Frihandel

Frihandel betyder att medborgarna i olika länder kan handla med varandra utan tullar, kvoter eller interna handelshinder som exempelvis skilda standarder.

Frihandelsavtal mellan EU och Australien bra men inte bäst

Ytterligare ett avtal mellan länder ser snart dagens ljus. EU och Australien kommer att påbörja förhandlingar. Det är bra, men ett globalt avtal måste vara målet.  EU och Australien skall påbörja förhandlingar om ett frihandelsavtal. "In a joint stat...

Frihandelsavtal mellan EU och Australien bra men inte bäst

Ytterligare ett avtal mellan länder ser snart dagens ljus. EU och Australien kommer att påbörja förhandlingar. Det är bra, men ett globalt avtal måste vara målet. 

EU och Australien skall påbörja förhandlingar om ett frihandelsavtal.

”In a joint statement, Prime Minister Turnbull and Trade Minister Steven Ciobo said the agreement will give Australian businesses preferential access to the EU, opening up a market with 500 million consumers and $17.3 trillion in GDP.

“We are seeking an ambitious and comprehensive trade agreement to drive Australian exports, economic growth, and create new Australian jobs,” Ciobo and Turnbull said in the statement.

“We will look to lock in access and create new commercially meaningful opportunities for Australian services exporters, with a focus on education, financial, and professional services.

“We will also explore rules and initiatives to support the digital economy, innovation, and increase opportunities for high-technology startups.”

The first round of negotiations will be held in Brussels in early July.

The soon-to-be 27-country European bloc is Australia’s second largest trading partner, third largest export destination, and second largest services market. The EU was Australia’s largest source of foreign investment in 2017.”

Detta är bra, men tyvärr bara det näst bästa.

Just nu utvecklas handeln genom att stort antal separata avtal mellan länder eller grupper av länder. Man får en ”spagettiskål” av avtal som gör det krångligt för framför allt exportörer som måste hålla reda på ett stort antal olika avtal och regelverk.

Det önskvärda är att man får fart på förhandlingarna inom WTO med målet att skapa ett globalt avtal som gäller alla länder som vill ansluta sig. Tyvärr är ett sådant avtal just nu mycket långt bort. Men det förändrar inte faktum att det är önskvärt och i teorin möjligt. Det är bara enskilda länder och särintressen som står i vägen.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Den som väljer bort fri handel väljer bort framtida välstånd

EU har många sidor. Båda goda och dåliga. Men den fria handeln är det viktigaste när det gäller Sveriges välstånd.  Sverigedemokraternas ledare Jimmy Åkesson har föreslagit en folkomröstning om Sveriges medlemskap i EU. Som opinionen ser ut idag skulle...

Den som väljer bort fri handel väljer bort framtida välstånd

EU har många sidor. Båda goda och dåliga. Men den fria handeln är det viktigaste när det gäller Sveriges välstånd. 

Sverigedemokraternas ledare Jimmy Åkesson har föreslagit en folkomröstning om Sveriges medlemskap i EU.

Som opinionen ser ut idag skulle resultatet bli att Sverige blev kvar i unionen. Britternas exempel lockar inte till efterföljd. Och kanske är Åkessons utspel bara ett sätt att locka borgerliga EU-skeptiker till det egna partiet. Han har förmodligen lagt märke till det säregna faktum att all kritik mot EU bemöts av borgerliga företrädare som vore de kvar i skyttegravarna från folkomröstningen för 25 år sedan.

Men rimligen är tanken att Sverige en dag skall lämna EU. Annars är det ju poänglöst med ett nytt beslut.

Vad skulle det innebära för handeln i vid bemärkelse?

För det första skulle Sverige få tullmurar och tullbyråkrati mot våra största marknader som Danmark, Tyskland och Finland och — förstås — övriga EU-länder Sverige handlar intensivt med.

För det andra skulle svenskar som arbetar i andra EU-länder, och EU-medborgare som arbetar i Sverige, få stora problem. Här talar vi om experter och annan högkvalificerad arbetskraft.

Och för det tredje skulle vi plötsligt ställas utanför de stora handelsavtalen med Kanada och Japan, samt en rad andra frihandelsavtal EU har med resten av världen.

Sverige står knappat först i kön till frihandelsavtal med våra stora exportmarknader. Till skillnad från Storbritannien är Sverige inte en ekonomisk stormakt med väl upparbetade relationer med ett tidigare imperium och ett det dominerande världsspråk som eget tungomål.

