Annacarin Leufstedt

Här ligger jag. Möjligen inte så helig. Men man hoppas ju på ett frihandelsavtal med EU i alla fall. Foto: Yann.

Nu förhandlar Indien och EU om frihandel (igen)

Dags att lära sig en ny förkortning i handelssammanhang: BTIA (broad-based trade and investment agreement). Det är Indien och EU som nästa vecka räknar med att återuppta förhandlingarna om ett frihandelsavtal. Den senaste riktiga förhandlingsrundan hölls 2...

Nu förhandlar Indien och EU om frihandel (igen)

Dags att lära sig en ny förkortning i handelssammanhang: BTIA (broad-based trade and investment agreement).

Det är Indien och EU som nästa vecka räknar med att återuppta förhandlingarna om ett frihandelsavtal. Den senaste riktiga förhandlingsrundan hölls 2013, det vill säga för ungefär fem år sedan. 

Men under toppmötet mellan EU och Indien förra månaden enades man enligt Mint (Asit Ranjan Mishra) om att göra ett nytt försök. Och säga vad man vill. Indien är en jättemarknad och seglar snabbt upp som en ekonomisk stormakt. Positivt med andra ord. 

”Negotiations on the India-EU free trade agreement started back in 2007 and 16 rounds of talks have been held since then. The last round was held in 2013, after which negotiations were suspended. Both sides have explored restarting negotiations after the BJP government assumed power in May 2014, but uncertainties over Brexit and inflexibility on both sides have prevented resumption of formal talks.

At the 14th India-EU Summit in Delhi last month, both sides resolved to restart negotiations for BTIA. “The leaders expressed their shared commitment to strengthening the Economic Partnership between India and the EU and noted the ongoing efforts of both sides to re-engage actively towards timely relaunching negotiations for a comprehensive and mutually beneficial India-EU BTIA,” the joint statement said.

“We are not restarting negotiations as yet. This is just a meeting to explore possibilities. In July, we had proposed to hold such a meeting. The EU has now responded positively,” a commerce ministry official said, requesting anonymity.

On the way forward before Brexit, the official said Britain only constitutes around 15% of total trade with EU, and there may not be much problem in moving ahead with negotiations even though both sides need to recalibrate their positions.

(—)

EU is India’s largest trading parter with exports at $47.2 billion in 2016-17 while exports to Britain stood at $8.5 billion during the same period.”

En av stötestenarna har varit investeringsavtalet där Indien har varit tveksam på grund av sina subventioner till industri och jordbruk eftersom handels- och investeringsavtal ofta innehåller krav på att subventioner skall upphöra eller i vilket fall vara generella (Indien har haft samma problem med WTO-reglerna).

”The official said India is unlikely to change its stand on a possible Bilateral Investment Treaty (BIT) between the two sides. India had unilaterally terminated BITs with most EU members earlier this year, asking them to renegotiate the treaty based on a new model BIT passed by the Cabinet in December 2015.

Rejecting a proposal by EU to suspend such termination, India proposed a toned-down version of the BTIA, which would include an investment chapter and avoid contentious issues for the time being. However, the EU didn’t agree. The issue may come up for discussion again during the meeting of the two chief trade negotiators. The model BIT approved by the Cabinet excludes matters relating to taxation. Controversial clauses such as most favoured nation (MFN) have been dropped, while the scope of national treatment, and fair and equitable treatment clauses, have been considerably narrowed down in the model BIT.”

Sammantaget bör man kanske inte ropa hej ännu. Det är mycket som kan gå snett och indierna är inte kända för att snabba på saker. Fortsättning följer.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

TTIP-motståndarnas misstänkliggörandet av demokratin är skadligt

"Vi måste ha ett rejält snack om EU och TTIP" skriver småländska Sydöstran (s). Det är lätt att hålla med om. Men som vanligt när det gäller EU i allmänhet och TTIP i synnerhet vädras någon form av konspirationsteori: "Mer vanligt tyst är det i en annan...

TTIP-motståndarnas misstänkliggörandet av demokratin är skadligt

”Vi måste ha ett rejält snack om EU och TTIP” skriver småländska Sydöstran (s).

Det är lätt att hålla med om.

Men som vanligt när det gäller EU i allmänhet och TTIP i synnerhet vädras någon form av konspirationsteori:

”Mer vanligt tyst är det i en annan EU-fråga, stor och viktig även den. Men transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar är inte precis på allas läppar. Även om det kallas och förkortats TTIP.

