Protektionism

Protektionism är den (felaktiga) ekonomisk/politiska föreställning som säger att starkt reglerad handel ökar välståndet i ett land.

Marknadens mirakel. Potatisen blir till kött.

Poängen med export är att vi kan importera

Export är viktigt för att den tillåter oss att importera. Det är inte bara Trump som har för sig att export har ett sorts egenvärde, medan import på något sätt är lite problematiskt. Men i själva verket är det en missuppfattning. Tyvärr en missuppfattn...

Poängen med export är att vi kan importera

Export är viktigt för att den tillåter oss att importera.

Det är inte bara Trump som har för sig att export har ett sorts egenvärde, medan import på något sätt är lite problematiskt.

Men i själva verket är det en missuppfattning. Tyvärr en missuppfattning som idag påverkar handelspolitiken i USA och därmed hela världen.

Låt oss anta att Sverige var ett helt slutet land. Ingen handel. Vi producerar potatis. Bara potatis. Vi är självförsörjande. Priset på potatis är 1 krona kilot. Produktionen är 1 miljard kilo. Svenska konsumenter betalar tillsammans 1 miljard för sin potatis.

På världsmarknaden finns det ingen potatis, så där skulle man kunna kunna sälja ytterligare en miljard kilo. Sverige inför frihandel och plötsligt måste svenska konsumenter börja konkurrera om potatisen med konsumenterna på världsmarknaden. Priset på potatis ökar till 1,50. Samtidigt ökar svenska producenter sin potatisproduktion till 2 miljarder varav en miljard exporteras.

Så. Nu betalar svenska konsumenter 1,5 miljarder för sin potatis, samtidigt som potatis för 1,5 miljarder hamnar utomlands.

Den totala kostnaden för vår potatisexport är 2 miljarder: potatisen kostar svenskar 0,5 miljarder mer, och potatis för 1,5 miljarder hamnar utomlands. Potatisodlarnas kontoutdrag visar en större siffra, men den kan man varken äta eller bo i.

På vilket sätt är det bra?

Svaret är att vi kan importera för 1,5 miljarder. Till exempel kan vi få kött till vår potatis för 1,5 miljarder kronor.

Så, genom att betala 0,5 miljarder mer för potatisen kan vi få kött för 1,5 miljarder.

Men är det en vinst eller förlust? Ja, det beror förstås på vår egen produktionskostnad för köttet. Om vi hade kunna producera samma mängd kött billigare än 1,5 miljarder  hade det förstås varit en dålig affär. Men givet att samma mängd kött hade kostat oss mer än 1,5 miljarder att producera själva gör vi en vinst.

Det är alltså importen som ger det ökade välståndet. Kött på bordet. Exporten är en kostnad, men som är värd att ta för att den ger möjlighet att importera.

Här har vi alltså kärnan i merkantilistens tankefel. Han tror att allt mer guld och silver (eller kontoutdrag med ständigt större summor) är samma sak som välstånd. Men det är en illusion. Guld, silver, sedlar eller ett fett kontoutdrag ser ut som välstånd bara därför att vi i en fungerande marknadsekonomi omedelbart kan byta till oss allt från mat till och kläder, över bostäder till champagne och Ferraribilar mot dessa. Så fort man lämnar civilisationen är guld, silver, sedlarna och kontokorten värdelösa. Även miljardären dör om han går vilse utan ordentlig utrustning på vinterfjället och inte blir hittad i tid. Att han har alla sina kontokort med sig och en klocka för 800 000 kronor räddar inte hans liv ens en sekund.

Det är lätt att glömma i ett modernt samhälle där allt förefaller ha kommit till av sig själv och fungerande ekonomiska institutioner gör att det mesta (men inte allt och kanske inte det viktigaste) faktiskt kan mätas i pengar.

Och för den som är besatt av pengar och ser den med mest pengar som vinnare och alla med mindre som förlorare blir underskott i handelsbalansen ett hot.

