm viktigare än jobbpolitik i Skåne.”

Kanadas regering informerar bra och marknadsför CETA som ”A progressive trade agreement for a strong middle class”.

I Kanada uppmärksammas också vad som händer med CETA i Europa:

”More than 100 French left-wing lawmakers decided on Tuesday to appeal to the country’s Constitutional Council to block a contentious free trade deal between the European Union and Canada.

Supporters of the Comprehensive Economic and Trade Agreement (CETA) say it will boost economic growth and jobs on both sides of the Atlantic. But opponents say it will lead to a race to the bottom in labour and environmental standards and allow multinational corporations to dictate public policy.”

Debatten är mer sansad än i EU och förefaller mer informerad.

Irländska RTE kopplar CETA till ett större sammanhang:

”EU parliamentarians in favour of the Comprehensive Economic and Trade Agreement lauded CETA for its potential to increase jobs, to create a level playing field for EU companies seeking to do business in Canada and for the prospect of reducing import and export custom duties.

Opponents said it would undermine standards and regulations on environmental protection, health safety and workers rights. Added to that, Canada secured a quota to export over 50,000 tonnes of beef to the EU – something Sinn Féin MEP Matt Carthy expressed concerns over regarding Irish farmers.

The current geo-political climate led those advocating CETA to point out that creating new friends and trading partners was a positive move. The common values shared between Europe and Canada were repeatedly highlighted by pro-CETA MEPs this week.”

Huffington Post i Kanada lyfter inte oväntat fram en rapport som målar upp en negativ bild av CETA:

”UN economic researcher Pierre Kohler and Delft University economist Servaas Storm predict in the report that CETA will eliminate 227,000 jobs by 2023. Canada stands to lose 23,000 jobs, while the European Union stands to lose 204,000, the report forecasts. This is due to efficiencies created by a larger economic market.

That decline in jobs will depress wage growth, costing the average Canadian earner 1,776 euros (C$2,460 at current exchange rates) in foregone annual earnings. Europeans stand to lose between C$440 and C$1,850 per year, depending on the country.

(—)

However, some other economists argue the model that Kohler and Storm themselves used — the UN Policy Model — ignores some positive impacts of trade liberalization, so using this model will always underplay the positives of free trade.”

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 7

2017-02-16 EU-parlamentets godkännande av CETA-avtalet mellan EU och Kanada är veckans stora nyhet på frihandelsområdet. Vi börjar med finska Yle.fi: "Förhandlingarna om Ceta-avtalet har pågått i många år. Avtalet väntas gälla provisoriskt från april ...

Frihandel i media vecka 7

2017-02-16

EU-parlamentets godkännande av CETA-avtalet mellan EU och Kanada är veckans stora nyhet på frihandelsområdet. Vi börjar med finska Yle.fi:

”Förhandlingarna om Ceta-avtalet har pågått i många år. Avtalet väntas gälla provisoriskt från april 2017, och träder helt i kraft då det har ratificerats av alla nationella och regionala parlament inom EU.

Utrikeshandels- och utvecklingsminister Kai Mykkänen säger att det är en mycket god nyhet för Finland att Europaparlamentet godkände Ceta-avtalet med en så klar majoritet.

– Det tyder på en positiv attityd till frihandel. När avtalet snart kan börja tillämpas provisoriskt underlättas också finska företags tillgång till den kanadensiska marknaden med 35 miljoner konsumenter, säger Mykkänen i ett pressmeddelande.”

 

2016-07-15

I Realtid.se skriver Professorn i internationell ekonomi, Carl B Hamilton, om att ny främlingsfientlighet och gammal protektionism går hand i hand:

”Därför finns risken att Trump för att uppnå högre effektivitet i sin protektionism går vidare med handelshinder på import från alla länder! Genom Trumps valseger, och i den europeiska och amerikanska debatten, är det gruppen arbetslösa rostbältsarbetare som nu drar till sig nästan all uppmärksamhet. Trump bortser från att importerade billiga produkter i USA företrädesvis köps av låg- och medelinkomsttagare, vars realinkomst tack vare billigare import är väsentligt högre än om varorna istället hade producerats i USA. (Skillnaden är beräknad till mellan 20 och 50 procent högre realinkomst för låginkomsttagare tack vare lägre priser på import.)