Att folk inte orkar hänga med är en sak, det handlar inte om krokiga gurkor om man säger. Politikens tystnad beror på andra skäl, och att få igenom TTIP utan debatt borde vara lättare.

Det blev tvärtom. TTIP är inte igenom, istället vill allt fler ha ett ord med i laget.

Och debatten har svängt. Världens största regionala frihandelszon är inte bara detsamma som ökad export och massor miljarder euro till EU. Fri handel och avtal om färre hinder och tullar ger också andra konsekvenser.

EU-debatter har alltid vara sådana, antingen inga alls eller som en dum frågesport, till och med i valrörelsen. Men inga debatter ska hållas över huvudet på folk. Politiker ska kunna prata även om EU, och statsvetare veta och lärare kunna lära ut.

Och just nu, trots verkligheten med människor på flykt, måste vi ha ett stort snack om TTIP.

Kalla det gärna folkbildning.”

Ledarskribenten Annacarin Leufstedt gör det klassiska misstaget. Hon tror yrvaket att bara för att hon inte lagt märke till en debatt så har den inte existerat. Och anledningen till att den inte existerat är att någon har försökt tysta debatten: ”Politikens tystnad beror på andra skäl, och att få igenom TTIP utan debatt borde vara lättare.”

Men debatten har pågått i över två år. I princip redan innan det ens fanns ett beslut om att försöka skapa ett avtal. Både beslutet att ett avtalsförslag skall förhandlas fram och instruktionerna till förhandlarna är klubbade i EU-parlamentet efter offentlig debatt. Ett av de första bloggposterna på Frihandelsbloggen handlade om TTIP. Och redan då hade både EU-kommissionen och USA:s regering websidor med i stort sett all information. Pressmeddelanden, briefingar, hearingar, rapporter och debatter avlöser varandra med närmast maskinell regelbundenhet.

Sedan dess har det varit flera artiklar om TTIP i nationella media varje vecka.

För ett år sedan varnade den socialdemokratiske ideologen och universalgeniet Daniel Suhonen för att Mikael Damberg genom TTIP tänkte avskaffa demokratin.

TTIP debatterades på sossarnas kongress, det hade kommit in ett antal motioner. ABF har haft kurser.

För att inte uppmärksamma debatten om TTIP måste Leufstedt dels ha bott under en sten de senaste två åren, och dels få för sig att skriva en ledarartikel om debatten utan att komma på idén att göra en sökning på nätet eller i de specialiserade artikeldatabaser hon som ledarskribent garanterat har tillgång till (annars brukar de vara tillgängliga på de kommunala biblioteken).

Det är inte omöjligt. Eftersom jag själv har titeln ledarskribent i mitt syndaregister vet jag att det inte finns någon nedre gräns för hur slö en sådan kan vara (eller var man kan bo…).

Men kanske är förklaringen helt enkelt hur TTIP-debatten har utvecklats. Kritikersidan är i det närmaste 100-procentigt hemfallen till olika former av konspirationsteorier. Det dominerande idéklustret är just att TTIP har omgärdats av hemlighetsmakeri. Det sedan 10 000 år självklara faktum att förhandlingar måste ske under viss sekretess (sekretessen kring TTIP-förhandlingarna är inte på något sätt total) är plötsligt något suspekt. Och efter över 50 år utmålas det välfungerande FN-systemet med internationell skiljedom som ett hot mot demokratin med påståenden som helt saknar verklighetskontakt.

Det är förmodligen ur den synpunkten Sydöstrans ledarartikel skall betraktas. Som en del i mytbildningen om TTIP-förhandlingarna som hemligt och demokratiskt tvivelaktigt.

Vad som förvånar är att socialdemokrater odlar den. Det är förvisso bekvämt i debatten, men det har konsekvenser för just demokratin.

Konsekvensen av att tro på denna myt är ju att vi egentligen inte kan lita på våra demokratiska institutioner. Just det: ”Våra demokratiskt institutioner”. Sverige är med i EU. EU-parlamentet är en av våra institutioner — lika mycket som Riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige.

Det är inte självklart i demokratins intresse att odla misstänksamhet mot EU:s organ.

I Sverige ser vi att SD och framför allt SD:s ideologiska omgivningar arbetar efter den strategin. Man försöker misstänkliggöra Riksdag, regering och myndigheter. De påstås vara landsförrädare, ”vilja ge bort Sverige till muslimerna” eller i största allmänhet bry sig mindre om svenskar än om flyktingar. Tillräckligt många mer eller mindre lögnaktiga anekdoter ger sammantaget en bild av att något är fel.

