USA

USA är just nu den viktigaste nationen på den handelspolitiska arenan med två stora handelsavtal, TPP och TTIP, under förhandling på en gång.

Tomten kommer till USA med nya handelsunderskott

Handelsunderskottet i USA blir rekordstort. Trump har lovat att det skulle minska. Om mindre än ett år går USA till val och presidenten känner säkert press att göra något. Räkna med problem för NAFTA. Under Donald Trumps presidentvalskampanj talade h...

Tomten kommer till USA med nya handelsunderskott

Handelsunderskottet i USA blir rekordstort. Trump har lovat att det skulle minska. Om mindre än ett år går USA till val och presidenten känner säkert press att göra något. Räkna med problem för NAFTA.

Under Donald Trumps presidentvalskampanj talade hans strateger om att USA:s underskott i handelsbalansen skulle kunna vara åtgärdat inom ett par år.

Ny statistik visar att handelsunderskottet istället har blivit värre. Under 2017 tror USA:s handelsdepartement att underskottet kommer att slå 2016 då det var 505 biljoner dollar.

Underskottet ökade med rekordartade 8,6 procent i oktober då importen inför jul når sin topp. Resultatet blev ett underskott på 48,7 biljoner, det största sedan Trump tillträdde för ett år sedan.

Importen motsvarade 48,2 biljoner från Kina, 39,4 från EU och 28,7 biljoner dollar från Mexiko. Allt rekordsiffror.

Anledningen är inte att USA exporterar mindre, exempelvis var exporten till Kina den största sedan 2013. Istället är förklaringen att USA:s ekonomi går allt bättre. Allt fler amerikaner har jobb och de tjänar allt mer pengar och — inte förvånande — köper de då allt mer. Inhemska varor och tjänster, men också från utlandet.

Det bekymmersamma är förstås att Donald Trump och hans administration uppfattar det ökande handelsunderskottet som ett problem för USA:s ekonomi, och nu sannolikt även som ett prestigemässigt hot. Risken för ännu mer protektionism ökar. Inte minst för att USA går till val den 6 november 2018. Det är om mindre än ett år. Alla platserna i representanthuset, 33 platser i senaten och 39 guvernörsposter står på spel. Trump kan känna sig tvingad att agera så att Republikanerna uppfattas som handlingskraftiga. Att kasta grus i USA.s utrikeshandel och WTO-systemet är ett verktyg som Trump har direkt tillgång till. När förhandlingarna om NAFTA återupptas efter årsskiftet är risken överhängande för drastiska och skadliga åtgärder.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Wilbur Ross. Handelsminister i USA. Bild: Donkey Hotey

Är verkligen USA:s underskott i handelsbalansen mot Sverige ett problem?

Wilbur Ross är inte bara USA:d handelsminister, har är också en av de viktiga aktörerna för att få igenom Trumps skattereform. Utan att ha synpunkter på skattereformen kan man konstatera att det är märkligt att vilja sänka skatterna för företag samtidigt s...

Är verkligen USA:s underskott i handelsbalansen mot Sverige ett problem?

Wilbur Ross är inte bara USA:d handelsminister, har är också en av de viktiga aktörerna för att få igenom Trumps skattereform. Utan att ha synpunkter på skattereformen kan man konstatera att det är märkligt att vilja sänka skatterna för företag samtidigt som man vill höja deras kostnader genom dyrare import och försvåra för dem att exportera.

Det återkommande argumentet är att USA har stora handelsunderskott med flera länder. Vid en lunch med svensk-amerikanska handelskammaren i New York (där Ross deltog via Skype) hänvisade han enligt Dagens Industri till det amerikanska underskottet mot Sverige. Ross och Trump uppfattar USA:s handelsunderskott som ett allvarligt problem för USA:s ekonomi.

”Innan Nafta skapades hade vi ett handelsöverskott mot Mexiko på 4–5 miljarder dollar per år. Sedan Nafta infördes har vi haft ett totalt handelsunderskott mot Mexiko på 1 000 miljarder dollar. Det är alldeles för mycket”, konstaterar Wilbur Ross.

Han är dock betydligt mera positivt när det gäller handeln med Europa och säger sig vara beredd att ta upp det bordlagda frihandelsavtalet TTIP igen.

”Vi hoppas nu när Angela Merkel är återvald i Tyskland och Emanuel Macron är president i Frankrike att det politiska läget i Europa är så stabilt att vi kan ta upp förhandlingarna igen, även om ni har händerna fulla med att förhandlingarna kring brexit”, säger Wilbur Ross, som poängterar att Donald Trump alltid öppnar för att ta upp förhandlingarna igen när han träffar europeiska statschefer.