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Vem är värst för handeln? Det mesta talar för att Trump är ett större problem. En katastrof, faktiskt, då han kan starta handelskrig på egen hand. Karikatyr av DonkeyHotey.

Trump kan starta handelskrig från dag ett om han blir president

När det gäller export av varor och tjänster är Sverige, direkt och indirekt, mera beroende av handel med USA än någon av våra europeiska handelspartners. Genom svenska företags sammantvinning med andra länders produktionsprocesser (värdekedjor) är minst ...

Trump kan starta handelskrig från dag ett om han blir president

Här på Frihandelsbloggen.se har konstaterats att även om Hillary Clinton och det politiska klimatet i USA just nu är oroande protektionistiskt kommer Donald Trump att vara mycket värre för frihandeln än Clinton.

Hon kommer som president knappast föra frihandeln framåt och kanske till och med orsaka en del problem. Men till skillnad från Trump kommer hon inte ställa till fullskaligt handelskrig av 30-talssnitt.

Nu framgår det i en artikel i DI av Carl B Hamilton — lite av frihandelns grand old man just nu i Sverige — att läget är betydligt värre än någon tidigare trott. Presidenten har nämligen makt att helt på egen hand införa olika typer av handelshinder om det kan motiveras av hot mot den nationella säkerheten:

”Kan verkligen president Trump på egen hand starta ett handelskrig mot omvärlden? Det finns väl ändå en maktdelning i USA med kongressen och domstolarna som kan stoppa honom?

Dessvärre är det korta svaret att kongressen och domstolarna knappast kan stoppa Trump. De kan knappast ens fördröja införandet av nya protektionistiska åtgärder.

Den rättsliga regleringen har ända sedan första världskriget, med start i ”Trading with the Enemy Act”, successivt kommit att se utrikeshandeln som en del av säkerhetspolitiken. Den trenden accelererade under kalla kriget och åtgärder mot import kan utlösas snabbt.

Handelspolitiken har alltmer kunnat styras av presidentens bedömning av ”det nationella säkerhetsintresset”. Det har visat sig vara en mycket anpassningsbar formulering. Kongressen är närmast maktlös om presidenten med hänvisning till nationell säkerhet exempelvis vill riva upp handelsavtal, höja tullar eller införa kvoter. Detta framgår av en omsorgsfull rättslig analys från tankesmedjan Peterson Institute i Washington DC.

Kina är ett särskilt hatobjekt för Donald Trump. Varken Kina eller andra länder kommer antagligen att acceptera Trumps nya handelsrestriktioner, desavouering av bindande WTO-regler och uppsägning av ingångna ”job-killing” handelsavtal. Det utlöser handelspolitiska motåtgärder: Varor och tjänster från USA beläggs med höjda tullar och importkvoter. Export till USA av vitala varor och tjänster kan komma att stoppas av omvärlden. Globala produktions- och försäljningskedjor slås isär. Varor och tjänster som köps av vanliga människor (som livsmedel, kläder och bilar) blir dyrare och urvalet mer begränsat. Många människor blir arbetslösa – inte minst i USA!

Trumps ekonomiskt inåtvända och politiskt nationalistiska politik går på tvärs med hans slogan ”Make America Great Again”. Med hans politik skulle USA:s handels- och säkerhetspolitik kunna driva bland annat övriga Asien i armarna på Kina.

Här hemma bör man, naturligtvis, fråga sig hur Sverige skulle klara sig i en Trump-värld av protektionism och inåtvändhet? Illa, är det korta svaret.

När det gäller export av varor och tjänster är Sverige, direkt och indirekt, mera beroende av handel med USA än någon av våra europeiska handelspartners. Genom svenska företags sammantvinning med andra länders produktionsprocesser (värdekedjor) är minst 1,5 miljoner jobb i Sverige beroende av slutlig efterfrågan i USA (enligt färsk OECD-statistik och Kommerskollegium). Motsvarande tal för Tyskland och andra EU-länder är väsentligt lägre. Svenska jobb och företag skulle därför drabbas hårt om Trumps handelspolitiska vision förverkligas.”

