WTO

WTO, World Trade Organisation, handelsorganisation med 160 medlemsländer. Försöker skapa globala avtal och har en rad viktiga funktioner handelsområdet.

WTO:s ministermöte ingen succé — men visst hopp vid horisonten

WTO:s handelsministermöte som avslutades i går i Buenos Aires blev ingen större succé. Inga avtal slöts, man kom inte ens överens om att ta bort subventionerna för illegalt fiske och alla var sura. EU och USA tillsammans med Japan samlades i kritik mot st...

WTO:s ministermöte ingen succé — men visst hopp vid horisonten

WTO:s handelsministermöte som avslutades i går i Buenos Aires blev ingen större succé.

Inga avtal slöts, man kom inte ens överens om att ta bort subventionerna för illegalt fiske och alla var sura. EU och USA tillsammans med Japan samlades i kritik mot statliga subventioner och överkapacitet, där måltavlan — Kina — förstås inte nämndes.

Men rapporteringen från mötet är mer negativ än vad som är motiverat. Förutsättningarna var dåliga med USA:s närmast destruktiva hållning till organisationen. Ändå kollapsade inte förhandlingarna.  Viktiga frågor som fiskesubventioner och regler för e-handel sköts på framtiden medan en rad mindre frågor faktiskt kom i hamn.

Både bra och dåligt är att arbetet med vissa frågor, till exempel e-handel, drivs vidare i mindre grupper av länder.

Bra, för att frågorna går framåt. Som exempel kan nämnas att redan 1992 bestämde sig 29 länder att sänka tullarna på IT-produkter. Den gruppen har sedan växt till 82 länder som står för 97 procent av handeln inom IT-sektorn.

Samtidigt är det inte bra att världens handelssystem blir allt mer fragmentiserat till och med inom ramen för WTO som är tänkt att skapa det exakt motsatta förhållandet; enhetliga regelsystem som omfattar hela världen.

Här är sammanfattningar från:

WTO.

Bloomberg.

Reuters.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George
Robert Lighthizer.

Ljus från Lighthizer över USA:s kritik mot WTO

WTO har just nu tre problem. USA är för närvarande starkt kritiskt till organisationen, kritiken har fog för sig även om den må vara överdriven och de två andra ekonomiska stormakterna, EU och Kina, inte har några starka incitament att samsas. Det har ...

Ljus från Lighthizer över USA:s kritik mot WTO

WTO har just nu tre problem. USA är för närvarande starkt kritiskt till organisationen, kritiken har fog för sig även om den må vara överdriven och de två andra ekonomiska stormakterna, EU och Kina, inte har några starka incitament att samsas.

Det har rått en viss osäkerhet kring vad USA:s kritik mot WTO egentligen handlat om. I går, måndagen den 11 december, höll Trumps handelsrepresentant Robert Lighthizer ett tal vid WTO:s handelsministermöte. Det var delvis klargörande. Budskapet var kritik mot att organisationen inte levererar nya överenskommelser på handelsområdet och istället blivit ett forum för processer genom sitt system för skiljedom.

Vidare påstår USA att en del länder lyckas hålla fast vid sin status som utvecklingsländer och därmed kunna fördröja implementeringen av vissa avtalsvillkor.  Det är ganska vanligt att mer utvecklade länder öppnar upp sin handel snabbare än utvecklingsländer, som antas ha viss glädje av protektionism och därför får behålla tullskydd under en längre omställningsperiod.

Det första punkten av kritik har definitivt fog för sig i den mening att det inte skett några vidare resultat när det gäller avtal för mer frihandel på många år. Det är å andra sidan inte WTO:s fel. Att inte förhandlingarna går framåt beror på de enskilda länderna — WTO bestämmer inte över världens regeringar.

