APEC

De (ganska) lyckliga kompisarna. Foto: APEC.

Slutdokumentet från Danang en kompromiss

Det är olyckligt att USA hamnar allt mer vid sidan av utvecklingen av den internationella handeln. Men det är tyvärr en oundviklig konsekvens av den nuvarande administrationens totala brist på insikter om hur handeln fungerar.  APEC-mötet i Danang, Vietn...

Slutdokumentet från Danang en kompromiss

Det är olyckligt att USA hamnar allt mer vid sidan av utvecklingen av den internationella handeln. Men det är tyvärr en oundviklig konsekvens av den nuvarande administrationens totala brist på insikter om hur handeln fungerar. 

APEC-mötet i Danang, Vietnam, avslutades i lördags.

Det gemensamma uttalandet om handel från mötet speglar krocken mellan Donald Trump och de andra ledarna för länderna kring Stilla Havet. Ambitionen om multilaterala handelsavtal var nedtonad.

Konflikten handlar alltså om synen på handelsavtal. APEC:s linje har sedan många år varit att försöka få till stånd multilaterala avtal; en grupp av länder enas om gemensamma regler för handel. Detta i brist på framsteg för ambitionen inom WTO-systemet att skapa samma regler för hela världen, vilket vore önskvärt men har visat sig mycket svårt. Förhandlingarna om detta, den så kallade Doha-rundan, har pågått i ett par decennier. Inte helt utan framsteg, men att det går långsamt är en underdrift.

Donald Trump å sin sida vill ha bilaterala avtal. Skälet är att USA har underskott i handelsbalansen mot vissa länder, men inte mot andra. Genom att göra separata avtal med enskilda länder tänker sig Trump att USA skall kunna använda sig storlek för att tvinga till sig ”rättvisa regler” för handel och därmed eliminera underskotten i handelsbalansen.

Detta kom fram under Trumps tal inför APEC. Han hade några viktiga poänger. Kina är inte den hygglige frihandlare man låtsas vara. Utländska företag som vill exportera eller etablera sig i Kina tvingas dela med sig av teknisk kunskap. Kina och många andra länder ägnar sig också åt industrispionage och struntar i intellektuella rättigheter.

Men en stor del av Trumps tal handlade om USA:s underskott i handelsbalansen, något han tror beror på valutamanipulation och orättvisa regler. Förutom att denna uppfattning är tvivelaktig är handelsunderskott inget problem.  Trump, och många i hans omgivning, är kvar på 1600-talet när det gäller ekonomisk teori.

USA köper mer från resten av världen än vad resten av världen köper från USA. Detta gäller inte minst Kina. Men skälet är helt enkelt att USA är ett av världens rikaste länder. Amerikanerna har råd att shoppa. Medan man i andra delar av världen jobbar för att spara och investera, jobbar amerikanerna för att leva loppan och konsumera.

Men vad händer när medborgare och företag i USA köper importprodukter? Andra länders medborgare och företag får dollar. Vad gör man med dollar? Svaret är enkelt. Investerar i USA. Möjligheterna är stora. Allt från att investera i den amerikanska statsskulden till fastigheter i NY eller aktier i amerikanska high tech-bolag, beroende på vad man tycker om risk och avkastning.

Amerikanernas dollar är i utlandet och vänder för att komma tillbaka som investeringar. Därför är underskott i handelsbalansen inget problem, något som dock verkar helt omöjligt att förklara för Trump.

Särskilt Kina har ett stort utflöde av valuta, beroende på att många kineser inte litar på sin egen regim. Kina är inte en rättsstat, man kan inte lita på offentlig statistik. Politiken är oförutsägbar. Därför investerar kineser med gott om pengar utomlands.

Läget förefaller vara att APEC-ländernas ledare inte direkt respekterar Trump, men ändå tvingas anpassa sig eftersom han är USA:s president. Samtidigt försöker många av dem gå vidare med TPP-avtalet utan USA. Amerikanerna står helt enkelt allt mer utanför möjligheterna att påverkar det internationella handelssystemet. Kinas betydelse växer i motsvarande mån.

Det är ett problem eftersom det är bättre att en demokratisk rättsstat håller i taktpinnen när det gäller internationella regelsystem, än att diktaturen Kina gör det.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Frihandel i media vecka 45

2017-11-09 Norska Dagens Näringsliv har rubriken "Frihandelens framtid under lupen når Trump deltar på APEC-toppmøte i Vitenam fredag": "Under rundreisen i Asia har Trump vært spesielt opptatt av å samle støtte for en hard og enhetlig linje mot Nord-K...