I diskussionen förvrids logik, orsaker och storleksordningar i sökandet efter enkla ekonomiska förklaringar till väljarnas beteende och ledarnas populism. Det är varken import eller invandring som leder till att alla människor under arbetslivet till exempel får byta arbetsuppgifter och kan bli arbetslösa.

Import och migration från andra länder bestämmer inte ett lands arbetslöshet.

Tvingas man byta jobb i USA beror det i 80 till 90 procent av fallen på tekniska förändringar, som automatisering. Politiska åtgärder ska varken stoppa tekniska framsteg eller internationell handel utan ska stödja människor som flyttar från ett jobb och yrke till ett annat.

Idag är fattigdomsbekämpning och frihandel viktigare än på länge, men också svårare att stoppa. Företag som exporterar är numera ofta stora importörer. För att producera för export krävs normalt även import av komponenter och tjänster. Cirka 80 procent av all utrikeshandel idag ingår som länkar i så kallade globala värdekedjor, det vill säga är länkar i produktions- och försäljningskedjor över gränserna. En renodlad klassificering av handlande företag i export- och importföretag går knappast längre att genomföra. Export och import förutsätter varandra.”

 

2017-02-14

Mexikanerna slår tillbaka i handelskriget Trump startade enligt tidskriften Reason:

”The United States is currently the largest producer and exporter of corn, but that title may take a hit if Guerrero Sen. Armando Rios Piter gets his way. CNN reports that the Mexican lawmaker will introduce a bill that would require all of that country’s corn imports to come from Brazil or Argentina rather than the U.S.

(—)

Trump has criticized NAFTA as being one-sided, but the numbers suggest otherwise. A study commissioned by the U.S. Chamber of Commerce in 2012 found that ”trade with Canada and Mexico supports nearly 14 million U.S. jobs, and nearly 5 million of these net jobs are supported by the increase in trade generated by NAFTA.”

U.S. farmers also benefitted from NAFTA, with CNN reporting that corn exports to Mexico rose from $391 million in 1995 to $2.4 billion in 2015.

”Prior to NAFTA, Mexico’s tariffs were highest for agricultural products,” the Chamber of Commerce report explains. ”NAFTA allowed American farmers and ranchers to get past those barriers. As a result, U.S. agricultural exports to Mexico have quintupled since NAFTA entered into force, and the United States today supplies three-quarters of Mexico’s agri-food imports.”

Piter’s corn bill threatens this boon to U.S. farmers.

Economic protectionism comes with a price tag, and it will be the United States who ends up footing the bill. While Trump may argue that his policies will bolster the U.S. economy and its workers, he’s far more likely to start a trade war, which in turn will hurt those he claims to want to help the most.”

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Frihandel i media vecka 6

2017-02-10 The Hills Daniel S. Kern skriver om Trumps politik och dess påverkan på aktiemarknaden. Infrastruktursatsningar kommer att stimulera börsen, medan protektionistisk politik sannolikt är skadlig: "The stock market rally after Trump’s election was f...

Frihandel i media vecka 6

2017-02-10

The Hills Daniel S. Kern skriver om Trumps politik och dess påverkan på aktiemarknaden. Infrastruktursatsningar kommer att stimulera börsen, medan protektionistisk politik sannolikt är skadlig:

”The stock market rally after Trump’s election was fueled by optimism that he would deliver on pro-growth promises, including tax cuts for small companies, infrastructure spending and a lighter regulatory touch. Trump’s approach to trade is considered to be less market-friendly, as most economists think that protectionist trade policies would slow economic growth while increasing consumer prices and inflation.

If Trump follows through with pro-growth initiatives, the market is likely to continue its upward trend, but if Trump’s populist impulses dominate, the markets are likely to suffer. The more that trade policies dominate the initial Trump policy agenda, the greater the likelihood that the stock market rally will stall or reverse course.”

