NAFTA

Möjligt upphov till termen lobbyist. Storbritannien förstås. The Lobby of the House of Commons, 1886, by Liborio Prosperi.

Ingen Army of Lovers till kongressen när det gäller NAFTA

För en gångs skulle är det inte de smala särintressen som vill ha protektionism som gör sina röster hörda i den amerikanska debatten. New York Times har rubriken "‘Army’ of Lobbyists Hits Capitol Hill to Preserve Nafta". Den absoluta lejonparten av USA:s n...

Ingen Army of Lovers till kongressen när det gäller NAFTA

För en gångs skulle är det inte de smala särintressen som vill ha protektionism som gör sina röster hörda i den amerikanska debatten.

New York Times har rubriken ”‘Army’ of Lobbyists Hits Capitol Hill to Preserve Nafta”.

Den absoluta lejonparten av USA:s näringsliv förefaller ha skickat sina lobbyister för en hel dag med kongressledamötena. De är oftast positiva eftersom nästan alla har industrier i sina hemstater som skulle drabbas av att NAFTA försvinner — en just nu fullt möjlig händelse. Men de säger också att de har mycket begränsat inflytande över Trumps åtgärder.

Och risken är att det inte hjälper med ens 130 välformulerade topplobbyister för att ändra något. Trump och hans omgivning förefaller nämligen ha synnerligen udda uppfattning om ekonomi:

”The Trump administration does not appear ready to give in. In remarks to the news media in mid-October, Robert E. Lighthizer, the United States trade representative, said that businesses should be ready to forego some of the advantages they receive under Nafta as the United States seeks to negotiate a better deal for workers. In order to win the support of people in both parties, businesses would have to “give up a little bit of candy,” he said.

“I think it’s possible to take a little bit of the sugar away, and have them say, ‘Yeah, we’re still doing pretty well,’” Mr. Lighthizer said of American businesses. In the final analysis, businesses would support the revised agreement, he said.””

Lighthizer tror uppenbarligen att man genom att göra det sämre för företagen — de får ge upp ”lite godis” — kan göra det bättre för de anställda. Det är skrämmande att en så bisarr idé har fått fotfäste hos en amerikansk president.

Dock har han förmodligen rätt i att näringslivet i värsta fall kommer stödja ett avtal nästa oavsett dess innehåll. De har ju inget val.

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
NAFTA. Ligger illa till just nu.

Kortsiktig vinst för EU om NAFTA faller?

NAFTA kan falla om Trump vill det. På kort sikt kanske bra för EU och Sverige. På lång sikt en förlust för alla.  Donald Trump kan för egen maskin besluta att USA skall lämna NAFTA, det frihandelsavtal mellan Mexiko, USA och Kanada som just nu omförhan...

Kortsiktig vinst för EU om NAFTA faller?

NAFTA kan falla om Trump vill det. På kort sikt kanske bra för EU och Sverige. På lång sikt en förlust för alla. 

Donald Trump kan för egen maskin besluta att USA skall lämna NAFTA, det frihandelsavtal mellan Mexiko, USA och Kanada som just nu omförhandlas. Att det omförhandlas är i sig inte dramatiskt. När avtalet kom till för snart 30 år sedan var verkligen ganska annorlunda både vad gäller miljöregler, e-handel, dataströmmar och mycket annat som i dag påverkar handelspolitiken.

Men Trump har hotat att lämna avtalet helt och hållet, vilket däremot skulle ha stora konsekvenser. Under veckan har den fjärde förhandlingsrundan hållits och låsningarna är mycket stora. Vidare har förmodligen inga tidigare handelsförhandlingar omgärdats med så stora motsättningar mellan presidenten och näringslivet. Optimisterna menar att det är normalt för president Donald Trump att vara närmast orimlig i inledningen av förhandlingar för att senare kunna backa utan att förlora för mycket. Men andra menar att NAFTA just nu faktiskt hänger på en skör tråd.