Frihandel i media vecka 45

2017-11-09

Norska Dagens Näringsliv har rubriken ”Frihandelens framtid under lupen når Trump deltar på APEC-toppmøte i Vitenam fredag”:

”Under rundreisen i Asia har Trump vært spesielt opptatt av å samle støtte for en hard og enhetlig linje mot Nord-Korea og landets atomvåpenprogram. Men han har også langet ut mot det han kaller urettferdig handel, slik han også gjorde under valgkampen i fjor.

Ifølge Trumps sikkerhetsrådgiver H.R. McMaster ønsker presidenten å hindre at andre land gir urettferdige statlige subsidier til egen industri, at de diskriminerer utenlandske selskaper og at de begrenser utenlandsk investering.

Canadas statsminister Justin Trudeau var allerede onsdag på plass i Vietnams hovedstad Hanoi. På en pressekonferanse med sin vietnamesiske motpart Nguyen Xuan Phuc tok han til orde for frihandel som skaper arbeidsplasser og vekst både i Vietnam og Canada.

Men han understreket at Canada ikke har hastverk med å signere en frihandelsavtale hvis den ikke tjener Canada og canadierne. Han framholdt også at Canada vil ta i betraktning eventuelle menneskerettighetsbrudd før en avtale inngås.

– Jeg har alltid vært veldig klar på at jeg vil stå opp for canadiske arbeidsplasser og canadiske verdier hver eneste gang vi engasjerer oss i verden, sa Trudeau.

Samme dag var APEC-landenes utenriksminister og handelsministre samlet i Danang for å bli enige om en felles erklæring som vanligvis blir offentliggjort mot slutten av toppmøtet. Målet er at den også skal inneholde et punkt om at landene er enige om å jobbe for global frihandel, selv om Trump har signalisert at han går inn for det motsatte.”

 

2017-11-09

Staden Grimsby  i Storbritannien röstade massivt för att lämna EU, men nu vill de enligt Euronews ha kvar frihandeln på grund av fisken:

”Grimsby, a seaside town in north-east England, voted overwhelmingly to quit the European Union.

More than two-thirds of people from the area backed leaving Brussels, making it one of the most Eurosceptic regions in Britain.

But now food chiefs from the town, a key player in the UK fishing industry, have been lobbying the government to keep its free trade status with Europe.

Simon Dwyer, from Seafood Grimsby & Humber, told MPs there should be a special exemption for the region’s seafood industry, reported the Grimsby Telegraph.

Producers in the town import around 90 percent of the fish they process, making it vulnerable to the introduction of import tariffs, added the newspaper.

The revelation prompted mocking on Twitter, while Professor Brian Cox jokingly asked for an exemption for the whole of the UK.”

 

2017-11-08

Trumps syn på handel är kvar på 1900-talet är rubriken på Dagens Industris artikel (Johan Nylander) om presidentens besök i Kina:

”Pradeep Taneja, expert på kinesisk politik vid University of Melbourne, säger att det är viktigt för Trump att ge intryck av att pressa Kina kring handel. Trump kritiserade gång på gång Kinas handelsöverskott under sin valkampanj. Men även här råder diskrepans mellan de båda männen.

”Trump är kvar i ett 1900-talstänk gällande handel, och talar om stål och tillverkning av bilar. Kinas agenda är för 2000-talet och handlar om modern teknologi, som artificiell intelligens. Trump och Xi är inte alls på samma våglängd”, säger Pradeep Taneja.

Medan Trump vill pressa Kina kring handelsöverskott, vill Xi att USA ändrar sina policyer och ger Kina möjlighet till samarbete med amerikanska teknologiföretag vilket i dag är blockat inom många sektorer.”

 

2017-11-04

DN (Marianne Björklund) skriver om vad som hänt med Trumps vallöften med anledning att Donald Trump vann  presidentvalet i USA (om handel):

”Här har Trump fört en politik i linje med de löften han gav i valrörelsen där ”America first” var slagordet. Han har påbörjat en omförhandling av Nafta, ett frihandelsavtal mellan Mexiko, Kanada och USA. Samtidigt har USA dragit sig ur TTP, ett frihandelsavtal där bland andra länderna kring Stilla havet ingår. Dessutom har förhandlingarna om ett avtal med EU, TTIP, helt lags på is. Däremot har det än så länge inte blivit något av de tullar på 35 procent respektive 45 procent gentemot mexikansk och kinesisk import som Trump utlovade. Om det är smart för USA att dra sig ur frihandelsavtal rådet det delade meningar om. Amerikanska företag med tillverkning i Kina och Mexiko är säkert lättade att några handelshinder ännu inte har införts. Drabbas de av tullar blir det inte till någon större fördel för USA.”