Frågan är om TTIP-motsåndarna bland socialdemokrater och annan demokratisk vänster riktigt inser deras strategi i förlängningen är destruktiv för demokratin.

Observera att poängen inte är att påstå att det inte skulle finnas sådant som kan ifrågasättas med EU, Riksdag, regering eller svenska myndigheter.  Det är uppenbart att det förekommer både inkompetens, dolda agendor och systemfel. Likaså finns det saker med TTIP som bör diskuteras och ifrågasättas.

Problemet är att TTIP-motståndarna driver allmän misstro mot EU:s institutioner och förhandlingsprocessen. De glömmer också konsekvent på påpeka att när förhandlingsresultatet är klart kommer det debatterat offentligt och godkännas eller förkastas av både EU-parlamenten och USA:s kongress samt — av allt att döma — samtliga EU-stater.

Så mycket öppnare och mer demokratiskt kan det faktiskt inte bli.

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenmars 2, 2016
1. Återigen en konspirationsteori. Sen när gick facken i Svenskt Näringslivs ledband? 2. Har inte tid att lista alla hundratals artiklar om TTIP som skrivits under de senaste två åren. Sök på nätet, eller gå till det kommunala biblioteket och använd de specialiserade databaser som de har tillgång till. De funkar bättre än nätets vanliga sökmotorer om man vill ha ett komplett resultat eller skära sökningarna på olika sätt. 3. Ja. Helt okey. Den ordningen är demokratiskt beslutad. Det är inte ett dugg underligt att beslutskompetens fördelas på olika sätt i ett demokratiskt system genom delegation eller maktdelning. TTIP kommer med största sannolikhet bli ett sådant avtal att även den nationella parlamenten fattar beslut. Men kom ihåg att EU-parlamentet är ett lika demokratiskt parlament som till exempel Sveriges riksdag. Att svenska väljare har ett relativt sett mindre inflytande betyder inte att det är sämre demokrati. 4. Men det är väl klart? Företagsamheten i Sverige -- och därmed alla anställda och offentlig sektor som finansieras genom skatter från näringslivet -- har intresse av frihandel. Den offentliga debatten i Sverige förs både av ideella och betalda aktörer. Men jag är för frihandel och TTIP/CETA/TPP/TISA och älskar att skriva om det även utan betalning.
Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenmars 2, 2016
Påståendena om att TTIP och CETA hotar demokratin, miljön, produktsäkerhet och folkhälsa är myter. Påståendena om att förhandlingsprocessen skulle vara hemlig är också en myt. Att det inte råder full offentlighet under en förhandlingsprocess är inte samma sak som att något är hemligt. Vanliga kommunala upphandlingar är inte offentliga, men processen är helt och hållet kontrollerad av de folkvalda och det färdiga resultatet blir helt offentligt. Det är exakt samma sak med TTIP. Att det inte råder full offentlighet eller att alla parlamentariker har tillgång till alla dokument stämmer. Men det betyder ju att ingen har insyn. Och framför allt kommer det färdiga resultatet bli offentligt, debatteras och beslutas demokratiskt. Påståenden om att det saknas insyn eller att debatten har uteblivit för att det är lättare att få igenom ett avtal utan debatt är konspirationsteorier.
Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenmars 2, 2016
Ett oerhört märkligt påstående. De stora frihandelsavtalen bygger på 100 procent demokratiska beslutsprocesser. Allt från initiativet att börja förhandla, via avstämningar med förhandlarna till det slutgiltiga beslutet att anta avtalet. Allt beslutas av EU-parlamentet och/eller de nationella parlamenten.
Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenmars 2, 2016
Hej Lisa Nilsson. Berom ursäkt för att svaret har dröjt lite. 1. Det är ju inte så att de nationella parlamenten inte "får" besluta. Att handelspolitiken i vissa fall avgörs på EU-nivå och att CETA är ett avtal av den typen som EU-parlamentet får besluta om är i sig ett gemensamt, demokratiskt beslut. EU-parlamentet är också demokratiskt tillsatt, det vill säga ett beslut där är lika demokratiskt som ett i Sveriges riksdag. 2. Se svaret på 1. Det är inte en "mycket liten elitgrupp" som fattar beslut, utan EU-parlamentet som består av demokratiskt valda representanter för alla EU-länder. 3. Ja, det kan man säga. CETA och andra frihandelsavtal är viktigt för Sveriges näringsliv och för alla svenskar. Jobben och resurserna till offentlig sektor kommer från näringslivet som i sin tur är beroende av både import och export, så det är naturligt att Svenskt Näringsliv opinionsbildar för frihandel. Dock är denna blogg fristående. Jag stödjer frihandel även som privatperson och har hittills inte skrivit något jag inte själv tycker. Jag har inte tid att lista artiklar. Sök på nätet eller gå till det kommunala biblioteket som har specialiserade databaser med bara svenska tidningsartiklar.
