Frihandel i media

Frihandel är en viktig fråga vilket avspeglas i media. Även om frihandel sällan skapar löpsedlar är bevakningen regelbunden och kompetent.

Frihandel i media vecka 20

2017-05-18 Regeringen skriver om EU:s nya regler för antidumping: "När EU:s handelsministrar träffades i rådet för utrikesfrågor (handel) i Bryssel 11 maj enades de om ett förslag till ny antidumpninglagstiftning. De diskuterade även ett antal handels...

Frihandel i media vecka 20

2017-05-18

Regeringen skriver om EU:s nya regler för antidumping:

”När EU:s handelsministrar träffades i rådet för utrikesfrågor (handel) i Bryssel 11 maj enades de om ett förslag till ny antidumpninglagstiftning. De diskuterade även ett antal handelsförhandlingar och förberedde WTO:s ministerkonferens som hålls i Buenos Aires i december i år. EU- och handelsminister Ann Linde representerade Sverige.

Rådet diskuterade ett förslag om ny antidumpningsmetod för att bedöma snedvridningar på marknaden i länder utanför EU. Den föreslagna antidumpninglagstiftningen ska garantera att företag inom EU inte drabbas av illojala handelsmetoder och snedvridning av marknaden. Förslaget handlar om hur EU räknar ut dumpningsmarginalen mot länder som Kina, som hittills klassats som icke-marknadsekonomier i EU:s lagstiftning.

Alla ministrar ställde sig bakom det förhandlingsmandat som EU-ambassadörerna enades om 3 maj. Rådets ståndpunkt är att metoden ska vara icke-diskriminerande och följa EU:s WTO-åtaganden. Ministrarna uppmanade också rådet att snabbt slutföra förhandlingarna med Europaparlamentet så att förslaget kan antas och genomföras så snart som möjligt.”

2017-05-12

Bloomberg skriver om det nya handelsavtalet mellan USA och Kina som bland annat innebär mer export från USA av nötkött och naturgas:

”The U.S. reached agreement with China to promote market access for American natural gas, financial services and beef that Commerce Secretary Wilbur Ross said was part of a broader effort to begin reshaping the trade relationship between the world’s two largest economies.

The agreement covers 10 areas where negotiators from the two sides have reached consensus, including agricultural trade and the issuance of both bond writing and settlement licenses to two qualified U.S. financial institutions. By mid-July, U.S. beef producers will have broader access to Chinese markets, while America will move forward on allowing the import of cooked poultry from China, according to a joint statement announcing the deal.

The statement didn’t appear to change access for Chinese companies to U.S. natural gas exports, but welcomed China to receive shipments and engage in long-term supply contracts with American suppliers. Ross said officials from Dow Chemical Co. gave assurances that increasing exports of natural gas wouldn’t harm the U.S. industry or consumers if sales remained less than 30 percent of total output.

“This will let China diversify, somewhat, their sources of supply and will provide a huge export market for American LNG producers,” Ross told reporters at a White House briefing on Thursday, using an acronym for liquefied natural gas.

The agreements, which grew out of a 100-day action plan announced during an April meeting between President Donald Trump and Chinese counterpart Xi Jinping, appeared to build on or repeat some commitments that China has already made. Still, they represented the first negotiated pact on trade for Trump, who campaigned on promises to get tough on China on trade before softening his tone as he’s sought cooperation on North Korea.”

 

USA-Today avslöjar dock att Kina redan i September deklarerat att man var på väg att ta bort embargot på amerikanskt kött som införts 2004 på grund av galna ko-sjukan:

”Starting later this year, U.S. cattle ranchers will be able to sell their beef in China, which has refused American imports since the mad cow disease breakout in 2003. Trade bans of U.S. beef around the world, including China, contributed to the value of U.S. beef exports falling from $3 billion in 2003 to $1.1 billion in 2004, according to trade publication Food Safety News.

The U.S. beef industry has been lobbying for years to reopen the Chinese market. A breakthrough came in September when China announced its intent to lift the ban without specifying a time period, and further negotiations on technical details began.

The push to reopen the Chinese beef market likely was aided by the U.S. approval to allow fully-cooked Chinese chicken to enter the U.S., a deal that was also announced Thursday. Chinese chicken has been banned in the U.S. due to sanitary and health concerns.

Livestock industry officials welcomed the announcement. U.S. beef producers will sell more to Chinese customers who are increasingly willing spend on foreign meats, including Australian and Brazilian imports.
Allowing Chinese chicken to be sold in the U.S. would mean more global competition, but it could lead to the end of a ban on U.S.-produced chicken in China, says Jim Sumner, president of USA Poultry & Egg Export Council, an advocacy group. China stopped accepting American chicken imports in 2015 due to fears of bird (avian) flu. “It’s more important for us get that market back,” Sumner says.

“We’re making a lot of progress” on China, he says. “We can’t produce enough chicken wings to satisfy demand here. So it’s all good. We’re glad to see it happen because our industry believes in free, open trade.”

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Frihandel i media vecka 19

Till att börja med är det värt att uppmärksamma den här artikeln från den 14 april i finska Hufvudstadsbladet (bakom  vägg men snabb och gratis registrering) där Maria Rankka vd, Stockholms handelskammare och Risto E.J. Penttilä vd för finska Centralhande...

Frihandel i media vecka 19

Till att börja med är det värt att uppmärksamma den här artikeln från den 14 april i finska Hufvudstadsbladet (bakom  vägg men snabb och gratis registrering) där Maria Rankka vd, Stockholms handelskammare och Risto E.J. Penttilä vd för finska Centralhandelskammaren skriver om EU och frihandelsarvet från Anders Chydenius, präst i Österbotten på 1700-talet som var en föregångare till Adam Smith. Frihandelsidéerna låg i tiden, men skotten Adam Smith hade förstås fördelen av att skriva på engelska när England var en verklig stormakt på alla områden:

”Det bästa alternativet för hela Europa skulle vara vad Juncker kallar för ”endast” den gemensamma marknaden. Det sämsta vore förmodligen att fortsätta som nu. Det finns, som vi ser runtom i de olika medlemsländerna, mycket motstånd mot politisk integration som styrs från Bryssel. I både Nederländerna och Frankrike vill stora väljargrupper helt lämna EU. För att inte samarbetet ska kollapsa krävs ett omtag. Att fokusera på handeln och den gemensamma marknaden skulle kunna bidra till att skapa jobb och en bättre ekonomisk utveckling i EU, något som i sin tur kan ge framtidshopp. Det skulle sannolikt också vara enklare att nå en bra kompromiss med Storbritannien om man endast fokuserade på den gemensamma marknaden och lät medlemsländerna ta ansvar för andra frågor själva.

