DI

Frihandel i media vecka 46

  2017-11-16 Frihandelsavtal mellan Filippinerna och USA på gång. Ett exempel på Trumps handelspolitik, ett land åt gången: "Metro Manila (CNN Philippines, November 16) — The United States is open to a free trade agreement with the Philippines, U.S. A...

Frihandel i media vecka 46

 

2017-11-16

Frihandelsavtal mellan Filippinerna och USA på gång. Ett exempel på Trumps handelspolitik, ett land åt gången:

”Metro Manila (CNN Philippines, November 16) — The United States is open to a free trade agreement with the Philippines, U.S. Ambassador Sung Kim said Thursday.

”The Philippine side has indicated their interest in doing a free trade agreement (FTA) with us. We’re willing to consider that possibility,” Kim told CNN Philippines’ The Source.

The Philippines raised the possibility of a bilateral free trade agreement with U.S. during the bilateral talks between President Rodrigo Duterte and U.S. President Donald Trump on the sidelines of the 31st ASEAN Summit and Related Summits.

Related: PH pushes for free-trade agreements with U.S.

During the meeting, Trump singled out how tariffs were imposed on U.S. automobiles, but not ones from Japan. Tariff reduction for Japan is provided for under the 2006 Japan-Philippines Economic Partnership Agreement, the only FTA the Philippines has with any country.

”We’ve explained the United States is open to trade, but we want reciprocal trade,” Trump said before departing the Philippines on Tuesday.

”Because with past administrations… the United States has been taken advantage of. They’re very giving, they don’t get in return,” he added.

Kim noted that one of Trump’s goals in his visit was to express ”deep commitment to promoting fair and reciprocal trade.”

The Philippines has an existing Trade and Investment Framework Agreement with the U.S., which is a requirement for countries working towards an FTA.

”We already have an existing trade framework that allows us to discuss economic, trade, investment-related issues. I think that process will continue, but we will explore the possibility of a free trade agreement,” said Kim.”

 

2017-11-13

NT:s Hans Stigsson skriver på ledarplats om Donalds Trumps oförmåga att gå från bombastisk retorik till handling, något som även omfattar hans handelspolitik:

”Fast även om det kanske inte är hans förtjänst, fungerar åtminstone arbetsmarknaden hyggligt. På nästan alla områden har Trump misslyckats kapitalt.

Istället för breda överenskommelser, har presidenten gjort sig ovän med nästan alla. Inte bara demokrater, utan också republikaner, sina egna ministrar, domare och till och med amerikanska fotbollsspelare. Någon mur till Mexiko har vi (tack och lov) inte sett och inte mindre än tre försök att försvåra för muslimer att besöka Förenta Staterna har ogiltigförklarats i domstolar. Obamacare har urvattnats, men utan att ersättas med något. Republikanerna har majoritet i kongressen, men inbördes oense och Trump har ingen aning om vad som eventuellt ska ersätta Obamacare. De stora investeringar i framför allt infrastruktur som presidenten utlovade på självaste valnatten, lyser i stort sett med sin frånvaro.

Presidenten har visserligen sagt upp det framförhandlade, men inte genomförda, frihandelsavtalet TTP och lagt ett motsvarande TTIP-avtal med EU i frysboxen, men utan att ersätta dem med något substantiellt (inte ens i protektionistisk riktning). Nafta-avtalet med Kanada och Mexiko omförhandlas i snigelfart, medan Trump sade upp det globala klimatavtalet från Paris, uppenbarligen utan att ha insett att detsamma lagligt äger kraft till 2020.”

2017-11-13

DI (Nyhetsbyrån Direkt) har rubriken ”EU antar mandat att förhandla om frihandel”

”EU:s utrikesministrar godkände på måndagen mandatet för förhandlingar med Chile om att uppdatera det existerande associationsavtalet.
Det tillkännagav ministerrådets presstjänst i ett pressmeddelande.
På handelsområdet ska förhandlingarna omfatta investeringar, icke tariffära handelshinder, immateriella rättigheter, hållbar utveckling och geografiska indikatorer (skydd av namn på livsmedel, som champagne och parmesanost).

EU-kommissionen sköter alla förhandlingar om frihandelsavtal å EU-ländernas vägnar. Den första förhandlingsrundan ska starta den 16 november.

Det befintliga associationsavtalet mellan EU och Chile undertecknades 2002. Delar av det började tillämpas provisoriskt 2003 och hela avtalet 2005.

Det moderniserade avtalet ska även omfatta samarbete inom politik, säkerhet och sektoriellt samarbete.”

 

2017-11-11

EU spurtar mot handelsavtal med Mexiko och Mercosur, skriver VA-finans:

”Tidigare i höst har Frankrikes president Emmanuel Macron förespråkat att slå av på takten med Mercosur. Men vid EU-toppmötet den 19-20 oktober fick hans mer försiktiga hållning inte stöd.