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Kinesiska arbetare. Har anledning att se nöjda ut.

USA håller på att hamna på bänken

Det gick exakt som väntat. TPP är av allt att döma på dödsbädden eller i vilket fall på långvården. Mellan 500 och 1000 miljarder kronor beräknas det att kosta amerikanerna i utebliven export. Kineserna är inte sena ur startblocken. De har inom ramen...

USA håller på att hamna på bänken

Det gick exakt som väntat. TPP är av allt att döma på dödsbädden eller i vilket fall på långvården. Mellan 500 och 1000 miljarder kronor beräknas det att kosta amerikanerna i utebliven export.

Kineserna är inte sena ur startblocken. De har inom ramen för den asiatiska ekonomiska samarbetsorganisationen APEC arbetat på sitt regionala frihandelsavtal Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP) under en tid, förmodligen under förhoppningen att TPP av det ena eller andra skälet skulle kollapsa.

Asia Times skriver om RCEP som inte är ett lika ambitiöst avtal som TPP, det handlar i huvudsak om tullar och kvoter. Men om det kommer till stånd omfattar det 46 procent av världens befolkning och 40 procent av världshandeln.

På förra veckans APEC-möte i Lima blev det uppenbart att ledarna för länderna kring Stilla Havet inte tänker ha någon sorgeperiod för TPP. Australien och Nya Zeeland har flaggat sitt intresse och skrivningarna i slutdeklarationen var ytterst positiv till både RCEP, TPP samt handel och globalisering generellt.

”We encourage that all regional undertakings, including TPP and RCEP, remain open, transparent and inclusive and draw on each other so as to jointly contribute to the trade and investment liberalization and facilitation in the region and the eventual realization of the FTAAP;
We also reaffirm our vision contained in the Pathways to FTAAP. In this connection, we note recent developments on RTAs/FTAs in the region and the progress of the possible pathways to the FTAAP, including efforts by TPP signatories to complete their domestic processes and efforts by RCEP parties to accelerate towards the completion of the negotiations to achieve a modern, comprehensive, high-quality and mutually beneficial agreement.”

Utvecklingen är politiskt intressant.

För det första är det uppenbart att de nyprotektionistiska strömningarna är isolerade till vissa grupper i EU och USA. Övriga delar av världen är i allt väsentligt positiva till handel och även i EU är en majoritet av länderna och medborgarna handelsvänliga — i princip är det Tyskland och Österrike där opinionen har havererat på grund av trycket från extremt välorganiserade miljö- och vänsterorganisationer (i Tyskland i stort sett samma sak), bisarrt nog ofta finansierade av EU och underblåst av ryska media. Samtidigt kan man konstatera att det nya frihandelsavtalet med länderna i Södra Afrika och de uppstartade förhandlingarna mellan Japan och EU inte tilldragit sig någon som helst uppmärksamhet, vilket stöder föreställningen om att TTIP-motståndet mest handlar om den egna marknadsföringen. Det traditionella USA-hatet i framför allt Tyskland är ett säkert kort när det gäller att piska upp känslorna.

För det andra har Kineserna varit extremt snabbfotade. De är redan på väg att ta kommandot i handelsfrågor och möter inget motstånd ens från länder som i normalfallet är USA:s allierade. För bara ett år sedan satt kineserna på bänken och fick nöja sig med att titta på när den demokratiska världen under ledning av USA var på väg mot total dominans av världshandeln. Donald Trump, Bernie Sanders och Hillary Clinton har på ett halvår lyckats skapa helt omvända roller. Det är som om det politiska etablissemanget i USA antingen glömt att det finns en omvärld, alternativt att det finns något sådant som export till en världsmarknad. En sak är handelsbalansen mot Kina och rätt lösa spekulationer om kinesernas valutamanipulationer, en helt annan sak är att Kina konkurrerar med USA på den övriga världsmarknaden och producerar en hel del av de produkter som är amerikanska exportsuccéer. Den som tittar noga på sina Apple-produkter ser att det står ”Designed by Apple in California” (Inte USA…) men ”Assambled in China”. Och det är inte kineserna som fått den största delen av pengarna som du betalat för produkten. Pengarna hamnar i Kalifornien som är en del av USA.

