Positiva fakta i WTO:s World Trade Report

World trade Organisation (WTO) har kommit med sin World Trade Report 2014 (gratis PDF mm här).

Några av de viktigaste punkterna är att utvecklingsländernas andel av global BNP ökar snabbare än de utvecklade länderna, deras andel av handeln ökar snabbt och de rör sig uppåt i värdekedjan med ett ökande inslag av tjänsteproduktion. Detta gäller även handeln mellan utvecklingsländer. Den tidigare ordningen att rika länder köpte råvaror av utvecklingsländerna och och lät dem sy lite kläder,  ersätts nu av att utvecklingsländer handlar allt mer avancerade produkter både med utvecklade länder och mellan sig.

Det är positivt både för utvecklingsländerna och för oss. Det är ju inte så att vi är rika för att de är fattiga. Att de är fattiga beror på att deras samhällen och därmed ekonomier fungerar dåligt. Korruption, diktatur, brist på rättsstat, kapitalmarknad, utbildning, sjukvård, infrastruktur. Ju bättre deras ekonomier fungerar, desto mer har de att handla med.  Det ökar efterfrågan på våra produkter och ger oss fler, bättre och billigare produkter att köpa från dem. Allas välstånd ökar.

Att det finns länder vars enda erbjudande till världsmarknaden är att något bolag får utvinna olja eller driva en gruva — med egen infrastruktur och skyddade mot ”krigsherrar” av en privatarmé — är inte bra vare sig för dem eller för oss.

Processen att gå från stam- eller klansamhälle till moderna nationalstater med demokrati och rättssystem sker på flera plan. Global frihandel är en av de viktigaste faktorerna.

 

Frihandel i media vecka 29

2017-07-20 Martin Liby Alonso på DN:s ledarsida listar allt han tycker illa om med Trump och republikanerna. Motståndet mot NAFTA, TTIP och TPP kommer med på en kant: "Det är lätt att bli bedrövad när man ser utvecklingen i USA sedan Donald Trump flytta...

Frihandel i media vecka 29

2017-07-20

Martin Liby Alonso på DN:s ledarsida listar allt han tycker illa om med Trump och republikanerna. Motståndet mot NAFTA, TTIP och TPP kommer med på en kant:

”Det är lätt att bli bedrövad när man ser utvecklingen i USA sedan Donald Trump flyttade in i Vita huset för ett halvår sedan. Supermakten har dragit sig ur Parisavtalet om klimatet samtidigt som diverse frihandelsförhandlingar har lämnats (TPP), lagts på is (TTIP) eller ska göras om (Nafta).

(—)

Den amerikanska högern är traditionellt frihandelsvänlig. TPP:s och Naftas belackare har framför allt funnits i det till fackföreningarna närstående Demokraterna.”

2017-07-19

Lite ljusning i det allmänna mörkret kring Turkiet. Frihandelsavtal mellan Thailand och Turkiet: 

”Turkey and Thailand, in the presence of Economy Minister Nihat Zeybekci and Thai Commerce Minister Apiradi Tantraporn, yesterday signed a declaration in Ankara to start negotiations for a free trade agreement.

Speaking at the signing ceremony, Zeybekci underscored that the agreement with Thailand will increase bilateral trade between the two countries by 40 percent.

He said that the first phase of the agreement negotiations would only cover goods trade and will gradually be expanded to cover other sectors.

”The first stage of the agreement will cover merchandise trade while investments, services and electronic commerce will be incorporated in the free trade agreement in the next stage,” he said.

Stating that Turkey, besides the European Union and customs union, has signed free trade agreements or preferential trade agreements with a number of countries in the region, Zeybekci said, ”We aim to move this perspective toward Asian and far east Asian countries.”

He pointed out that similar free trade agreements with South Korea and Malaysia have already come into force and an agreement with Singapore was waiting for approval. In addition, negotiations with Japan, Indonesia, and Vietnam were also in progress, he confirmed. Mentioning the possible effects of the free trade agreement, Zeybekci said, ”According to our impact analysis, exports between both countries will rise by 40 percent.”

He added that the two ministers have set a joint target to double the trade volume between the countries within three years of the free trade agreement coming into force.

Pointing out that there was a one-to-nine trade deficit against Turkey in its mutual trade with Thailand, Zeybekci said that this was not sustainable and emphasized on striking a balance.”