Vid sidan av Trumps säkerhetspolitiska oklarheter är handelspolitiken det förmodligen starkaste skälet för alla utanför USA att hoppas att han inte blir USA:s president.

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
-- Jag tänker mycket på vad som händer efter döden. Min mamma sade alltid att den som är elak slutar som köttråvara i Jönköping.

Protektionism bygger på mystik och känslor kring mat

Protektionism finns i olika former. Det traditionella argumenten att export är bra och import är dåligt eller allmänt nationalistiska uppmaningar att köpa svenska varor fungerar inte längre. Nu krävs mer känslomässiga argument. Att mat, som är en av vår...

Protektionism bygger på mystik och känslor kring mat

Protektionism finns i olika former. Det traditionella argumenten att export är bra och import är dåligt eller allmänt nationalistiska uppmaningar att köpa svenska varor fungerar inte längre. Nu krävs mer känslomässiga argument. Att mat, som är en av våra mest känsloladdade produktkategorier, står i centrum för protektionism förvånar inte. Vad som kanske förvånar är att samma person som är misstänksam mot ”utländskt kött” i Sverige glatt smörjer kråset med en biff i Frankrike eller korv i Italien. 

DN-debatt har idag en utmärkt artikel av Carl B Hamilton, ekonomiprofessor och tidigare Liberal riksdagsledamot.

Han skriver om den ständigt pågående PR-kampanj som pågår i Sverige med syfte att misstänkliggöra utländskt kött.

”Just importerat kött beskrivs allt oftare som hälsovådligt och skadligt på olika sätt. Ändå förbjuds det inte av våra ansvariga myndigheter. Det verkar konstigt, eller hur? Ett DN-reportage den 30/1 är illustrativt. Kött producerat och importerat från Holland och Tyskland beskrivs i vämjeliga ordalag och produktionen sägs av WHO vara klassat som ”ett av de största hoten mot mänsklighetens hälsa” på grund av sitt antibiotikainnehåll. Intervjuade beskriver att köttet ”känns konstigt som svamp” och väcker ”äckel”. Men om köttet inte skulle uppfylla Sveriges och EU:s livmedelsbestämmelser, utan hade varit otjänligt som människoföda, giftigt eller hot mot folkhälsan skulle det naturligtvis ha varit förbjudet. Men så är inte alls fallet, utan köttet är helt tillåtet att sälja och godkänt för människor att äta. Det som står är ett tydligt exempel på protektionistiskt krypskytte på fullt godkänd livsmedelsimport!”

Detta är ett enskilt exempel, men det är typiskt. Liknande artiklar dyker regelbundet upp i media eller i form av inlägg på sociala media. Man behöver inte ha arbetat länge i PR-branschen för att inse att detta i hög utsträckning är professionella kampanjer. Grundreceptet är ungefär följande:

  • Starta en liten folkrörelseorganisation, med ordförande och styrelse från branschen (”talespersoner”), websida, fb-sida, twitterkonto.
  • Identifiera eventuella allierade — personer och organisationer som har intresse av att stödja ert budskap.
  • Låt någon person med akademisk titel svänga ihop en rapport. Lite siffror är lätt att sälja in till media. Färdiga tabeller sparar pengar åt redaktionerna, detsamma gäller bilder.
  • Bjud in till informationsfrukost. Främst i  Stockholm och om budgeten räcker även i andra städer.
  • Skriv ihop artiklar och ta fram ”case”, det vill säga representanter för branschen. Helst med geografisk spridning för att redaktionerna skall kunna göra en lokal koppling.
  • Utbilda och medieträna alla talespersoner.
  • Skriv debattartiklar och insändare som undertecknas av talespersoner lokalt.

