Frihandel i media

Frihandel är en viktig fråga vilket avspeglas i media. Även om frihandel sällan skapar löpsedlar är bevakningen regelbunden och kompetent.

Frihandel i media vecka 25

2017-06-22 Jennifer Råsten och Jaime Gomez från Feministiskt initiativ skriver i tidningen OmVärlden att "frihandelsavtal är en fortsättning på det koloniala förtrycket": "I vår del av världen lyfts frihandeln ofta fram som något som, tillsammans med bistå...

Frihandel i media vecka 25

2017-06-22

Jennifer Råsten och Jaime Gomez från Feministiskt initiativ skriver i tidningen OmVärlden att ”frihandelsavtal är en fortsättning på det koloniala förtrycket”:

”I vår del av världen lyfts frihandeln ofta fram som något som, tillsammans med biståndet, lyfter länder i det globala syd. Resonemanget återfinns i flertalet riksdagspartiers politiska och visionära dokument. Det är problematiskt att dessa tankar inte tar hänsyn till att de senaste decennierna visat oss att tillämpningen av sådan politik inte får de önskade konsekvenserna i form av minskad ojämlikhet och ökad rättvisa.

Frihandelsavtalen kommer nämligen inte ensamma. Sällskapet består av påtryckningar på inhemska beslutsfattare och en massiv förskjutning av lagstiftningar till multinationella storföretags fördel.

Ett exempel är WTO:s patentregelsystem TRIPS. Utifrån det kan företag säga sig ”upptäcka” grödor som använts i årtusenden och ta patent på dem, varpå alla som vill odla sin traditionella mat eller medicinalväxt plötsligt måste betala för det. Småbönder som i alla tider lagrat utsäde från år till år är nu skyldiga att istället köpa nya frön varje säsong från internationella företag som patenterat deras grödor. På liknande sätt fungerar systemet för patent av läkemedel, som lett till att människor lider och dör av sjukdomar som det finns botemedel och lindring mot.

Andra lagstiftningar som går hand i hand med frihandelsavtalen handlar om att privatisera mark- och vattenrättigheter. Multinationella storföretag har åtagit sig uppgiften att ta hand om vattnet, för att sedan sälja tillbaka det till lokalbefolkningen. När människorna i det globala syd inte har råd att betala, lyder kapitalismens logik att efterfrågan på rent vatten helt enkelt inte är tillräckligt stor.”

(artikeln kommenteras nästa vecka på bloggen)

 

2017-06-23

Cecilia Malmström intervjuas i tidningen Arbetsvärlden (som alltid har bra bevakning av handelsfrågor):

”Vad händer då med TTIP, när president Trump har sagt att han vill lägga ned förhandlingarna?

Enligt Cecilia Malmström ligger förhandlingarna visserligen på is, men nu under våren har hon träffat USA:s nye handelsminister Wilbur Ross.

– Han sa att vi ju kan sätta oss ned och diskutera vad som redan finns.

När Donald Trump tillträdde i som president i vintras var två tredjedelar av TTIP färdigförhandlat.

Vad har konkret förändrats?

– Om Trumps ”Buy American” och ett antal andra förslag i protektionistisk riktning stärks så kanske villkoren ändras, säger Malmström.

– Det har varit råddigt med nya administrationen, kommenterar hon.

Trump vill också begränsa utländska företags möjligheter att delta i offentlig upphandlingar i USA.

– Där har de lagt en del förslag som går direkt emot det vi hade hoppats på, konstaterar Cecilia Malmström.

Men idén att förenkla handeln mellan de två största ekonomierna i världen är fortfarande lika viktig – för EU.

– Den är fortsatt stark, och det verkar medlemsländerna också tycka.”

 

2017-06-20

VA Finans skriver om USA:s planerade ståltullar:

”Cecilia Malmström ville dock inte använda ordet ”handelskrig” för situationen som ser ut att uppstå.

Men hon sade att USA:s åtgärder kommer att slå hårt mot EU:s stålindustri och att EU måste reagera.

Exakt hur EU-kommissionen reagerar kommer också ske i samråd med EU-länderna, sade hon.

Beträffande diskussionen på EU-toppmötet på torsdag-fredag om skärpt kontroll av utländska företags uppköp av EU-företag i känsliga branscher sade handelskommissionären att det juridiska läget först måste klargöras.

”Vi måste se vad som är juridiskt möjligt att göra på EU-nivå. Många EU-länder har nationell lagstiftning. Kanske kan länderna lära av varandra”, sade hon.

Hon underströk att EU vill attrahera utländska investeringar och att det handlar om att hitta rätt balans.

Förslaget är tänkt att skärpa granskningen av uppköp som görs av till exempel kinesiska statsägda företag.

Förslaget drivs bland annat av Frankrike. De frihandelsvänliga EU-länderna, däribland Sverige, motsätter sig förslaget.”

 

Wall Street Journal skriver om Merkels kamp för frihandel i samband med G20-mötet nästa månad:

Divisions over trade policy emerged when world finance chiefs met a G-20 meeting in Baden-Baden, Germany in March to find common ground on boosting international trade. At the time, U.S. Treasury Secretary Steven Mnuchin got finance officials to drop a disavowal of protectionism from a closely watched policy statement issued by the G-20.

For Washington, the watered-down language ensures the U.S. can still use sanctions or other policy tools to punish trade partners and thwart economic policies the Trump administration believes to be unfair.

In her speech to German business leaders, Ms. Merkel also vowed to discuss the steel industry at the G-20 meeting amid growing tensions about overcapacity and fair trade in the sector.

“It isn’t simply about trade, but it must be rules-based, it must be fair,” Ms. Merkel.

Germany has sharply criticized U.S. plans for anti-dumping duties that Berlin believes are violating World Trade Organization rules with the aim of damaging international rivals. In its turn, the U.S. has accused Germany and other countries of subsidizing their steel exports and dumping steel in the U.S.

Ms. Merkel also told business leaders that it would make sense for Germany and France to aim for an harmonization of the base rate for their corporate taxation, given plans in the U.S. and U.K. to cut corporate taxes.

“We have to counter with something if this downward tax competition begins,” she said.

At the conference, BDI chief Dieter Kempf called on Berlin to do exactly that.

“If two big nations such as the U.S. and the U.K. plan to cut corporate taxes…than we would of course have to react to this tax competition because investment outflows into these countries wouldn’t be unlikely,” Mr. Kempf said.

Kommentarer

Lynseyjuni 23, 2017

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Frihandel i media vecka 24

2017-06-15 Ost har blivit ett stridsäpple när det gäller implementeringen av CETA-avtalet den 1 juli enligt kanadensiska CBC-News. Det handlar om ostkvoter och vem som kommer få rätten att importera ost från EU till Kanada: "Canadians haven't been transp...