Om britterna har det svårt — och det har de — kommer vi får det etter värre.

Åkessons gissning att Sverige skulle kunna stå utanför EU men ändå vara del av den inre marknaden är obegripligt naivt och okunnigt.

Det finns argument för att lämna EU. Men de är vid en sammanvägning svagare än argumenten för att stanna.

Och inte minst därför att Sverige tillväxt skulle drabbas. Svårare att exportera, dyrare att importera.

Det är något som folk inte gärna erkänner, men när alla faktorer för och emot är inräknade, brukar pengarna vara den avgörande faktorn. För de allra flesta av oss är nämligen ekonomin det avgörande när det gäller hur bra liv vi kan leva. Kan vi förverkliga våra drömmar, ge våra barn en bra uppväxt, resa, spara för en trygg ålderdom? Det är pengarna som avgör.

Och den som väljer bort fri handel väljer bort en stor del av sitt framtida välstånd.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Ekonomiskt rationell. Eller kanske inte...

400 000 jobb försvinner i USA på grund av ståltullarna

USA:s ståltullar kommer att kosta ungefär 400 000 förlorade jobb de första ett till tre åren.  Beräkningarna från amerikanska The Trade Partnership visar att förlusten av jobb blir större än de få jobb som skapas. För varje jobb som skapas i stål eller...

400 000 jobb försvinner i USA på grund av ståltullarna

USA:s ståltullar kommer att kosta ungefär 400 000 förlorade jobb de första ett till tre åren. 

Beräkningarna från amerikanska The Trade Partnership visar att förlusten av jobb blir större än de få jobb som skapas.

För varje jobb som skapas i stål eller aluminiumindustrin försvinner sexton jobb i andra delar av ekonomin. Skälet är att det bara jobbar 170 000 personer i stål- och aluminiumindustrin, medan företag som använder stål och aluminium i sin tillverkning har ungefär 6,5 miljoner anställda.

Och då är inte de jobb som hotas av att EU och Kina slår tillbaka inräknade.

Historien från Bush d ä i början av 2000-talet upprepar sig av allt att döma. Då införde USA ståltullar. De togs snabbt bort när jobben började försvinna.

Men på den tiden präglades ändå Vita Huset och republikanerna av en grundläggande ekonomisk rationalitet som verkar saknas i dag.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Det går bra där nere.

Vad EU kan lära av Hong Kong eller varför strafftullar mot USA är fel

EU gör rätt i att utmana USA:s agerande på handelsområdet i WTO. Men de egna strafftullarna mot innebär bara att vi skjuter oss själva i foten och dessutom skadar företag och anställda i USA, vilka knappast kan hållas ansvariga för Trumps handelspolitik. Varför är...

Vad EU kan lära av Hong Kong eller varför strafftullar mot USA är fel

EU gör rätt i att utmana USA:s agerande på handelsområdet i WTO. Men de egna strafftullarna mot innebär bara att vi skjuter oss själva i foten och dessutom skadar företag och anställda i USA, vilka knappast kan hållas ansvariga för Trumps handelspolitik.

Varför är Hong Kong så ekonomiskt framgångsrikt?

Naturtillgångar? Olja, diamanter, guld, järnmalm, bördig jordbruksmark?

Är det för att de drivit en framgångsrik industripolitik med stöd till framtidsbranscher och företag som industridepartementet valt ut för deras stora potential?

Eller är det för att de genom skickligt utformad handelspolitik — den exakt rätta blandningen av tullar, kvoter och smart utformade tekniska handelshinder — tvingat andra länder att öppna sina marknader för hongkongesiska industriprodukter? Har de därmed också kunnat behålla tusentals jobb i sina traditionella industrier och kunnat ståta med massiva överskott i handelsbalansen?

Svaret är förstås ingenting av detta. Hong Kong borde vara otroligt fattigt. Staden har ingenting av det som traditionellt anses skapa välstånd.

Istället är svaret marknadsekonomi och frihandel. Hong Kong har aldrig brytt sig om vilka tullar och handelshinder andra länder har. De har bara sett till att inte ha mycket små handelshinder själva. Det är extremt lätt att exportera till Hong Kong, etablera företag och invandra.

Hong Kong har skatter, men de är låga och skattesystemet är jämförelsevis enkelt.

Det är alltså inte så att Hong Kong helt saknar tull, kontroll, skatter. Landet har de legala strukturer och administration som är ryggraden i en modern stat.