Nu är det bara att köra. Ut med debattartiklarna, ringa tidningarna, twittra, facebooka, boka upp möten med riksdagsledamöter och partierna talespersoner. Kör roadshowen med rapporterna, veporna, kaffet, mackorna och företagsbesöken med fototillfällen.

Det funkar alltid. Exakt hur bra det funkar beror på tre saker. 1) Hur känsloladdat är ämnet. Mat är känslor. Njutning och äckel, hälsa och ohälsa, status och skönhet.  2) Budget. Mer pengar ger mer effekt. 3) Kan man få fram en bra talesperson? Människor är bärare av budskap och förmedlare av känslor, men alla är inte lika bra på att väcka känslor, inge trovärdighet, skapa identifikation. 4) Talangen hos PR-byrån. Vissa är bättre än andra på att få budskap, kanaler, personligheter att samverka, hitta allierade, synergier, identifiera och desarmera motståndare och rulla ut kampanjen enligt plan utan grus i maskineriet. Att bra PR-konsulter tjänar mycket pengar är inte någon form av marknadsmisslyckande.

Men självklart behöver inte PR-byråer vara inblandade. Bransch-,”gräsrots”- eller ”folkrörelseorganisationer” och fackföreningar kan det här hantverket i sömnen. De arbetar ju på heltid med påverkan.

Hamiltons exempel är pedagogiskt ur ett annat perspektiv: köttprotektionisterna har problemet att Sverige inte får stoppa kött från EU. Det uppfyller samma krav som det svenska köttet. EU har gemensamma regler. Vägen framåt är då att försöka få igenom ett krav på märkning av kött så att även restauranger skulle tvingas ange ursprungsland. Av allt att döma skulle detta inte vara tillåtet, men under en tid skulle man kunna ”medvetandegöra” konsumenterna och lära dem fråga efter svenskt kött.

Det intressanta med just matprotektionismen är hur enormt känslostyrd den är och att den riktar sig mot någon form av metafysisk ”köttråvara” som kan dölja sig i produkterna. Svenskar brukar ju sällan klaga på den lufttorkade italienska skinkan de får på krogen eller biffen de äter när de är i Frankrike. Tvärt om hyllar man det goda köttet man får utomlands jämfört med det svenska. Det finns extremt bra kött i Sverige. Men de där bitarna av självdöd mjölkko som ligger på en liten blöja i kyldisken i en normal svensk mataffär skulle förmodligen inte gå att sälja i något annat land. Möjligen i Norge och Finland, där matkulturen är ännu mer förflackad än här.

Hamilton pekar på att köttprotektionism inte är ett svenskt problem. Förmodligen är det inte ens starkast här. EU har skyhöga tullar mot länder utanför unionen.

”EU:s gemensamma jordbrukspolitik avskärmar oss konsumenter från import av billiga och bra livsmedel från hela övriga världen. Den håller därmed människorna bland annat i potentiellt exporterande u-länder i fattigdom.

Människor som i dag flyr till EU skulle i många fall ha kunnat bo kvar hemma, i till exempel Nordafrika, om de kunnat leva hemma på att odla till exempel grönsaker, eller kunnat försörja sig på export av olika slags kött. Men sådan export möts vid EU:s gräns av mycket höga tullar och kvantitativa importbegränsningar.

Om vi håller oss till nötkött, möts fruset importerat nötkött av gränshinder motsvarande en genomsnittlig tull på 93 procent, och med en topp för benfritt fruset nötkött på hela 126 procent! För till exempel vakuumförpackat kött gäller cirka 60 procents tull.

Europas gränshinder för produkter från fattiga länder medför att EU istället vid gränsen får möta fler ekonomiska migranter och flyktingar. En given slutsats är att EU måste öppna sig mera för import av livsmedel och andra varor från sin fattiga omvärld om man vill minska antalet människor som söker sig till EU.

Kravet på frihandel, och sambandet mellan frihandel och migration, bör Sverige omgående uppmärksamma och aktualisera i EU-politiken.”

Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George
--"Man bet hund" är ingen större nyhet i min bransch.