2017-07-14

Kommunistiska Partiets organ Proletären har ett visst underhållningsvärde och är en pålitlig producent av paranoida vanföreställningar:

”Den japanske premiärministern Shinzo Abe förärade Sverige med ett statsbesök i början av juli. Abe träffade sin kollega Lövfen och enligt hovreportrarna på SVT var det ett trevligt möte. Hade journalisterna gjort sitt jobb hade de frågat om det nya handelsavtalet JEFTA som håller på att förhandlas fram mellan EU och Japan, men om det var det självklart knäpptyst.

Liksom sina kritiserade föregångare TTIP och CETA har JEFTA förhandlats fram i största hemlighet. Förhandlingarna har pågått i fyra år men först nu börjar dokument läcka ut. EU-eliterna verkar ha lärt sig av de stora protesterna mot TTIP och hållit förhandlingarna med Japan ännu hemligare.

Innehållet som ska undanhållas offentlig debatt är skrämmande likt de tidigare avtalen. Det handlar om ytterligare avregleringar, och förstärkning av ett så kallat investeringsskydd.

Det ska garantera transnationella företags vinster om de påverkas negativt av ett lands lagar – till exempel lagar och regler för arbetsrätt. Tvister mellan företag och stater ska avgöras av en internationell domstol utan offentlig insyn. Investeringsskyddet utgör alltså en juridisk gräddfil för de transnationella storföretagen.

Att döma av det som framkommit hittills är JEFTA-avtalet om möjligt ännu värre och går längre i att ge storföretagen lagstadgad rätt till avreglerade marknader och rätt till att kunna stämma stater för uteblivna vinster.

För de svenska skogskapitalisterna hägrar större profiter då Japan är världens största importör av timmer. Skogsavverkningens negativa inverkan på klimatet får inte stå i vägen för affärerna slår JEFTA-avtalet fast.

Avtalet ska också ses i ljuset av de alltmer uppenbara slitningarna mellan delar inom framförallt Tysklands och Frankrikes borgarklasser i förhållande till USA. För ett år sedan strandade förhandlingarna mellan EU och USA om TTIP-avtalet. ”Förhandlingarna med USA har i praktiken havererat, eftersom vi som européer naturligtvis inte kan underkasta oss de amerikanska kraven”, sa Tysklands vice förbundskansler och ekonomiminister Sigmar Gabriel då.

Det blir tydligt att Tysklands motstånd mot TTIP inte handlade om själva innehållet utan om maktförhållandet mellan det US-amerikanska och tyska kapitalet. När det gäller förhållandet mellan Japan och EU är det mer jämlikt och då går det bra.”

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Uppmarschen inför NAFTA-omförhandlingen har börjat

North American Free Trade Agreement, NAFTA, kommer att omförhandlas de kommande åren. Det är i sig inte dramatiskt. Avtalet är 25 år gammalt och rätt mycket har hänt sedan det antogs. Oron skapas av att Trump har en tydlig protektionistisk agenda. Amerik...

Uppmarschen inför NAFTA-omförhandlingen har börjat

North American Free Trade Agreement, NAFTA, kommer att omförhandlas de kommande åren. Det är i sig inte dramatiskt. Avtalet är 25 år gammalt och rätt mycket har hänt sedan det antogs. Oron skapas av att Trump har en tydlig protektionistisk agenda. Amerikanska företagare är dock nöjda med avtalet som det är i dag.

Nästa måndag förväntas USA:s regering offentliggöra sitt bud inför omförhandlingen av NAFTA, och senast den 16 augusti kommer förhandlingarna om ett nytt avtal att påbörjas.

En ny undersökning publicerad av kanadensiska The Globe and Mail visar att amerikanska företag i huvudsak är nöjda med NAFTA:

”A new Nanos survey found that 54 per cent of U.S. businesses think the country’s economy is in a better position because of free trade with Canada, while 15 per cent believe it is worse off, 17 per cent believe there has been no impact and 14 per cent are unsure.”

Det finns dock regionala skillnader. Företag är mer positiva till NAFTA ju närmare Kanada de befinner sig.

”Regionally speaking, surveyed businesses in the northeastern United States had the most positive impression of free trade with Canada, with 59 per cent saying the U.S. economy is better off because of it. Nearly 57 per cent of surveyed businesses in the southern United States had a positive impression of free trade with their northern neighbour, followed by the Western United States at 52 per cent and Midwest at 46 per cent.”

Kanadas premiärminister Justin Trudeaud kämpar för att behålla så mycket frihandel som möjligt i det kommande avtalet, medan Trump-administrationens linje är otydlig:

”The survey comes as North American leaders prepare to renegotiate the 1994 trade agreement. Speaking to a gathering of 31 U.S. governors in Rhode Island last Friday, Prime Minister Justin Trudeau urged state leaders to prevent a resurgence of protectionism.