Med andra ord ser vi hur världens tre mest välmående och betydelsefulla export- och handelsekonomier — USA, Tyskland, Storbritannien — vänder sig bort från världshandeln. Eller fyra, om vi räknar i Kalifornien där medborgarna visserligen inte röstade på Trump, men väl på först Sanders och sen Clinton som också gick till val på protektionistiska budskap.

Frågan är nu hur länge det dröjer innan exportföretagen i USA börjar presentera fakta för Trump och får honom och hans rådgivare att inse att de frivilligt håller på att hamna utanför världshandeln. Inte ens USA är idag en ekonomi som kan klara sig helt på egen hand.

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Det är inte så självklart att alla vill vara ens kompis.

TPP kan vara lockande alternativ när USA blir allt mer opålitligt

När USA sviker frihandeln kliver omedelbart andra fram på arenan. Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC) har sitt toppmöte i veckan och det är tydligt att Kina försöker ta initiativet till att stärka organisationens handelspolitiska roll. Detta ger et...

TPP kan vara lockande alternativ när USA blir allt mer opålitligt

När USA sviker frihandeln kliver omedelbart andra fram på arenan. Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC) har sitt toppmöte i veckan och det är tydligt att Kina försöker ta initiativet till att stärka organisationens handelspolitiska roll. Detta ger ett nytt läge för USA och TPP.

Många anser att valet av Donald Trump som president är dödsstöten för TPP-avtalet.

Det är tyvärr av allt att döma helt riktigt ur en synpunkt, men kanske inte sant ur en annan.

Vad som främst är hotat är USA:s anslutning till avtalet. Debatten i USA (och här i Sverige) är ofta extremt USA-centrerad. Men även om USA:s roll i TPP-förhandlingarna var stor och USA det viktigaste landet, är avtalet inte beroende av att USA ansluter sig. Det skriver Brookings i en intressant artikel av Mireya Solís som är Senior Fellow vid Center for East Asia Policy Studies.

TPP-avtalet kommer att behöva omförhandlas, men i princip berörs bara den klausul som säger att USA måste vara med. Stryker man USA från den klausulen kan de andra elva länderna gå vidare.

Självklart är detta svårare än  det låter. TPP är ett noga avvägt paket där många länder uppfattar sig ha gjort uppoffringar för att få tillgång till den värdefulla USA-marknaden — varför skulle de länderna vilja fortsätta när den fördelen har försvunnit?

Svaret är att ett antal saker har hänt:

  1. Möjligheten att få tillgång till USA-marknaden genom TPP har i för tillfället försvunnit.
  2. Om USA:s regering börjar rota i NAFTA, inte går vidare med TTIP, startar handelskrig med Kina, ifrågasätter WTO och på andra sätt orsakar massiv osäkerhet kring världshandeln det kommande decenniet ökar TPP-avtalet i värde. Det kommer vara en av de få fasta förhållandena man kan ingå i.
  3. Trump säger sig vilja ha separata avtal mellan USA och enskilda länder, förmodligen för att han genom det antar att USA får en starkare förhandlingsposition. Det är nog ett helt riktigt antagande. Men även detta gör TPP mer värdefullt. Om TPP finns har de länder USA skall förhandla med ett alternativ; deras förhandlingsposition mot USA stärks.
  4. Det förs halvhjärtade förhandlingar om ett regionalt handelsavtal i Asien, RCP,  (Regional Comprehensive Economic Partnership). Kina sade sig redan dagen efter Trumps valseger vilja intensifiera dessa. För framför allt Japans del vore TPP en fördel för att kunna balansera Kinas regionala övertag.
  5. Ett existerande TPP skulle utgöra en lockelse på USA den dagen påståendena om protektionismens välståndsskapande som vanligt visar sig vara en bluff. De handelsvänliga krafterna kan peka på att det finns ett existerande samarbete som USA en gång var med och skapade. Det är bara att knacka på dörren och be om att få komma in. Om TPP däremot inte har förverkligats skall man börja om från ruta 1.

Om TPP skall räddas kommer det vara Japan som driver på eftersom landet är den absolut största kvarvarande ekonomin i avtalet.  Japan har två ytterligare skäl att vilja gå vidare. För det första har landet redan ratificerat TPP-avtalet och för det andra kan det komma att gnissla med dess export till EU. England har varit Japans entré till EU med stora bilfabriker och huvudkontor. Just nu ligger som bekant allt detta i stöpsleven.