Osanning om antidumpningsgtullar och Kina

Att Kina skulle få "status som marknadsekonomi" och att det skulle kosta EU 3,5 miljoner jobb stämmer inte. Det handlar om förändringar i ett WTO-avtal om hur man beräknar antidumpningstullar.

Osanning om antidumpningsgtullar och Kina

Här är ett bra exempel från Christofer Fjellner på hur handelspolitiken nästan alltid omges av missförstånd och överdrifter.

Det cirkulerar nu ett rykte om att 3,5 miljoner jobb i EU riskerar att försvinna när Kina ”får status som marknadsekonomi”.

Frihandelsbloggen har skrivit om detta i ett annat sammanhang.

Men bara siffran ”3,5 miljoner” borde få folk att bli misstänksamma. Kan verkligen en förändring i terminologi och regelverk orsaka att 3,5 miljoner jobb försvinner?

Självklart inte.

Vad det handlar om är följande. För 15 år sedan när Kina kom med i WTO användes ett särskilt sätt att beräkna eventuella antidumpningstullar. Det skulle tas bort efter 15 år. Den tiden har nu gått och därför kommer man övergå till ett annat sätt att beräkna antidumpningstullar.

Kina kommer inte att förändras för den skull. Kina är en diktatur med centralstyrd ekonomi med stora inslag av industrikapitalism — men landet uppfyller inte kriterierna på att vara en marknadsekonomi.

Om detta nya sätt att beräkna antidumpningstullar kommer att hota några jobb i EU är oklart. Men det kommer vara så få att vi aldrig kommer att märka det. Möjligheter att införa sådana tullar kommer inte att tas bort.

En annan anledning att bli misstänksam är källan till uppgiften: En rapport skriven av  Economic Policy Institute som är en amerikans think tank knuten till fackföreningsrörelsen och med en tydlig protektionistisk agenda.

EPI behöver förstås inte ha fel för det, men taktiken är tydlig. Det blir effektiv opinionsbildning av att safta på med ett dramatiskt budskap som är lätt att komma ihåg.

Tyvärr stämmer det gamla arabiska ordspråket: ”När lögnen redan hunnit ända till Bagdad har sanningen knappt fått på sig sandalerna”.

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Arbetsdagens sista watt under produktion.

Särintressen alltid utklädda till allmänintressen

Det blev antidumpningstullar på solpaneler. Dumt och skadligt. Men ett utmärkt exempel på att särintresset försöker klä ut sig till allmänintresse. Idag börjar klimatkonferensen i Paris. I fredags firade EU detta med att förnya beslutet att ha st...

Särintressen alltid utklädda till allmänintressen

Det blev förlängda antidumpningstullar på solpaneler. Dumt och skadligt. Men ett utmärkt exempel på att särintresset försöker klä ut sig till allmänintresse.

Idag börjar klimatkonferensen i Paris.

I fredags firade EU detta med att förnya beslutet att ha strafftullar på solpaneler importerade från Kina.

Eller, möjligen firade man inte. Det hela skedde utan några större insatser av pukor, trumpeter och fyrverkeri.

Händelsen är inte superviktig i sig. EU lider inte direkt brist på solpaneler eller billig sol-el. När solen lyser och vinden blåser produceras så stora mängder el att elpriserna faller till noll eller under. Vidare har antidumpingtullarna (som det egentligen heter)  funnits sedan i juli 2013, och nu har man förlängt dem med 15 månader för en så kallad ”expiry review”.

Däremot har händelsen ett stort pedagogiskt värde.

Motståndarna till frihandel brukar hävda att frihandel är bra i teorin, men i praktiken behövs inskränkningar i frihandeln för att skydda strategiskt viktiga industrier. Annars kommer exportländer (läs ”de illistiga kineserna”) att dumpa priserna på viktiga produkter så att den inhemska produktionen försvinner för att då höja plötsligt höja priserna och tjäna massor med pengar.