“Such policies kill growth. And that hurts the very workers these measures are nominally intended to protect. Once we travel down that road, it can quickly become a cycle of tit for tat, a race to the bottom, where all sides lose,” Mr. Trudeau said, adding that he looks forward to renegotiating the agreement “as soon as possible.”

The Trump administration has sent mixed messages on its approach to rewriting NAFTA. In the 2016 election campaign, Mr. Trump promised to tear up the agreement if he didn’t get a better deal for U.S. workers; he has since assured Mr. Trudeau that he is only seeking tweaks to the agreement. Speaking on Friday in Rhode Island, U.S. Vice-President Mike Pence said the renegotiation would be a “win-win-win” for all three partner countries.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 26, 27 och 28

2017-07-13 Tidningen ETC skriver om frihandelsavtalet mellan EU och Japan att det är "Lika illa som TTIP": "EU-parlamentarikern Max Andersson (MP) är orolig över att avtalet kommer ge företag möjlighet att stämma stater som bryter mot avtalets regler. Parte...

Frihandel i media vecka 26, 27 och 28

2017-07-13

Tidningen ETC skriver om frihandelsavtalet mellan EU och Japan att det är ”Lika illa som TTIP”:

”EU-parlamentarikern Max Andersson (MP) är orolig över att avtalet kommer ge företag möjlighet att stämma stater som bryter mot avtalets regler. Parterna är överens om att ett sådant system behövs, men inte om utformningen. Japanerna vill ha ett system med privata tribunaler, utan allmän insyn, kallat ISDS. Detta system är vanligt i existerande avtal och har bland annat använts av Vattenfall för att stämma tyska staten på miljardbelopp efter ett beslut att stänga kärnkraftverk.

Men ISDS-systemet kommer enligt handelskommissionär Cecilia Malmström inte att accepteras i det nya avtalet. Det finns en stark opinion mot systemet i Europa, som växte fram under TTIP-förhandlingarna. Därmed har Cecilia Malmström presenterat ett nytt system med offentliga internationella domstolar, ICS. Hon har också insisterat på att avtalet inte kommer att hindra stater från att till exempel förbättra miljö och arbetsrätt.”

2017-07-12

Tidningen E-handel skriver om ett lite udda svenskt biståndsprojekt för att öka utvecklingsländernas e-handel. Handelsminister Ann Linde (s) intervjuas:

”Sverige skänker årligen två miljarder till olika handelsprojekt världen över.

När Sveriges handelsminister Ann Linde (S) för några veckor sedan tog emot UNCTAD:s generalsekreterare Mukhisa Kituyi under ett besök i Stockholm, passade hon på att meddela att Laos och Myanmar skulle få ett miljonbidrag från Sverige. Det skulle användas till att bygga upp e-handelsmöjligheterna i de båda länderna.

(—)

Tidningen rapporterar att den senaste i raden av insatser är att dra fiberkablar i öriket Tonga, något som förhoppningsvis ska leda till att fler av landets kvinnor lär sig om e-handel och börjar med försäljning på nätet. Detta för att kvinnors småföretagande ska få sig en välbehövlig skjuts.

Bakgrunden till satsningen på just kvinnors e-handlande är att kvinnor i lägre utsträckning än män använder sig av Internet i dag, enligt Linde.

En annan viktig sak för att öka e-handeln i u-länderna är att få bättre frihandelsavtal, menar hon. Det kan till exempel handla om tullfrihet på vissa varor. Totalt satsar EU 13 miljarder euro om året, varav Sveriges två miljarder kronor är en del, på världshandelsorganisationen WTO:s utvecklingsarbete Aid for Trade.”

2017-07-10

Finska Vasabladet skriver liksom Hufvudstadsbladet mycket om handel. Här om att Australien är angelägna om att ge britterna ett frihandelsavtal efter Brexit:

”Australien vill ingå ett frihandelsavtal med Storbritannien strax efter att brexitprocessen är klar.
Facebook Twitter E-post 0 reaktioner 0 kommentarer
Men frihandelsavtalet med EU är ändå högre prioriterat; Australien sluter inget avtal med Storbritannien förrän det mellan EU och Australien är klart.

Australiens premiärminister Malcolm Turnbull berättade om saken efter sitt möte med sin brittiska kollega Theresa May på måndagen.

Storbritannien och Australien idkar redan nu mycket handel med varandra, men Storbritannien vill få ytterligare fart på den. Ministern med ansvar för den brittiska internationella handeln Liam Fox ska besöka Australien under de närmaste månaderna.”