Men den andra punkten är mer tvivelaktig. Systemet med skiljedom för att hantera brott mot WTO:s avtal är en av WTO:s viktigaste funktioner. Inte minst har USA använt möjligheten mot andra länder och i de flesta fall vunnit. Att Trump är misstänksam mot skiljedomssystemet är dock i linje med hans allmänna misstänksamhet mot regler och rättsstat. Det är detta som skiljer honom från tidigare republikanska presidenter. Dessa har också ofta varit mer eller mindre protektionistiska men de har varit genuint konservativa. En central del av deras politik har varit att skapa stabila institutioner och respekt för regelverk. Maktdelning och rättsstat är kärnan inte bara i den republikanska konservatismen utan även i den amerikanska självbilden.

Sammantaget innebär detta att USA som tidigare varit ensam som ekonomisk stormakt och drivit på processen mot avtal och fungerande internationell rättsordning  på handelsområdet nu är en av tre stora ekonomiska block. Kina och EU är de två andra. Daniel Gros, chef för tankesmedjan Centre for European Policy Studies i Bryssel menar i DN att USA:s förlorade dominans är ytterligare ett problem:

”Saker och ting blir mer komplicerade när den globala ekonomin domineras av ett litet antal ekonomier av liknande storlek. Det är detta scenario som Nobelpristagaren och ekonomen Paul Krugman 1989 beskriver i en artikel om bilateralism, där han konstaterade att en värld som består av tre stora handelsblock utgör den sämsta konstellationen för handel, eftersom växande handelsbarriärer då bara kan undvikas om alla tre tydligt väljer att samarbeta med varandra.

Tyvärr är detta precis den situation som den globala ekonomin i dag befinner sig i. Det finns tre dominerande ekonomier eller handelsblock – Kina, EU och USA – med mycket likartade handelsvolymer (export plus import) på omkring 4 000 miljarder dollar vardera. Tillsammans står dessa G3-ekonomier för 40 procent av världens handel och 45 procent av dess BNP.

Med den ekonomiska makten fördelad på detta sätt är ett uttalat samarbete mellan alla tre aktörerna av avgörande betydelse. Ändå finns det starka skäl till att de skulle vara ovilliga att ingå ett sådant.

(—)

Det är inte troligt att Trump sätter i gång ett rent handelskrig, eftersom varje amerikansk tullavgift skulle skada intressena hos landets största företag, som har investerat enorma summor i tillverkningsanläggningar utomlands. Men det är inte heller troligt att något enskilt företag skulle vara villigt att offra en stor del av sitt politiska kapital för att försvara det regelbaserade systemet, eftersom det skulle drabbas av förlusterna samtidigt som dess konkurrenter skulle dela på vinsterna. Samma sak gäller handelsblocken inom G3: Om EU använder politiskt kapital till att hindra USA från att underminera WTO-mekanismerna, blir det Kina (och den övriga världen) som skördar större delen av frukterna.

Den dynamiken hjälper i viss mån till att förklara varför Kinas ledare, trots att de har uttalat sitt stöd för det multilaterala regelbaserade handelssystemet, inte har vidtagit konkreta åtgärder för att förstärka det. Deras tystlåtenhet förstärks troligen av antagandet att deras land redan under nuvarande generation kommer att nå en dominerande ställning inom den globala ekonomin. Vid det laget kanske de inte längre vill vara bundna av andras regler.”

Även om det inte är självklart att Daniel Gros resonemang stämmer (det finns knappast någon empiri till stöd även om det låter rimligt) så är det uppenbart att det i dagens läge, med Donald Trump som avgörande och oberäknelig aktör, knappast finns incitament för någon att ta initiativ till nya förhandlingar. Risken att drabbas av ett förnedrande avvisande är överhängande.

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

WTO:s handelsministermöte i skuggan av Trump

WTO:s handelsministermöte öppnas den 10 december och avslutas den 13 i Buenos Aires. I viss mån är det en organisation som står inför stora utmaningar. USA som en gång var arkitekten bakom handelsorganisationen är nu på krigsstigen. Donald Trump menar at...

WTO:s handelsministermöte i skuggan av Trump

WTO:s handelsministermöte öppnas den 10 december och avslutas den 13 i Buenos Aires.

I viss mån är det en organisation som står inför stora utmaningar. USA som en gång var arkitekten bakom handelsorganisationen är nu på krigsstigen. Donald Trump menar att WTO är tandlös och vill bekämpa framför allt Kina med egna medel snarare än att vänta på de långdragna tvistelösningar som sker i WTO:s regi.