Det är ett argument som låter bra i all sin enkelhet. Det har också använts i olika varianter under minst ett par hundra år.

Men när man frågar dem som använder detta argument om de kan nämna något exempel på att det verkligen hänt blir de svarslösa. Ofta kommer de med ett eller par exempel med varierande grad av bristande verklighetskontakt.

Det vill säga det problem som möjligheterna till olika handelsrestriktioner är tänkt att lösa existerar inte i verkligheten.

I stället utnyttjas möjligheterna av olika särintressen.

I det här fallet de europeiska företag som tillverkar solpaneler trots att det totalt saknas rimliga skäl att införa antidumpningstullar. Solpaneler är inte en strategiskt viktig produkt; EU klarar sig utan nya solpaneler om det skulle behövas. Om vi blev utan egen produktion av solpaneler i EU och kineserna höjde priserna dramatiskt skulle vi ganska snabbt kunna dra igång inhemsk produktion. Det är inte kärnkraftverk (som tar ett decennium) att få på plats vi talar om.

Vad som händer nu är alltså att konsumenter i EU helt utan rimliga skäl får betala lite mer för sina solpaneler.

Handelshinder fungerar helt enkelt som alla andra statliga ingrepp i marknaden. Det finns en fantasifull teoretisk motivering som handlar om allmänintresse, men de gynnar mest de industrier som är bäst på att påverka politikerna och alltid på konsumenternas bekostnad.

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Tullar. En idé som aldrig någonsin varit bra.

Om att skjuta sig själv i foten

Tullarna på elektrostål är ett typexempel på hur protektionism fungerar. En stark bransch eller som i detta fall en mycket stark tillverkare lyckas få med politikerna på att införa tullar. Det gynnar branschen eller tillverkaren som slipper utländsk konkurr...

Om att skjuta sig själv i foten

Att införa tullar för att skydda sin egen industri är som att skjuta sig själv i foten.

Tyvärr gör EU detta när det gäller elektrostål (kisellegerat stål för elektriska applikationer som transformatorer, motorer, generatorer.)

Tullarna på elektrostål är ett typexempel på hur protektionism fungerar. En stark bransch eller som i detta fall en mycket stark tillverkare lyckas få med politikerna på att införa tullar. Det gynnar branschen eller tillverkaren som slipper utländsk konkurrens. Men alla de producenter som använder insatsvaran — i det här fallet elektrostål — tvingas betala mer vilket gör deras produkter dyrare på världsmarknaden. Med andra ord slås producenter och jobb ut som en direkt följd av tullarna. Det är till och med sämre än att kissa i byxorna eftersom det inte ger några behagliga effekter ens inledningsvis.

Christofer Fjellner skriver om EU:s strafftullar i dagens DI.

”Tullarna må vara bra för den tyska tillverkaren, men katastrofala för de svenska och europeiska transformatorföretagen som är beroende av det högkvalitativa elektrostålet.

Att straffa europeiska importörer för att skydda ett enda tyskt företag från internationell konkurrens är ren och skär protektionism.

Ansvaret faller tungt på den nuvarande handelskommissionären, Cecilia Malmström. Nyligen röstade färre än hälften av EU:s medlemsstater i EU:s antidumpingkommitté för tullarna, med huvudsakligt stöd i Sydeuropa. Men trots att det var fler som inte ville se några tullar än som ville ha dem betraktas omröstningen som ett stöd för tullarna; röstförfarandet är riggat för att det ska krävas kvalificerad majoritet för att stoppa dem.

Fram till den 13 november har Cecilia Malmström möjlighet att dra tillbaka förslaget om tullarna. Enligt EU:s regelverk kan hon stoppa strafftullar om de hotar unionens intresse. Gör hon inte det är det hennes ansvar om svenska jobb går förlorade.”

Det skall bli spännande att se om Malmström vågar gå emot de tyska industriintressena.

I sammanhanget är det värt att påpeka att detta är verkligheten bakom protektionisternas tal om att ”rädda jobb” och ”hjälpa inhemska företag mot de multinationella jättarna”.