”Därför ligger faktiskt bollen rätt mycket i era europeiska händer”, säger Wilbur Ross.

Sveriges näringsminister Mikael Damberg deltog också på lunchen och kommer att träffa Wilbur Ross på torsdagen för enskilda samtal. Han delar dock inte riktigt Wilbur Ross syn på de avbrutna TTIP-samtalen.

”Men även om vi har olika åsikter kring mycket är det viktigt för oss i regeringen att skapa en relation med den här amerikanska administrationen. Naturligtvis kommer vi att tala om handeln mellan våra länder, men också mycket kring innovationsområdet som också Wilbur Ross framhåller”, säger Mikael Damberg.

Wilbur Ross ser också fram emot torsdagens möte med sin svenska kollega, men pekar samtidigt på handelsunderskottet gentemot Sverige. I fjol sålde vi varor och tjänster till USA för 87 miljarder kronor men importerade endast för 37 miljarder kronor.

”Sverige är ett land som vi har ett stort handelsunderskott gentemot. Men det vägs delvis upp genom vårt överskott när det gäller tjänster och de stora svenska direktinvesteringarna i USA. Vi delar många av våra värderingar med Sverige och har stor respekt för det teknikkunnande som finns i landet”, säger den amerikanska handelsministern.”

50 miljarder kronor är förstås en småsumma för USA, men Trump-administrationen upplever att de har problem med underskottet mot EU som helhet och — självklart — mot resten av världen.

Men det mest tragiska med den politik som USA just nu för är att den styrs av föreställningen om att underskott i handelsbalansen skulle vara ett problem. Den föreställningen är nämligen felaktig.  Att USA importerar mer än landet exporterar är nämligen en konsekvens av att den amerikanska ekonomin går bra. Amerikanerna tjänar mycket pengar och konsumerar därför mycket. Om USA skulle drabbades av en ekonomisk kris skulle handelsbalansen utjämnas. Ett problem är möjligen att amerikanerna sparar för lite. Kinesiska hushåll sparar till exempel fem gånger så stor andel av sina inkomster som amerikanerna. Och det stora federala budgetunderskottet i USA är också ett tecken på att man konsumerar mycket och sparar för lite. Amerikanska staten har för stora utgifter eller tar in för lite i skatt, beroende på hur man vi se på det.

Och den stora skattereform som är planerad kommer att minska skatten och antingen förvärra problemet eller — som Wilbur Ross tror — öka tillväxten och därmed skatteintäkterna. Oavsett vad som händer kommer även det sannolikt att öka problemet med handelsunderskottet.

Dessutom, om USA ramponerar NAFTA och generellt för en mer protektionistisk politik mot omvärlden kommer inte heller det att hjälpa mot underskottet i handelsbalansen. USA kommer förvisso att importera mindre om det blir dyrare att importera, men omvärlden kommer också få högre tullar mot USA. Det vill säga exporten minskar också.

Med andra ord styrs nu USA:s handelspolitik av en totalt felaktig idé och som har orsakat att TPP, TTIP och nu NAFTA har stoppats eller är allvarligt hotade. Detta har lett till att USA har förlorat sin ledande roll på handelsområdet vilken nu fylls av Kina. För ett par år sedan fanns möjligheten att USA skulle bli en ledande nation i ett handelsområde bestående av världens mest framstående länder som alla var demokratier. Den chansen är inte borta, men av allt att döma får man vänta till Donald Trump blivit historia och populisterna både till höger och vänster har sansat sig.

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Frihandel populärare i USA men politikerna sitter fast i gamla föreställningar

Opinionsundersökningar (här Gallup) visar att amerikanska väljare blir att mer positiva till frihandel. Bland demokraterna är det nu 80 procent som uppfattar handel som en möjlighet snarare än ett hot. En ökning med 17 procent sedan det amerikanska presid...

Frihandel populärare i USA men politikerna sitter fast i gamla föreställningar

Opinionsundersökningar (här Gallup) visar att amerikanska väljare blir att mer positiva till frihandel. Bland demokraterna är det nu 80 procent som uppfattar handel som en möjlighet snarare än ett hot. En ökning med 17 procent sedan det amerikanska presidentvalet. Totalt sätt är 72 procent av USA:s väljare positivt inställda till handel. Ökningen är inte förvånande. Under primärvalen och valrörelsen var samtliga kandidater mycket negativt inställda till frihandel och utmålade USA:s två viktigaste handelspartners (Kanada, Mexiko) som hot mot amerikansk industri och amerikanska jobb.