För det nya Norden – de gamla nordiska staterna tillsammans med Baltikum – skulle detta alternativ ge en möjlighet att skapa ett starkt nordiskt politiskt samarbete. Säkerheten skulle förbättras om vi kombinerar det här scenariot med ett svenskt och finskt medlemskap i Nato.

Men den gemensamma marknaden-scenariot är inte det enda tänkbara för det nya Norden. Scenariot ”de som vill göra mer kan göra mer” innebär ett Europa som avancerar i olika takt. I det här scenariot kan de nordiska länderna gå längre än de övriga EU-länderna. Utmaningen skulle vara att undvika en klyfta mellan euroländerna och de länder som står utanför valutaunionen. En sådan klyfta skulle splittra Finland och de baltiska staterna från resten av det nya Norden.

Scenariot ”färre saker, men effektivare” – passar oss alldeles utmärkt. De höga ambitionerna kombinerat med ett bristfälligt fgenomförande har som känt varit EU:s största problem. Tillsammans med de övriga nordiska länderna borde vi se till att prioriteringarna är realistiska. Kommissionens önskedrömmar leder ingen vart.

Om man följer Junckers lista, kan man konstatera att de bästa scenarierna är, i denna ordning: den gemensamma marknaden, ”less is more” och integration i olika takt. De två övriga scenarierna borde vi däremot protestera kraftigt emot.

Scenariot – ”vi fortsätter som tidigare” – är det ingen som gillar. Inga beslut fattas. Framtiden för euron är osäker. Missnöjet med Bryssel är stort. Vi slopar alltså det alternativet. Scenariot ”vi gör mycket mer tillsammans” innebär ett federalistiskt EU, vilket är en omöjlighet i det politiska läge som råder i dag. Det här alternativet är heller ingenting att bygga Europas framtid på.

Brexit behöver inte betyda att Adam Smith lämnar EU. Finland och Sverige har en stark tradition inom frihandel tack vare Anders Chydenius, österbottningen som anses vara den svenska liberalismens fader. Han publicerade Den nationnale winsten redan 1765, elva år innan Smith gav ut sitt uppmärksammade verk Nationernas välstånd.

Det är dags för Sverige och Finland att ta Anders Chydenius frihandelsarv på allvar. Det är dags att samarbeta med de övriga baltiska och nordiska länderna för att skapa en nordisk superregion. Det handlar om en dynamisk region som baserar sig på högteknologi och gemensamma satsningar inom infrastruktur, och en stark tro på att det går att kombinera en väl fungerande marknadsekonomi med ett väl utvecklat välfärdsystem – ett samhälle som inkluderar alla.”

2017-05-12

TTIP-förhandlingarna med USA ligger på is. De kan startas upp, men EU måste reda ut villkoren med USA. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström intervjuas i SvD:

”Innan EU återupptar förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP med USA måste EU veta att USA inte vill riva upp de två tredjedelar som är färdiga.
Det sade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström till Nyhetsbyrån Direkt efter EU:s handelsministermöte på torsdagen.

”Det måste vi veta innan vi börjar med förhandlingarna. Den nya Trump-administrationen behöver tid att titta på var vi lämnade förhandlingarna. Sen får vi ses”, sade hon.

 

”Vi väntar på svar på en lång lista från den amerikanska administrationen”, sade hon.

Hon besökte den nye handelsministern (commerce secretary) Wilbur Ross den 24 mars, men den nye handelsrepresentanten Robert Lighthizer är ännu inte godkänd av senaten.

(—)

På handelsministermötet rapporterade hon om goda framsteg med Japan, Mexiko och Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay). Goda chanser finns att alla tre avtalen kan gå i mål före årsskiftet.

Cecilia Malmström hoppas också att kommissionen ska kunna börja förhandla frihandelsavtal med Chile, Australien och Nya Zeeland i höst.

Men vad gäller USA är EU över att Trump-administrationen har startat en undersökning om landets handelsunderskott med stora länder. USA misstänker att det beror på diskriminering. På onsdagen skickade EU ett brev till USA med synpunkter.

”Vi förklarade att EU har en enda handelspolitik och att det inte går att titta på handelsbalansen mot enskilda EU-länder”, sade hon.

Ett ihärdigt handelsunderskott beror på andra faktorer, som otillräckligt sparande, sade EU.

Vidare kompenseras USA:s underskott i varuhandel med EU till 40 procent av ett överskott i tjänstehandeln.

Och USA har fel i sin syn att handelsunderskott orsakar arbetslöshet, menade EU. USA har låg arbetslöshet medan EU har handelsöverskott och högre arbetslöshet.”

 

2017-05-11

Om vi går vidare med mer aktuella nyheter från den gångna veckan kan man se att EU på central nivå i allt högre utsträckning använder missförstånd om handel och globalisering för att skapa centralisering. Här kommissionens förste viceordförande Frans Timmermans (TT, Aftonbladet):

”Globaliseringen är bra – men fördelarna måste komma alla till del, manar EU-kommissionen som nu försöker dra igång en debatt om hur avigsidorna kan hanteras.
– Vi måste skriva om reglerna så att globalisering fungerar för alla européer. Så att fri handel blir det samma som rättvis handel, säger kommissionens förste viceordförande Frans Timmermans på en presskonferens i Bryssel.

I det diskussionsunderlag som samtidigt läggs fram utlovas på utrikessidan arbete mot skatteflykt och social dumpning och på inrikessidan en ”kraftfull socialpolitik”.
Rent praktiskt lär det dock dröja innan debatten resulterar i färdiga förslag från kommissionen. Nästa steg väntas när kommissionsordförande Jean-Claude Juncker i september håller sitt nästa linjetal om läget i unionen inför EU-parlamentet.”

 

2017-05-09

Om inte sunt förnuft finns i Bryssel finns det i alla fall i Västerbotten. På VK-bloggen skriver Håkan Rombe, pensionerad rektor och lektor i företagsekonomi pedagogiskt om textilföretaget Algots och globaliseringen:

”Säg Algots, det räcker” är en slogan som många i mogen ålder känner igen. Algot Johansson, född 1886, startade ett textilföretag 1907 som slutade med konkurs 1977. Företaget tillverkade skjortor och andra kläder till bra priser och kvalitet. När det började gå knackigt tack vare import från låglöneländer lockades Algots att utnyttja floran av lokaliseringsstöd och i Västerbotten var 700 personer anställda i textilindustrin år 1974, bl a i Lycksele. Företrädesvis kvinnor, vilket ju var bra och helt i linje med samhällets målsättning att öka kvinnornas frihet och valmöjligheter.

Lokaliseringsstöden har en trist historik med skjortor, plastcyklar mm men det tar vi en annan gång. Förhoppningarna (fantasierna) tog tvärt slut i och med Algots konkurs 1977.