2017-07-07

EU vill se handling från Trump skriver Västerbottenskuriren med anledning av G20-mötet förra helgen:

”EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk är optimistisk efter att ha lyssnat till Donald Trumps tal i Polen i går. USA:s president talade visserligen mest ganska svepande om västerländska ideal som förenar, men undvek åtminstone att uttala något som riskerar att ytterligare öka den växande klyftan över Atlanten.

– Vi hörde överraskande positiva ord från Trump i går. Vi har väntat länge på att få höra det, säger Tusk på EU-ledarnas presskonferens inför G20-mötet i Hamburg.

– President Trump sade i går att ord är enkla men att det är handling som betyder något. Och den första chansen att visa det är här och nu i Hamburg.

Samtidigt får dock Trump också en varning från EU-ledarna.

– Om USA inför tullar på europeisk stålimport så är EU redo att reagera omedelbart, säger EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på samma presskonferens.

– I dag är det inte läge att gå tillbaka till protektionism. Det är inte den rätta vägen. Den rätta vägen visade vi i går i Bryssel, förklarar Juncker med hänvisning till den principöverenskommelse som gjorts med Japan om ett frihandelsavtal.”

2017-07-07

Mer ETC. Tidningen rapporterar inkännande inför vänsterns planerade kravaller och vandalisering av Hamburg med G20 mötet som förevändning:

”Över 100 000 människor väntas delta i en massdemonstration mot Trump, Putin, Erdogan och övriga regeringschefer från G20-länderna. Att så många sluter upp för att protestera mot ett toppmöte för tankarna till antiglobaliseringsrörelsens höjdpunkt kring millenieskiftet.

Flera av de senaste årens stora möten i Europa har förlagts till mindre orter. Den här gången sker mötet mitt inne i Hamburg med två miljoner invånare och en stark protestkultur. Dessutom direkt intill de traditionellt alternativa kvarteren – något som provocerat lokala vänstergrupper.

– Jag tror att allt hänger samman. TTIP, CETA, välkomstkulturen under 2015 och nu G20. Det har skapat en ny våg av politisk aktivism även bland folk som tidigare inte gick ut på gatan, säger Judith Amler från Attac vars medlemmar har kommit från hela Tyskland.”

 

2017-07-04

Om inte handelsfrågorna var representerade på politikerveckan i Visby var Brexit desto mer uppmärksammat med en rad seminarier. Affärsvärlden intervjuar Ann Linde om Brexit:

”Britterna har redan ”checkat ut” från EU och Sverige kan därmed inte längre luta sig mot Storbritannien i EU-sammanhang. Det sade Ann Linde, EU- och handelsminister, vid ett seminarium i Visby på tisdagen.

Hon konstaterade att brexit-förhandlingarna har inletts och att den svenska regeringen har tillsatt utredningar om hur Sverige ska förhålla sig till ett EU utan britterna.

Just nu är det endast rättigheterna för EU-medborgare som bor i Storbritannien och vice versa som är uppe på förhandlingsbordet och enligt ministern är detta en mycket komplex fråga, som rör många områden.”

2017-07-28

Frihandel i Media slutar i dur med den äldsta nyheten. Europaportalen citerar tyska Die Zeit om att Wilbur Ross och Angela Merkel i slutet av Juni enades om att TTIP (eller någon som kan likna TTIP) skall förverkligas:

”Bundeskanzlerin Angela Merkel (CDU) und US-Handelsminister Wilbur Ross wollen einen neuen Anlauf für das europäisch-amerikanische Freihandelsabkommen TTIP starten. Sie spreche sich ”eindeutig dafür aus, auch mit den Vereinigten Staaten von Amerika ein solches Abkommen zu verhandeln”, sagte Merkel auf einer Veranstaltung des CDU-Wirtschaftsrats. Nur mit einem solchen Abkommen könne man viele der Probleme lösen. Dazu gehörten unter anderem die Fragen, was fairer Handel sei, wie Reziprozität aussehe und welche Handelshemmnisse es neben Zöllen gebe, sagte Merkel.

US-Handelsminister Ross sagte in einer Videonachricht auf der selben CDU-Veranstaltung, die USA hätten nicht vor, sich von TTIP abzuwenden. Er kritisierte, dass die EU Verträge mit Mexiko und Kanada geschlossen habe, aber nicht mit dem USA. ”Im Freihandel ist es nicht sinnvoll, dass ein Land das ertragen muss”, sagte er.”