Med andra ord är handel inte längre ett kontroversiellt politiskt ämne och president Trumps massiva protektionistiska offensiv har i viss mån kommit av sig, även om det som genomförs är illa nog.

Men tyvärr verkar inte politikerna i Washington ha uppfattat förändringen i opinionen. Särskilt gäller det demokraterna som nu snarast försöker bjuda över Trump när det gäller protektionistiska åtgärder. Deras budskap är att frihandeln gynnar företag på löntagarnas bekostnad och politiska åtgärder är nödvändiga för att skapa rättvisa förhållanden. Man jagar påstådd valutamanipulation, försöker få till tuffare villkor när det gäller omförhandlingarna av NAFTA, tuffare regler för att gynna amerikanska företag i offentliga upphandlingar och straffskatter på företag som investerar utomlands.

Om detta låter bekant beror det förmodligen på att det politiken närmast är en blåkopia av de åtgärder Trump gick till val på.

Just nu visar demokraterna ingen förståelse för att handel skapar nya allianser internationellt, att import av råvaror och komponenter gör amerikanska produkter mer konkurrenskraftiga på världsmarknaden eller att import gör att den vanliga amerikanen får mer för sina pengar. Inte heller verkar man vara medveten om att över 4o miljoner amerikaner arbetar i företag som är direkt beroende av import och export.

Att demokraterna inte uppfattar att de går på tvärs med opinionen är mycket beklagligt. Just nu går det inte att sätta något som helst hopp till republikanerna. Tvärt om gör de allt fel och amerikanska företag anpassar sig eller till och med utnyttjar situationen. Boeing har exempelvis bearbetat regeringen för att försvåra för kanadensiska Bombardier att sälja flygplan till amerikanska flygbolag — detta trots att den klass av flygplan Bombardier erbjuder inte tillverkas av Boeing. Amerikanska skogsbolag har lyckats övertyga regeringen om att lägga höga tullar på kanadensiskt virke — något som gör det dyrare för alla vanliga amerikaner som vill bygga och bo.

Det är extremt tydligt att protektionism är en politik som låter förrädiskt enkel och självklar när man pratar om den, men i verkligheten bara skapar ökade kostnader och ställer till en oöverskådlig röra av negativa och oväntade konsekvenser.

Man får hoppas att någon demokrat vaknar till och ser att det finns en opinionsförändring att dra nytta av.

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Öga mot öga med verkligheten — och Xi Jinping

PG Gyllenhammar har en gång sagt om konflikter ungefär att "mellan fyra ögon tenderar folk att nyansera sig". Meningen är uppenbar. Det är lätt att vara kritiskt mot människor på avstånd, i tidningsartiklar, tal, tweets, särskilt om man kan strunta i...

Öga mot öga med verkligheten — och Xi Jinping

PG Gyllenhammar har en gång sagt om konflikter ungefär att ”mellan fyra ögon tenderar folk att nyansera sig”.

Meningen är uppenbar. Det är lätt att vara kritiskt mot människor på avstånd, i tidningsartiklar, tal, tweets, särskilt om man kan strunta i vad de egentligen gör eller har sagt, men betydligt svårare när man måste direkt konfronteras med personen ifråga och inte längre kan ljuga ohämmat.

Det är ungefär det läget USA:s president Donald Trump har hamnat i när han blivit president och särskilt i relation till Kina. Trumps angrepp på på Kina när det gäller handel har varit extremt aggressiva och varit i huvudsak byggda på (medvetna?) missuppfattningar. Det finns en del skäl att vara kritisk mot Kina när det gäller hur landet hanterar sina internationella handelsrelationer och dess ointresse för miljö, arbetsförhållanden, intellektuella rättigheter och lite annat. Men Trumps uppfattning att USA:s handelsbalansunderskott mot Kina i huvudsak beror på aggressiv handelspolitik är förstås grovt överdriven.

Med andra ord resulterade mötet i slutet av förra veckan (Nyhetsartikel i WSJ) mellan Donald Trump och Kinas president Xi Jinping inte i att Trump deklarerade handelskrig, utan i en överenskommelse att inleda hundra dagar av samtal för att reda ut eventuella motsättningar. Möjligen är det inte en slump att det är ungefär den tid som den  av Vita Huset nyligen tillsatta utredningen  fått på sig att bli färdig. Kanske är det inte heller en slump att man om 100 dagar har kommit till slutet av  i sommaren. Även om USA inte som i Sverige totalstänger all mänsklig verksamhet under sommarmånaderna är det ett utmärkt tillfälle att presentera ett antal mindre sensationella slutsatser och åtgärder.