 

2017-02-09

Sydsvenskan publicerar en TT-intervju med EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström som är tydlig i sitt stöd till frihandeln:

Malmström tar emot inför nästa veckas omröstning i EU-parlamentet om frihandelsavtalet med Kanada, Ceta. Handelskommissionären har stridit hårt för att få igenom avtalet, trots ett starkt motstånd. Hon säger sig förstå oron – men ser ändå utvecklingen som positiv.
– Vi måste se till att det finns skydd för de medborgare och företag som kortsiktigt förlorar på globaliseringen. Men den är ändå i huvudsak en god kraft, anser Malmström.
– Ny teknik, automatisering och robotisering har alltid fått vissa jobb att försvinna. Det är inget nytt. De jobb som gjordes av barn i gruvor utanför London för 200 år sedan finns inte längre. Och det är något bra, säger hon.
– Det gäller att fokusera på de goda sidorna i globaliseringen, som gjort EU till det rikaste området i världen. Vi kan inte stoppa globaliseringen. Ingen stat kan i dag isolera sig – förutom möjligen Nordkorea.

(—)

Från USA:s sida har uttalanden gjorts om att det vore bättre att få göra enskilda uppgörelser med enskilda EU-länder – trots att EU i handelssammanhang sedan länge förhandlar centralt, som en gemensam enhet.
– Jag är inte säker på att de vet det. De har inte läst Lissabonfördraget, säger Malmström med ett leende.
TT: Ni kanske också ska börja göra enskilda handelsavtal, med New Hampshire och Vermont och så?– Ja! Och med Kalifornien, skrattar Cecilia Malmström i Bryssel.”

 

Mittmedias Lars Ströman konstaterar i Nerikes Allehanda att Jonas Sjöstedts politik nu drivs av Trump:

”Handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA (TTIP) kommer knappast att förverkligas. Donald Trumps rådgivare i handelsfrågor Peter Navarro säger att TTIP dog i och med att Storbritannien lämnade EU. Han klagar över att Tyskland driver på för en undervärdering av euron. Och så säger han att USA hellre tecknar bilaterala avtal med varje EU-land.
I sak är Navarros påståenden okunniga, ja på gränsen till korkade. Eurokursen sätts av marknaden. Och Europeiska centralbanken fungerar oberoende av den tyska regeringen. Även under den ”gamla goda tiden” med D-mark så styrdes den tyska valutan av en oberoende centralbank. Enskilda EU-länder får inte teckna egna handelsavtal med USA. Handelsfrågorna är gemensamma.
Men Jonas Sjöstedt borde vara nöjd. På sin hemsida beskriver Vänsterpartiet TTIP som ”ytterligare ett sätt att ge bort makt till storföretag och undergräva demokratiska processer”. Och inte bara det. Avtalet skulle, enligt Vänsterpartiet, ”nedmontera det samhälle vi har i Sverige”. Det är en argumentation i bästa Trump-stil faktiskt. Lika saklig, lika sanningsenlig och lika nyanserad.

Donald Trumps vilja att sluta handelsavtal med varje enskilt land är ett sätt att undergräva EU. Även det borde Jonas Sjöstedt vara nöjd med. Så här står det i Vänsterpartiets program: ”EU:s politiska och militära allians med USA spelar en nyckelroll för upprätthållandet av dagens imperialistiska och klimatförstörande globala maktordning.”
Vad vill då Vänsterpartiet med EU? ”I stället för EU vill Vänsterpartiet i första hand se ett eller flera i huvudsak mellanstatliga och gärna alleuropeiska och internationella samarbeten.” Alltså: Precis vad Donald Trump vill.
EU är en rättslig gemenskap. När företagsjätten Microsoft missbrukade sin dominerande ställning fick företaget betala böter i mångmiljardklassen. När konkurrenten Apple fick förmånliga skattevillkor i Irland, sade EU-kommissionen stopp. Ett enskilt land får gärna ha höga eller låga skatter, men det är inte tillåtet att ge skattefördelar till ett enskilt företag.
En EU-medborgare som diskrimineras i ett annat EU-land kan få rätt via EU-systemet. Och om myndigheterna trilskas med ett litet företag som vill sälja sina varor eller tjänster i ett annat EU-land kan EU-institutionerna också ingripa. Usch, säger både Jonas Sjöstedt och Donald Trump.”