Ana Swanson and Kevin Granville på New York Times har gått vad som sannolikt skulle hända om USA lämnar NAFTA.

Det intressanta är att det förmodligen skulle vara absolut mest negativt för USA.

Kanada och Mexiko är USA:s största handelspartners förutom Kina och handeln mellan de tre länderna har tredubblats sedan 1990-talet när NAFTA kom till. I dag är tullarna i princip noll mellan länderna och detta har lett till att många företag, framför allt amerikanska, utnyttjar möjligheten att optimera sin produktion genom att utnyttja de olika ländernas förutsättningar. Värdekedjorna passerar gränserna — i vissa fall flera gånger. Exempelvis importerar USA 1,6 miljoner bilar från Mexiko, men värdet av dessa bilar består till 40 procent av amerikanska komponenter.

Om NAFTA faller kommer detta bli svårare och dyrare. Då kommer länderna tillämpa tullsatserna som gäller inom WTO vilka kan te sig beskedliga vid en första titt (genomsnittet Mexiko 7,1, USA 3,5, Kanada 4,2) men höga nog att äta upp marginalerna och framför allt göra livet dyrare för medborgarna. Dessutom är detta genomsnittliga tullsatser: för den amerikanska jordbrukare som skall exportera till Mexiko handlar det om 15 procent på vete, 25 procent på nötkött och 75 procent på kyckling. USA är en stor exportör av kläder och på dessa är tullarna enligt WTO 20 procent.

Dessutom är USA det land som är mest isolerat från världshandeln av de tre länderna. Kanada har CETA-avtalet med EU, även Mexiko har ett frihandelsavtal med EU.  Kanada och Mexiko kan behålla NAFTA mellan sig även om USA hoppar av och det finns fortfarande ett visst moment i TPP-avtalet där bland annat Japan ingår, vilket kan bli ett alternativ i framtiden.

USA riskerar alltså att förlora export till Mexiko och Kanada, ställa till problem för sina egna industrier och göra en rad produkter betydligt dyrare för sina egna medborgare. Frågan är hur många jobb som kommer att skapas? Förmodligen inte ett enda. Tvärt om kommer aktiviteten i många delar av ekonomin gå ner lite när varor blir dyrare och export svårare. De jobb som eventuellt försvann 90-talet lär aldrig komma tillbaka. Att försöka tvinga tillbaka exempelvis biltillverkning från Mexiko till USA är svårt. Det billigaste kan mycket väl vara att istället lägga all produktion i Asien.

Sammantaget kan det mycket väl vara bra för EU och Sverige om NAFTA faller. Men bara på kort sikt. På längre sikt skulle tillväxt och välstånd i både USA, Kanada och Mexiko minska.

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Handel är inte bara principer. Det krävs avtal och infrastruktur också. Hur bra fungerar byråkratin där nere?

Omförhandlingen av NAFTA kan få goda konsekvenser för handeln

Omförhandlingen av NAFTA brukar beskrivas som en dramatiskt protektionistisk åtgärd, inte minst för att president Donald Trump beskrev den på det viset. Men NAFTA var ändå moget för en revidering. När avtalet togs fram för 30 år sedan (det trädde i k...

Omförhandlingen av NAFTA kan få goda konsekvenser för handeln

Omförhandlingen av NAFTA brukar beskrivas som en dramatiskt protektionistisk åtgärd, inte minst för att president Donald Trump beskrev den på det viset. Men NAFTA var ändå moget för en revidering. När avtalet togs fram för 30 år sedan (det trädde i kraft 1991) existerade inte e-handel, det saknades också en rad miljöregler på båda sidor om gränsen. Framför allt var ekonomierna radikalt annorlunda jämfört med i dag. Den största förändringen står Mexikos ekonomi för. Då var det en u-landsekonomi som i huvudsak byggde på att låga löner gav enkla men billiga produkter. Idag är stora delar av Mexikos ekonomi utvecklad — inte minst beroende på amerikanska direktinvesteringar — och värdekedjorna passerar ofta gränsen flera gånger. Mexikanernas löner har också ökat i de delar av ekonomin som är mest utvecklad.