Finacial Times skriver (bakom vägg):

”“Simply put, we have not been treated fairly by the World Trade Organization,” Mr Trump told fellow Pacific Rim leaders in Vietnam last month, pointing to countries like China that for too long had been gaming the WTO system. “We can no longer tolerate these chronic trade abuses, and we will not tolerate them.”

The result is that as trade ministers from the WTO’s 164 members gather in Buenos Aires on Sunday for their biennial conclave, they are confronting what many see as an accelerating existential crisis for both the two decades-old body and for the postwar trading system. And the US, the one-time guarantor of that architecture, is now leading the assault.

Mr Trump’s charges against the WTO hinge on his belief that the creation of the institution in the 1990s helped cause the economic heartache that hit many American communities as they lost jobs to new competitors in China and elsewhere.

Administration officials argue the WTO has failed in its mandate to negotiate new rules for the global economy and locked the US into mismatched tariffs. Its current procedures were never designed to cope with the brand of state capitalism that China has ridden to success for three decades, they say.

Advocates of the WTO may proclaim its dispute settlement process as a barrier to trade wars, but US officials argue the disputes take too long and end up in the hands of an appellate body that they accuse of encroaching on the sovereignty of WTO members.”

Trump har helt enkelt för sig att WTO är en organisation som motarbetar USA, trots att landet hade ett avgörande inflytande på organisationens utformning. Han tror också att USA förlorar huvuddelen av de tvistemål som avgörs av WTO och låter därför sin administration blockera utnämningen av nya skiljemän vilket nu håller på att förlama systemet. Amerikanerna vill vänta med att utse nya skiljemän till de som avgår verkligen avslutar sin verksamhet. Problemet är att en skiljeman kan lämna sin post, men fortsätta vara aktiv i de mål han haft när han avgår vilka kan ta lång tid att avsluta. Man gör färdigt det man påbörjat trots att man sagt upp sig — en inte helt orimlig ordning och att ta det som skäl att inte påbörja en rekryteringsprocess kan inte tolkas som annat än ett sätt att sabotera. USA är dessutom inte en förlorare i WTO:s tvistelösningsystem. Sanningen är att USA vinner fler mål än något annat land och att WTO:s skiljedomssystem har varit ett effektivt verktyg för just USA.

Det finns verkligen skäl för EU och övriga länder att kraftfullt stå bakom WTO och den nuvarande ordningen. Trump är inte evig och man kan svårligen tänka sig att hans efterträdare har lika felaktiga uppfattningar i sak och stödjer sig så föråldrade ekonomiska teorier. Amerikanska politiker har alltid haft en mer eller mindre protektionistisk ryggmärg, men Trump är unik i sin förgrovade världsbild.

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Skepsisen mot handel existerar — men den är ogrundad

De flesta problem som tillskrivs frihandeln har inte med handel att göra. Skepsisen mot handel må vara ett faktum, men anledningen till skepsisen är ofta en rad missförstånd. Svenska Dagbladet skriver om WTO:s seminarium i Genève där statsminister Stefan...

Skepsisen mot handel existerar — men den är ogrundad

De flesta problem som tillskrivs frihandeln har inte med handel att göra. Skepsisen mot handel må vara ett faktum, men anledningen till skepsisen är ofta en rad missförstånd.

Svenska Dagbladet skriver om WTO:s seminarium i Genève där statsminister Stefan Löfven deltog. 

”Svenska regeringens Global Deal stod i centrum när hundratals handelsdiplomater på onsdagen möttes på Världshandelsorganisationen i Genève. Syftet var att tala om vikten av att handelsvinster fördelas bättre – inte minst mot bakgrund av kritik från globaliseringsmotståndare.

– Handel är främsta motorn för att skapa välstånd i världen. Det har ökat levnadsstandarden runtom i världen, och miljontals människor har lyfts ur fattigdom. Men när ojämlikheter ökar, och ett fåtal får allt välstånd på bekostnad av andra kan ekonomier destabiliseras på sikt, sa Stefan Löfven

– Att minska ojämlikheten är vår tids stora utmaning. Vi måste hantera den skepsis som finns omkring vinsterna från frihandel och globalisering.”