Mercosur består av Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay.

”Inget land sade att vi inte ska göra vårt yttersta för att slutförhandla med Mercosur. Vi har en realistisk chans att avsluta före årets slut”, sade Cecilia Malmström.

Hon påpekade att Mercosur-avtalet har mycket stor ekonomisk betydelse. De fyra länderna har en befolkning på 230 miljoner och har inte något frihandelsavtal med något annat land.

En förhandlingsrunda har hållits i Brasilia denna vecka. Till nästa runda i början av december ska EU lägga ett nytt bud om Mercosurs tillträde till EU:s marknad.

Frankrike och många andra EU-länder vill hålla ned EU:s bud inom känsliga områden, som främst är nötkött, socker och etanol.

Sverige och andra frihandelsvänner argumenterade för ett mer generöst bud.

”Vissa medlemsländer tycker en del frågor är oerhört känsliga. Men ett avtal skulle öppna fantastiska möjligheter för tjänster, varor och upphandling”, sade Cecilia Malmström.

EU-sidan vill å sin sida att sydamerikanerna erbjuder större tullfrihet. Mercosurs nuvarande bud ger tullfrihet på 87 procent av alla varor, jämfört med EU:s bud på 98 procent.

Det är viktigt att avsluta förhandlingarna i år eller möjligen en liten bit in på nästa år eftersom Brasilien sedan går in i en valkampanj.

Frihandelsavtalet med Mexiko är mindre kontroversiellt. Det är en uppdatering av ett befintligt avtal från 2000.

Före årsskiftet hoppas EU också avsluta frihandelsförhandlingarna med Japan. En preliminär överenskommelse nåddes i juli.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Frihandel i media vecka 45

2017-11-09 Norska Dagens Näringsliv har rubriken "Frihandelens framtid under lupen når Trump deltar på APEC-toppmøte i Vitenam fredag": "Under rundreisen i Asia har Trump vært spesielt opptatt av å samle støtte for en hard og enhetlig linje mot Nord-K...

Frihandel i media vecka 45

2017-11-09

Norska Dagens Näringsliv har rubriken ”Frihandelens framtid under lupen når Trump deltar på APEC-toppmøte i Vitenam fredag”:

”Under rundreisen i Asia har Trump vært spesielt opptatt av å samle støtte for en hard og enhetlig linje mot Nord-Korea og landets atomvåpenprogram. Men han har også langet ut mot det han kaller urettferdig handel, slik han også gjorde under valgkampen i fjor.

Ifølge Trumps sikkerhetsrådgiver H.R. McMaster ønsker presidenten å hindre at andre land gir urettferdige statlige subsidier til egen industri, at de diskriminerer utenlandske selskaper og at de begrenser utenlandsk investering.

Canadas statsminister Justin Trudeau var allerede onsdag på plass i Vietnams hovedstad Hanoi. På en pressekonferanse med sin vietnamesiske motpart Nguyen Xuan Phuc tok han til orde for frihandel som skaper arbeidsplasser og vekst både i Vietnam og Canada.

Men han understreket at Canada ikke har hastverk med å signere en frihandelsavtale hvis den ikke tjener Canada og canadierne. Han framholdt også at Canada vil ta i betraktning eventuelle menneskerettighetsbrudd før en avtale inngås.

– Jeg har alltid vært veldig klar på at jeg vil stå opp for canadiske arbeidsplasser og canadiske verdier hver eneste gang vi engasjerer oss i verden, sa Trudeau.

Samme dag var APEC-landenes utenriksminister og handelsministre samlet i Danang for å bli enige om en felles erklæring som vanligvis blir offentliggjort mot slutten av toppmøtet. Målet er at den også skal inneholde et punkt om at landene er enige om å jobbe for global frihandel, selv om Trump har signalisert at han går inn for det motsatte.”

 

2017-11-09

Staden Grimsby  i Storbritannien röstade massivt för att lämna EU, men nu vill de enligt Euronews ha kvar frihandeln på grund av fisken:

”Grimsby, a seaside town in north-east England, voted overwhelmingly to quit the European Union.

More than two-thirds of people from the area backed leaving Brussels, making it one of the most Eurosceptic regions in Britain.

But now food chiefs from the town, a key player in the UK fishing industry, have been lobbying the government to keep its free trade status with Europe.

Simon Dwyer, from Seafood Grimsby & Humber, told MPs there should be a special exemption for the region’s seafood industry, reported the Grimsby Telegraph.

Producers in the town import around 90 percent of the fish they process, making it vulnerable to the introduction of import tariffs, added the newspaper.

The revelation prompted mocking on Twitter, while Professor Brian Cox jokingly asked for an exemption for the whole of the UK.”