Men Hong Kong har en jämförelsevis mycket fri ekonomi.

Det betyder att invånarna kan köpa till låga priser, arbeta och investera i trygg förvissning om att reglerna är transparenta och stabila. Det maximerar arbetsdelning, stimulerar till företagande och förkovran, drar till sig utländska talanger och företag och — inte minst — utländskt kapital.

Det både USA och EU i dag kan lära av Hong Kong är att det bästa när det gäller handel är att inte ha några handelshinder oavsett om andra länder har handelshinder eller inte. Det är förstås bättre om omvärlden inte heller har tullar och andra handelshinder, men oavsett hur protektionistisk omvärlden är vinner ett land alltid på full öppenhet.

Tänk efter. Om alla våra handelspartners har höga tullar kommer vi i Sverige få svårt att exportera. Men får vi det bättre genom att själva införa höga tullar? Svaret är förstås nej. Den enda effekten är att medborgarna blir fattigare genom att importvaror (och därmed i stort sett all inhemsk produktion) blir dyrare och mindre tillgänglig. Särskilt drabbar detta folk med låga löner. De lägger en större andel av inkomsten på varor, medan höginkomsttagare i större utsträckning konsumerar tjänster vilka i normalfallet produceras inom landet. I just Sverige är inhemsk produktion oftast exklusiv. Bra men dyr. Svenska möbler hittar man på Svenskt Tenn och Carl Malmsten, inte på IKEA.

Därför är det helt fel av EU att möta USA:s ståltullar med egna strafftullar. Det gör bara livet sämre för EU:s medborgare och drabbar dessutom amerikanska arbetare som knappast kan hållas ansvariga för vad Donald Trump hittar på.

EU håller nu på att skjuta sig i foten som hämnd för att USA skjuter sig i sin fot.

Hur skall EU och USA då agera mot Kina som kan misstänkas subventionera sin export av exempelvis stål?

Genom att njuta av det billiga stålet förstås! Det är väl fantastiskt att kineserna vill sälja stål till oss under produktionskostnaden!

Argumentet mot detta är förstås att EU:s och USA:s stålindustri hotas, men hittills lever både EU:s och USA:s stålindustri och har hälsan. Minskningen i antalet anställda beror på automatisering och följer ungefär utvecklingen i alla andra industribranscher.

Någon kanske invänder att Hong Kong i stort sett saknar den välfärdsstat som vi är vana vid i EU och även i USA.

Det stämmer, men det går utmärkt att kombinera välfärdsstat med fri ekonomi och frihandel. Skatterna måste förstås vara högre och därmed blir skattesystemet krångligare. Båda de faktorerna drar ner den ekonomiska tillväxten, men några övriga regleringar och handelshinder krävs inte för att ha en välfärdsstat.

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenjuni 11, 2018
Ja, gissar att rätt många av de som fattar besluten förstår det irrationella i strafftullar. Men de upplever nog att de inte har så mycket val. Svår pedagogisk uppgift att förklara varför man inte "försvarar sig".
Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenjuni 11, 2018
I en extremt abstrakt mening har du förstås rätt. Men samtidigt har du enskilda entreprenörer och anställda i exportföretag varav åtminstone några av dem inte röstat på Donald Trump. Trist för dem att kanske förlora jobbet. Vidare finns det företagare och anställda inom EU som drabbas. Ta HD-motorcyklar exempelvis. De har importörer, detaljister och serviceverkstäder där det finns anställda och ägare som gjort investeringar. Deras verksamhet hotas av att motorcyklarna blir dyrare så att färre köper.
Torbjörn jjuni 9, 2018
Utmärkt Magnus, har aldrig förstått diskussionen om att möta tullar med mottullar, med enda motiv att man är emot tullar. Det är en mkt underlig argumentation...
Robertjuni 8, 2018
Väl talat. Men du har fel i att amerikanska medborgare inte kan hållas ansvariga för vad Trumpen gör. Dom har valt honom. Man kan säga bad man vill om hur valsystemet i USA ser ut och att Trump är oförutsägbar. Men inget av detta är nyheter. Amerikanska folket har valt det styre dom har och måste ta ansvar därefter.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Kommer inte att öppna igen. Tullar eller inte. Foto: Bob Jagendorf

USA:s stålindustri lever och frodas

Trump motiverar USA:s ståltullar med att stålindustrin är hotad och att den är nödvändig för nationens säkerhet. Men det stämmer inte. Stålindustrin är i gott skick. I fredags införde USA tullar på stål och aluminium. EU hotar med egna tullar som motåtgärd...