Citatet av Löfven är typiskt för den kritik mot frihandel som i dag är standard på menyn när globalisering och frihandelsfrågor debatteras.

Det förtjänar några kommentarer.

  1. Det är förstås glädjande att Sveriges statsminister liksom de allra flesta ledare i världen står bakom frihandel i generella termer.
  2. Att något uppfattas som ett problem betyder inte att det är ett problem. Visst finns det ”skepsis” mot frihandel. Det är ett faktum. Men det betyder inte att ”skepsisen” är sakligt motiverad. De allra flesta problem som tillskrivs frihandeln har inte med frihandeln att göra. Det är antingen ärliga missförstånd eller medvetet skapade missuppfattningar.
  3.  Ojämlikheten i världen ökar inte när det gäller tillgång till resurser. Tvärt om får de allra fattigaste allt bättre. Den absoluta fattigdomen minskar radikalt. Ojämlikheten är i huvudsak ett fenomen som syns när man mäter förmögenhet som marknadsvärde på finansiella tillgångar på vissa sätt. Oavsett vad man tycker om detta har det inte så mycket med frihandel att göra.
  4. Frihandel är inte samma sak som globalisering. Det finns en rad andra faktorer som tillsammans med frihandeln utgör det vi kallar globalisering. Migration och att människor från olika länder reser och lär av varandra vilket utjämnar skillnaden mellan olika kulturer beror inte främst på handeln. Att sociala media skapar allt mer internationaliserade nätverk bland medelklassen är också en annan sak än handel. Handel är ett nödvändigt villkor för många av dessa processer, men inte ett tillräckligt. Indierna kommer inte att fira midsommar med sill och nubbe vare sig man kan importera produkterna eller inte.
  5. En rad av de processer som förknippas med handel har inte heller i huvudsak med frihandeln att göra. Att jobb försvinner beror på förändringar av ekonomin som digitalisering och robotisering eller att företag helt enkelt konkurreras ut av andra företag. Det uppstår nya och fler jobb — en process som frihandeln oftast bidrar till.
  6. Ett fritt flöde av kapital mellan länder är förstås en förutsättning för frihandel och globala investeringar. Men att olika länder har olika regler för sina finansiella sektorer eller olika nivåer på bolagsskatten är inte en förutsättning för, eller ett resultat av, frihandel.
  7. Frihandel kräver varken avregleringar eller regleringar i enskilda länder — förutom av tullar och kvoter förstås. Regelverket bestämmer politikerna i varje land. Det enda viktiga för frihandeln är att de nationella reglerna inte är utformade så de kan användas för att diskriminera produkter och företag från andra länder.
  8. Det är olämpligt att försöka reglera sådant som arbetsrätt, miljö, skatter, socialpolitik och liknande i handelsavtal. Vill länder att den typen av frågor skall regleras gemensamt görs det bäst i separata avtal som kan tas fram av experter på de olika områdena.

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
-- Fint vi har det. Med lite frihandel skulle det vara perfekt.

För Afrika är handelsavtal en fråga om liv eller död

Continental Free Trade Area (CFTA) är namnet på det frihandelsavtal som de afrikanska staterna arbetar på sedan ett knappt år.   Och det är bråttom.  Man kan räkna med att när TTIP, TPP, CETA och att antal avtal mellan enskilda länder och EU blir verk...

För Afrika är handelsavtal en fråga om liv eller död

Continental Free Trade Area (CFTA) är namnet på det frihandelsavtal som de afrikanska staterna arbetar på sedan ett knappt år.  

Och det är bråttom.  Man kan räkna med att när TTIP, TPP, CETA och att antal avtal mellan enskilda länder och EU blir verklighet kommer det påverka Afrikas konkurrenskraft på världsmarknaden. Det måste kompenseras med lägre tullar andra typer av förbättrade villkor för handel inom Afrika.