Ett område som fortfarande är kraftigt reglerat och där länderna har stora olikheter är transporter. Där skulle det kunna skapas stora effektivitetsvinster genom förenklingar och harmoniseringar av regelsystemen. Det gäller främst USA och Kanada, två länder som historiskt har genomreglerade transportsektorer.

Värdet och volymerna av det som transporteras mellan USA och Kanada är stort. Nästan 60 procent av det som transporteras går på långtradare och värdet är över 91 miljarder dollar (800 miljarder kronor, kan jämföras med Sveriges BNP som är drygt 4400 miljarder miljarder kronor).

USA:s handelsdepartement kom i augusti med förslag på de förändringar av NAFTA som de önskade. Förslagen var relativt modesta vilket minskar oron för att NAFTA bara rivs upp, men att länderna sen inte klarar av att sy ihop ett nytt avtal. Skillnaden mellan Trumps retorik och verkligheten förvånar knappast längre. Trumps förutsättningar i handelsfrågor har ju i princip varit alla som förhandlat de existerande avtalen varit idioter som inte förmått ta tillvara amerikanska intressen och att det därför funnits stora vinster att ta hem genom omförhandlingar. Men så har det förstås inte varit. USA:s förhandlare har varit i huvudsak smarta och tuffa personer som väl tagit tillvara USA:s intressen.

Men det finns fortfarande förbättringar att göra för att förbättra handeln mellan länderna. Amerikanska transportbranschen ser främst tre reformer som skulle kunna underlätta transporterna.

För det första att dokumenthanteringen för handeln digitaliseras. Detta är en ny möjlighet som helt enkelt inte existerade för 30 år sedan. Då hanterades alla tillstånd och all dokumentation genom att papper skickades, kopierades, sparades och kontrollerades manuellt. Det är förstås inte så konstigt att denna möjlighet saknas i dagens NAFTA-avtal eftersom tekniken inte existerade när det kom till. I framtiden kommer tullprocessen vid gränserna att kunna ske betydligt snabbare och enklare.

För det andra kommer det att finnas möjlighet för importörer, exportörer och transportföretag att certifiera sig och därmed visa att de är extra säkra. Alla aktörer i en transportkedja kan från början genomgå noggrann kontroll och därigenom få tillgång till ett snabbspår genom tullen.

Och för det tredje kommer man öppna för att amerikanska och kanadensiska transportföretag kan ta jobb på båda sidor av gränsen. En kanadensisk transportör som kör varor till Texas får idag ta ett uppdrag på vägen tillbaka enbart om uppdraget innebär transport till en destination i Kanada. Det nya förslaget innebär att man i framtiden kommer att kunna ta ett uppdrag på vägen hem till Kanada även om destinationen är i USA och inte hela vägen till  Kanada.

Vi som lever i EU kan bli lite förvånade över att två länder som är så integrerade som USA och Kanada inte redan ha alla dessa förenklingar på plats. Men det är svårt att överskatta med vilken entusiasm frihandels- och förenklingsfrågorna har drivit i EU, och vilket motstånd det finns i USA och Kanada mot handel och avregleringar.

Kanada tvingas ju exempelvis genom CETA-avtalet med EU att avreglera sin egen inre marknad, men behåller exempelvis de rent löjeväckande reglerna kring ostimport.

Frihandeln tar helt enkelt ofta två steg framåt och ett tillbaka (eller i värsta fall tvärt om). Dessutom är frihandel inte bara en fråga om principer utan i högsta grad även en fråga om praktiskt politik och institutionella förhållanden.

Det krävs helt enkelt tålamod och ett sinne för detaljer för att driva processen framåt.

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export