 

2017-02-08

I Sundsvalls Tidning skriver på debattplats Ingemar Nilsson (S), Riksdagsledamot Västernorrland, ledamot i näringsutskottet, Thomas Byström, Regionchef Företagarna Västernorrland-Jämtland-Härjedalen och Stefan Hultman
Ordförande IF metall avdelning 6 Mellersta Norrland, ledamot av IF metalls förbundsstyrelse till stöd för frihandel:

”Handelspolitiken är en grundbult i vår ekonomi som skapar tillväxt, jobb och välstånd. Svenska varor och tjänster är efterfrågade i hela världen. 1,3 miljoner svenskar har ett jobb att gå till tack vare Sveriges långa tradition som exportnation. Därför arbetar vi för progressiva handelsavtal och för att riva handelshinder.
Läs också: Kommer inte tillbaka för handel i Stenstan
Detta gör vi genom ett aktivt deltagande i WTO och genom att EU förhandlar frihandelsavtal med enskilda länder. Vi arbetar för att underlätta för svensk export, med främjandeåtgärder och med förhandlingar för att få bort tullar, kvoter och handelshinder. I Sverige finns en lång tradition av samsyn om behovet av en politik, som bidrar till ökad export och frihandel, hållbar tillväxt, ökad sysselsättning och en mer konkurrenskraftig ekonomi.
Det går bra för Sverige på flera områden, arbetslösheten sjunker, tillväxten är hög. Det är bra, men vi kan inte vara nöjda. Ska vi nå Europas lägsta arbetslöshet måste vi fortsätta att skapa nya arbetstillfällen. Då krävs mer av export och handel.”

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Frihandel i media vecka 5

2017-02-02 DI skriver om Carl Bildts reaktion mot Trumps idé att erbjuda enskilda EU-länder bilaterala handelsavtal med USA.  I praktiken skulle det kräva att man avskaffar den inre marknaden -- i praktiken att hela vitsen med EU försvinner. ”Rapporter om att...

Frihandel i media vecka 5

2017-02-02

DI skriver om Carl Bildts reaktion mot Trumps idé att erbjuda enskilda EU-länder bilaterala handelsavtal med USA.  I praktiken skulle det kräva att man avskaffar den inre marknaden — i praktiken att hela vitsen med EU försvinner.

”Rapporter om att Trumps tjänstemän erbjuder enskilda EU-länder handelsavtal. Ett ondskefullt sätt att försöka bryta upp unionen eller bara dum okunnighet?”, frågar sig den tidigare utrikesministern i en tweet på torsdagen, skriver Aftonbladet.

Carl Bildt har tidigare riktat kritik mot Donald Trump och har bland annat skrivit, i en kolumn i Washington Post, att det Trump säger och står för betyder slutet på västvärlden som vi känner den.”

2017-02-01

Amelie von Zweibergk, chef Industriell utveckling, Teknikföretagen och Jennie Cato, enhetschef Produkter och Marknader, Teknikföretagen, skriver i Dagens Samhälle att Sverige måste gå i täten när det gäller kampen för frihandel:

”Sverige är en liten marknad och vi kommer att vara exportberoende även i framtiden. Också därför är det viktigt att vi motverkar protektionism, tullar och andra handelshinder. Dessutom kräver dagens och morgondagens utmaningar – demografiska förändringar, klimatfrågor, effektivisering av resursanvändning, hälsofrågor, urbanisering med mera – en långsiktigt hållbar tillväxt.

Ingen vet dock vilka branscher och företag som kommer att bli morgondagens stjärnor och motorer. Men vi kan vara övertygade om att de företag som till konkurrenskraftiga priser erbjuder bra produkter och tjänster som är hållbara, löser och tillgodoser människors och samhällens problem och önskningar, kommer att gå vinnande ur den striden.

Att vi i Sverige kan erbjuda goda förutsättningar för export blir därför avgörande för vår konkurrenskraft och vårt välstånd. Därför gäller det att Sverige tar täten och förklarar och försvarar frihandelns roll som basen för globala produktionsprocesser och därmed tillväxt och välfärd.”