Risken är nämligen betydande att såväl samtal som utredning kommer fram till just detta, att det inte krävs några mer sensationella åtgärder.

En positiv sak med samtalen mellan de två länderna är dock att man var positiv till att förhandla fram ett nytt bilateralt investeringsavtal. Idag är villkoren för amerikanska direktinvesteringar i Kina ganska svajiga och ofta kräver kineserna långtgående samarbeten och tekniköverföring. Kina har också brister som rättsstat och inte minst en rätt avslappnad attityd till skydd för intellektuella rättigheter. Kan Trumpadministrationen få till ett investeringsavtal med Kina med förbättringar på de områdena är det en viktig framgång.

Det förtjänar att upprepas att i stort sett alla förbättringar av handelsavtal som Trumpadministrationen nu efterfrågar fanns i TPP-avtalet. Visserligen skulle inte Kina ha varit med i TPP, men det är ostridigt att det vore enklare att få Kina att anpassa sig till en ordning som i stort sett alla länder i närområdet redan var en del av. Nu kommer USA vara tvunget att bygga upp TPP, ett land i taget, med små variationer om Trumps idé om bilaterala avtal skall kunna förverkligas.

Samtidigt ökar hoppet nu att Trump inte kommer att ställa till med det handelskrig många oroade sig för. Skälet är förstås inte främst att Trump tvingats sitta öga mot öga med Xi Jinping, utan att han också kommit öga mot öga med verkligheten. Och även mer rutinerade politiker än Donald Trump (sådana finns det många av) har upptäckt att det är den absolut svåraste motståndaren.

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Houston. Visst välstånd. Det mesta beror på handel.

Hur fungerar Trumps gränsskatt och vad får den för effekter?

Kärnan i Trumps protektionistiska politik är "the border tax" på 20 procent. Allt som importeras kommer att beskattas. Om ett företag importerar för 100 dollar kommer det att tvingas betala 20 dollar i skatt. Exporten blir däremot skattefri. Gränsskatten kommer att ers...

Hur fungerar Trumps gränsskatt och vad får den för effekter?

Kärnan i Trumps protektionistiska politik är ”the border tax” på 20 procent. Allt som importeras kommer att beskattas. Om ett företag importerar för 100 dollar kommer det att tvingas betala 20 dollar i skatt. Exporten blir däremot skattefri. Gränsskatten kommer att ersätta den vanliga bolagsskatten på 30 procent och dra in mer pengar. Anledningen är att det är lättare för företagen att komma undan den vanliga bolagsskatten än att komma undan gränsskatten.

Richard Parker på Dallas News har skrivit en ytterst intressant artikel om hur gränsskatten drabbar Texas.

Skatten är märklig och ytterst skadlig till sin konstruktion. En bolagsskatt betalar man på vinsten. En vanlig mervärdesskatt betalar man också på vinsten. Men gränsskatten betalar ett företag på sådant de importerar oavsett om de tjänar några pengar på importen eller inte. Den påminner alltså om vår annonsskatt som också är skatt på en utgift, inte skatt på en inkomst.

Intäkterna är tänkta att finansiera alla skattesänkningar och alla utgifter som Trump planerar.

Och det är stora pengar. Gränsskatten beräknas ge en trillion (en miljon miljoner) dollar över en tioårsperiod. Eller ”ge” — som alla skatter ger den inga pengar, utan omfördelar pengar. Från de stora importerande företagen som ligger i stater som Texas, Kalifornien, Florida, New York. De företag som gynnas är de i rostbältet som plötsligt slipper betala bolagsskatt.

Men omfördelningen sker förstås inte från företag till företag utan mellan olika individer. Det är bara ”hushåll” som kan betala, vare sig de är anställda eller aktieägare eller framtida pensionstagare med sitt sparande i värdepappersfonder. Skatten innebär minskad lönsamhet och minskat löneutrymme för importerande företag och högre priser framför allt för låginkomsttagare som köper mer importerade produkter och färre tjänster än höginkomsttagarna. Tanken är att detta inte skall märkas eftersom dollarn kommer att bli starkare, men den tanken är i bästa fall osäker och förmodligen helt enkelt en önskedröm.

Trump gynnar alltså sina väljare i den delar av USA som inte klarar av den globala konkurrensen på bekostnad av de delar av USA som är konkurrenskraftiga.