Var Algots konkurs bra eller dålig? Vi kan konstatera att om Sverige skulle ha envisats med med en stor textilindustri fram till våra dagar hade det krävts ett löneläge som knappast skulle ha accepterats. 5 000 kr i månadslön?

En annan bransch i kris åren 1969 – 1985 var varvsindustrin. Supertankers tillverkades i Göteborg och Malmö i konkurrens med bl a Sydkorea och Japan. Priserna blev sedermera så låga att priset på den färdiga båten motsvarade värdet på stålplåten som köptes från SSAB om jag minns rätt. Enorma belopp skyfflades in i statligt stöd till en konkursmässig bransch.Eländet tog alltså slut omkring år 1985. Kanske även denna bransch hade räddats med en månadslön på 5 000 kr?

I stället för att jobba för 5 000 kr i månaden har Sverige ställt om näringslivet till mer lukrativa verksamheter. Tack vare frihandel och medlemskap i EU har vi en betydligt högre levnadsstandard än vi annars skulle ha haft. Sverige har även varit bra på omställningar vid nedläggningar av företag genom omskolning och studiestöd till vuxna. De länder som övertagit våra nedlagda verksamheter har ökat sin levnadsstandard och blivit kunder till våra högteknologiska produkter och tjänster. Frihandel är bra för alla. Det Trump och andra bakåtsträvare borde göra är att studera Sveriges metoder för omställningar i stället för att försöka skydda dödsdömda verksamheter.

Arbetskraften bör också vara beredd att omskola sig och inte säga som den nyss arbetslöse som sa, ”aldrig att jag sätt mig på en skolbänk na mer”!

 

2017-05-05

Vi slutar som vi började med Maria Rankka,  VD för Stockholms Handelskammare som tillsammans med Andreas Hatzigeorgiou skriver i DI om Brexit och TTIP:

”Förbättrade villkor för entreprenörer, företag och handel globalt är helt nödvändigt för att klara av utmaningarna. Specifikt måste det till bättre villkor för svenska företag att göra affärer med våra två viktigaste transatlantiska exportmarknader, USA och Storbritannien. Tillsammans står dessa två länder för nästan en sjättedel av den svenska varuexporten.

Det transatlantiska frihandels- och investeringsavtalet TTIP har förhandlats mellan EU och USA sedan 2013. De potentiella vinsterna är betydande, särskilt för Sverige. Vår BNP beräknas kunna öka med uppemot 19 miljarder kronor. Det beror på att handeln alltjämt begränsas av hinder och krångel.

Fortfarande i dag måste svenska konsumenter betala tull på en rad varor från USA. Detta gör bilar uppemot 10 procent dyrare, cyklar 15 procent dyrare, kläder 12 procent dyrare och skor 17 procent dyrare. Och på grund av regelkrångel är det i praktiken omöjligt att exportera svenska äpplen till USA. Efter brexit kan motsvarande hinder och krångel även omfatta Storbritannien.

Trots vissa framgångar i TTIP-förhandlingarna råder nu stiltje. Det finns tre förklaringar till varför utsikterna för ett ambitiöst och heltäckande TTIP, något Sverige är starkt beroende av, har försämrats i kölvattnet av brexit-omröstningen och valet av Donald Trump till president.

(—)

En lösning för att ta itu med dessa problem och förverkliga tanken på ett ambitiöst och heltäckande transatlantiskt ekonomiskt partnerskapsavtal är att förnya och förändra TTIP. Ett förnyat frihandels- och investeringsavtal behöver bygga vidare på TTIP, där Storbritannien som EU-medlem deltagit i förhandlingarna, men öppna upp för att även inkludera icke-EU-medlemmen Storbritannien.

Givetvis finns ingen brist på hinder som kan fälla en sådan lösning. Illvilja från EU:s sida gentemot Storbritannien under skilsmässoprocessen och en ovilja från britternas sida att bära de rättmätiga kostnaderna för att lämna unionen kan ställa till problem. Vissa skulle kanske hänvisa till juridiska och tekniska svårigheter. Men dessa går och bör övervinnas eftersom de potentiella vinsterna är betydande. Storbritannien skulle förmodligen vara öppet för en sådan lösning eftersom man nu formellt inte tillåts förhandla egna frihandelsavtal.

Genom ett nytt och trilateralt TTIP kan EU sluta ett avtal med sina två viktigaste transatlantiska handelsfränder samtidigt som drivkraften för USA med Trump i spetsen att förhandla med Europa upprätthålls. Svenska folket har allt att vinna på detta.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Frihandel i media vecka 18

2017-05-04 Trumps handels- och visa-politik drabbar kanske inte EU än så länge, men andra länder påverkas desto mer. Indiska The Hindu skriver om den indiska IT-jätten Infosys beslut att anställa i USA istället för i Indien: "Infosys’s decision to hire 10,...

Frihandel i media vecka 18

2017-05-04

Trumps handels- och visa-politik drabbar kanske inte EU än så länge, men andra länder påverkas desto mer. Indiska The Hindu skriver om den indiska IT-jätten Infosys beslut att anställa i USA istället för i Indien:

”Infosys’s decision to hire 10,000 local workers in the U.S. has caused concerns over the impact of President Donald Trump’s restrictive visa policy for skilled workers. Explaining the move, Infosys CEO Vishal Sikka said it is purely a business decision focussed on building the company’s capabilities in fields such as artificial intelligence and cloud computing. Indian IT companies have been under pressure to adapt nimbly to the restrictive visa regimes being put in place not just in the U.S. but also in key markets such as the U.K. and Australia. As a matter of fact, these companies had been gearing up to become visa-independent even before Mr. Trump’s rise to power. In 2015-16, for instance, Infosys hired 2,144 people in the Americas, increasing its workforce in the region by over a quarter. In 2016, Tata Consultancy Services, another IT giant, made only about 4,000 U.S. visa applications, compared to about 14,000 a year before. The trend is likely to only strengthen. 

(—)

Yet, while individual companies adapt to the new political economy in the West, it does not diminish New Delhi’s responsibility to make a case for more open immigration policies for India’s skilled workers. The economic rationale behind the free movement of labour is that it promotes economic efficiency. This, as economists from David Ricardo to Jagdish Bhagwati have pointed out, increases the size of global economic output despite the costs. It is obvious that the tightening of immigration is likely to have a net negative effect on the global economy. Also, investment in advanced technologies itself, such as by Infosys, could be a measure to deal with high labour costs in the U.S. Artificial intelligence has already helped IT companies cut labour costs. In any case, job losses owing to automation are likely to accelerate, which is of course not an issue that affects the IT sector alone. While putting forward the argument that they create thousands of American jobs makes business sense for companies such as Infosys in their most critical market, it runs the risk of bolstering the narrative against the free movement of labour across borders. Sadly, since the benefits of globalisation are diffused among billions of people while its costs are concentrated on a smaller but organised group, such adjustments often end up validating populist, protectionist policies.”