USA:s stålindustri lever och frodas

Trump motiverar USA:s ståltullar med att stålindustrin är hotad och att den är nödvändig för nationens säkerhet. Men det stämmer inte. Stålindustrin är i gott skick.

I fredags införde USA tullar på stål och aluminium.

EU hotar med egna tullar som motåtgärd och alla G7-länder utom USA deklarerar att de är ”oroade och besvikna” över USA:s agerande. Det blir med andra ord inte en särskilt munter skara som Donald Trump möter i Kanada den 8 juni då G7 har sitt toppmöte.

Trump har två motiveringar för sin politik. Den ena är att USA har ett stort underskott i sin handelsbalans mot omvärlden. Den andra motiveringen är att stålindustrin i USA är hotad av billigt stål från Kina. Utan egen stålindustri går det knappast att klara ett krig.

Trump trycker hårt på detta eftersom det är motiveringen att använda artikel 232 i WTO:s stadga som säger att nationell säkerhet är ett legitimt skäl för skyddsåtgärder.

Trump har twittrat att ”We must protect our country and our workers. Our steel industry is in bad shape. IF YOU DON’T HAVE STEEL, YOU DON’T HAVE A COUNTRY!”

Den senare premissen stämmer förmodligen. Stål är absolut nödvändigt, om inte för att ha ett land, men väl för krigföring.

Men hur är det med den första premissen? Är USA:s stålindustri ”in bad shape”?

Svaret är att den första premissen är helt och hållet fel.

70 procent av USA:s totala stålbehov täcks av den inhemska produktionen. Med tanke på att bara cirka 3 procent av stålet används i försvarsindustrin är det fullständigt osannolikt att USA:s försvarsförmåga hänger på ytterligare självförsörjningsgrad.

Men Trump kan ju ha rätt på lång sikt. Om USA:s stålindustri är på väg att försvinna kanske det uppstår en kritisk situation om 20, 30 eller 50 år? När det gäller nationell säkerhet är de tidsperspektiven fullt relevanta.

Nej, så illa verkar det inte vara. Produktionen av inhemskt stål ligger relativt konstant de senaste decennierna och har till och med ökat lite sedan 2010.

Industrin tjänade 2,8 miljarder dollar och det har skapats 8000 jobb de senaste åren. Detta trots att dagens stålverk är små och hypereffektiva.

Men skulle jobben inom stålindustrin komma tillbaka till 50-talsnivåer bara Trump lyckades pressa kineserna att förvandla sitt land till en perfekt marknadsekonomisk aktör utan några subventioner eller manipulerad valuta?

Knappast. På 80-talet behövdes 10 mantimmar för att producera ett ton stål. Idag ligger siffran på drygt en timme. Moderna stålverk är små och tar stora delar av sin råvara från återvunnen metall. Det handlar bara i liten utsträckning om att lassa in järnmalm och kol i ena ändan av en jätteanläggning med tusentals anställda och få ut stål ur den andra.

Det är därför antalet anställda har minskat från 650 000 på 50-talet till drygt 140 000 i dag.

Stålindustrin har faktiskt inte minskat antalet anställda i samma takt som själva kärnverksamheten har blivit effektivare. Det är förstås inget problem i sig. Gissningsvis har de anställda i dag renare, hälsosammare och bättre betalda jobb.

Det hör till saken att stålindustrin har varit mer skyddad än någon annan industri i USA de senaste 25 åren. 90 procent av stålimporten från Kina till USA är redan påverkad av olika typer av handelshinder. Här har men möjligen ett argument för att skydda en industri: hade stålindustrin funnits kvar utan tullar? Gissningsvis, det finns få länder som inte har egen stålproduktion. I Sverige har vi 13 anläggningar som producerar järn och stål. Exportandelen är kring 90 procent. Och Sverige kan knappast anklagas för att vara ett land med låga löner och kostnader.

Med andra ord försöker Trump att lösa ett icke-problem genom att starta ett handelskrig som kommer att kosta miljarder dollar för konsumenter och företag i USA och resten av världen. Till det kommer att USA:s agerande försvårar för EU och andra länder att hantera Kina när det gäller sådant som intellektuella rättigheter, tekniköverföring och problematiska direktinvesteringar i strategiska resurser.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post

Frihandel i media vecka 22

Miljöpartiet, ståltullar och Byggnads kongress (där TTIP fortfarande är en fråga) i veckans pressklipp: 2018-06-31 I tidningen ETC beskriver miljöpartisterna i Europaraparlamentet sin idé om EU:s framtida handelspolitik: "Den gröna rörelsen i Europa h...