Carlos Lopes som är generalsekreterare för United Nations Economic Commission for Afrika (UNECA) skriver i AllAfrica att kontinenten knappast har råd att behålla dagens handelshinder mellan de afrikanska länderna.  De afrikanska ländernas handel mellan sig står för bara 16 procent av BNP, vilket kan jämföras med 70 procent för EU och 50 procent för Asien.

Den låga siffran är ett problem eftersom den reflekterar att den internationella handeln för de flesta afrikanska länder är liten. Stora handelsvolymer betyder ökat välstånd och stora handelsvolymer uppnår man genom att handla med sina grannar. I EU är ett lands största handelspartners som regel de närmaste grannarna. Även med globala värdekedjor tenderar länder som ligger nära varandra och har likartade kulturer och näringslivsstruktur att handla med varandra. Afrikanerna talar ofta om att de vill ha tillgång till EU:s marknad. Det är en helt riktig ambition och att EU öppnar upp för handel är viktigt för både oss i EU och länderna i resten av världen.

Den låga handeln inom Afrika är inte förvånande. I många fall har afrikanska länder legat i krig med varandra, men framför allt är tullarna höga. Tullarna ligger på nästan 8 procent i snitt mellan afrikanska länder, jämfört med tullarna mot övriga världen som ligger på 2,5 procent. Skillnaden är alltså kring 200 procent. Och 8 procent i snitt är högt, särskilt med tanke på att en genomsnittlig siffra inte ger hela bilden: många tullsatser ligger betydligt högre. Man kan också jämföra med EU och USA som vill ha bort tullar på 3,5 procent. Också på grund av att vissa tullsatser är betydligt högre än snittet.

Dessutom är själva tullnivåerna bara ett delproblem. Tullprocedurer mellan fullt utvecklade industriländer (t ex EU/USA) kan vara dyr, krånglig och tidsödande. Mellan afrikanska länder motsvarande process ofta rent mardrömslik och göder korruption på alla nivåer.

Och bakom alltsammans ligger förstås det faktum att WTO-processen har stannat upp totalt:

”Let us be realistic: it has become clear that the global trade reforms through the WTO’s Doha Round are not forthcoming. This is why Africa needs to make its own move and it needs to do it now. So the question is: are we moving fast enough?”

En bra fråga; går det fort nog?

Varje månad som frihandeln i Afrika och resten av världen fördröjs betyder att den globala välståndsökningen går långsammare än nödvändigt. I vår del av världen kanske det spelar mindre roll och många koketterar med att ifrågasätta tillväxt. Men för Afrika handlar det bokstavligt talat om liv och död att snabbt öka det ekonomiska välståndet.

Det blir allt mer uppenbart att WTO:s framtida uppgift ligger i ett försöka sammanföra ett antal stora regionala handelsavtal till ett globalt avtal. Det blir en lång och komplicerad process, men på ena eller andra sättet måste man komma vidare med arbetet på ett globalt frihandelsavtal.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
WTO-ländernas flaggor. De är i alla fall inte på halv stång.

Lyckad avslutning på WTO:s ministerkonferens i Nairobi — men som vanligt smolk i bägaren

Besvikelse över utebliven Doharunda. Men den lever i alla fall och andra viktiga avtal när det gäller mat och IT kom på plats. Att WTO:s ministerkonferens i Nairobi inte blev ett fiasko får betecknas som succé.

Lyckad avslutning på WTO:s ministerkonferens i Nairobi — men som vanligt smolk i bägaren

Besvikelse över utebliven Doharunda. Men den lever i alla fall och andra viktiga avtal när det gäller mat  och IT kom på plats. Att WTO:s ministerkonferens i Nairobi inte blev ett fiasko får betecknas som succé.

WTO:s ministermöte i Nairobi avslutades i helgen. Till skillnad från andra internationella konferenser kan WTO inte komma fram till dokument som i huvudsak består av varmluft som alla kan ställa sig bakom och förklaras vara succéer.