 

2017-05-03

Janerik Larsson skriver i SvD om hotet mot internationella rättsordningen som är en av hörnstenarna i fungerande handelsrelationer mellan länder:

”ISDS (Investor-state dispute settlement) är en tvistlösningsmekanism inom internationell rätt som ger investerare (företag) rätt till rättsliga processer gentemot regeringar. I ISDS-systemet har Stockholms handleskammares skiljedomsinstitut spelat en viktig roll.

För internationella investeringar är detta en viktig och betydelsefull ordning.

Utan en grundläggande, principbunden ordning för frihandeln kommer den i längden att skadas.

EUs domstol European Court of Justice är tillsammans med världshandelsorganisationen WTOs tvistelösningssystem nu utsatt för hårt tryck från stora ekonomier som USA och Storbritannien. För svenska företag är detta ett sannolikt allt större problem och ett uttryck för den växande protektionismen. Då kan stora och starka ekonomier diskriminera företag från små ekonomier.”

 

2017-04-29

Mer SvD.  Andreas Cervenka skriver om tio faktorer i världsekonomin varav den ökande internationella handeln är en:

”Efter finanskrisen föll handelsvolymerna kraftigt och har sedan växt i betydligt långsammare takt än i början på 2000-talet. 2016 blev faktiskt det trögaste året sedan 2001, enligt världshandelsorganisationen WTO.

Nu verkar det ha vänt. WTO spår en ökning under 2017 på mellan 1,8 till 3,6 procent. Orsaken till det stora spannet stavas politiskt osäkerhet. Frihandeln är under attack, inte minst från Donald Trump vars protektionistiska retorik håller världsmarknaderna på helspänn.”

 

2017-04-28

Frida Wallnor i DI skriver om Trumps första hundra dagar och frihandeln:

”När det gäller den aggressiva handelspolitiska linje som präglade valkampanjen återspeglas den inte i Vita husets agerande i lika hög grad som befarats. Man lämnade visserligen TPP-avtalet med Stillahavsländerna, men risken för ett handelskrig med Kina tycks ha minskat sedan toppmötet med Xi Jinping.

Veckans rykte om att Trump skulle ta landet ur Nafta-avtalet med Mexiko och Kanada visade sig också vara nonsens. Eller kanske snarare ett planterat rykte i syfte att stärka USA:s position i kommande omförhandling.

Men till skillnad från i Washington har det skett framsteg på handelsområdet i Europa. Det är som om Trumps protektionistiska retorik har ökat EU:s attraktionskraft som handelspartner. Japan, Mexiko, de sydostasiatiska Asean-länderna och sydamerikanska Mercosur har alla visat ett förnyat intresse för att antingen inleda eller snabba på pågående frihandelsförhandlingar. För EU kunde detta inte komma mer lägligt.

Men även Trump har visat intresse för att närma sig EU. Eller närma sig Tyskland, rättare sagt. Under Angela Merkels besök i Vita huset ska Trump enligt tyska källor upprepade gånger ha föreslagit ett handelsavtal mellan USA och Tyskland. Merkel ska ha tvingats repetera sitt svar om att enskilda EU-länder inte kan ingå externa handelsavtal – att han i så fall måste vända sig till EU som helhet.

Det kommer inte som någon överraskning att Trump är så dåligt insatt i EU:s funktionssätt. Med en handelsminister som betraktar handelsavtal som en möjlighet att samla ”quick wins” är det inte konstigt att hans chef är dåligt underrättad.

(—)

Men EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström kommer inte att krypa för den amerikanska administrationen. Under sitt möte med handelsministern i Washington i måndags konstaterande hon endast att det fortsatt finns potential för det tidigare så avskrivna TTIP-avtalet och att båda sidor behöver tid för att omgruppera.

Storbritanniens regering är antagligen ännu mindre imponerad av Ross handelsutspel. Britterna är alltså inte först i kön längre. EU ges företräde. Förhoppningsvis leder denna insikt till en mer ödmjuk inställning i kommande brexit-förhandlingar.

Finns det hopp för att gå i mål med TTIP i framtiden vore det en intressant tanke att involvera Storbritannien, som en tredje part. Det borde ligga i allas intresse.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Frihandel i media veckan 17

2017-04-26 Australien siktar på frihandelsavtal med Hong Kong enligt Free Trade Review: "Australia is to pursue a free trade agreement (FTA) with Hong Kong in a bid to get even greater access to the Chinese market. While Australia already has an FTA ...

Frihandel i media veckan 17

2017-04-26

Australien siktar på frihandelsavtal med Hong Kong enligt Free Trade Review:

”Australia is to pursue a free trade agreement (FTA) with Hong Kong in a bid to get even greater access to the Chinese market.

While Australia already has an FTA with China, a comprehensive agreement with the Special Administrative Region (SAR) of Hong Kong would likely offer Australian service providers the ability to set up in the more highly-regulated and protected business environment there, while trading freely with China.

Australia’s trade minister Steve Ciobo said this week: “Hong Kong is an important trade and investment partner for Australia, in its own right and as a global hub for the movement of capital and goods between the mainland and the rest of the world. An FTA with Hong Kong would complement our FTA with China and further integrate the Australian economy with Asia.””

 

Villkoren för Storbritannien hårdnar när det gäller brexit, skriver DI. Bland annat intervjuas Fredrik Erixson: 

”Förhandlingspositionen håller på att hårdna i takt med att mandatet blir tydligare. Det hårdnar ännu mer när specifika förhandlingar startar”, säger Fredrik Erixon, chef för EU-tankesmedjan Ecipe i Bryssel.

Han räknar med ett hårt uppvaknande för många lämnaförespråkare.

”Många av de förhoppningar som har guidat britterna har kommit på skam. Förhoppningen att landet skulle ha ett bra case för få ekonomisk integration och små barriärer har inte hållit.”

Fredrik Erixon påminner också om att brexit kan bli ett slagträ i andra länders valkamp.

”Ledare gör markeringar för att britterna inte ska tro att det finns någon gräddfil, men också för att skrämma en inhemsk opinion att det inte ska finnas något att vinna på att lämna EU.”

Han anser dock att det politiska spelet döljer att det är ganska klart vad ett framtida avtal omfattar.

”Det blir ett ganska traditionellt frihandelsavtal som skiljer sig markant från de inre marknadsregler som gäller i dag. Det avviker påtagligt från ambitionen i Storbritannien att både äta kakan och ha den kvar, att lämna EU och ha kvar fördelarna”, säger Fredrik Erixon.