Med andra ord kan läget för Trump förändras snabbt. Han har tvivelsutan trott att om USA drar sig ur faller allt. Men i en situation där USA är en notoriskt opålitlig avtalsparter som skall bråka och omförhandla allt och där det är timsnoteringar på vad som gäller kommer förstås omvärlden att söka sig vägar att gå vidare utan USA. USA:s centrala roll har delvis hängt på ett långsiktigt internationellt agerande.

 

Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George
Apec. Alla var där.

APEC deklarerar starkt stöd för WTO inför toppmötet i Nairobi

Apec uttalar stöd för WTO.

APEC deklarerar starkt stöd för WTO inför toppmötet i Nairobi

Asia Pacific Economi Cooperation (APEC) höll sitt toppmöte den 16-19 november i Manila på Filippinerna. Alla var där, inklusive Barack Obama och Kinas president Xi Jinping.

APEC stöder ekonomiskt samarbete och frihandel, men är inget frihandelsområde eller har några handelsavtal inom ramen för APEC. Bland APEC:s 21 medlemsstater återfinns samtliga TPP-medlemmar, men också Kina och Ryssland. En ganska maffig uppställning med andra ord.

Det viktigaste uttalandet var en deklaration med enat stöd för WTO inför organisationens ministermöte den 15-18 december i Nairobi.

Det globala handelssamarbetet inom ramen för WTO har inte direkt gått framåt med stormsteg. Den så kallade Doharundan har pågått i snart 15 år och tonfallet varierar mellan uppgivet och irriterat. Anledningen är att det blir svårare att jämka alla nationella särintressen ju fler stater som är inblandade

Ett tydligt stöd för WTO och Doharundan är därför viktigt. Multilaterala avtal i all ära, men att kunna ena hela världen kring ett handelsavtal skulle betyda enormt mycket både ekonomiskt och även när det gäller övrigt samarbete.

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
-- Hmm, undrar om det syns på mig att jag inte är riktigt nöjd just nu?

Frihandelsavtal problem för Putin

Frihandelsavtalet TTIP och TPP är ett hot mot både Ryssland och Kina. USA, EU och en rad andra demokratier blir centrum i två handelsområden med stor utvecklingskraft. De olika försöken att stoppa avtalen genom locka med alternativ har hittills missl...

Frihandelsavtal problem för Putin

Frihandelsavtalet TTIP och TPP är ett hot mot både Ryssland och Kina. USA, EU och en rad andra demokratier blir centrum i två handelsområden med stor utvecklingskraft. De olika försöken att stoppa avtalen genom locka med alternativ har hittills misslyckats.

Ryssland må vara på väg att stärka sin militära slagkraft och skickligt öka sin roll i Mellanöstern.

Men på ekonomins område är landet allt mer tandlöst. Oljepriserna ser ut att vara fortsatt låga och just nu riskerar Ryssland att bli ännu mer utanför världsekonomin. Om och när de två stora handelsavtalen TPP och TTIP förverkligas kommer USA, EU och ytterligare ett antal demokratiska länder bli dominerande. Engelskan stärks som världsspråk genom att de stora engelsktalande länderna och de i hög utsträckning engelsktalande nordeuropeiska länderna ingår i båda avtalen.

Till skillnad från det excellenta handlaget när det gäller militärmakt är Ryssland och Putin direkt valhänta när det gäller handelsavtal och mer civiliserade sätt att kämpa om geopolitiskt inflytande. Tydligast är det hur Ryssland har använt sin roll som gasleverantör för att hota sina kunder snarare än försöka knyta dem till sig. Konsekvensen har blivit att många EU-länder blivit ytterst angelägna om att få tillgång till gas, kol och olja från USA.

Nyhetssajten Sputnik, kontrollerad av ryska staten, har TTIP-motstånd som en av sina huvudteman. Även TPP kritiseras.

Det är inte osannolikt att en del av TTIP-motståndet inom EU finansieras av Ryssland. Det finns inga belägg, men Sovjetunionen finansierade olika politiska projekt i väst, bland annat delar av fredsrörelsen.

I fredags gjorde Putin själv ett uttalande om TPP: ”However, the confidential nature of Trans-Pacific Partnership (TPP) hardly facilitates sustainable development of Asia Pacific.” Detta är en typisk formulering från Kreml. Inte direkt hotfull, men ett tydligt deklarerat missnöje från en stormakt som inte tvekar att använda maktmedel. Nog för att få omgivningen att tänka efter två gånger.