 

”Sen kommer frågan om hur mycket britterna ska betala, sen kommer frågan om Irland och hur gränsen ska se ut”, fyllde hon på.

Först därefter kan vi börja tala om hur ett frihandelsavtal kan se ut. Tiden är kort och är inget avtal klart i tid slår WTO-avtalet med alla tullar till.

”Det är stora pengar det handlar om. Att Storbritannien lämnar är inte bra för någon”, sade hon.

Ann Linde sade att hon hoppats på en mjukt brexit, men att brittiske brexit-ministern gjort klart att det inte finns en chans till det.

”Jag tror att det är hans ord vi ska koncentrera oss på”, sade hon.

Enligt henne är det viktigaste nu att försöka förbättra den inre marknaden och se till att EU blir duktiga på frihandelsavtal. Hon hoppas att det nya avtalet mellan EU och Japan kommer att få klartecken.

Enligt Ann Linde ”står det och väger nu”, mellan protektionism och ökad öppenhet i EU.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Ostar dit och bilar hit i ett avtal utan val

Med vänner som Trump behöver protektionismen inga fiender. Snabbheten med vilket det nya frihandelsavtalet mellan EU och Japan tagits fram är en direkt reaktion på USA:s ändrade inställning. Tillsammans med CETA innebär avtalet att frihandeln tar ett st...

Ostar dit och bilar hit i ett avtal utan val

Med vänner som Trump behöver protektionismen inga fiender. Snabbheten med vilket det nya frihandelsavtalet mellan EU och Japan tagits fram är en direkt reaktion på USA:s ändrade inställning. Tillsammans med CETA innebär avtalet att frihandeln tar ett stort steg framåt.

Dags att lära sig en ny förkortning i djungeln av bokstavskombinationer som omger frihandelsavtal i välden: JEEPA,  Japan-EU Economic Partnership Agreement.

Avtalet mellan EU och Japan blev klart i veckan och presenterades i går av Japans utrikesminister Fumio Kishida och EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström. Avtalet började förhandlas redan 2013 men hade inte någon högre prioritet förrän Brexit ställde till problem för japanernas bilexport — England var porten till EU — och Donald Trump gjorde protektionismen en otjänst genom att så tydligt omfamna den.

Att få avtalet mellan EU och Japan klart blev helt enkelt en av de viktigaste handelspolitiska åtgärderna på agendan.

Och nu är det klart. Men som vanligt när det gäller handelsavtal är ingenting egentligen rikigt klart klart när det presenteras.

Avtalet betyder att nästan alla tullar försvinner mellan Japan och EU. De är hyggligt låga i dag, men det handlar om kring en billion euro som EU:s företag betalar varje år i tullar. Utfasningen sker över maximalt 10 år. Över 200 geografiska indikatorer skyddas. Med Japan är detta mindre känligt än med USA. Japanerna har ganska få varumärken som hänvisar till europeiska ortsnamn eller regioner, medan den amerikanska marknaden har många varumärken med lång historia som bygger på kopplingar till de europeiska migranternas hemländer.

JEEPA är också det första avtal som explicit nämnder Parisavtalet om klimatet.

In i det sista har det funnits kontroverser.

Tullarna på ost har varit en stridsfråga. De försvinner på nästan all ost. När det gäller camenbert — som faktiskt tillverkas i Japan — införs dock en kvot. Japanerna behåller också en stor del av sina komplexa regleringar och stödsystem för mejerivaror.

Tullarna på japanska bilar fasas ut över en period på sju år. De är idag 10 procent vid införsel till EU vilket betyder 20-30 000 kronor för en vanlig medelklassbil, en ansenlig summa. Där ville EU ha en utfasning på 10 år och det finns en klausul som säger att åtgärder kan vidtas om japanernas marknadsandel ökar orimligt fort. Dock förefaller det inte finnas några kriterier för vad det innebär. Inte heller detta är är ovanligt i frihandelsavtal. Man kan inte lösa alla detaljer utan gör en allmän skrivning om att problem skall diskuteras om de uppstår. Här har alltså japanerna gått med på att det är rimligt att européerna uppfattar en för snabb ökning som ett problem som bör diskuteras. Det är en viktig — men förstås inte en särskilt bra — kompromiss. Avsaknaden av konkretisering är inte att avgörande problem.