WTO:s förhandlingar rör ytterst konkreta saker som tullar, kvoter, subventioner som oundvikligen påverkar viktiga särintressen de olika medlemsländerna. Vidare sitter förhandlarna fast i ”särintressefällan”. Borttagna handelshinder drabbar nästan alltid omedelbart en begränsad, identifierbar grupp (ex fiskare, stålverksägare, grisuppfödare) medan de samhällsekonomiska vinsterna tillfaller alla medborgare och kommer på lång sikt. Så även från lyckade förhandlingar reser förhandlarna hem med vetskapen att kommer att möta missnöjda företrädare för olika särintressen.

Med andra ord är avslutningarna på WTO-konferenser sällan några klang- och jubelfester där Sting och Bono dyker upp för att synas i vimlet. Ändå betyder de framsteg som görs inom WTO mer för välstånd och utveckling än de som sker i de flesta andra sammanhang. WTO handlar om hur människor tillsammans skapar välstånd, snarare än en dragkamp om hur det fördelas.

Men ett avtal blev det likafullt. Begränsat, men desto mer glädjande då det inte alls var självklart. Ministerkonferensen hade kunna sluta i totalhaveri och då hade WTO:s funktion som förhandlingsorganisation kunnat avvecklas.

Ett par viktiga framsteg nåddes:

Exportstödet på  jordbruksprodukter som ost, griskött, avokados, kaffe och mangos avskaffas i olika steg (för olika länder) fram till 2020. Det är i sammanhanget snabba ryck. Transportstöd, och en form av exportstöd, avvecklas stegvis till 2030.

Man skall komma ihåg att inget av dessa stöd är någon form av bistånd. Länderna betalar själva för att deras exporterade produkter skall bli billigare för konsumenter utomlands. Människor i fattiga länder betalar alltså ibland för att människor i rika länder skall få lite billigare mat. Det säger sig självt att detta inte har några positiva ekonomiska effekter. Det låter som vansinne för att det är vansinne.  Hela förklaringen är att jordbrukssektorn har haft tusentals år på sig att etablera en särställning gentemot makthavarna, vare sig det är enväldiga kungar eller folkvalda parlament.

Det är alltså inte något litet framsteg att ha kommit överens om att ta bort exportsubventioner. Kvar är en överenskommelse om reglerna för lagring av jordbruksprodukter för beredskapsskäl. Många utvecklingsländer vill kunna göra detta, vilket medför en möjlighet att dölja statliga subventioner.

Redan den 16 december antogs ett avtal som rör elektronik och IT. Det faktum att det gick att göra redan i konferensens inledning säger en del om den skruvade logiken i handelssammanhang. 10 000 år gammal industri med produkter som i princip alla kan framställa är svår att avreglera. Nyetablerad framtidsindustri där ett fåtal har stora försprång är lätt att avreglera.

Någon fortsättning på Doharundan, försöket att skapa ett heltäckande globalt frihandelsavtal blev det inte. Den här gången. Men tack vare de andra framstegen finns det hopp om en fortsättning.

Dock var många besvikna över att förhandlingarna inte togs upp denna gång.

Liberia och Afghanistan valdes in som nya medlemmar i WTO.

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Vin och vatten inför WTO:s ministerkonferens

Kanske inte så mycket förtvivlan, men inte heller så mycket hopp kan ses bland delegaterna till WTO:s ministerkonferens som börjar i eftermiddag i Nairobi. Doharundan kan dö efter 14 års förhandlande. Men något annat kommer i så fall att uppstå. Dessutom ...

Vin och vatten inför WTO:s ministerkonferens

Kanske inte så mycket förtvivlan, men inte heller så mycket hopp kan ses bland delegaterna till WTO:s ministerkonferens som börjar i eftermiddag i Nairobi. Doharundan kan dö efter 14 års förhandlande. Men något annat kommer i så fall att uppstå. Dessutom kan WTO visa på andra framgångar och har fler funktioner än bara Doha-förhandlingarna.

På eftermiddagen i dag börjar WTO:s tionde ministerkonferens i Nairobi, Kenya.

Program här.

En mycket bra sammanfattning av vad WTO och konferensen handlar om finns i the ”Briefing Notes”, korta sammanfattningar av läget på WTO:s olika områden.