Uttalandet kom bara dagarna före toppmötet med Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC), en ekonomisk samarbetsorganisation med en rad länder, bland annat Ryssland, Kina och USA samt flera andra länder som även ingår i TPP-avtalet. APEC står för 60 procent av världens BNP och är en ekonomisk maktfaktor men är inte ett frihandelsområde.

Under TPP-förhandlingarna har Kina och Ryssland på olika sätt försökt sätta käppar i hjulet, bland annat genom att locka med frihandelsavtal inom APEC:s ram.

Ryssland och Kina har också drivit The New Silk Road i ett försök att återta initiativet inom handelsområdet från USA och EU.

Hittills har de olika försöken som sagt inte varit överdrivet framgångsrika.

Man kan nog vara säker på att champagnekorkarna kommer smälla i Kreml om TPP och/eller TTIP-avtalen går i stöpet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
Himlen är gränsen för vad som kan göras. Men till att börja med är det kanske bra att avskaffa tullar på miljövänlig teknik som får subventioner.

Framsteg på vägen mot frihandel med miljövänlig teknik

EU arbetar sedan länge med att skapa frihandel för produkter som bidrar till ett mer miljövänligt samhälle: Environmental Goods Agreement (EGA).Förhandlingarna är inriktade på att avskaffa tullarna på 59 produktkategorier enligt en lista som tagits f...

Framsteg på vägen mot frihandel med miljövänlig teknik

Ibland är EU:s byråkrati som en parodi på sig självt. Samtidigt som EU:s medlemsländer subventionerar olika miljöåtgärder finns det tullar och miljökrav(!) på miljövänlig teknologi som gör utvecklingen krångligare och mer tidsödande. Dock arbetar EU för att minska tullarna på miljöteknologi och förhandlingarna har kommit så långt att kommissionen har något substantiellt att rapportera.  

EU arbetar sedan länge med att skapa frihandel för produkter som bidrar till ett mer miljövänligt samhälle: Environmental Goods Agreement (EGA). Det handlar i huvudsak om teknologi för förnybar energi, avfallshantering, vattenrening, kontroll av luftföroreningar, rening och återställning av miljön, miljöövervakning, analyser och energieffektivisering.

Den 30 september hålls ett informationsmöte riktat till civilsamhälle och intresseorganisationer. Den nionde förhandlingsrundan är avklarad och förhandlingarna är inriktade på att avskaffa tullarna på 59 produktkategorier enligt en lista som tagits fram av Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC) år 2012.

Förhandlingarna inbegriper EU och ett antal WTO-medlemmar: Australien, Kanada, Kina, Costa Rica, Taiwan, Hongkong, Japan, Korea, Nya Zeeland, Norge, Schweitz, Singapore, USA, Israel, Turkiet och Island. Det är i praktiken alla länder som har någon betydande produktion av miljöteknik.

Syftet är att EGA skall bli ett öppet dokument där fler produktkategorier kan läggas till och andra handelshinder än tullar skall kunna hanteras.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

APEC utreder frihandel

APEC ( Asia-Pacific Economic Cooperation), det ekonomiska samarbetsorganet för länder i Asien och kring Stilla Havet har enligt Wall Street Journal enats om att under två år utreda om det är möjligt att skapa ett frihandelsområde som består av APEC-län...

APEC utreder frihandel

APEC ( Asia-Pacific Economic Cooperation), det ekonomiska samarbetsorganet för länder i Asien och kring Stilla Havet har enligt Wall Street Journal enats om att under två år utreda om det är möjligt att skapa ett frihandelsområde som består av APEC-länderna. Målet skulle i så fall vara ett avtal till 2025. Drygt tio år är som vi vet inte lång tid i dessa sammanhang.

APEC består av 21 länder och kan som frihandelsområde bli en viktig ekonomiska enhet.

Alla Bollard, APEC:s generalsekreterare, påpekar att de inte börjar förhandla, utan att det bara är en utredning om hur ett sådant frihandelsområde skulle kunna vara utformat.

Frågan är en aning kontroversiell. Initiativet kommer från Kina men USA som också är medlem tvekar. De vill först ha frihahandelsavtalet TPP (Trans Pacific Partnership) på plats.

Initiativet från Kina är ett tydligt tecken på att Kina oroas över TPP och TTIP. Det blir två stora frihandelsområden, gigantiska ekonomiska samarbeten dominerade av västliga, demokratiska stater. Inte ens Kina kan längre riskera att komma (ännu mer) på efterkälken.

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Visa flera poster