Han säger att EU:s planerade frihandelsavtal med USA, TTIP, kan ge en ”relativt bra idé” om var ett framtida avtal kan landa.

”Det kan toppas upp med avtal av annan karaktär, exempelvis om informationsutbyte och regleringar.”

EU har redan gjort klart att bara ett frihandelsavtal inte kan ge brittiska företag tillträde till hela eller delar av EU:s inre marknad.

”EU:s bästa förhandlingskort är tillgången till den inre marknaden. Den ger EU möjlighet att få britterna att acceptera saker de inte skulle gå med på annars”, säger Fredrik Erixon.”

 

2017-04-23

”Syna protektionisternas bluff” uppmanar Daniel Gros, chef för tankesmedjan Centre for European Policy Studies i Bryssel i DN (bakom betalvägg):

”Förr i världen kunde arbetare och kapitalister i samma bransch lobba för skyddstullar. Deras intressen sammanföll eftersom högre tullar gjorde det möjligt för arbetarna att begära högre löner medan kapitalisterna, i avsaknad av utländsk konkurrens, ändå kunde öka sina vinster. De ökända Smoot-Hawleytullarna 1930, som många anser bidrog till att utlösa den stora depressionen, var följden av en sådan lobbyverksamhet.

Men i dag sammanfaller inte längre arbetares och kapitalisters intressen. Den största delen av industrin domineras av multinationella företag som driver produktion i många länder. Det är särskilt tydligt i Kina där företag från USA och Europa gjort gigantiska investeringar. Varje åtgärd som skadar den kinesiska ekonomin kommer också att skada dessa företag.

Utlandsägda företag står för omkring hälften av Kinas export och amerikanska företag är landets största investerare. Så om Trump skulle göra verklighet av sitt kampanjlöfte att lägga 45 procents tull på kinesiska varor (högst troligt ett brott mot världshandelsorganisationen WTO:s regler) skulle han slå hårt mot vinsterna i de amerikanska multinationella företagen.”

2017-04-22

SvD skriver om Cecilia Malmström som under denna vecka har varit i USA för att diskutera handelsfrågor:

”Avsikten med mötet med Wilbur Ross och andra personer inom handelspolitiken är att lära känna dem. Det är inte att försöka driva på TTIP-förhandlingarna, även om TTIP oundvikligen lär komma upp, åtminstone i förbifarten, sade en EU-källa till Nyhetsbyrån Direkt.

– Den logiska grunden för TTIP finns fortfarande där. Men innan vi bestämmer oss hur vi ska fortsätta måste vi från EU:s sida få klarhet att det finns tillräckligt med delade ambitioner och samsyn att hitta lösningar på svåra frågor, sade Daniel Rosario.

Cecilia Malmström ska också redovisa EU:s syn på handel, nyttan av frihandel och Världshandelsorganisationen WTO:s regelverk.

Andra handelsfrågor som väntas komma upp är WTO-frågor och kinesisk dumpning av till exempel stål.

I Washington ska Cecilia Malmström också träffa republikanernas inpiskare i senaten John Cornyn, ordförande för finansutskottet i senaten Orrin Hatch, samt den ledande demokraten i senatens finansutskott Ron Wyden.

Cecilia Malmström och även EU-länderna har oroats av Donald Trumps protektionistiska inställning.

Redan under de första dagarna som president beslöt Donald Trump att USA ska dra sig ur det multilaterala handelsavtalet TPP i Stillahavsområdet och omförhandla Nafta med Mexiko och Kanada. Donald Trump har också begärt en 90 dagars utredning om orättvisa handelshinder ligger bakom USA:s handelsunderskott med många länder.”

 

2017-04-21

Realtid skriver om Jean-Luc Mélenchon — övervintrad trotskist och vänsterpopulist. Han kommer förvisso inte bli president, men uppemot 20 miljoner fransmän står bakom hans program som bland annat är starkt handelsfientligt:

”Mélenchon efterlyser en ”medborgarrevolution” och går till storms mot i princip allt privat företagande och definitivt allt som ens luktar bank.

– Banker parasiterar på samhället och producerar ingenting, slår han fast inför jublande supportrar. Han anser att ”frihandel förstör allt och leder till social dumping”.

(—)

Frankrike ska också lämna Nato, IMF och WTO. Dock är han försiktigare med EU där han nöjer sig med att kräva omförhandlingar.

Han hotar dock med att lämna euron om hans krav på devalvering av valutan inte tillgodoses. Vilket då alltså innebär en pånyttfödelse av francen.

Han vill införa tvåspråkiga tv-kanaler så att förortsinvånarna får ta del av utbudet. Kärnkraften (som i dag svarar för cirka 90 procent av det franska energibehovet) ska vara avvecklad till år 2050. Alla energiföretag ska förstatligas.

Han lovar att skapa tre miljoner jobb genom att samhället genomgår en ekologisk omställning.

CETA-avtalet som EU nyligen förhandlade fram med Kanada, och som den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström lade ner stort arbete på, ska sägas upp liksom mängder av andra handelsavtal.”

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 16

2017-04-21 Australien finansminister Mathias Cormann kommer att driva frihandel hårt i Washington: Australia's finance minister will trumpet the virtues of free trade and anti-protectionism when he meets global economic leaders in Washington. Mathias C...

Frihandel i media vecka 16

2017-04-21

Australien finansminister Mathias Cormann kommer att driva frihandel hårt i Washington:

Australia’s finance minister will trumpet the virtues of free trade and anti-protectionism when he meets global economic leaders in Washington.

Mathias Cormann – who is in the US for talks with world financial leaders – noted the International Monetary Fund had warned against the impact of increased protectionism on global growth.

”Certainly Australia has an open trading economy engaged with the world focused on doing as much business as possible with other parts of the world,” he told Sky News from Washington on Friday.

”We are keen to see all economies around the world be engaged and as open and as freely engaged in trade as possible. That certainly will continue to be our message at these meetings here in Washington this week.”

2017-04-19

LO uppdaterar sin position när det gäller handel. Inga stora skillnader från tidigare uppfattning och i huvudsak en bra linje:

”Den nya formen av internationella handels- och investeringsavtal som inte bara handlar om tullar och tariffer möter förändringen i handels – och investeringsströmmar. Digitalisering och e-handel, utsuddade gränser mellan varu- och tjänsteproduktion och det faktum att företagens produktion ofta består av långa och komplexa värdekedjor, är viktiga utgångspunkter i dagens globaliserade handelsutbyte.