Den stat som drabbas värst är Texas som har extremt hög import, framför allt av olja. Texas har först på senare år börjat exportera olja och en viktig del av oljeindustrin är raffinering av olja från främst Mexiko. Texas handel fördelar sig rätt lika på Mexiko, Kanada och Kina, det vill säga de länder som Trump är mest angelägen om att starta handelskrig med.

Över tre miljoner (eller 20 procent) av jobben i Texas bygger på handel och en halv miljon texaner är anställda av företag med utländska ägare.

Till detta kommer Trumps vilja att kasta ut alla de mexikaner som vistas illegalt i Texas.Mexikanerna som är i Texas illegalt står för hälften av alla som jobbar i byggbranschen och tjänstesektorn. De beräknas vara 1,7 miljoner och räknar man bort kostnaderna för skola, sjukvård, polis är nettot de producerar kring 150 miljarder dollar. Om de försvann har det samma effekt som att hela Austin bara skulle utplånas.

Med andra ord är det inte så konstigt att en del republikanska politiker blir allt mer bleka om nosen inför tanken på att försöka försvara Trumps politik. Texas är i hög utsträckning ett republikanskt drömsamhälle och producerar enorma mängder välstånd och god levnadsstandard även för låga eller måttliga inkomster. Det finns ingen inkomstskatt och livsstilen är billig.

Plötsligt visar det sig att en republikansk president vill kasta grus i maskineriet som gör detta möjligt.

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Man får hoppas att de nya däcksarbetarna i alla fall hade det trevligt på jobbet…

När Obama skapade jobb med hjälp av tullar kostade varje jobb 900 000 dollar.  Citatet nedan är från en protektionistisk president. Men det kommer inte från Donald Trump. Det är från 2012.  Då hetta presidenten Barack Obama. Han ville skydda den ameri...

Man får hoppas att de nya däcksarbetarna i alla fall hade det trevligt på jobbet…

När Obama skapade jobb med hjälp av tullar kostade varje jobb 900 000 dollar. 

Citatet nedan är från en protektionistisk president. Men det kommer inte från Donald Trump.

Det är från 2012.  Då hetta presidenten Barack Obama. Han ville skydda den amerikanska däcksindustrin från kineserna och saftade på med höga tullar.

”We had a tire case in which they were flooding us with cheap domestic tires — or — or cheap Chinese tires. And we put a stop to it and as a consequence saved jobs throughout America. I have to say that Governor Romney criticized me for being too tough in that tire case; said this wouldn’t be good for American workers and that it would be protectionist.

But I tell you, those workers don’t feel that way. They feel as if they had finally an administration who was going to take this issue seriously.”

Tullarna fungerade. Importen av däck från Kina minskade med 67 procent.

Och det uppstod nya jobb i den amerikanska däcksindustrin. Närmare bestämd 1200 jobb. 1200 amerikaner fick alltså förmånen att jobba med däck. Inte för att någon direkt sagt sig drömma om att göra däck, men ändå. Jobb är trots allt det viktigaste som finns…

Men det finns kroniskt cyniska och empatilösa personer som inte kan låta presidenter och däcksfabriksanställda glädjas.

Gary Clyde Hufbauer och Sean Lowry vid the Peterson Institute till exempel. De fick för sig att räkna ut hur mycket de där jobben hade kostat de amerikanska konsumenterna i form av högre priser för däck.

De 1200 jobben kostade 1,1 miljarder dollar. Varje jobb kostade 900 000 dollar. Det är alltså mellan sju och åtta miljoner svenska kronor per jobb.

Det skall jämföras med att ett jobb som skapas i USA genom federala eller delstatliga bidrag ligger på modesta 250 000 dollar.

Men det är värt att komma ihåg. Inte ens när det gäller så relativt sett lättdefinierade behov och produkter som bildäck fungerar det särskilt bra att skapa jobb genom att skydda sin egen marknad med tullar.

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
-- Se det från den ljusa sidan, Chang. På det är viset slipper vi oroa amerikanerna med vår höga produktivitet.

God morgon hr president, hur går det med handelskriget?

En viktigt del av USA:s näringsliv är utländska direktinvesteringar och USA:s största exportörer är ofta samma som de största importörerna. Trump kommer från en bransch som är nästan helt nationell, och hans chefsideolog Bannon kommer från finansmarkn...

God morgon hr president, hur går det med handelskriget?