Frihandel i media vecka 24

2017-06-15

Ost har blivit ett stridsäpple när det gäller implementeringen av CETA-avtalet den 1 juli enligt kanadensiska CBC-News. Det handlar om ostkvoter och vem som kommer få rätten att importera ost från EU till Kanada:

”Canadians haven’t been transparent enough about several aspects of CETA’s implementation, the source said, and presented the cheese quota decision as a non-negotiable fait accompli. It was a final straw for upset Europeans who had been otherwise eager to get on with the deal.

The source said Canada informed the EU that 60 per cent of the new import quota would go to domestic dairy producers and processors. Europeans fear they won’t use it, so fewer new cheeses compete with their domestic products.

If the quota’s unused, or there’s any incentive to delay imports, Europe could be effectively denied the market access it fought for years to get. CETA provides a way for complaints like this to be resolved, but Europeans would prefer not to have to sue Canada after the fact, the source said.

A spokesperson for the EU delegation in Ottawa would not comment on rumours about why the July 1 date hasn’t yet been confirmed.

But a Canadian dairy industry source, also not authorized to be named, cited European pushback as the reason CETA’s implementation may be delayed. Domestic sources say their sector has not been told how much quota is coming their way.”

 

 

2017-06-12

Handelsminister Ann Linde intervjuas i Dagens Nyheter. Hon tror fortfarande på frihandelsavtal med USA:

”Både i EU och i USA har bland annat fackföreningsrörelserna tidigare varit skeptiska till frihandelsavtal. Ann Linde träffade fackföreningsledaren för den största fackföreningen i USA och fick ett annat intryck.

– Han sa att det är positivt för amerikansk ekonomi om vi har någon form av handelsavtal.

TTIP hann med 15 förhandlingsrundor innan samtalen lades på is. Bland annat kom man överens om tullfri handel med 97 procent av alla varor och nivåer för olika standarder. Andra frågor, som offentlig upphandling, strandade.

– Men det finns en grund om båda sidor bestämmer sig för att titta på någon form av avtal.

Ann Linde förde också fram synpunkter på hur den gränsskatt på import som Trump pratat om att införa skulle påverka de svenska företag som är verksamma i USA. Svenska företag sysselsätter 330.000 amerikaner. Ann Linde konstaterar att de företagen måste importera för att exportera produkter. Exempelvis importerar Volvo 10.000 delar från 98 länder för sin produktion.

– Jag förklarade att svenska företag som bara anställer amerikaner har sagt att de kommer att lägga ned sin verksamhet i USA om skatten införs eftersom de då inte längre är konkurrenskraftiga. De måste importera för att exportera.”

2017-06-11

Slutet på en era? Per T Ohlsson spekulerar i Helsingsborgs Dagblad om betydelsen av att USA vänder sig inåt i bland annat handelsfrågor: 

”Resultatet av Roosevelts och Churchills flytande rendezvous blev Atlantdeklarationen, ett dokument som lade grunden till en ny världsordning, konstruerad och beskyddad av de två anglosaxiska stormakterna.

Deklarationen slog bland annat fast att alla folk har rätt till självbestämmande, att alla stater skall ha tillgång till fria handelsvägar och att världen, när det nazistiska tyranniet väl hade krossats, måste bygga en fred som värnar alla nationers säkerhet och människors möjligheter att ”leva sina liv i frihet från fruktan och armod”.

Från denna deklaration löper trådarna till FN och den moderna folkrätten, till avkoloniseringen, till världshandelns liberalisering och till internationella samarbeten som Nato, IMF, Världsbanken, EU, WTO och OSSE.

(—)

Konflikter har inte saknats; Suezkrisen 1956 är ett exempel. Men på det hela taget har den amerikansk-brittiska alliansen varit en stabil konstant i världspolitiken, definierad av en gemensam känsla av internationellt ansvar: USA som militär och säkerhetspolitisk skyddsmakt för andra demokratier, Storbritannien som traditionell frihandelsnation och pålitlig supporter.

(—)

Trumps klimatbesked föregicks av hans första utlandsresa som president. Där deltog han i ett möte i Bryssel med andra ledare för Nato som i praktiken blev utskällda för att åka snålskjuts på amerikanska skattebetalare. Trumps uppträdande chockerade Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Strax efteråt lät hon förstå att Europa inte längre kan ”lita på andra”, det vill säga USA.

Trump, fullblodsprotektionist, har redan brutit loss USA från handelssamarbetet i Stillahavsregionen, TPP, och begärt omförhandling av frihandelsavtalet med Kanada och Mexiko, Nafta.

Steg för steg ser Donald Trump till att USA abdikerar från sin internationella ledarroll för att göra ”America great again”.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Frihandel i media vecka 23

2017-06-08 Stockholms Handelskammares chefsekonom vill att britterna skall kunna vara med i TTIP-avtalet skriver Norrköpings Tidningar: "Chefsekonomen Andreas Hatzigeorgiou, nyss hemkommen från en USA-resa, tolkar signalerna han fått hittills från dip...

Frihandel i media vecka 23

2017-06-08

Stockholms Handelskammares chefsekonom vill att britterna skall kunna vara med i TTIP-avtalet skriver Norrköpings Tidningar:

”Chefsekonomen Andreas Hatzigeorgiou, nyss hemkommen från en USA-resa, tolkar signalerna han fått hittills från diplomater i Washington och London som positiva. Men han befarar att Bryssel ska säga nej, då det finns medlemsländer i EU som inte vill att britterna ska få ”plocka russinen ur kakan”.

Och TTIP är ett väldigt stort och saftigt russin, säger Hatzigeorgiou.

Enligt EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström är den trilaterala TTIP-modellen ett möjligt scenario på sikt. Men frågan är för tidigt väckt.

För det första finns det inget TTIP som britterna skulle kunna ansluta sig till. För det andra måste vi nu först förhandla om utträdesvillkoren och det börjar ju nu efter det brittiska valet, säger hon.”

 

2017-06-07

Svenska företagare har problem med Trumps otydlighet skriver SvD:

”Det är många som försöker klura ut vad som försiggår i den amerikanske presidentens huvud just nu. Efter en 1,5 års lång kampanj där kandidaten Donald Trump ständigt hetsade mot globaliseringen och de frihandelsavtal han menade har skadat USA, så har det varit förvånande lite verkstad från president Trumps sida när det gäller handelspolitiken.