Frihandel i media vecka 22

Miljöpartiet, ståltullar och Byggnads kongress (där TTIP fortfarande är en fråga) i veckans pressklipp:

2018-06-31

I tidningen ETC beskriver miljöpartisterna i Europaraparlamentet sin idé om EU:s framtida handelspolitik:

”Den gröna rörelsen i Europa har förslag på lösningar.

1. Koldioxidtullar. För att bidra till ett rättvist resursutnyttjande i världen och motverka problem med att det är billigare att släppa ut koldioxid i vissa länder bör EU överväga införandet av koldioxidtullar. Det ska inte löna sig att flytta utsläppen till länder med svagare klimatlagstiftning. Vi vill gå vidare med en utredning kring hur den praktiska utformningen av ett sådant system ska se ut.

2. Bindande miljökrav. EU:s nya handelsavtal innehåller kapitel om miljömässig och social hållbarhet, men till skillnad från andra avsnitt finns det inga sanktioner att tillgå om någon av parterna bryter mot dessa delar av avtalet. Miljö- och klimatkrav samt fackliga rättigheter behöver vara en bindande del av EU:s handelspolitik. EU behöver även stödja FN-processen med att ta fram ett avtal för mänskliga rättigheter, som skulle tvinga stor­företag att ta ansvar för de lagbrott och brott mot mänskliga rättigheter som begås av deras underleverantörer. Ett sådant avtal kommer att ta år att förhandla fram och det blir inte lättare med Donald Trump i Vita huset. Därför anser vi att Sverige ska gå före och införa ett sådant företagsansvar på nationell nivå, vilket exempelvis Frankrike redan gjort.

3. Använd EU:s inflytande. EU:s förordning om illegalt fiske (IUU) är i dag det enda rättsliga verktyget som kan stoppa handel med fisk till EU och därmed pressa länder till att förbättra miljö- och sociala standarder. Fiske är ett utmärkt exempel på när EU kan visa ledarskap vad gäller miljö och social hållbarhet. EU är världens största inre marknad för fiskeriprodukter och är dessutom nettoimportör av fisk och fiskprodukter – vilket ger makt. Ett hot om exportstopp till EU-marknaden fungerar som ett effektivt handelsvapen. Ett exempel är Thailand med sin fiskesektor som bygger på både slavarbete och miljömässig degradering av ekosystemen. Efter att EU-kommissionen gett Thailand en skarp varning så har landet höjt sina standarder radikalt.

4. Förändring av det globala patentsystemet. Vi vill underlätta överföring av klimatvänlig teknik för att skapa mer handlingsutrymme för företag i det globala Syd. Detta kan uppnås genom att låta WTO ta fram en deklaration om intellektuella rättigheter och klimatet. Genom att använda undantagen i det så kallade TRIPS-avtalet om immateriella rättigheter vill vi även möjliggöra för de länder som vill och behöver använda patent för att minska sin klimatpåverkan att göra så i utbyte mot en rimlig ersättning. Ett sådant system är inspirerat av undantaget för aidsmediciner.”

I övrigt domineras media av USA:s stål- och aluminiumtullar och EU:s reaktion på dessa. TT:s material används, här i DI:

””USA:s president Donald Trump har beslutat att införa tullar på stål och aluminium från EU, enligt källor till The Wall Street Journal.

EU kommer att svara, är beskedet från Frankrikes finansminister Bruno Le Maire och hans tyske kollega Peter Altmaier.

(—)
EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström har tidigare i veckan uttryckt sig pessimistiskt om förutsättningarna att göra upp i handelsfrågorna med USA:s regering.

”Realistiskt sett, om USA bestämmer sig för att avstå från tullarna så väntar jag mig att de kommer att vilja lägga någon form av tak på EU:s export”, sade Malmström inför ledamöterna i EU-parlamentet i Strasbourg i tisdags.

EU har utlovat motåtgärder, i linje med WTO-reglerna, om Trump tar bort undantaget från ståltullarna. Det handlar om tullar på amerikanska varor för 2,8 miljarder euro, bland annat Harley Davidson-motorcyklar, bourbon, jeans och jordnötssmör.