Avtalet innehåller inte någon tvistelösningsmekanism (ISDS). Japanerna ville inte gå med på att ansluta sig till det system som byggs upp inom EU för att hantera tvister i samband med CETA-avtalet. Dels för att de inte vill ta kostnaden, och dels för att de vill slippa en ordning där den traditionella oberoende skiljedomen reglerad av FN ersätts med statliga system som oundvikligen kommer att politiseras. Detta är ett bakslag för EU som hade hoppats att andra länder skulle ansluta sig till unionens nya system. Men icke förvånande väljer länder att hålla sig till den beprövade metoden med internationell skiljedom enligt internationella avtal som nästan alla världens länder (inklusive Sverige) har skrivit på.

Inte heller inkluderas valfångst och skogsavverkning eller dataflöden. Det sistnämnda var sannolikt den viktigaste punkten som EU:s förhandlare inte fick gehör för. För japaner är det nationella oberoendet en viktigare faktor än det är för EU — ett samarbete vars syfte i hög utsträckning är att ersätta nationellt oberonde med gemensamma lösningar.

Nu återstår en lång ratifieringsprocess i Japans parlament och samtliga EU-länders parlament. I värsta fall blandas även regionala parlament in i beslutsprocessen eftersom vissa EU-länders lagstiftning fungerar så. En orimlighet förvisso; som om Stockholms Läns Landsting skulle kunna fatta avgörande beslut om Sveriges utrikespolitik och avtal på EU-nivå.

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Japan. Behöver mer ost. Foto: Moyan Brenn.

Kommer gammal ost hindra frihandelsavtal Japan-EU på torsdag?

På torsdags, dagen innan G20-mötet startar, planerar Japans premiärminister Shinzo Abe, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och kommissionsordföranden Jean-Claud Juncker träffas och presentera  frihandelsavtalet mellan EU och Japan. Men in i det...

Kommer gammal ost hindra frihandelsavtal Japan-EU på torsdag?

På torsdags, dagen innan G20-mötet startar, planerar Japans premiärminister Shinzo Abe, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och kommissionsordföranden Jean-Claud Juncker träffas och presentera  frihandelsavtalet mellan EU och Japan. Men in i det sista förhandlas det.

Japans utrikeminister Fumio Kishida träffar i morgon, ondsdag, Cecilia Malmström för att lösa de sista knutarna inför torsdagen. Bland annat hotar japanerna med kvoter på vissa sorters europeisk ost för att driva igenom att tullarna på japanska bilar fasas ut på sju år istället för tio. De båda hade träffats i Tokyo redan förra veckan för att komma överens, men lyckades inte lösa de sista knutarna.

Att avtalet kommer på plats är viktigt. Det blir en stark signal till övriga världen — och inte minst USA — om två av världens största ekonomier får ett frihandelsavtal på plats.

I så fall kommer det ske samtidigt som CETA-avtalet mellan EU och Kanada börjar gälla vilket betyder att de senaste årens negativa trend på handelsområdet bryts.

Så det är bara att hålla tummarna för att EU låter oss få köpa japanska bilar en aning billigare och japanska regeringen inte vill begränsa sina medborgares tillgång till god europeisk ost. Europeiska bilarbetarjobb kommer ändå försvinna i takt med att robotiseringen ökar och biltillverkningen blir allt mer rationaliserad. Hur många japaner som arbetar med att tillverka briost är oklart. Men det kan inte vara någon betydande intressgrupp.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Hans-Werner Sinn.

Trump, Brexit och den ökande protektionismen

Visby 2017-07-03. Teknikföretagens seminarium. Professor Hans-Werner Sinn hade tre budskap vid sitt seminarium. All delvis illavarslande, men professorn var för den skulle inte direkt pessimistisk. För det första menade han att den period av globalisering som ...

Trump, Brexit och den ökande protektionismen

Visby 2017-07-03. Teknikföretagens seminarium.

Professor Hans-Werner Sinn hade tre budskap vid sitt seminarium. All delvis illavarslande, men professorn var för den skulle inte direkt pessimistisk.

För det första menade han att den period av globalisering som inleddes vid Sovjetunionens fall nu var till ända. Den första stora globaliseringen skedde mellan 1500-talet och fram till början på 1900-talet då den avbröts av de två världskrigen och den följande uppdelningen av världen i öst och väst. Den andra inleddes när muren föll och avslutades av Brexit och när Trump blev president.

— Egentligen började det vid krisen 2007, sedan dess har USA och de flesta EU-länder haft svårt att få igång tillväxt och handel. Kina är det stora undantaget. Men sammantaget ökar nu jorden BNP ganskap långsamt, men ändå snabbare än världshandeln.