Han har inte infört de utlovade 30-procentiga tullarna mot Mexiko, det har inte skrivits något brev till världshandelsorganisationen WTO som låter meddela att USA drar sig ur, och han har inte kallat Kina för valutamanipulatör – vilket Donald Trump sade att han skulle göra sin första dag i Ovala rummet.

– Det är mycket som är osäkert och vi vet inte vad Trump kommer att göra. På ett sätt är han konsekvent när det gäller handelsfrågorna – en del av retoriken från tiden som presidentkandidat finns kvar. Men det enda konkreta vi har sett är att han vill omförhandla det nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta och att han dragit USA ut ur TPP, avtalet med Asien. Mer vet vi inte, säger Anna Stellinger, som är generaldirektör för Kommerskollegium, den svenska myndighet som är ansvarig för handelsfrågor.

Det håller Johan Marcus med om. Han är chef för SACC-USA, de svenskamerikanska handelskamrarna, och höll i förra veckan organisationens största event någonsin. 83 företagsledare från 50 svenska bolag som Volvo Group, Ericsson och Alfa Laval träffades i Washington för att diskutera affärsmöjligheter, nätverka och visa upp sig för amerikanska kontakter.

– Visst finns det osäkerhetsfaktorer, men Trump-administrationen är businessinriktad och det är bra. Som jag ser det för den nye presidenten med sig tre positiva saker, säger Johan Marcus och börjar räkna upp dem. För det första kan Trumps tänkta infrastruktursatsning komma att gynna svenska företag som exempelvis Skanska. För det andra vill Trump lätta på regelverket för bolag, vilket enligt Johan Marcus behövs i ett land som blivit allt mer byråkratiskt och för det tredje vill presidenten sänka bolagsskatten.”

 

2017-06-06

Deutsche Welle skriver om Angela Merkel som reser till Latinamerika för att bland prata handel:

”Germany and the EU are somewhere in between. ”Germany’s foreign policy has been very crisis-driven in the last several years,” said Günther Maihold of the German Institute for International and Security Affairs (SWP). ”Crisis that Latin America has nothing to do with.”
That may be changing now that the US has thrown fundamental principles of global politics into question. Under President Donald Trump’s leadership, the trans-Atlantic partnership may be growing apart.

As a result, Chancellor Angela Merkel’s visit this week to Argentina and Mexico is more than a symbolic gesture of outreach by the current head of the G20. Germany is looking for support for its worldview.

”Merkel has become a somewhat unwilling defender of free trade,” said Detlef Nolte from the German Institute of Global and Area Studies (GIGA) in Hamburg. Her mission may be to shore up solidarity among trading partners, something that has until now more often been a plus than a must.
From the Foreign Ministry’s point of view, a clear declaration of Germany’s Latin America policy can be expected, said Maihold. Germany’s current position stems from the late Guido Westerwelle, who while serving as foreign minister from 2009 to 2013, called Argentina, Mexico and Brazil ”policy shapers,” capable of helping tackle global issues like free trade and climate change.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Frihandel i media vecka 22

2017-06-01 Dagens Industris Johanna Jeansson intervjuar den peruanske ekonomen Hernando de Soto som menar att stärkt ägenderätt för de fattiga är en väg framåt: "Du arbetade tidigare på handelsorganisationen GATT – föregångaren till Världshandelsorganisationen, WTO. Hur ser...

Frihandel i media vecka 22

2017-06-01

Dagens Industris Johanna Jeansson intervjuar den peruanske ekonomen Hernando de Soto som menar att stärkt ägenderätt för de fattiga är en väg framåt:

”Du arbetade tidigare på handelsorganisationen GATT – föregångaren till Världshandelsorganisationen, WTO. Hur ser du på det ökade motståndet mot frihandel som präglar politiken åtminstone i västvärlden just nu?
”Det finns några historiska tillfällen då världens länder bestämt sig för att försöka komma överens på global basis. Ett sådant var efter andra världskriget då en ny global världsordning växte fram. Ett annat var efter Sovjetunionen kollaps 1989. Nu närmar vi oss ytterligare en punkt där det tycks som särskilt västvärldens länder behöver ett nytt samhällskontrakt. Brexit är ett exempel på det.”

”Samtidigt står Europa, USA och Japan bara för en liten del av världen. Vad jag försöker förklara är att för 90 procent av jordens befolkning handlar behovet av ett nytt samhällskontrakt om att få till stånd ett skydd för äganderätten.””

 

2017-05-31

Nationalekonomen Andreas Bergh skriver i DN att frihandel inte ger fler jobb. Det viktiga är att frihandeln ger mer välstånd: 

”Den som säljer in frihandel med argumentet att den skapar jobb, lyfter alltså fram konsekvenser vars önskvärdhet kan diskuteras och som frihandel hur som helst inte kan leverera. En sådan retorik kan lätt slå tillbaka. Risken är vidare stor att ju bättre frihandeln är på att skapa ökat välstånd i genomsnitt, desto tydligare kommer dess avigsidor i form av nedläggningar och utlandsflyttar att vara. När frihandeln fungerar som bäst, lär alltså de människor som förväntat sig att den skulle skapa fler jobb vara som mest besvikna. Väntar man sig ett tryggt jobb och säker försörjning är en billig kinesisk tv en klen tröst.

”Den som vill kan spekulera i om denna typ av besvikelse var en faktor som bidrog till att Donald Trump valdes till president i USA eller till att Storbritannien röstade för att lämna EU. Oavsett vilket, tycks dessa händelser inte ha påverkat frihandelsretoriken särskilt mycket. Risken är således att den bäddar för fler besvikelser i framtiden. Kan ett sådant scenario undvikas?

Ett första steg kan vara att skrota den tveksamma retoriken om att frihandel skapar jobb, och i stället lyfta fram det mer korrekta argumentet att frihandel ökar vårt välstånd. Förmodligen är det då viktigt att klargöra att ett ökat välstånd innefattar både ökad materiell konsumtion och ökade möjligheter till fritid. Så har vi nämligen historiskt använt vår ökade rikedom, och det finns inte mycket som tyder på att framtiden blir annorlunda i det avseendet.

Sannolikt krävs större förändringar än att börja tala om välstånd i stället för jobb. Välståndsökningar för ett land i genomsnitt innebär nämligen inte nödvändigtvis att alla i landet får det bättre. Denna insikt gör att många nu uppvärderar den klassiska omfördelningspolitiken, och söker efter sätt att kompensera de grupper som i debatten brukar kallas globaliseringens förlorare.