”Vi är redo att vidta åtgärder enigt och tydligt oavsett vilket beslut presidenten (Donald Trump) fattar”, sade Tysklands handelsminister Peter Altmaier på en presskonferens i Paris i onsdags kväll.”

2018-05-30

Arbetet skriver om handelsfrågor på Byggnads kongress:

”På det svenska fackförbundets kongress, som inleds torsdagen den 31 maj, så har flera av Byggnads avdelningar lyft internationella frågor.

Avdelningen Stockholm-Gotland vill att fackförbundet ska satsa mer på att anordna seminarier i samband med att utländska gäster besöker svenska fackförbund.

I sin motion skriver avdelningen att facket ”ska verka för att stärka den internationella fackföreningsrörelsen genom att skapa fler tillfällen för möten med fackliga kämpar från andra länder”.

Motionen får bifall från förbundets styrelse.

Avdelningen är också orolig för att frihandelsavtal som TTIP – avtalet som förhandlades mellan EU och USA – leder till en orättvis handel som missgynnar fattiga länder.

I motionen skriver den att frihandelsavtal kan äventyra demokratin i och med att tvistelösniningmekanismer gör det möjligt för företag att stämma stater som ändrar marknadsförhållandena. Avdelningen vill inte heller att Sverige inte ska gå med TTIP.”

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
EU. Bör inte handelskriga.

Det senaste handelskrigets första slag

I dag införde USA de länge aviserade tullarna på stål och aluminium. EU kommer att slå tillbaka, vilket är ett misstag. En tröst är att EU har som ambition att hålla sig inom WTO:s ramverk. Det mest tragiska är att EU oförskyllt är indraget i USA:s han...

Det senaste handelskrigets första slag

I dag införde USA de länge aviserade tullarna på stål och aluminium. EU kommer att slå tillbaka, vilket är ett misstag. En tröst är att EU har som ambition att hålla sig inom WTO:s ramverk. Det mest tragiska är att EU oförskyllt är indraget i USA:s handelskrig med Kina.

In i det sista hoppades många att vapenvilan i handelskriget skulle kunna förlängas. Men i dag deklarerade USA:s regering att man gör verklighet av de stål- och aluminiumtullar som aviserats sedan länge.

De riktar sig egentligen mot Kina som anses dumpa sin överproduktion till för låga priser på världsmarknaden. Att EU och en rad andra länder som är USA:s allierade drabbas beror på att det överskott av billigt stål som Kina skapar trycker ner marknadspriserna i hela världen. Om inte det billiga stålet kommer direkt från Kina kommer det indirekt från något annat land.

EU kommer med största sannolikhet nu att slå tillbaka med strafftullar på utvalda amerikanska varor, och president Donald Trump har redan flaggat för att då lägga tull på europeiska bilar.

Det är dock ett misstag av EU att slå tillbaka med egna strafftullar. Ingenting blir bättre av att EU:s konsumenter får betala mer för jeans, bourbon och Harley-Davidsson-motorcyklar.

USA:s agerande strider mot världshandelsorganisationen WTO:s regler, men Trump hänvisar till strategiska skäl. Kina och EU har redan ifrågasatt detta genom att anmäla USA till WTO. USA:s argument är ihåligt. Landets stålindustri är inte hotad. Tvärt om producerar den en betydande del av USA:s behov och har god lönsamhet. Trumps egentliga skäl är som han framförde under valrörelsen är att återskapa jobb inom stålindustrin.

Det kommer dock inte ske. Moderna stålverk har genomgått samma utveckling som vilken annan industri som helst — automatisering och robotisering gör att behovet av mänsklig arbetskraft har fallit radikalt.

Risken är betydande att USA:s tullar varken ger några nya jobb eller något mätbar effekt på USA:s underskott i handelsbalansen. I stället är det sannolikt att det om några månader kommer att visa sig att tullarna kostar jobb. Så var det senast USA införde ståltullar. Då hette presidenten George W Bush. Tullarna togs bort under viss tystnad. Frågan är vad som kommer att hända nu när Donald Trump är president. Han har knappast uppvisat någon större ekonomisk rationalitet och är i stället ytterst prestigeberoende. Risken är att han försöker med mer av samma sak.

Många har talat om att det som händer nu är slutet på det system för världshandeln som kom efter andra världskriget. Protektionismen sprider sig och WTO:s roll urgröps ytterligare.