Antalet icke-tarrifära handelhinder — det vill säga handelhinder som inte bygger på tullar och kvoter utan olika typer av diskriminering eller regelkrångel riktade mot import — har ökat de senaste åren.

Han-Werner Sinn menar att både Brexit och Trump är en konsekvens av detta.

USA har svårt att få fart på tillväxten och lever över sina tillgångar. Man lånar pengar och köper saker, till skillnad från Kina som sparar och producerar. En stor del av skillnaden beror på hur hushållen beter sig. Kinesiska hushåll sparar 200 procent mer än amerikanska, men den amerikanska statens (och delstaternas) stora budgetunderskott påverkar också.

Kina är det stora undantaget där både industriproduktionen och handeln ökar. Just nu drar Kina ifrån på alla områden och försöker också ta sig en roll som förkämpe för globalisering och frihandel — något USA övergivit.

— Symptomet är USA:s underskott i handelsbalansen som Trump försöker lösa genom att minska importen och öka exporten. Han talar om ”fair trade”, men det finns förstås ingenting sådant som ”fair trade”. De som använder den termen gör det för att motivera protektionism.

Trumps påstående att Tyskland manipulerar Eurokursen stämmer förstås inte. ECB bestämmer kursen, men Euron är ändå undervärderad jämfört med dollarn beroende på den stora andel Euroländer som har låg produktivitet.

Överraskande nog har stödet för frihandel och även stödet för EU ökat av Trump och Brexit. När ideerna om protektionism och att lämna EU förverkligas ser de inte lika attraktiva ut.

Ett missförstånd som också ökar på populismen och är en av orsakerna till Brexit är föreställningen inom EU att frihandel kräver fri migration.

— Tvärt om. För det första talar EU:s traktat om fri rörlighet av arbetskraft, inte av människor i största allmänhet. Och för det andra är rörlighet av arbetskraft eller varor olika sätt att lösa samma problem. Om inte arbetskraften kan röra sig får varorna göra det, och om arbetskraften är rörlig minskar behovet av handel. Jag är för fri rörlighet av människor, historiskt ger migration ökat välstånd. Men det går inte att kombinera med att det finns välfärdsstater. Då blir incitamenten helt felaktiga. I EU har man försökt kombinera tre saker; välfärdsstat, en välfärdsstat som omfattar alla och fri rörlighet. Av de tre faktorerna måste en bort. Enklast är nog att ändra så att välfärdsstaterna inte omfattar andra EU-länders medborgare.

Hans-Werner Sinn menar att Brexit kommer att få betydligt större konsekvenser än vad vi antar i dag.

— Storbritanniens BNP är 16 procent av EU:s totala BNP. Det motsvarar 19 av de mindre och fattigare EU-länderna. Det blir ett stort hål i EU:s budget. Ett problem för EU är att de frihandelsvänliga länderna förlorar sin förmåga att blockera protektionism i ministerrådet när Storbrittanien försvinner. Sammantaget kommer Brexit sannolikt leda till ett nytt avtal mellan EU-länderna. Både Macron och Merkel har sagt att de vill ha ett nytt avtal, och då kommer det att bli så.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Myter om handel och utveckling i SIDA:s tidning Omvärlden

Kritiken mot frihandel brukar sällan rikta in sig på själva handeln. I stället klumpas handel ihop med termen "globalisering" som sin tur görs ansvarig för diverse problem, varav de flesta påhittade -- det finns skrönor som återkommer år efter år. Man f...

Myter om handel och utveckling i SIDA:s tidning Omvärlden

Kritiken mot frihandel brukar sällan rikta in sig på själva handeln. I stället klumpas handel ihop med termen ”globalisering” som sin tur görs ansvarig för diverse problem, varav de flesta påhittade — det finns skrönor som återkommer år efter år. Man får en känsla av att de ingår i någon sorts vänsterliturgi — en samling rituella föreställningar vars koppling till verkligheten är närmast obefintlig.

Artikeln ”Frihandelsavtal är en fortsättning av det koloniala förtrycket” i SIDA:s tidning Omvärlden av  Jennifer Råsten och Jaime Gomez, Feministiskt initiativ är ett bra exempel.

Myt 1:

”Frihandelsavtalen kommer nämligen inte ensamma. Sällskapet består av påtryckningar på inhemska beslutsfattare och en massiv förskjutning av lagstiftningar till multinationella storföretags fördel.

Ett exempel är WTO:s patentregelsystem TRIPS. Utifrån det kan företag säga sig ”upptäcka” grödor som använts i årtusenden och ta patent på dem, varpå alla som vill odla sin traditionella mat eller medicinalväxt plötsligt måste betala för det. Småbönder som i alla tider lagrat utsäde från år till år är nu skyldiga att istället köpa nya frön varje säsong från internationella företag som patenterat deras grödor.”