Ekonomen och Harvardprofessorn Dani Rodrik är skeptisk till att detta plötsliga vurmande för omfördelningspolitik kommer att lyckas, i varje fall för USA:s del. Internationaliseringen har redan gått så långt att tydliga vinnare och förlorare har hunnit skapas, och varför skulle vinnarna då frivilligt gå med på att dela med sig?

Jämfört med USA är Sverige med sin välfärdsstat bättre rustat att lyckas med den nödvändiga omfördelningspolitiken. En förutsättning är dock att vi har rimliga förväntningar på vad frihandel kan åstadkomma. Frihandelns förespråkare bör därför inte utlova sådant som frihandel inte kan leverera.”

2017-05-27

G7-ländernas ledare enades om frihandel enligt SvT:

”Under mötet var det USA och Donald Trump vars ståndpunkter skiljde sig mest från de övriga ledarnas. Förhandlingarna var enligt uppgift hårda, men till slut nåddes ett antal kompromisslösningar. Främst gällde det handeln. G7-gruppen har tidigare varit uttalat för frihandel, samtidigt har Trump varit mycket kritisk till just frihandel.

Slutligen enades dock länderna här om ett uttalande att G7 skall motverka protektionism, men att gruppen även skall motverka att handel sker på ojämna villkor.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 20

2017-05-18 Regeringen skriver om EU:s nya regler för antidumping: "När EU:s handelsministrar träffades i rådet för utrikesfrågor (handel) i Bryssel 11 maj enades de om ett förslag till ny antidumpninglagstiftning. De diskuterade även ett antal handels...

Frihandel i media vecka 20

2017-05-18

Regeringen skriver om EU:s nya regler för antidumping:

”När EU:s handelsministrar träffades i rådet för utrikesfrågor (handel) i Bryssel 11 maj enades de om ett förslag till ny antidumpninglagstiftning. De diskuterade även ett antal handelsförhandlingar och förberedde WTO:s ministerkonferens som hålls i Buenos Aires i december i år. EU- och handelsminister Ann Linde representerade Sverige.

Rådet diskuterade ett förslag om ny antidumpningsmetod för att bedöma snedvridningar på marknaden i länder utanför EU. Den föreslagna antidumpninglagstiftningen ska garantera att företag inom EU inte drabbas av illojala handelsmetoder och snedvridning av marknaden. Förslaget handlar om hur EU räknar ut dumpningsmarginalen mot länder som Kina, som hittills klassats som icke-marknadsekonomier i EU:s lagstiftning.

Alla ministrar ställde sig bakom det förhandlingsmandat som EU-ambassadörerna enades om 3 maj. Rådets ståndpunkt är att metoden ska vara icke-diskriminerande och följa EU:s WTO-åtaganden. Ministrarna uppmanade också rådet att snabbt slutföra förhandlingarna med Europaparlamentet så att förslaget kan antas och genomföras så snart som möjligt.”

2017-05-12

Bloomberg skriver om det nya handelsavtalet mellan USA och Kina som bland annat innebär mer export från USA av nötkött och naturgas:

”The U.S. reached agreement with China to promote market access for American natural gas, financial services and beef that Commerce Secretary Wilbur Ross said was part of a broader effort to begin reshaping the trade relationship between the world’s two largest economies.

The agreement covers 10 areas where negotiators from the two sides have reached consensus, including agricultural trade and the issuance of both bond writing and settlement licenses to two qualified U.S. financial institutions. By mid-July, U.S. beef producers will have broader access to Chinese markets, while America will move forward on allowing the import of cooked poultry from China, according to a joint statement announcing the deal.

The statement didn’t appear to change access for Chinese companies to U.S. natural gas exports, but welcomed China to receive shipments and engage in long-term supply contracts with American suppliers. Ross said officials from Dow Chemical Co. gave assurances that increasing exports of natural gas wouldn’t harm the U.S. industry or consumers if sales remained less than 30 percent of total output.

“This will let China diversify, somewhat, their sources of supply and will provide a huge export market for American LNG producers,” Ross told reporters at a White House briefing on Thursday, using an acronym for liquefied natural gas.

The agreements, which grew out of a 100-day action plan announced during an April meeting between President Donald Trump and Chinese counterpart Xi Jinping, appeared to build on or repeat some commitments that China has already made. Still, they represented the first negotiated pact on trade for Trump, who campaigned on promises to get tough on China on trade before softening his tone as he’s sought cooperation on North Korea.”

 

USA-Today avslöjar dock att Kina redan i September deklarerat att man var på väg att ta bort embargot på amerikanskt kött som införts 2004 på grund av galna ko-sjukan:

”Starting later this year, U.S. cattle ranchers will be able to sell their beef in China, which has refused American imports since the mad cow disease breakout in 2003. Trade bans of U.S. beef around the world, including China, contributed to the value of U.S. beef exports falling from $3 billion in 2003 to $1.1 billion in 2004, according to trade publication Food Safety News.

The U.S. beef industry has been lobbying for years to reopen the Chinese market. A breakthrough came in September when China announced its intent to lift the ban without specifying a time period, and further negotiations on technical details began.

The push to reopen the Chinese beef market likely was aided by the U.S. approval to allow fully-cooked Chinese chicken to enter the U.S., a deal that was also announced Thursday. Chinese chicken has been banned in the U.S. due to sanitary and health concerns.

Livestock industry officials welcomed the announcement. U.S. beef producers will sell more to Chinese customers who are increasingly willing spend on foreign meats, including Australian and Brazilian imports.
Allowing Chinese chicken to be sold in the U.S. would mean more global competition, but it could lead to the end of a ban on U.S.-produced chicken in China, says Jim Sumner, president of USA Poultry & Egg Export Council, an advocacy group. China stopped accepting American chicken imports in 2015 due to fears of bird (avian) flu. “It’s more important for us get that market back,” Sumner says.

“We’re making a lot of progress” on China, he says. “We can’t produce enough chicken wings to satisfy demand here. So it’s all good. We’re glad to see it happen because our industry believes in free, open trade.”

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George

Frihandel i media vecka 19

Till att börja med är det värt att uppmärksamma den här artikeln från den 14 april i finska Hufvudstadsbladet (bakom  vägg men snabb och gratis registrering) där Maria Rankka vd, Stockholms handelskammare och Risto E.J. Penttilä vd för finska Centralhande...