Så kan det bli. Men samtidigt är det inte första gången USA inför tullar. Vidare har WTO knappast någonsin varit en särskilt kraftfull organisation. Den har dessutom andra viktiga funktioner och kommer sannolikt att överleva. EU har också deklarerat att alla motåtgärder mot USA kommer att ske inom ramen för WTO-reglerna. En konsekvens av dagens situation kan mycket väl bli att allt fler länder inser behovet av ett regelverk för världshandeln och sakta börjar backa från den nuvarande strategin med regionala eller till och med bilaterala handelsavtal.

Just nu är dessa bättre än ingenting. EU och Japan kommer snart skriva under vad som blir världens största avtal mellan sig och visar tydligt att i stort sett alla länder utom USA är för att stärka frihandeln i världen.

Att gå från ett läge med många regionala avtal till ett mer komplett WTO-avtal blir en komplicerad process. Men inte krångligare än många andra förhandlingar på handelsområdet.

USA står just nu vid sidan av utvecklingen av världshandeln. Landet är helt enkelt inte så dominerande som det en gång var. Det kommer en tid efter Donald Trump då lockelsen i protektionistiska budskap kommer att ha minskat betydligt.

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Det kinesiska dilemmat

Den 26 februari varnade moderatledaren Ulf Kristersson för Kinas ambitioner på teknik- och handelsområdet i en intervju i DI. ”Jag tycker det är problematiskt att vi accepterar vissa spelregler när det gäller Kina, som vi aldrig skulle acceptera när det...

Det kinesiska dilemmat

Den 26 februari varnade moderatledaren Ulf Kristersson för Kinas ambitioner på teknik- och handelsområdet i en intervju i DI.

”Jag tycker det är problematiskt att vi accepterar vissa spelregler när det gäller Kina, som vi aldrig skulle acceptera när det gäller andra länder”, säger Ulf Kristersson.

”Den ömsesidighet som borde gälla i internationell handel och internationella affärsrelationer gäller inte när vi pratar om Kina. I längden är det en problematisk utveckling.”

Han vill inte kommentera Geelys köpräd i AB Volvo och Daimler specifikt, men efterlyser ett nyktrare svenskt förhållningssätt till ”Kinas maktambitioner”.

”Jag tycker inte att vi ska tillhöra de länder som nästan systematiskt säger att här finns inga problem över huvud taget, för så uppfattar jag den svenska hållningen just nu. Vi ska se det mer för vad det är”, säger han.”

Kristerssons hållning hånas av PM Nilsson på ledarplats i samma tidning den 20 mars.

”Vad är det vi inte har anat? Är Volvo Cars framgång ett hot mot Sverige? Är CEVT:s FoU-miljarder i Göteborg en konspiration? Är biopalatsen i svenska städer en lömsk påverkansoperation? Är Moderaterna rädda för att Hongkong-företaget MTR plötsligt ska stänga av tunnelbana och pendeltåg i Stockholm? Och kan vi i så fall verkligen lita på att Iphone, made in China, inte är buggningsutrustning i varje svensk ficka? Eller att tunneln mellan Helsingör och Helsingborg och den vitala delen i Slussenbygget i Stockholm, också tillverkade av kineser, inte innehåller apterade sprängladdningar? Vad är det som har varit aningslöst?

Det finns skäl till att Sverige har hållit fast vid öppenheten för utländska investeringar. Det är nämligen aningslöst att tro att en politisk överprövning av affärer inte kommer att missbrukas och det är naivt att tro att EU-länderna någonsin kommer att ha samma syn på vilka företag som är säkerhetskritiska eller vilka utländska köpare som utgör ett hot. Risken för att investeringsklimatet i Europa försämras är betydande.

Den svenska regeringen har tillsatt två utredningar för att öka utländska direktinvesteringar, särskilt från Kina. Som eventuellt regeringsparti bör Moderaterna fortsätta det arbetet och inte låna ut sin friska historia till protektionism. Sådant som inte ska säljas utomlands ska vara statligt, men i övrigt ska regeringen oavsett färg bejaka utlänningars pengar.”

Den raljanta tonen hindrar inte att PM Nilsson har rätt på en viktig punkt. En lagstiftning för att inskränka kinesiska företags möjligheter att investera i EU  kommer helt säkert att missbrukas. Redan under utrednings- och lagstiftningsarbetet kan vi räkna med att både protektionistiska politiker och särintressen kommer att lobba för att regelverket skall bli som så mycket på EU-nivå; abstrakt och otydligt. Ett verktyg för klåfingriga politiker snarare en ett regelverk för att öka förutsägbarhet och trygghet för medborgare och företag.