 

2017-11-08

Trumps syn på handel är kvar på 1900-talet är rubriken på Dagens Industris artikel (Johan Nylander) om presidentens besök i Kina:

”Pradeep Taneja, expert på kinesisk politik vid University of Melbourne, säger att det är viktigt för Trump att ge intryck av att pressa Kina kring handel. Trump kritiserade gång på gång Kinas handelsöverskott under sin valkampanj. Men även här råder diskrepans mellan de båda männen.

”Trump är kvar i ett 1900-talstänk gällande handel, och talar om stål och tillverkning av bilar. Kinas agenda är för 2000-talet och handlar om modern teknologi, som artificiell intelligens. Trump och Xi är inte alls på samma våglängd”, säger Pradeep Taneja.

Medan Trump vill pressa Kina kring handelsöverskott, vill Xi att USA ändrar sina policyer och ger Kina möjlighet till samarbete med amerikanska teknologiföretag vilket i dag är blockat inom många sektorer.”

 

2017-11-04

DN (Marianne Björklund) skriver om vad som hänt med Trumps vallöften med anledning att Donald Trump vann  presidentvalet i USA (om handel):

”Här har Trump fört en politik i linje med de löften han gav i valrörelsen där ”America first” var slagordet. Han har påbörjat en omförhandling av Nafta, ett frihandelsavtal mellan Mexiko, Kanada och USA. Samtidigt har USA dragit sig ur TTP, ett frihandelsavtal där bland andra länderna kring Stilla havet ingår. Dessutom har förhandlingarna om ett avtal med EU, TTIP, helt lags på is. Däremot har det än så länge inte blivit något av de tullar på 35 procent respektive 45 procent gentemot mexikansk och kinesisk import som Trump utlovade. Om det är smart för USA att dra sig ur frihandelsavtal rådet det delade meningar om. Amerikanska företag med tillverkning i Kina och Mexiko är säkert lättade att några handelshinder ännu inte har införts. Drabbas de av tullar blir det inte till någon större fördel för USA.”

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George

Frihandel i media vecka 18

2017-05-04 Trumps handels- och visa-politik drabbar kanske inte EU än så länge, men andra länder påverkas desto mer. Indiska The Hindu skriver om den indiska IT-jätten Infosys beslut att anställa i USA istället för i Indien: "Infosys’s decision to hire 10,...

Frihandel i media vecka 18

2017-05-04

Trumps handels- och visa-politik drabbar kanske inte EU än så länge, men andra länder påverkas desto mer. Indiska The Hindu skriver om den indiska IT-jätten Infosys beslut att anställa i USA istället för i Indien:

”Infosys’s decision to hire 10,000 local workers in the U.S. has caused concerns over the impact of President Donald Trump’s restrictive visa policy for skilled workers. Explaining the move, Infosys CEO Vishal Sikka said it is purely a business decision focussed on building the company’s capabilities in fields such as artificial intelligence and cloud computing. Indian IT companies have been under pressure to adapt nimbly to the restrictive visa regimes being put in place not just in the U.S. but also in key markets such as the U.K. and Australia. As a matter of fact, these companies had been gearing up to become visa-independent even before Mr. Trump’s rise to power. In 2015-16, for instance, Infosys hired 2,144 people in the Americas, increasing its workforce in the region by over a quarter. In 2016, Tata Consultancy Services, another IT giant, made only about 4,000 U.S. visa applications, compared to about 14,000 a year before. The trend is likely to only strengthen. 

(—)

Yet, while individual companies adapt to the new political economy in the West, it does not diminish New Delhi’s responsibility to make a case for more open immigration policies for India’s skilled workers. The economic rationale behind the free movement of labour is that it promotes economic efficiency. This, as economists from David Ricardo to Jagdish Bhagwati have pointed out, increases the size of global economic output despite the costs. It is obvious that the tightening of immigration is likely to have a net negative effect on the global economy. Also, investment in advanced technologies itself, such as by Infosys, could be a measure to deal with high labour costs in the U.S. Artificial intelligence has already helped IT companies cut labour costs. In any case, job losses owing to automation are likely to accelerate, which is of course not an issue that affects the IT sector alone. While putting forward the argument that they create thousands of American jobs makes business sense for companies such as Infosys in their most critical market, it runs the risk of bolstering the narrative against the free movement of labour across borders. Sadly, since the benefits of globalisation are diffused among billions of people while its costs are concentrated on a smaller but organised group, such adjustments often end up validating populist, protectionist policies.”

 

2017-05-03

Janerik Larsson skriver i SvD om hotet mot internationella rättsordningen som är en av hörnstenarna i fungerande handelsrelationer mellan länder:

”ISDS (Investor-state dispute settlement) är en tvistlösningsmekanism inom internationell rätt som ger investerare (företag) rätt till rättsliga processer gentemot regeringar. I ISDS-systemet har Stockholms handleskammares skiljedomsinstitut spelat en viktig roll.