Frihandel i media vecka 19

Till att börja med är det värt att uppmärksamma den här artikeln från den 14 april i finska Hufvudstadsbladet (bakom  vägg men snabb och gratis registrering) där Maria Rankka vd, Stockholms handelskammare och Risto E.J. Penttilä vd för finska Centralhandelskammaren skriver om EU och frihandelsarvet från Anders Chydenius, präst i Österbotten på 1700-talet som var en föregångare till Adam Smith. Frihandelsidéerna låg i tiden, men skotten Adam Smith hade förstås fördelen av att skriva på engelska när England var en verklig stormakt på alla områden:

”Det bästa alternativet för hela Europa skulle vara vad Juncker kallar för ”endast” den gemensamma marknaden. Det sämsta vore förmodligen att fortsätta som nu. Det finns, som vi ser runtom i de olika medlemsländerna, mycket motstånd mot politisk integration som styrs från Bryssel. I både Nederländerna och Frankrike vill stora väljargrupper helt lämna EU. För att inte samarbetet ska kollapsa krävs ett omtag. Att fokusera på handeln och den gemensamma marknaden skulle kunna bidra till att skapa jobb och en bättre ekonomisk utveckling i EU, något som i sin tur kan ge framtidshopp. Det skulle sannolikt också vara enklare att nå en bra kompromiss med Storbritannien om man endast fokuserade på den gemensamma marknaden och lät medlemsländerna ta ansvar för andra frågor själva.

För det nya Norden – de gamla nordiska staterna tillsammans med Baltikum – skulle detta alternativ ge en möjlighet att skapa ett starkt nordiskt politiskt samarbete. Säkerheten skulle förbättras om vi kombinerar det här scenariot med ett svenskt och finskt medlemskap i Nato.

Men den gemensamma marknaden-scenariot är inte det enda tänkbara för det nya Norden. Scenariot ”de som vill göra mer kan göra mer” innebär ett Europa som avancerar i olika takt. I det här scenariot kan de nordiska länderna gå längre än de övriga EU-länderna. Utmaningen skulle vara att undvika en klyfta mellan euroländerna och de länder som står utanför valutaunionen. En sådan klyfta skulle splittra Finland och de baltiska staterna från resten av det nya Norden.

Scenariot ”färre saker, men effektivare” – passar oss alldeles utmärkt. De höga ambitionerna kombinerat med ett bristfälligt fgenomförande har som känt varit EU:s största problem. Tillsammans med de övriga nordiska länderna borde vi se till att prioriteringarna är realistiska. Kommissionens önskedrömmar leder ingen vart.

Om man följer Junckers lista, kan man konstatera att de bästa scenarierna är, i denna ordning: den gemensamma marknaden, ”less is more” och integration i olika takt. De två övriga scenarierna borde vi däremot protestera kraftigt emot.

Scenariot – ”vi fortsätter som tidigare” – är det ingen som gillar. Inga beslut fattas. Framtiden för euron är osäker. Missnöjet med Bryssel är stort. Vi slopar alltså det alternativet. Scenariot ”vi gör mycket mer tillsammans” innebär ett federalistiskt EU, vilket är en omöjlighet i det politiska läge som råder i dag. Det här alternativet är heller ingenting att bygga Europas framtid på.

Brexit behöver inte betyda att Adam Smith lämnar EU. Finland och Sverige har en stark tradition inom frihandel tack vare Anders Chydenius, österbottningen som anses vara den svenska liberalismens fader. Han publicerade Den nationnale winsten redan 1765, elva år innan Smith gav ut sitt uppmärksammade verk Nationernas välstånd.

Det är dags för Sverige och Finland att ta Anders Chydenius frihandelsarv på allvar. Det är dags att samarbeta med de övriga baltiska och nordiska länderna för att skapa en nordisk superregion. Det handlar om en dynamisk region som baserar sig på högteknologi och gemensamma satsningar inom infrastruktur, och en stark tro på att det går att kombinera en väl fungerande marknadsekonomi med ett väl utvecklat välfärdsystem – ett samhälle som inkluderar alla.”

2017-05-12

TTIP-förhandlingarna med USA ligger på is. De kan startas upp, men EU måste reda ut villkoren med USA. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström intervjuas i SvD:

”Innan EU återupptar förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP med USA måste EU veta att USA inte vill riva upp de två tredjedelar som är färdiga.
Det sade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström till Nyhetsbyrån Direkt efter EU:s handelsministermöte på torsdagen.

”Det måste vi veta innan vi börjar med förhandlingarna. Den nya Trump-administrationen behöver tid att titta på var vi lämnade förhandlingarna. Sen får vi ses”, sade hon.

 

”Vi väntar på svar på en lång lista från den amerikanska administrationen”, sade hon.

Hon besökte den nye handelsministern (commerce secretary) Wilbur Ross den 24 mars, men den nye handelsrepresentanten Robert Lighthizer är ännu inte godkänd av senaten.

(—)

På handelsministermötet rapporterade hon om goda framsteg med Japan, Mexiko och Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay). Goda chanser finns att alla tre avtalen kan gå i mål före årsskiftet.

Cecilia Malmström hoppas också att kommissionen ska kunna börja förhandla frihandelsavtal med Chile, Australien och Nya Zeeland i höst.

Men vad gäller USA är EU över att Trump-administrationen har startat en undersökning om landets handelsunderskott med stora länder. USA misstänker att det beror på diskriminering. På onsdagen skickade EU ett brev till USA med synpunkter.

”Vi förklarade att EU har en enda handelspolitik och att det inte går att titta på handelsbalansen mot enskilda EU-länder”, sade hon.

Ett ihärdigt handelsunderskott beror på andra faktorer, som otillräckligt sparande, sade EU.

Vidare kompenseras USA:s underskott i varuhandel med EU till 40 procent av ett överskott i tjänstehandeln.

Och USA har fel i sin syn att handelsunderskott orsakar arbetslöshet, menade EU. USA har låg arbetslöshet medan EU har handelsöverskott och högre arbetslöshet.”

 

2017-05-11

Om vi går vidare med mer aktuella nyheter från den gångna veckan kan man se att EU på central nivå i allt högre utsträckning använder missförstånd om handel och globalisering för att skapa centralisering. Här kommissionens förste viceordförande Frans Timmermans (TT, Aftonbladet):

”Globaliseringen är bra – men fördelarna måste komma alla till del, manar EU-kommissionen som nu försöker dra igång en debatt om hur avigsidorna kan hanteras.
– Vi måste skriva om reglerna så att globalisering fungerar för alla européer. Så att fri handel blir det samma som rättvis handel, säger kommissionens förste viceordförande Frans Timmermans på en presskonferens i Bryssel.

I det diskussionsunderlag som samtidigt läggs fram utlovas på utrikessidan arbete mot skatteflykt och social dumpning och på inrikessidan en ”kraftfull socialpolitik”.
Rent praktiskt lär det dock dröja innan debatten resulterar i färdiga förslag från kommissionen. Nästa steg väntas när kommissionsordförande Jean-Claude Juncker i september håller sitt nästa linjetal om läget i unionen inför EU-parlamentet.”