 

SvD skriver om att EU skyndar på samtalen om frihandel med Mexiko:

”EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström och Mexikos ekonomiminister Ildefonso Guajardo har enats om att skynda på förhandlingarna om att uppgradera det nuvarande frihandelsavtalet.

”Vi tar vår handelsrelation in i 2000-talet. Tillsammans bevittnar vi en oroande ökning av protektionism runt om i världen. Som likasinnade partner måste vi nu stå upp för tanken på ett globalt och öppet samarbete”, skriver Malmström och Guajardo i ett gemensamt uttalande.

Två nya förhandlingsrundor har planerats in till början av april och slutet av juni.”

 

Den eviga Gunnar Hökmark, moderat ledamot av Europaparlamentet går i Norrköpings Tidningar till försvar för frihandeln:

”Stängda gränser innebär alltså mindre handel, mindre investeringar och lägre tillväxt. Men det handlar inte bara om nationalekonomins gamla sanningar utan än mer i vår tid om det enkla faktum att avancerad industriproduktion och utvecklade produkter kräver större marknader än nationalstatens. Om kanadensare inte kan köpa amerikanska bilar blir det inte så lätt för den amerikanska bilindustrin, även om det är svårt att konkurrera med många andra. För om man inte kan utveckla ett näringsliv som är konkurrenskraftigt kommer man inte heller ha en välfärd som är ledande, och man kommer inte ha ett näringsliv som kan mäta sig med andra delar av världen i en global ekonomi.

Protektionism är stagnation och slår mot länders välstånd, men det skapar också motsättningar eftersom den faktiskt skapar motsatta intressen mellan länder och folk. Det gemensamma utbyte som är fundamentet bakom handel ersätts med tanken om ett nollsummespel där man lurar sig själv att tro att alltid någon förlorat när en annan vinner.

I dag står Europa och Sverige starkt i världens största frihandelsområde, den Europeiska unionen. Det gör inte utvecklingen i USA, eller Storbritannien, mindre oroande. För det som är så farligt med protektionism är att den lätt sprider sig. Till slut så har vi bara oss själva att sälja bilar och telenät till. Och det blir inte så mycket. Och då blir vi ännu fattigare.

Men här har EU och Sverige ett gyllene tillfälle att visa vägen genom att fortsatt värna en inre marknad i EU, handel och utbyte. Det är så frihetens dynamik skapar ökat välstånd och jobb. Och fred.”

Författaren Tim Harford skriver pedagogiskt om frihandel i Financial Times (bakom betalvägg):

”When our first child was born, I had an office job. My wife’s exhausting and non-remunerated profession was stay-at-home mother. Later, she retrained as a portrait photographer. To let her return to the labour market, we needed to hire a nanny. There is more to such a decision than money but, on purely financial terms, this was a no-brainer: the nanny earned less than either of us, so by freeing us to earn money in other ways, the Harford household was richer as a result.

Yet what makes obvious sense for a household can become strange and threatening in a different context. Imagine: the proud independent nation of Harfordia had a thriving childcare sector (my wife), but it was undercut by cheap foreign competition (the nanny). There was a vast bilateral trade deficit with the nanny, and Harfordia’s homegrown childcare sector was devastated. Bad!

Though Harfordia’s photography sector boomed as a result, you can bet that’s not what the populists would be pointing to.

Free trade suddenly seems to have few supporters. Some of Britain’s more effervescent Brexiters are free-traders, it is true, but with friends like that, who needs enemies? So I thought it was worth reminding ourselves just what was supposed to be so great about free trade in the first place.

The first and most fundamental insight is that all human civilisation is built on some sort of trade. I’m not much of a farmer but, fortunately, I am able to trade the books I write for food and for the electricity that lets me cook. Even my books rely on others to make the paper, design the word-processing software, bind the pages, design the covers, handle the logistics . . . Some of this I could do myself, albeit slowly and incompetently. Other things I couldn’t begin to attempt.”

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Visa flera poster