En viktigt del av USA:s näringsliv är utländska direktinvesteringar och USA:s största exportörer är ofta samma som de största importörerna. Trump kommer från en bransch som är nästan helt nationell, och hans chefsideolog Bannon kommer från finansmarknaden. Ingen av dem har erfarenhet av modern tillverkningsindustri. Frågan är om de har klart för sig hur stort USA:s internationella beroende är?

Många försöker ställa diagnos på Trumps mentala tillstånd. Utom att det är obehagligt att diagnosticera folk vars åsikter man inte gillar, kvacksalveri att ställa diagnos på människor man inte undersökt så saknar i vilket fall jag kompetens att ställa diagnos på någon alls. Ingen åsikt om just detta alltså.

Däremot vet jag en del om handel, och kan med säkerhet säga att Trumps handelspolitik är skadlig för tillväxt, jobb och konsumenter i hela världen och inte minst i USA.

Hittills har de dramatiska utspelen inte påverkat så mycket. TPP hade inte ens trätt i kraft och även med Hillary Clinton vid rodret hade avtalet av allt att döma stoppats eller lagts på is. Nedfrysning är i praktiken vad som drabbat även TTIP, även om Trump inte förefaller ha sagt något om det.

NAFTA uppsagt, men ännu inte konkreta förändringar.

Det som är på gång av verkligt allvarlig karaktär är emellertid handelskriget med Kina.

I Trumps administration är det en allmän uppfattning att Kina självt ägnar sig åt att manipulera olika faktorer så att landet får en orättvis fördel i konkurrensen på världsmarknaden, vilket inte minst drabbar USA. Det handlar om sådant som dolda subventioner till företag, manipulation av den egna valutan och inte minst låga löner, brist på fackliga rättigheter och låga krav på arbetsförhållanden, miljöpåverkan och liknande.

Ur en synpunkt är det lätt att hålla med. Kina kan erbjuda låga produktionskostnader. Men det är ju hela poängen med Kina. Amerikanska företag kan erbjuda amerikanska konsumenter amerikanska produkter till rimliga priser just därför att de helt eller delvis är producerade i Kina (jag har aldrig hört någon säga om sin Iphone att det är en ”kinesisk telefon”…) . Om Kina dessutom pressar ner sin valuta och subventionerar sina exportföretag är det en vinst för amerikanska konsumenter. Däremot är det en förlust för kinesiska konsumenter och skattebetalare — men det är knappast Trumps problem.

En tull på kinesiska produkter drabbar alltså amerikanske konsumenter. Allt från mobiltelefoner till sportkläder tillverkar i Kina och kommer helt enkelt bli dyrare. Om det gör att amerikansktillverkade produkter ersätter de importerade återstår att se. De kommer i alla händelser att vara lika dyra som de kinesiska. Konsumenterna förlorar oavsett om de köper dyra kinesiska produkter eller motsvarande amerikansktillverkade produkter. Man kan med säkerhet säga att en ökad efterfrågan på amerikanska industriprodukter inte kommer att ge någon större effekt på jobben. Modern industri kan öka sin tillverkning nästan utan att anställa en enda person.

Vad som förmodligen också underskattas av Trumps administration är hur integrerade olika nationella marknader är idag. Multinationella företag är verkligen multinationella. De är inte nationella företag med säljorganisationer i andra länder. BMW:s fabrik i Spartanburg, Nordkarolina är BMW:s största fabrik. I världen. BMW:s största fabrik i världen. Inte bara i USA. Där tillverkar 450 000 SUV:ar varav 70 procent exporteras. Med underleverantörer sysselsätter BMW 70 000 personer. Som andra utländska bilfabriker har de kunnat etablera sig samtidigt som USA:s egen bilindustri kollapsat eftersom de sluppit bilarbetarfackets extrema avtal som sugit både utvecklingskraft och lönsamhet ur de traditionella amerikanska biltillverkarna. Vad tror Trump kommer att hända med den fabriken om komponenter från Tyskland blir dyrare och USA för en politik som kommer göra det svårare för BMW att importera och exportera? Tror Trump han kan hota ett tyskt företag att expandera i USA? Även Mercedes gör sina SUV:ar i USA.

Ett annat tydligt exempel på hur globaliserade moderna företag är handlar om kombinationen av export och import:

  • USA:s en (1) procent största exportörer har sammanlagt 14 miljoner anställda (i princip all tillverkningsindustri). Av dessa företag är 90 procent importörer och 36 procent är USA största importörer.
  • Omvänt har en (1) procent av USA:s största importörer 13 miljoner anställda. Av dessa företag är 96 procent också exportörer och 53 procent tillhör procenten av USA:s största exportörer.
  • Denna enda procent av exportörer står för 60 procent av den totala exporten. Procenten av importörerna står för 66 procent av den totala importen.