 

2017-05-09

Om inte sunt förnuft finns i Bryssel finns det i alla fall i Västerbotten. På VK-bloggen skriver Håkan Rombe, pensionerad rektor och lektor i företagsekonomi pedagogiskt om textilföretaget Algots och globaliseringen:

”Säg Algots, det räcker” är en slogan som många i mogen ålder känner igen. Algot Johansson, född 1886, startade ett textilföretag 1907 som slutade med konkurs 1977. Företaget tillverkade skjortor och andra kläder till bra priser och kvalitet. När det började gå knackigt tack vare import från låglöneländer lockades Algots att utnyttja floran av lokaliseringsstöd och i Västerbotten var 700 personer anställda i textilindustrin år 1974, bl a i Lycksele. Företrädesvis kvinnor, vilket ju var bra och helt i linje med samhällets målsättning att öka kvinnornas frihet och valmöjligheter.

Lokaliseringsstöden har en trist historik med skjortor, plastcyklar mm men det tar vi en annan gång. Förhoppningarna (fantasierna) tog tvärt slut i och med Algots konkurs 1977.

Var Algots konkurs bra eller dålig? Vi kan konstatera att om Sverige skulle ha envisats med med en stor textilindustri fram till våra dagar hade det krävts ett löneläge som knappast skulle ha accepterats. 5 000 kr i månadslön?

En annan bransch i kris åren 1969 – 1985 var varvsindustrin. Supertankers tillverkades i Göteborg och Malmö i konkurrens med bl a Sydkorea och Japan. Priserna blev sedermera så låga att priset på den färdiga båten motsvarade värdet på stålplåten som köptes från SSAB om jag minns rätt. Enorma belopp skyfflades in i statligt stöd till en konkursmässig bransch.Eländet tog alltså slut omkring år 1985. Kanske även denna bransch hade räddats med en månadslön på 5 000 kr?

I stället för att jobba för 5 000 kr i månaden har Sverige ställt om näringslivet till mer lukrativa verksamheter. Tack vare frihandel och medlemskap i EU har vi en betydligt högre levnadsstandard än vi annars skulle ha haft. Sverige har även varit bra på omställningar vid nedläggningar av företag genom omskolning och studiestöd till vuxna. De länder som övertagit våra nedlagda verksamheter har ökat sin levnadsstandard och blivit kunder till våra högteknologiska produkter och tjänster. Frihandel är bra för alla. Det Trump och andra bakåtsträvare borde göra är att studera Sveriges metoder för omställningar i stället för att försöka skydda dödsdömda verksamheter.

Arbetskraften bör också vara beredd att omskola sig och inte säga som den nyss arbetslöse som sa, ”aldrig att jag sätt mig på en skolbänk na mer”!

 

2017-05-05

Vi slutar som vi började med Maria Rankka,  VD för Stockholms Handelskammare som tillsammans med Andreas Hatzigeorgiou skriver i DI om Brexit och TTIP:

”Förbättrade villkor för entreprenörer, företag och handel globalt är helt nödvändigt för att klara av utmaningarna. Specifikt måste det till bättre villkor för svenska företag att göra affärer med våra två viktigaste transatlantiska exportmarknader, USA och Storbritannien. Tillsammans står dessa två länder för nästan en sjättedel av den svenska varuexporten.

Det transatlantiska frihandels- och investeringsavtalet TTIP har förhandlats mellan EU och USA sedan 2013. De potentiella vinsterna är betydande, särskilt för Sverige. Vår BNP beräknas kunna öka med uppemot 19 miljarder kronor. Det beror på att handeln alltjämt begränsas av hinder och krångel.

Fortfarande i dag måste svenska konsumenter betala tull på en rad varor från USA. Detta gör bilar uppemot 10 procent dyrare, cyklar 15 procent dyrare, kläder 12 procent dyrare och skor 17 procent dyrare. Och på grund av regelkrångel är det i praktiken omöjligt att exportera svenska äpplen till USA. Efter brexit kan motsvarande hinder och krångel även omfatta Storbritannien.

Trots vissa framgångar i TTIP-förhandlingarna råder nu stiltje. Det finns tre förklaringar till varför utsikterna för ett ambitiöst och heltäckande TTIP, något Sverige är starkt beroende av, har försämrats i kölvattnet av brexit-omröstningen och valet av Donald Trump till president.

(—)

En lösning för att ta itu med dessa problem och förverkliga tanken på ett ambitiöst och heltäckande transatlantiskt ekonomiskt partnerskapsavtal är att förnya och förändra TTIP. Ett förnyat frihandels- och investeringsavtal behöver bygga vidare på TTIP, där Storbritannien som EU-medlem deltagit i förhandlingarna, men öppna upp för att även inkludera icke-EU-medlemmen Storbritannien.

Givetvis finns ingen brist på hinder som kan fälla en sådan lösning. Illvilja från EU:s sida gentemot Storbritannien under skilsmässoprocessen och en ovilja från britternas sida att bära de rättmätiga kostnaderna för att lämna unionen kan ställa till problem. Vissa skulle kanske hänvisa till juridiska och tekniska svårigheter. Men dessa går och bör övervinnas eftersom de potentiella vinsterna är betydande. Storbritannien skulle förmodligen vara öppet för en sådan lösning eftersom man nu formellt inte tillåts förhandla egna frihandelsavtal.

Genom ett nytt och trilateralt TTIP kan EU sluta ett avtal med sina två viktigaste transatlantiska handelsfränder samtidigt som drivkraften för USA med Trump i spetsen att förhandla med Europa upprätthålls. Svenska folket har allt att vinna på detta.”

 

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Frihandel i media vecka 18

2017-05-04 Trumps handels- och visa-politik drabbar kanske inte EU än så länge, men andra länder påverkas desto mer. Indiska The Hindu skriver om den indiska IT-jätten Infosys beslut att anställa i USA istället för i Indien: "Infosys’s decision to hire 10,...