Ett transatlantiskt handels- och investeringsavtal (TTIP) mellan de två största globala aktörerna, EU och USA, kommer att kunna utgöra en global mall för hur den nya generationens avtal kan slutas i framtiden, framför allt när det gäller arbetstagarnas rättigheter.

LOs utgångspunkt är att arbetstagares rättigheter och villkor aldrig får betraktas som ett handelshinder. LO har arbetat aktivt för att påverka förhandlingarna om TTIP i syfte att få ett avtal som bidrar till ökat välstånd, utan att det äventyrar demokratiska beslut och undergräver arbetstagares rättigheter. LO vill också slå vakt om det nationella politiska manöverutrymmet, särskilt när det gäller offentliga tjänster.”

 

2017-04-17

Expressen skriver om kandidaterna i franska valet, bland annat om vad de tycker om handel och globalisering:

Emmanule Macron, 39 år,  På marsch (En Marche):

EU och diplomati: Harmonisera skatter, a-kassa, fortbildning, och minimilön i EU. Handels- klimat och säkerhetsavtal mellan Kina och EU. Inga lättnader i sanktionerna mot Ryssland. Utestäng Storbritannien från EU:s inre, fria marknad.

François Fillon, 63 år, Konservativ (Les Républicains):

EU och diplomati: Avskaffa sanktioner mot Ryssland. Hårdare tag mot Kina i handelsförbindelser. Inför en ekonomisk regering inom eurozonen. Förhandla med Bashar al-Assad i Syrien. Omförhandla EU-avtalet om arbetskraftens rörlighet.

Marine Le Pen, 48 år, Nationella fronten (Front national):

EU och diplomati: Folkomröstning inom sex månader om utträde ur Schengen, om eurosamarbetet och EU-medlemskap. Närma sig Ryssland. Stöd Bashar al-Assad i Syrien. Uttåg ur internationella handelsavtal. Citat: ”Globalisering handlar om att låta slavar tillverka produkter som säljs till arbetslösa.”

Jean-Luc Mélenchon, 65 år, Det Okuvade Frankrike (La France insoumise):

EU och diplomati: Frankrike ska gå ut ur; Nato, eventuellt ur EU (om inte EU böjer sig för franska krav), ur Världsbanken, ur Valutafonden, ur WTO och ur Schengen. Frihandelsavtal ska rivas. Palestina ska erkännas. Frankrike ska närma sig Ryssland diplomatiskt.

 

2017-04-16

SvD skriver om valet i Storbritannien, Brexit och handeln:

”Lena Sellgren, chefsekonom Business Sweden, konstaterar att det är ett högt spel av Theresa May att utlysa ett nyval och hon bedömer inte att nyvalet leder till en mjukare brexit.

– Nyvalet förändrar inte det faktum att Storbritannien står inför en hård brexit, säger Lena Sellgren och menar att det snarare handlar om att May vill stärka sin position.

– Hon är i stort behov av ett starkt mandat inför förhandlingarna, som kommer att bli tuffa.

Lena Sellgren räknar med att Storbritannien inte bara lämnar EU utan även den inre marknaden, vilket innebär att det blir tull på varor som exporteras till Storbritannien framgent.

– De kommer att lämna tullunionen och i praktiken kommer tullformaliteter införas och även ursprungsbevisning, vilket innebär ökade kostnader för företagen och det blir en negativ effekt även om man får till ett frihandelsavtal, säger Lena Sellgren.

Det värsta scenariet vore om man inte ens får till ett frihandelsavtal med EU, utan bara har WTO-avtalet att luta sig mot. Och hur förhandlingarna med EU till sist kommer att gå är mycket svårt att sia om i synnerhet som fler EU-länder står inför nyval, närmast presidentvalet Frankrike.

– Om Marine Le Pen tar hem det har vi ett besvärligt läge. Hela EU-frågan kommer i ett nytt ljus. Mycket står på spel i EU, som kan påverka brexitförhandlingarna, säger Lena Sellgren.

Nyvalet kan leda till en stökigare skilsmässa. Om hennes mandat inte stärks kan den brittiska förhandlingspositionen mot EU försvagas.
Andreas Hatzigeorgiou chefsekonom på Stockholms handelskammare menar att mycket kan hända tills nyvalet äger rum.

– Nyvalet kan leda till en stökigare skilsmässa. Om hennes mandat inte stärks kan den brittiska förhandlingspositionen mot EU försvagas, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Han menar att EU-sidan i förhandlingar kan bli tuffare, och risker finns att frihandelsavtalet inte blir så bra.

– Om den brittiska förhandlingspositionen mot EU försvagas så kan det leda till ett tunnare frihandelsavtal och det ligger inte i Sveriges intresse, säger han.”

 

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 15

2017-04-11 Glada överraskningar för USA:s industri i nästa NAFTA-avtal lovade Donald Trump vid ett möte med industriledare enligt WSJ: "President Donald Trump promised “some very pleasant surprises” to come on the North American Free Trade Agreement, in a ga...

Frihandel i media vecka 15

2017-04-11

Glada överraskningar för USA:s industri i nästa NAFTA-avtal lovade Donald Trump vid ett möte med industriledare enligt WSJ:

”President Donald Trump promised “some very pleasant surprises” to come on the North American Free Trade Agreement, in a gathering with U.S. chief executives in which he also said he wants to overhaul the federal government’s computer systems to make them more secure and up-to-date.

The president sounded upbeat notes at the gathering at the Eisenhower Executive Office Building, but offered few specifics on his plans for Nafta, the trade pact he frequently attacked on the campaign trail. He is expected to seek mainly modest changes to the agreement in coming negotiations with Mexico and Canada.

“It’s been a disaster from the day it was devised and we’ll have some very pleasant surprises for you on that one, I can tell you,” he said.”

Nyhetssajten Omni skriver om stödet för frihandeln bland världens ledare:

”Medan den amerikanska presidenten Donald Trump skrämmer upp många med sin protektionistiska retorik väljer flera tunga organisationer att gå samman i en pakt för frihandel och mot protektionism. Till dem som undertecknat ett gemensamt uttalande hör Världshandelsorganisationen (WTO), Internationella valutafonden (IMF), OECD, Världsbanken och ILO. Även Tysklands förbundskansler Angela Merkel har ställt sig bakom uttalandet.”

Daniel Gros på Center for European Policy Studies i Bryssel skriver på Project Syndicate om att frihandeln inte är så hotad som vanligtvis antas: 

”In the past, coalitions of workers and capitalists from the same industry would lobby for protection. Their interests were aligned, because higher tariffs allowed workers to demand higher wages, while capitalists could still make higher profits in the absence of foreign competition. The infamous 1930 Smoot-Hawley Tariff, which many believe helped precipitate the Great Depression, was the result of such lobbying.