Detta påstående är helt fnoskigt. Ingen kan ta patent på existerande arter. Då skulle väl någon redan för länge sedan ha tagit patent på potatis och äpplen och tvingat oss alla att betala för att få odla hemma i täppan? Däremot finns det företag som utvecklat varianter av olika grödor avsedda för jordbruk i industriell skala. De säljer utsäde med restriktionen att lantbrukarna inte sparar av skörden till nästa år utan köper nytt från leverantören. Men detta måste ses mot bakgrund av att moderna storjordbruk snarast är fabriker där bonden är ägare och VD. Att han inte får kopiera utsäde är inte konstigare än att han inte får kopiera programvaran i sitt bokföringssystem och sälja vidare. Det görs storskaliga försök att bryta mot reglerna vilket orsakar rassior, åtal, tonvis med utsäde som bränns, fängelsedomar, skadestånd. Men ingenting av detta berör några småbönder.

Myt 2:

På liknande sätt fungerar systemet för patent av läkemedel, som lett till att människor lider och dör av sjukdomar som det finns botemedel och lindring mot.

Detta har dock med frihandelsavtal att göra. Exempelvis USA vill gärna få andra länder att införa striktare regler och längre patentperioder. Det är en separat debatt. Däremot är det relativt irrelevant som kritik mot frihandel. Inte minst därför att de fattigaste ländernas problem inte består av brist på de modernaste läkemedlen. Där är problemet generell brist på sjukvård och att det saknas mediciner vars patent gått ut för decennier sedan. Fattiga människor lider inte främst av brist på de senaste medlen mot högt blodtryck, högt kolesterol och milda former av bipolaritet.

Myt 3:

”Andra lagstiftningar som går hand i hand med frihandelsavtalen handlar om att privatisera mark- och vattenrättigheter. Multinationella storföretag har åtagit sig uppgiften att ta hand om vattnet, för att sedan sälja tillbaka det till lokalbefolkningen. När människorna i det globala syd inte har råd att betala, lyder kapitalismens logik att efterfrågan på rent vatten helt enkelt inte är tillräckligt stor.”

En återkommande föreställning i nästan alla ”globaliseringskritiska” texter från vänstern. Myten bygger på att lokala politiker har försökt bygga upp fungerande vatten- och avloppssystem i städer genom att anlita utländska företag som har investeringspengar. Vid en sådan process måste alla hushåll in i systemet, även sådana som har egen brunn och hällt ut avloppsvattnet på gatan. Det leder förstås till protester när fastighetsägare som tidigare haft ”gratis” vatten och avlopp (kostnaden har tagits av omgivningen genom sjunkande grundvatten, sjukdomar, sanitära problem) tvingas ansluta sig. Protesterna mot detta har varit framgångsrika, bland annat genom att de byggt på myter om att ”indianerna förbjuds samla in regnvatten” och liknande absurditeter. Konsekvensen av de framgångsrika protesterna är att det fortfarande saknas fungerande vatten och avlopp.

Samma sak händer i Sverige när en kommun bestämmer att ett sommarstugeområde som börjat få många permanentboende skall anslutas till det kommunala vatten och avloppsnätet av miljöskäl. Alla måste anslutas och det kostar pengar. De som har sin egen brunn, utedass och stenkista blir tvärarga och tycker det är onödigt. Men det är klart att en tätort i ett modernt samhälle, varken i Sverige eller någonstans i latinamerika, kan fungera utan ett riktigt vatten- och avloppssystem.

Problemet med mark i tredje världen är för övrigt inte att den är ”privatiserad” utan att den inte är privatiserade, det vill säga det finns inga fastställda äganderätter. Det är därför regimen, exempelvis i Etiopien (oklart marxistisk), kan ge bort mark som småbönder brukar till stora jordbruksföretag. Här gör SIDA ett bra jobb genom att hjälpa bönder att mäta upp den mark de brukar så bönderna får papper på vad de äger.

Förutom att Råsten/Gomez artikel bygger på myter är det oklart hur den egentligen har med frihandel att göra. Tesen om kolonialt förtryck är också udda mot bakgrund av att EU just nu i huvudsak arbetar med frihandelsavtal med länder som aldrig varit koloniserade (om man inte räknar USA och Kanada som före detta kolonier — vilket de faktiskt är).

 

 

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Visa flera posten

Nyhetsbrev