Däremot är den raljanta tonen onödig. Det finns knappast någon som tvivlar på att kinesiska staten har full kontroll över de företag som investerar inom EU och andra delar av världen, eller att det finns en aggressiv agenda med syfte att ta för sig av teknologi, forskning- och utveckling, vinna fördelar, kontrollera strategiska resurser. Kineserna är inte onda, men mycket tyder på att ”China first” är principen bakom allt de gör.

Eller snarare Made in China 2025.  Målet är att Kina skall dominera viktiga områden som halvledare, telekom, kommersiella flygplan, elbilar och liknande år 2025. Det skall bland annat göras genom strategiska uppköp stödda av kinesiska staten och genom att företag som vill etablera sig i Kina måste dela med sig av sin teknologi eller sätta upp dotterbolag med stort kinesiskt inflytande. En undersökning av amerikanska regeringen visade att ungefär 35 procent av amerikanska företag med bolag i Kina blivit pressade att dela med sig av sin teknologi.

Uppköp av bolag i andra länder är en viktig del av strategin.

Att hindra den typen av uppköp från exempelvis EU:s sida är ett allvarligt ingrepp i äganderätten. Europeiska entreprenörer hindras att sälja till vem de vill och på så sätt få bästa pris för sina företag. En lagstiftning som medger sådana inskränkningar blir förstås helt mardrömslik när det gäller incitament och möjligheter till missbruk och korruption.

Samtidigt är kinesiska statens beteende anmärkningsvärt.

Ett exempel från verkligheten är när  Fujian Grand Chips, ett synbarligen privat kinesiskt företag,  ville köpa det tyska företaget Aixtron. I samband med det stoppade en av företagets stora kunder, San’an Optoelectronic, en stor ordet till Aixtron vilket fick företagets aktiekurs att falla. Fuijan Grand Chips skulle kunna köpa Aixtron på rea. Tyska myndigheter fattade misstankar och stoppade affären. Det visade sig att både de kinesiska företagen ägdes av samma investeringsfond, vilken var kontrollerad av kinesiska staten. Det är troligt att de båda företagens agerande var koordinerat.

Det är mycket svårt att föreställa sig svenska, amerikanska eller tyska staten agera på det sättet.

Med andra ord har PM Nilsson ingen anledning att vara hånfull.

Kina, i meningen företag kontrollerade av kinesiska staten (i praktiken alla, ingen i Kina kan sätta sig upp mot staten) agerar på ett sätt som inte kan jämföras med andra handelspartners. Syftet är inte rättvisa villkor för att skapa en win-win-situation som ett resultat av internationell handel och investeringar.

Men samtidigt är det mycket svårt att göra något åt problemet. När USA:s administration stoppade det amerikanska företaget Qualcomm från att sälja komponenter till det kinesiska telekomföretaget ZTE var det i praktiken en dödsdom för ZTE som inte kan bygga sina telefoner utan Qualcomms komponenter. Det var en kraftfull åtgärd mot Kina. Men samtidigt förlorade Qualcomm en betydande kund. Dock fick Kinas president Xi Jinping Trump att ge sitt handelsdepartement kontraorder. Med andra ord retirerade Trump själv av någon anledning från en verkningsfull åtgärd med hög träffsäkerhet, och återgick till att hota biltullar. Det är en mer generell och huvudsakligen verkningslös och destruktiv åtgärd som även drabbar USA:s allierade, framför allt Tyskland. Som om för billiga BMW och Mercedes var hotet mot jobben i USA:s bilindustri…

Kristersson har med andra ord rätt. Kina agerar på ett sätt som oroar. Men det är inte självklart att det egentligen finns några verkningsfulla åtgärder, eller verkningsfulla åtgärder som är värda priset.

PM Nilsson avslutar med att ”sådant som inte skall säljas utomlands skall vara statligt”. Det är en förnuftig princip att strategiska resurser och FoU betalad med statliga pengar skall omgärdas med restriktioner. Det är inte heller något som strider mot äganderätten eller öppnar för korruption. De företag som är leverantörer åt staten och drar nytta av statliga investeringspengar kan förstås bindas med avtal utan att det är ett ingrepp i äganderätten. Hur stor en sådan sektor skall vara är en politisk fråga.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Visa flera poster