Mötet lär börja utan allt för mycket sprudlande entusiasm och optimism.

Doha-rundan om ett globalt frihandelsavtal påbörjades 2001 och är ännu inte färdigförhandlad. Många länder tycker att den bör avslutas och en helt ny förhandling inledas med ett rent bord. Det finns också en bakgrund av nationella och regionala handelsavtal. CETA, TPP, TTIP är färdigförhandlade eller på gång och har det gemensamt att EU och/eller USA är centrala aktörer. Ur en synvinkel förefaller de demokratiska i-länderna gå före, därtill med ett starkt inslag av anglo-saxisk kulturell gemenskap och kring 70 procent av världens samlade BNP. Kina, Ryssland, Indien, Brasilien — länder som gör anspråk på att vara någon form av stormakter ekonomiskt, militärt och befolkningsmässigt — står utanför.

Dessa länder har alltså ett betydande intresse av att komma framåt i förhandlingarna för att lyfta WTO:s roll.

Men även om Doharundan för att skapa ett globalt avtal förmodligen håller på att misslyckas (eller i vilket fall är den inte på väg att lyckas) saknas inte viktiga framsteg de senaste åren.

Ett handelsavtal om förenklade handelsprocedurer slöts vid förra ministermötet på Bali 2013. Det ska minska krånglig tulladministration och byråkrati så att handeln blir smidigare. Men avtalet har bara ratificerats av 57  av den 108 länder som krävs för att det ska träda i kraft.

Ett annat framsteg är avtalet om informationsteknologi. Mer än 50 WTO-länder slöt det i juli i år. Slopade tullar på 201 informationsteknologiska varor som exempelvis GPS-system, medicinsk utrustning och videofilmer skall stimulera en sektor värd 1,3 biljoner dollar årligen. Det är sju procent av världshandeln av stor vikt för svenska företag. Dock har Kina invändningar vilket riskerar att sänka ett slutavtal som är planerat att ingås denna vecka.

Under veckan väntas också ett avtal om exportkonkurrens. Exportsubventioner och exportkrediter på jordbruksvaror skall begränsas. EU har tidigare varit den stora boven, men idag är det främst Norge, Schweiz och Kanada som subventionerar export av exempelvis mjölkprodukter och fläskkött. Risken är att Indien fäller avtalet om det kopplas till kontroversen kring livsmedelssäkerhet. Indien vill ge stora subventioner för att lagra livsmedel, och det finns en oro för att det kommer vara en omväg för att subventionera.

Frihandelsbloggen återkommer under veckan med fler nyheter och analyser.

Här är ett youtubeklipp från Vieuws om EU och ministerkonferensen.

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Apec. Alla var där.

APEC deklarerar starkt stöd för WTO inför toppmötet i Nairobi

Apec uttalar stöd för WTO.

APEC deklarerar starkt stöd för WTO inför toppmötet i Nairobi

Asia Pacific Economi Cooperation (APEC) höll sitt toppmöte den 16-19 november i Manila på Filippinerna. Alla var där, inklusive Barack Obama och Kinas president Xi Jinping.

APEC stöder ekonomiskt samarbete och frihandel, men är inget frihandelsområde eller har några handelsavtal inom ramen för APEC. Bland APEC:s 21 medlemsstater återfinns samtliga TPP-medlemmar, men också Kina och Ryssland. En ganska maffig uppställning med andra ord.

Det viktigaste uttalandet var en deklaration med enat stöd för WTO inför organisationens ministermöte den 15-18 december i Nairobi.

Det globala handelssamarbetet inom ramen för WTO har inte direkt gått framåt med stormsteg. Den så kallade Doharundan har pågått i snart 15 år och tonfallet varierar mellan uppgivet och irriterat. Anledningen är att det blir svårare att jämka alla nationella särintressen ju fler stater som är inblandade

Ett tydligt stöd för WTO och Doharundan är därför viktigt. Multilaterala avtal i all ära, men att kunna ena hela världen kring ett handelsavtal skulle betyda enormt mycket både ekonomiskt och även när det gäller övrigt samarbete.

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Visa flera poster