Today, however, the interests of workers and capitalists are no longer aligned. Most manufacturing is now dominated by multinational firms that operate production facilities in many countries. This is particularly evident in China, where US and European companies have made huge investments. Any policy that hurts the Chinese economy will hurt them, too.

Foreign-owned enterprises account for about half of China’s exports; and US firms are the biggest investors in the country. So, if Trump followed through on his campaign promise to impose a 45% import tariff on Chinese goods (most likely in violation of World Trade Organization rules), he would strike a major blow to US multinationals’ profits. This may explain why most of the administration’s protectionist rhetoric comes from Trump and some of his academic advisers, and not from the experienced CEOs who occupy key cabinet positions.

Another major difference today is that many firms are a part of global value chains, whereby goods are assembled in countries like Mexico or China from imported components, the most sophisticated of which often come from the US. If these countries imposed tit-for-tat measures on US imports, the US companies that export those components would suffer, as would companies that collect royalties on intellectual property used abroad.

Those who want to “get tough” on China or Mexico claim that their goal is to persuade US companies to make their products entirely in the US. But assembly is usually a low-skill, low-wage activity at the bottom of the value chain. So, slapping a tariff on goods made in China would only push assembly operations to other low-wage countries, not back to the US.”

2017-04-10

Frihandeln minskar fattigdomen skriver The Daily Signal på ledarplats:

”According to the Pew Research Center, from 2001 to 2011, the number of “poor” individuals—those living on less than $2 a day—decreased by 14 percent globally.

During the same period, world trade (as a percentage of gross domestic product) increased by over 9 percent, from 51.5 percent up to 60.7 percent.

This strong correlation between trade freedom and reductions in poverty seems to refute the narrative we often hear. Rather than hurting the poor, the removal of international trade barriers allows millions of impoverished people to escape poverty.

A recent report from the World Bank Group gives further support to this correlation. Based on the most recent estimates, while 35 percent of the world’s population lived on less than $1.90 a day in the year 1990, that percentage had dropped to 12.4 percent in 2012.”

 

 

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenapril 20, 2017
FN:s fattigdomsgräns är uppenbarligen 2 dollar om dagen. Men det är inte det enda fattigdomsmåttet, det finns också ett relativt fattigdomsmått som bygger på hur stor andel av medelinkomsten man har. Självklart är måttet bristfälligt av en rad skäl. Men man mäter även på andra sätt. Den här artikeln av Johan Norberg diskuterar kortfattat detta: https://www.svd.se/76000-farre-fattiga-varje-dag
Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenapril 18, 2017
Hej! Tack! Låt mig återkomma till exakt hur man mäter fattigdom. MVH M
Tobiasapril 18, 2017
Hej! Först och främst tack för en mycket intressant och läsvärd blogg, jag läser den med nöje nästan varje dag. Hur har gränsen för vad som är fattigdom förändrats över tid? Har den legat konstant på 2 USD sen 2001 eller ännu längre tillbaka så känns den statistiken ganska ointressant med tanke på inflation, valutaförändringar osv? Jag håller med om vad du skrev i ett tidigare inlägg att egentliga värdet på pengar ligger i vad man får för dem, räcker 2 USD / dag till mat, tak över huvudet, vatten, skola, läkarvård osv så är det jättebra, om inte så... ja, då anser jag att den människan fortfarande är fattig. Som en parantes, är inte en flytande valuta som USD en väldigt dålig måttstock på välfärd? / Tobias
Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Frihandel i media vecka 14

2017-04-06 Dagens stora nyhet är förstås Trumps möte med Kinas president Xi Jinping. Reuters rapporterar: "The leaders of the world's two biggest economies are to greet each other at the president's Mar-a-Lago retreat in Palm Beach, Florida, late in ...

Frihandel i media vecka 14

2017-04-06

Dagens stora nyhet är förstås Trumps möte med Kinas president Xi Jinping. Reuters rapporterar:

”The leaders of the world’s two biggest economies are to greet each other at the president’s Mar-a-Lago retreat in Palm Beach, Florida, late in the afternoon and dine together with their wives, kicking off a summit that will conclude with a working lunch on Friday.

White House officials have set low expectations for the meeting, saying it will set the foundation for future dealings.

Trump promised during the 2016 campaign to stop what he called the theft of American jobs by China and rebuild the country’s manufacturing base. Many blue-collar workers helped propel him to his unexpected election victory on Nov. 8 and Trump wants to deliver for them.

The Republican president tweeted last week that the United States could no longer tolerate massive trade deficits and job losses and that his meeting with Xi ”will be a very difficult one.”

Trump, a former real estate magnate, is still finding his footing in the White House and has yet to spell out a strategy for what his advisers called a trade relationship based on ”the principal of reciprocity.”

”I don’t expect a grand bargain on trade. I think what you are going to see is that the president makes very clear to Xi and publicly what we expect on trade,” a U.S. official told Reuters, speaking on condition of anonymity.

U.S. labor leaders say Trump needs to take a direct, unambiguous tone in his talks with Xi.

”President Trump needs to come away from the meeting with concrete deliverables that will restore production and employment here in the U.S. in those sectors that have been ravaged by China’s predatory and protectionist practices,” said Holly Hart, legislative director for the United Steelworkers union.”

2017-04-04

New York Times skriver om Trumps besatthet av underskottet i USA:s handelsbalans och varför det bygger på en missuppfattning:

”The only thing one can say with certainty is that the deficit reflects how Americans have consumed more than they have been willing to save, purchasing from foreigners who have in turn invested in the United States. To the degree that this is a problem — and opinions vary — most economists suggest that it is best addressed with tax policies and incentives to save, rather than by impeding trade.

The American trade deficit with the world contracted sharply in 2008 and 2009, but this was not the result of a sudden resumption of old-school saving. It reflected a cratering of consumer spending in the midst of the Great Recession. Calling that progress would be like applauding a nation gripped by famine for limiting its intake of saturated fats.

But if trade deficits do not lend themselves to certain conclusions in the realm of economic policy, they have served as highly useful political fodder. Politicians use trade deficits — money departing the nation! — as a handy, if flawed, explanation for why paychecks are inadequate.

Back in the 1980s, it was Japan that played the boogeyman in the American political conversation, the goliath believed to be gobbling up American prosperity with every Sony Walkman it sent toward American shores. More recently, China has assumed that role.

Now, with Mr. Trump in the White House, much of human civilization has seemingly been cast as the predator class — Germany, Mexico, China, willfully fleecing Americans through a series of trade deals extended by a Washington elite too clueless to fight them.

Liberalized trade has proved punishing for lower-skilled factory laborers clustered in the American South and Midwest. Entire industrial communities have been upended by joblessness, mass foreclosure and attendant ills like substance abuse, domestic violence and depression.