Frihandel i media vecka 18

2017-05-04

Trumps handels- och visa-politik drabbar kanske inte EU än så länge, men andra länder påverkas desto mer. Indiska The Hindu skriver om den indiska IT-jätten Infosys beslut att anställa i USA istället för i Indien:

”Infosys’s decision to hire 10,000 local workers in the U.S. has caused concerns over the impact of President Donald Trump’s restrictive visa policy for skilled workers. Explaining the move, Infosys CEO Vishal Sikka said it is purely a business decision focussed on building the company’s capabilities in fields such as artificial intelligence and cloud computing. Indian IT companies have been under pressure to adapt nimbly to the restrictive visa regimes being put in place not just in the U.S. but also in key markets such as the U.K. and Australia. As a matter of fact, these companies had been gearing up to become visa-independent even before Mr. Trump’s rise to power. In 2015-16, for instance, Infosys hired 2,144 people in the Americas, increasing its workforce in the region by over a quarter. In 2016, Tata Consultancy Services, another IT giant, made only about 4,000 U.S. visa applications, compared to about 14,000 a year before. The trend is likely to only strengthen. 

(—)

Yet, while individual companies adapt to the new political economy in the West, it does not diminish New Delhi’s responsibility to make a case for more open immigration policies for India’s skilled workers. The economic rationale behind the free movement of labour is that it promotes economic efficiency. This, as economists from David Ricardo to Jagdish Bhagwati have pointed out, increases the size of global economic output despite the costs. It is obvious that the tightening of immigration is likely to have a net negative effect on the global economy. Also, investment in advanced technologies itself, such as by Infosys, could be a measure to deal with high labour costs in the U.S. Artificial intelligence has already helped IT companies cut labour costs. In any case, job losses owing to automation are likely to accelerate, which is of course not an issue that affects the IT sector alone. While putting forward the argument that they create thousands of American jobs makes business sense for companies such as Infosys in their most critical market, it runs the risk of bolstering the narrative against the free movement of labour across borders. Sadly, since the benefits of globalisation are diffused among billions of people while its costs are concentrated on a smaller but organised group, such adjustments often end up validating populist, protectionist policies.”

 

2017-05-03

Janerik Larsson skriver i SvD om hotet mot internationella rättsordningen som är en av hörnstenarna i fungerande handelsrelationer mellan länder:

”ISDS (Investor-state dispute settlement) är en tvistlösningsmekanism inom internationell rätt som ger investerare (företag) rätt till rättsliga processer gentemot regeringar. I ISDS-systemet har Stockholms handleskammares skiljedomsinstitut spelat en viktig roll.

För internationella investeringar är detta en viktig och betydelsefull ordning.

Utan en grundläggande, principbunden ordning för frihandeln kommer den i längden att skadas.

EUs domstol European Court of Justice är tillsammans med världshandelsorganisationen WTOs tvistelösningssystem nu utsatt för hårt tryck från stora ekonomier som USA och Storbritannien. För svenska företag är detta ett sannolikt allt större problem och ett uttryck för den växande protektionismen. Då kan stora och starka ekonomier diskriminera företag från små ekonomier.”

 

2017-04-29

Mer SvD.  Andreas Cervenka skriver om tio faktorer i världsekonomin varav den ökande internationella handeln är en:

”Efter finanskrisen föll handelsvolymerna kraftigt och har sedan växt i betydligt långsammare takt än i början på 2000-talet. 2016 blev faktiskt det trögaste året sedan 2001, enligt världshandelsorganisationen WTO.

Nu verkar det ha vänt. WTO spår en ökning under 2017 på mellan 1,8 till 3,6 procent. Orsaken till det stora spannet stavas politiskt osäkerhet. Frihandeln är under attack, inte minst från Donald Trump vars protektionistiska retorik håller världsmarknaderna på helspänn.”

 

2017-04-28

Frida Wallnor i DI skriver om Trumps första hundra dagar och frihandeln:

”När det gäller den aggressiva handelspolitiska linje som präglade valkampanjen återspeglas den inte i Vita husets agerande i lika hög grad som befarats. Man lämnade visserligen TPP-avtalet med Stillahavsländerna, men risken för ett handelskrig med Kina tycks ha minskat sedan toppmötet med Xi Jinping.

Veckans rykte om att Trump skulle ta landet ur Nafta-avtalet med Mexiko och Kanada visade sig också vara nonsens. Eller kanske snarare ett planterat rykte i syfte att stärka USA:s position i kommande omförhandling.

Men till skillnad från i Washington har det skett framsteg på handelsområdet i Europa. Det är som om Trumps protektionistiska retorik har ökat EU:s attraktionskraft som handelspartner. Japan, Mexiko, de sydostasiatiska Asean-länderna och sydamerikanska Mercosur har alla visat ett förnyat intresse för att antingen inleda eller snabba på pågående frihandelsförhandlingar. För EU kunde detta inte komma mer lägligt.

Men även Trump har visat intresse för att närma sig EU. Eller närma sig Tyskland, rättare sagt. Under Angela Merkels besök i Vita huset ska Trump enligt tyska källor upprepade gånger ha föreslagit ett handelsavtal mellan USA och Tyskland. Merkel ska ha tvingats repetera sitt svar om att enskilda EU-länder inte kan ingå externa handelsavtal – att han i så fall måste vända sig till EU som helhet.

Det kommer inte som någon överraskning att Trump är så dåligt insatt i EU:s funktionssätt. Med en handelsminister som betraktar handelsavtal som en möjlighet att samla ”quick wins” är det inte konstigt att hans chef är dåligt underrättad.

(—)

Men EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström kommer inte att krypa för den amerikanska administrationen. Under sitt möte med handelsministern i Washington i måndags konstaterande hon endast att det fortsatt finns potential för det tidigare så avskrivna TTIP-avtalet och att båda sidor behöver tid för att omgruppera.

Storbritanniens regering är antagligen ännu mindre imponerad av Ross handelsutspel. Britterna är alltså inte först i kön längre. EU ges företräde. Förhoppningsvis leder denna insikt till en mer ödmjuk inställning i kommande brexit-förhandlingar.

Finns det hopp för att gå i mål med TTIP i framtiden vore det en intressant tanke att involvera Storbritannien, som en tredje part. Det borde ligga i allas intresse.”

 

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Frihandel i media veckan 17

2017-04-26 Australien siktar på frihandelsavtal med Hong Kong enligt Free Trade Review: "Australia is to pursue a free trade agreement (FTA) with Hong Kong in a bid to get even greater access to the Chinese market. While Australia already has an FTA ...

Frihandel i media veckan 17

2017-04-26

Australien siktar på frihandelsavtal med Hong Kong enligt Free Trade Review:

”Australia is to pursue a free trade agreement (FTA) with Hong Kong in a bid to get even greater access to the Chinese market.

While Australia already has an FTA with China, a comprehensive agreement with the Special Administrative Region (SAR) of Hong Kong would likely offer Australian service providers the ability to set up in the more highly-regulated and protected business environment there, while trading freely with China.