I praktiken är det svårt eller omöjligt att göra något radikalt åt USA:s handelsunderskott (att handelsunderskott skulle vara ett problem är en missuppfattning — men det är en annan historia) genom att minska importen med höga tullar utan att också skada exporten. Om exempelvis stål görs dyrare genom tullar kommer amerikanska bilar att bli dyrare på exportmarknaden och därigenom sälja sämre. Skall man vara lite cynisk är den kundgrupp som vill ha amerikanska bilar till varje pris samma kundgrupp som köper brylcreme —  och de vill inte ha nya amerikanska bilar.

Trump och kretsen kring honom har förmodligen ännu inte blivit uppmärksamma på ovanstående fakta. Det kräver garanterat en viss kamikazeböjelse att som tjänsteman presentera dessa siffror. Men förr eller senare kommer de att ställas inför fakta. De kan strunta i fakta. Men problemet är att kineserna, som främst står i skottgluggen, är fullt beredda på att slå tillbaka. Om de ens behöver slå tillbaka. En stor del av amerikanska produkter är konkurrenskraftiga på världsmarknaden för att de bygger på import från Kina. För kinesernas del får USA gärna skjuta sig i foten.

Problemet är att Trump är en man som nog kan tänkas skjuta, om inte sig själv, så i vilket fall USA:s konsumenter, i foten för att visa handlingskraft tillfredsställa sina väljare. Han kommer förmodligen också att kunna lura en betydande del av amerikanerna att högre priser och högre arbetslöshet som hans politik orsakar beror på frihandeln och därigenom motivera ännu mer felaktig politik.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
John Kerry talar om TPP och relationerna mellan länderna kring Stilla Havet. Just nu är det grus i maskineriet, men Kerry och Obama lade en bra grund att bygga vidare på.

Kan ett frihandelsavtal mellan Japan och USA bli TPP bit för bit?

Trump framställs normalt sett som protektionist. Det är han tvivelsutan i sina rent konkreta förslag. Men ideologiskt sett förefaller han inte vara en klassisk protektionist med merkantilistiska förtecken. Även om han talar om underskott i handelsbalansen mot M...

Kan ett frihandelsavtal mellan Japan och USA bli TPP bit för bit?

Trump framställs normalt sett som protektionist.

Det är han tvivelsutan i sina rent konkreta förslag. Men ideologiskt sett förefaller han inte vara en klassisk protektionist med merkantilistiska förtecken. Även om han talar om underskott i handelsbalansen mot Mexiko och Kina som ett bekymmer ser han snarast ett annat problem. Nämligen att de nu existerande handelsavtalen är till nackdel för USA. De är helt enkelt usla avtal som bör ersättas med bättre avtal. Trump återkommer ständigt till att det skall förhandlas fram nya avtal — budskapet är inte att USA skall bli mer självförsörjande och att handeln skall minska.

Om det är en rimlig idé eller inte kan diskuteras. De flesta skulle nog säga att det är en lätt absurd tanke att USA i decennier skulle haft inkompetenta förhandlare eller ägnat sig åt någon form av medvetet självskadebeteende på handelsområdet. Trump anklagar också Kina för att manipulera sin valutakurs för att stimulera exporten till USA. Det är svårt att visa, och framför allt är det en lite magstark anklagelse när USA bakom sig har ett decennium med extremt låga räntor.

Kort sagt håller Trumps argument mot frihandel inte för ens den mest basala rimlighetstest.

Det ger en öppning för att hantera det faktum att TPP nog verkligen har dragit sin sista suck. Avtalet är klart och underskrivet, men Trump har med extremt tydlighet deklarerat att det inte kommer att godkännas av kongressen. Frågan är också om Trump för tillfället skulle kunna få igenom TPP-avtalet ens om han ville.

Men vad skulle kunna ersätta TPP-avtalet? Vad skulle kunna ge en liknande effekt utan att vara TPP-avtalet och utan att amerikanska industriarbetare skulle känna sig hotade?

Svaret är ett frihandelsavtal med Japan. Åtminstone om man får tro Michael Auslin i Foreign Affairs.

Att ett sådant inte existerar är märkligt, men inte märkligare än till exempel att USA och EU inte har något frihandelsavtal. Förklaringen är att ambitionen under många år har varit att skapa globala handelsavtal inom ramen för WTO som har all infrastruktur och expertis på plats.  Det vore odiskutabelt det bästa. Men även om ryktet att WTO ingenting åstadkommer är fel — inom WTO sker det hela tiden framsteg på olika delområden och i viktiga detaljer — har det tyvärr varit extremt trögt att komma vidare när det gäller kärnuppgiften, att skapa en global handelsordning.