 

 

 

 

 

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenoktober 22, 2015
Termen kan betyda olika typer av stål. I sammanhanget avses stål som har speciella egenskaper för att användas i transformatorer och liknande. Det är därför exempelvis ABB får problem om stålet blir dyrare på grund av skyddstullar. Ber om ursäkt för förvirringen.
Arthuroktober 21, 2015
På svenska brukar elektrostål betyda stål som producerats i en process som präglas av att råvaran smälts med hjälp av elektricitet. Oftast är det fråga om en hög grad av återvunnen metallråvara. Vilken produktion är det som skall utsättas för tullskydd?
Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
USA:s bilindustri var bättre förr. Inte så praktisk, men massor med charm...

Varför stora länder gillar protektionism mer än små

ABC News ger en bra bild av hur motståndet mot frihandelsavtal ser ut. TPP-förhandlingarna har stoppat upp, bland annat på grund av USA:s sockerindustri som skyddas av tullmurar. Exemplet ger också en bra förklaring till varför stora länder ofta är trö...

Varför stora länder gillar protektionism mer än små

ABC News ger en bra bild av hur motståndet mot frihandelsavtal ser ut. TPP-förhandlingarna har stoppat upp, bland annat på grund av USA:s sockerindustri som skyddas av tullmurar.

Exemplet ger också en bra förklaring till varför stora länder ofta är trögare i handelsförhandlingar än små länder. I stora länder har industrier stora hemmamarknader som de kan leva gott på. Då är det värt stora summor i lobbying för att behålla inskränkningar i frihandeln. Dessutom sitter naturligtvis facket och kapitalet i samma båt. Facket skyddar arbetstillfällen i ineffektiva industrier och kapitalet de vinster de kan klämma ur konsumenterna som inte har något val mer än den inhemska produktionen.

Små länder, till exempel Sverige, har däremot alldeles för små hemmamarknader. De räcker inte ens för att ta utvecklingskostnaderna för mer avancerade produkter och garanterat inte för att ge någon större vinst. Då kommer både fack och företag att vilja ha öppenhet för att nå en nödvändig världsmarknad.

USA är dessutom ett tydligt exempel på risken med att skydda sin marknad. Problemet blir inte bara att konsumenterna tvingas betala mer för produkterna, utan dessutom att producenterna blir slöa och tappar sin utvecklingskraft. USA:s bilindustri kunde i skyddet av tullar och regleringar fortsätta att sälja bilar med allt mer föråldrad teknik och usel kvalitet. Istället för utveckling tog man ut höga vinster och de anställda fick ohållbara förmåner. Till sist var man vid vägs ände och Detroit höll på att förvandlas till spökstad. Bara stora statliga insatser kunde rädda det som fanns kvar av bilindustri.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Handelsbalansen inte att argument mot handel

Intressant i WSJ om handelsbalansen. Den konventionella visdomen säger att underskott är dåligt. Vi köper mer från utlandet än vi säljer till utlandet. Pengar försvinner ur landet. "Vi blir fattigare!" Men det är inte nödvändigtvis så. Om ett lands e...

Handelsbalansen inte att argument mot handel

Intressant i WSJ om handelsbalansen.

Den konventionella visdomen säger att underskott är dåligt. Vi köper mer från utlandet än vi säljer till utlandet. Pengar försvinner ur landet. ”Vi blir fattigare!”

Men det är inte nödvändigtvis så. Om ett lands ekonomi går bra tenderar importen att öka och exporten minska som andel av BNP. Vi har helt enkelt råd att köpa mer och ett land med bra ekonomisk utveckling drar till sig direktinvesteringar.

Dessutom representerar varor och tjänster investeringar och konsumtion. Välstånd på lång eller kort sikt.

Handelsbalansen är vare sig den är positiv eller negativ sällan eller aldrig ett argument mot handel.

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Visa flera poster