But trade has proved a boon to bankers, executives and multinational corporations that harness low-wage labor in distant lands to make their products. Much of Walmart’s business model was built on a reliance on Chinese factories. American consumers have grown accustomed to low prices for clothing, shoes and other goods.

None of this action gets captured in narrow obsessions over trade deficits.”

 

The Sydney Morning Herald skriver om att EU och Australien är på väg mot ett frihandelsavtal:

”Australia is a step closer to a free trade deal with the European Union, after finally reaching agreement on what such a deal might cover on Thursday.

The so-called ”scoping study”, a prelude to formal negotiations, has been delayed several times after it was initially expected late last year.

The hold-up was put down to internal debate within the EU, where such deals have recently met stiffer resistance.

On Thursday afternoon, Australian time, the EU Commissioner for Trade Cecilia Malmstrom and Australia’s Trade Minister Steven Ciobo spoke on the phone and formally agreed on the scope and ambition of a future FTA.

After the call Ms Malmstrom tweeted she was ”looking forward to receiving a mandate from MS [Europe’s member states] so that we can start negotiating soon with this very important friend and partner”.

Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George

Frihandel i media vecka 13

2017-03-30 Hans Stigsson på Norrköpings Tidningar skriver om Brexit: "I går lämnade Storbritannien formellt in landets ansökan om utträde ur EU, det som populärt kallas Brexit. Då började nedräkningen. Utträdet måste genomföras inom två år. Är man in...

Frihandel i media vecka 13

2017-03-30

Hans Stigsson på Norrköpings Tidningar skriver om Brexit:

”I går lämnade Storbritannien formellt in landets ansökan om utträde ur EU, det som populärt kallas Brexit. Då började nedräkningen. Utträdet måste genomföras inom två år. Är man inte överens om formerna, utträder Storbritannien i vilket fall som helst. Ett utträde utan avtal skulle i princip innebära att relationen mellan EU och Storbritannien skulle bygga på frihandelsorganisationen WTO:s minimiregler. Höga tullar och minskat handelsutbyte väntar, liksom oklar uppehållsrätt för EU-medborgare i Storbritannien och vice versa.

(—)

May har redan åkt på ett allvarligt nederlag. Hon försökte inleda parallella förhandlingar om ett framtida frihandelsavtal mellan å ena sidan Storbritannien och å andra sidan EU, men misslyckades kapitalt. Inga förhandlingar om något annan innan utträdesvillkoren har avslutats. Och i Bryssel råder en annan dagordning än i London. ”

Investor uppfattar att minskad frihandel är största hotet enligt Affärsvärlden:

”Det största hotet mot Investors välgång är om frihandeln skulle minska. Det bedömer investmentbolagets vd i en kommentar till Nyhetsbyrån Direkt vid torsdagens kapitalmarknadsdag, efter att för sju år sedan pekat ut Kina och landets mobilsystemsbolag som ett hot, och blivit i högsta grad sannspådd.

”Jag skulle säga att den största risken är geopolitisk, specifikt minskad frihandel och om länder blir protektionistiska. Det vore väldigt olyckligt för många av våra företag”, säger han, utan att vilja peka ut något innehav som skulle drabbas mer än andra om så skulle bli fallet.”

 

2017-03-29

Handelsminister Ann Linde — som alltid optimistisk — intervjuas av DN om Brexit:

”Under hösten och vintern har Ann Linde, likt flera av hennes EU-kolleger, uppfattat talen och kraven från London som orealistiska – milt uttryckt. Det gällde i synnerhet länge tron i London att Storbritannien kunde vara kvar i EU:s inre marknad och ändå begränsa invandringen från EU.

Det ändrades i januari när May förklarade att landet inte kan vara kvar i den inre marknaden. Det blev än tydligare i Theresa Mays brev där hon förklarade att hon fullt ut respekterade de övriga 27 EU-medlemmarnas ståndpunkt att ”de fyra friheterna” (fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor) var ”odelbara” från den inre marknaden.

Men May förklarade också i sitt tal i parlamentet att det skulle bli ”konsekvenser” av att Storbritannien lämnar EU och att landet skulle förlora sitt inflytande när det gäller regler som påverkar ekonomin i Europa.

Läs mer: Säkerhet och handel viktigaste frågorna

Det här är något som Ann Linde välkomnar.

– Jag tror hon har lyssnat noga till vad vi har sagt, säger hon och syftar på övriga EU.

– Och britterna har märkt vår enighet, att vi har hållit ihop, tillägger hon.

I januari sade May också att ”inget avtal är bättre än ett dåligt avtal”. Det är något som Ann Linde noterar inte finns med i brevet till Europeiska rådets ordförande Donald Tusk. Tvärtom: hon varnar för följderna av att förhandlingarna slutar utan avtal. Då skulle Storbritannien handla med andra länder, däribland EU, i enlighet med världshandelsorganisationen WTO:s minimiregler.

– Jag tror också att de (brittiska ministrar) har satt sig in i vad WTO skulle betyda. Det är inte fördelaktigt för Storbritannien, säger Linde.

Däremot upprepar May den kända brittiska ståndpunkten att det går att förhandla ett skilsmässoavtal och ett frihandelsavtal med EU samtidigt. Det har EU hittills sagt nej till; först skilsmässan, därefter frihandel.

Ann Linde håller fast vid den uppfattningen.

– Det är svårt att ingå ett avtal med någon som fortfarande är EU-medlem innan vi vet vad villkoren för utträdet är. Det logiska är ju att göra klart skilsmässan först, säger hon.

En antydan till en kompromiss ger dock Linde.

– Man måste i varje fall komma ganska långt i skilsmässan innan vi kan börja förhandla om ett frihandelsavtal, säger hon.

Det handlar i så fall om att komma överens om notan. Storbritannien har en lång rad ekonomiska åtaganden som sträcker sig till efter Brexit om två år. Theresa May säger också i brevet att landet söker en ”rättvis överenskommelse om Storbritanniens rättigheter och skyldigheter”.

EU-kommissionen har sagt att det handlar om en skuld på 60 miljarder euro (570 miljarder kronor). Det lär inte britterna gå med på och det här tror Linde kommer att bli den första svåra stötestenen som måste lösas.

Men på det hela tagit är Ann Linde mer optimistisk.

– Jag är något mer optimistisk. Det verkar som om britterna har tagit till sig lite realism.

Så du tror det blir ett avtal?

– Ja, det tror jag, men det inte lika bra som om man är medlem, säger hon.

Samtidigt varnar hon för att det är en ”mycket lång resa” som väntar för både EU och Storbritannien, innan ett avtal är i hamn och Storbritannien lämnar EU.”

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Visa flera poster