Det är förklaringen till varför man tagit initiativen till CETA, TPP och TTIP.

Är då inte ett avtal mellan bara Japan och USA ett steg tillbaka? Från WTO och en global ambition, till TPP som är en regional och till sist två enskilda länder.

Jo. I princip är det förstås en reträtt.

Men USA och Japan är inte så ”bara”. Det är världens största och tredje största ekonomier.

Varuhandeln mellan USA och Japan är värd 283 miljarder US-dollar. Det är en siffra som förvisso har stagnerat, men tjänstehandeln är på stadig uppgång. Kalifornien ligger på topp med en export på 100 miljarder vilket antyder att en stor del av den amerikanska exporten är högteknologi. Det stämmer, men även jordbruksprodukter är en stor sektor. Bara kött, fläsk, soyabönor och mejeriprodukter ger kring 2 miljarder dollar, och detta trots att tullarna i dag ligger på mellan 21 och 38,5 procent! Japanerna har också konstigt nog tullar på sådana varor som inte kommer från viktiga industrier i Japan, exempelvis exklusiva ostar och vin (Japanerna är duktiga på att göra vin och vinintresset växer, likaså finns det utmärkt japansk ost, men det är ingen jätteindustri direkt…).

Japanerna investerar stort i USA. Totalt äger Japanerna investeringar för 373 miljarder i USA, 1,6 miljoner bilarbetare jobbar för japanska bilföretag. Antalet japanska underleverantörer inom high tech är oräkneligt.

Med andra ord är potentialen i ett frihandelsavtal stor.

Grunddragen finns redan i TPP-avtalet. Trumps inställning att han vill omförhandla snarare än skrota handelsavtal lämnar en öppning för att gå vidare med den delen av TPP. Trump har också talat om att handelsavtal måste bli mer transparenta. Ett problem med TPP är att det är extremt omfattande. Ett skäl är detaljerade kapitel som har med miljö- och arbetsrätt att göra. Men eftersom Japan redan har höga standarder på de områdena kan de kapitlen skäras ner eller slopas. Men kommer närmare de klassiska frihandelsavtalen som huvudsakligen hanterar tullar och kvoter. Amerikanska fack och industriarbetare lär inte heller vara rädda för att Japan slår ut amerikanska jobb med låglönekonkurrens.

Det finna andra faktorer som talar för ett frihandelsavtal mellan USA och Japan.

Japan och USA har de senaste åren stärkt sitt samarbete när det gäller säkerhetspolitik, robotförsvar och IT-säkerhet. Ett närmande på det ekonomiska området är en naturlig fortsättning.

Shinzo Abe’s ekonomiska politik har delvis byggt på att TPP blir verklighet och han har satsat mycket prestige på TPP. Ett frihandelsavtal räddar ansiktet för hans del.

Den nye ambassadören lär bli Tennesseeaffärsmannen William Hagerty som har bott i Japan en del av sitt liv, vilket antyder att Trump är inriktad på samarbete snarare än konflikt.

Ett frihandelsavtal mellan Japan och USA fyller högt ställda krav på att spela roll, visa att Trump levererar och kan dessutom vara en bas för andra länder att ansluta sig till. TPP bit för bit, men hela tiden med förklaringen att det är ett nytt avtal. Om det är bättre än TPP eller inte kommer knappast några vanliga väljare — eller ens experter — kunna avgöra med någon större säkerhet.

 

 

 

 

 

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenfebruari 2, 2017
Tack! Det är inte alldeles lätt att reda ut varför Trump är emot TPP, mer än att han är emot frihandel totalt sett. Kina är ju inte med, och förutom Vietnam är alla TPP-länder relativt utvecklade med demokrati, hyggligt välstånd, ganska höga kostnadslägen o s v. TPP-avtalet ställde dessutom en hel del krav när det gäller miljö, arbetsrätt mm. Nu kommer Kina hålla i taktpinnen och de bryr sig betydligt mindre om sådant.
Andreas Quistbergjanuari 25, 2017
Hej, mycket intressant och läsvärd blogg som jag idag bildligt talat snubblade över i sökandet efter information om TPP. Det ska bli intressant att följa din blogg. Vad verkar vara det mest konkreta i Trumps aversion mot TPP, som du ser det?
Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George
Visa flera poster