Australia’s trade minister Steve Ciobo said this week: “Hong Kong is an important trade and investment partner for Australia, in its own right and as a global hub for the movement of capital and goods between the mainland and the rest of the world. An FTA with Hong Kong would complement our FTA with China and further integrate the Australian economy with Asia.””

 

Villkoren för Storbritannien hårdnar när det gäller brexit, skriver DI. Bland annat intervjuas Fredrik Erixson: 

”Förhandlingspositionen håller på att hårdna i takt med att mandatet blir tydligare. Det hårdnar ännu mer när specifika förhandlingar startar”, säger Fredrik Erixon, chef för EU-tankesmedjan Ecipe i Bryssel.

Han räknar med ett hårt uppvaknande för många lämnaförespråkare.

”Många av de förhoppningar som har guidat britterna har kommit på skam. Förhoppningen att landet skulle ha ett bra case för få ekonomisk integration och små barriärer har inte hållit.”

Fredrik Erixon påminner också om att brexit kan bli ett slagträ i andra länders valkamp.

”Ledare gör markeringar för att britterna inte ska tro att det finns någon gräddfil, men också för att skrämma en inhemsk opinion att det inte ska finnas något att vinna på att lämna EU.”

Han anser dock att det politiska spelet döljer att det är ganska klart vad ett framtida avtal omfattar.

”Det blir ett ganska traditionellt frihandelsavtal som skiljer sig markant från de inre marknadsregler som gäller i dag. Det avviker påtagligt från ambitionen i Storbritannien att både äta kakan och ha den kvar, att lämna EU och ha kvar fördelarna”, säger Fredrik Erixon.

Han säger att EU:s planerade frihandelsavtal med USA, TTIP, kan ge en ”relativt bra idé” om var ett framtida avtal kan landa.

”Det kan toppas upp med avtal av annan karaktär, exempelvis om informationsutbyte och regleringar.”

EU har redan gjort klart att bara ett frihandelsavtal inte kan ge brittiska företag tillträde till hela eller delar av EU:s inre marknad.

”EU:s bästa förhandlingskort är tillgången till den inre marknaden. Den ger EU möjlighet att få britterna att acceptera saker de inte skulle gå med på annars”, säger Fredrik Erixon.”

 

2017-04-23

”Syna protektionisternas bluff” uppmanar Daniel Gros, chef för tankesmedjan Centre for European Policy Studies i Bryssel i DN (bakom betalvägg):

”Förr i världen kunde arbetare och kapitalister i samma bransch lobba för skyddstullar. Deras intressen sammanföll eftersom högre tullar gjorde det möjligt för arbetarna att begära högre löner medan kapitalisterna, i avsaknad av utländsk konkurrens, ändå kunde öka sina vinster. De ökända Smoot-Hawleytullarna 1930, som många anser bidrog till att utlösa den stora depressionen, var följden av en sådan lobbyverksamhet.

Men i dag sammanfaller inte längre arbetares och kapitalisters intressen. Den största delen av industrin domineras av multinationella företag som driver produktion i många länder. Det är särskilt tydligt i Kina där företag från USA och Europa gjort gigantiska investeringar. Varje åtgärd som skadar den kinesiska ekonomin kommer också att skada dessa företag.

Utlandsägda företag står för omkring hälften av Kinas export och amerikanska företag är landets största investerare. Så om Trump skulle göra verklighet av sitt kampanjlöfte att lägga 45 procents tull på kinesiska varor (högst troligt ett brott mot världshandelsorganisationen WTO:s regler) skulle han slå hårt mot vinsterna i de amerikanska multinationella företagen.”

2017-04-22

SvD skriver om Cecilia Malmström som under denna vecka har varit i USA för att diskutera handelsfrågor:

”Avsikten med mötet med Wilbur Ross och andra personer inom handelspolitiken är att lära känna dem. Det är inte att försöka driva på TTIP-förhandlingarna, även om TTIP oundvikligen lär komma upp, åtminstone i förbifarten, sade en EU-källa till Nyhetsbyrån Direkt.

– Den logiska grunden för TTIP finns fortfarande där. Men innan vi bestämmer oss hur vi ska fortsätta måste vi från EU:s sida få klarhet att det finns tillräckligt med delade ambitioner och samsyn att hitta lösningar på svåra frågor, sade Daniel Rosario.

Cecilia Malmström ska också redovisa EU:s syn på handel, nyttan av frihandel och Världshandelsorganisationen WTO:s regelverk.

Andra handelsfrågor som väntas komma upp är WTO-frågor och kinesisk dumpning av till exempel stål.

I Washington ska Cecilia Malmström också träffa republikanernas inpiskare i senaten John Cornyn, ordförande för finansutskottet i senaten Orrin Hatch, samt den ledande demokraten i senatens finansutskott Ron Wyden.

Cecilia Malmström och även EU-länderna har oroats av Donald Trumps protektionistiska inställning.

Redan under de första dagarna som president beslöt Donald Trump att USA ska dra sig ur det multilaterala handelsavtalet TPP i Stillahavsområdet och omförhandla Nafta med Mexiko och Kanada. Donald Trump har också begärt en 90 dagars utredning om orättvisa handelshinder ligger bakom USA:s handelsunderskott med många länder.”

 

2017-04-21

Realtid skriver om Jean-Luc Mélenchon — övervintrad trotskist och vänsterpopulist. Han kommer förvisso inte bli president, men uppemot 20 miljoner fransmän står bakom hans program som bland annat är starkt handelsfientligt:

”Mélenchon efterlyser en ”medborgarrevolution” och går till storms mot i princip allt privat företagande och definitivt allt som ens luktar bank.

– Banker parasiterar på samhället och producerar ingenting, slår han fast inför jublande supportrar. Han anser att ”frihandel förstör allt och leder till social dumping”.

(—)

Frankrike ska också lämna Nato, IMF och WTO. Dock är han försiktigare med EU där han nöjer sig med att kräva omförhandlingar.

Han hotar dock med att lämna euron om hans krav på devalvering av valutan inte tillgodoses. Vilket då alltså innebär en pånyttfödelse av francen.

Han vill införa tvåspråkiga tv-kanaler så att förortsinvånarna får ta del av utbudet. Kärnkraften (som i dag svarar för cirka 90 procent av det franska energibehovet) ska vara avvecklad till år 2050. Alla energiföretag ska förstatligas.

Han lovar att skapa tre miljoner jobb genom att samhället genomgår en ekologisk omställning.

CETA-avtalet som EU nyligen förhandlade fram med Kanada, och som den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström lade ner stort arbete på, ska sägas upp liksom mängder av andra handelsavtal.”

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Visa flera poster