Lisa Nilssonfebruari 25, 2016
Intressanta kommentarer. Ja, jag vill gärna som kommenteraren ovan få er ståndpunkt/svar i frågorna 1. Tycker ni att det är ok att de nationella parlamenten inte får rösta i frågan? 2. Att det är demokratiskt försvarsbart utformat att en mycket liten elitgrupp CETA ska få besluta för över en halvmiljard EU-medborgare? 3. Är denna blogg en del av Svenskt Näringslivs kampanj för TTIP? Vidare är även jag intresserad av alla dessa artiklar om TTIP som ni nämner. Vore tacksam som ni listade dom. Det kan ju vara ett steg i att stryka er tes om "mytbildning" fram till dess blir det ju tyvärr ett bara ett ostyrkt påstående. Mvh Lisa Nilsson
Gert Karlssonfebruari 25, 2016
Att försvara något så odemokratiskt med att kritikerna är odemokratiska är ju helt fantastiskt.
Arne Plahnfebruari 24, 2016
Det var en ovanligt fyndig och välskriven propagandaartikel om TTIP. Men som vanligt hugger ham till med universalpåhoppen om "konspirationsteoretiker" på dem som är negativa och väldigt lite av det som är positivt med TTIP. Om det nu är något som är positivt för Europa. Vaga och mer eller mindre grundlösa löften om yttarligare vinster om miljarder Euro och en massa nya jobb är det väl ingen vettig människa som tror på. Att det redan idag finns "möjligheter" att stämma stater för uteblivna vinster av investeringar är ju ingen bra ursäkt för att skriva dom i sten i ett avtal! Och nån direkt synlig debatt i frågan har ju inte förekommit för gemene man alldenstund förhandlingfrågorna varit och är fortfarande hemliga!
Jan Isaksonfebruari 24, 2016
Kan ni inte bygga om kommentarsfunktionen så att styckeindelningen kommer med. Det blir rätt grötigt annar ;-)
Jan Isaksonfebruari 24, 2016
Hej. Några reflektioner och frågor på texten: 1. ”Politikens tystnad beror på andra skäl, och att få igenom TTIP utan debatt borde vara lättare”, skriver Sydöstrans ledarredaktion. Jag tror att deras analys är helt riktig. Debatten har gått på sparlåga i Sverige, Finland och Danmark. Det beror helt enkelt på att Svenskt Näringsliv, dess nordiska systerorganisationer och andra TTIP-förespråkare i god tid sett till att säkra stöd för avtalet hos fackföreningar och politiska partier innan förhandlingarna drog igång. När sedan kontroversiella bi-effekter av det s.k. "frihandelsavtalet" kommer i dagen finns det naturligtvis ett inbyggs motstånd att bryta överenskommelsen genom att kritisera avtalet, eller delar av detsamma, i offentlig debatt. Jag är övertygad om att detta är den underliggande orsaken till att TTIP och andra nya handels- och investeringsavtal debatterats relativt lite i Sverige, jämfört med t ex Tyskland, Österrike och Nederländerna. 2. "Sedan dess har det varit flera artiklar om TTIP i nationella media varje vecka", skriver du. Det är ett häpnadsväckande påstående, anser jag. Kan Frihandelsbloggen vara vänlig att lägga upp en lista över dessa artiklar i nationella medier så fall? Jag vill mycket gärna läsa dessa artiklar. 3. "De glömmer också konsekvent på påpeka att när förhandlingsresultatet är klart kommer det debatteras offentligt och godkännas eller förkastas av både EU-parlamenten och USA:s kongress samt — av allt att döma — samtliga EU-stater", skriver ni. 'Av allt att döma', är viktigt här. Kommissionen har antytt att den gärna driver igenom CETA utan att konsultera de nationella parlamenten. Att CETA skulle vara en exklusiv kompetens för EU. Det innebär att riksdagen inte skulle få rösta om avtalet. Är det okej anser ni? 4. Frihandelsbloggen är väl, rätta mig om jag har fel, en del av Svenskt Näringslivs kampanj för att driva igenom TTIP, CETA och TISA? Varför skulle näringslivet annars betala/sponsra dig för att driva bloggen? Med vänlig hälsning Jan Isakson, Greenpeace Med vänlig hälsning Jan Isakson, Greenpeace
Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export