För internationella investeringar är detta en viktig och betydelsefull ordning.

Utan en grundläggande, principbunden ordning för frihandeln kommer den i längden att skadas.

EUs domstol European Court of Justice är tillsammans med världshandelsorganisationen WTOs tvistelösningssystem nu utsatt för hårt tryck från stora ekonomier som USA och Storbritannien. För svenska företag är detta ett sannolikt allt större problem och ett uttryck för den växande protektionismen. Då kan stora och starka ekonomier diskriminera företag från små ekonomier.”

 

2017-04-29

Mer SvD.  Andreas Cervenka skriver om tio faktorer i världsekonomin varav den ökande internationella handeln är en:

”Efter finanskrisen föll handelsvolymerna kraftigt och har sedan växt i betydligt långsammare takt än i början på 2000-talet. 2016 blev faktiskt det trögaste året sedan 2001, enligt världshandelsorganisationen WTO.

Nu verkar det ha vänt. WTO spår en ökning under 2017 på mellan 1,8 till 3,6 procent. Orsaken till det stora spannet stavas politiskt osäkerhet. Frihandeln är under attack, inte minst från Donald Trump vars protektionistiska retorik håller världsmarknaderna på helspänn.”

 

2017-04-28

Frida Wallnor i DI skriver om Trumps första hundra dagar och frihandeln:

”När det gäller den aggressiva handelspolitiska linje som präglade valkampanjen återspeglas den inte i Vita husets agerande i lika hög grad som befarats. Man lämnade visserligen TPP-avtalet med Stillahavsländerna, men risken för ett handelskrig med Kina tycks ha minskat sedan toppmötet med Xi Jinping.

Veckans rykte om att Trump skulle ta landet ur Nafta-avtalet med Mexiko och Kanada visade sig också vara nonsens. Eller kanske snarare ett planterat rykte i syfte att stärka USA:s position i kommande omförhandling.

Men till skillnad från i Washington har det skett framsteg på handelsområdet i Europa. Det är som om Trumps protektionistiska retorik har ökat EU:s attraktionskraft som handelspartner. Japan, Mexiko, de sydostasiatiska Asean-länderna och sydamerikanska Mercosur har alla visat ett förnyat intresse för att antingen inleda eller snabba på pågående frihandelsförhandlingar. För EU kunde detta inte komma mer lägligt.

Men även Trump har visat intresse för att närma sig EU. Eller närma sig Tyskland, rättare sagt. Under Angela Merkels besök i Vita huset ska Trump enligt tyska källor upprepade gånger ha föreslagit ett handelsavtal mellan USA och Tyskland. Merkel ska ha tvingats repetera sitt svar om att enskilda EU-länder inte kan ingå externa handelsavtal – att han i så fall måste vända sig till EU som helhet.

Det kommer inte som någon överraskning att Trump är så dåligt insatt i EU:s funktionssätt. Med en handelsminister som betraktar handelsavtal som en möjlighet att samla ”quick wins” är det inte konstigt att hans chef är dåligt underrättad.

(—)

Men EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström kommer inte att krypa för den amerikanska administrationen. Under sitt möte med handelsministern i Washington i måndags konstaterande hon endast att det fortsatt finns potential för det tidigare så avskrivna TTIP-avtalet och att båda sidor behöver tid för att omgruppera.

Storbritanniens regering är antagligen ännu mindre imponerad av Ross handelsutspel. Britterna är alltså inte först i kön längre. EU ges företräde. Förhoppningsvis leder denna insikt till en mer ödmjuk inställning i kommande brexit-förhandlingar.

Finns det hopp för att gå i mål med TTIP i framtiden vore det en intressant tanke att involvera Storbritannien, som en tredje part. Det borde ligga i allas intresse.”

 

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 42

2016-10-21 Skånska företag gynnas av frihandel med USA skriver ett antal företagare på debattplats i Kvällsposten: "Tänk er en värld där även de minsta företagen kan exportera till USA helt utan tullar och byråkratiskt krångel? Tänk er en värld där en...

Frihandel i media vecka 42

2016-10-21

Skånska företag gynnas av frihandel med USA skriver ett antal företagare på debattplats i Kvällsposten:

”Tänk er en värld där även de minsta företagen kan exportera till USA helt utan tullar och byråkratiskt krångel? Tänk er en värld där en liten skånsk IT-konsult enkelt kan bli underleverantör till stora företag i USA? Tänk er en värld där en skånsk tillverkare av livsmedel kan testsälja sina produkter på en farmers market i New York? Eller där man kan sälja in svenska äldreboendekoncept på andra sidan Atlanten?

Med ett framtida frihandelsavtal mellan EU och USA kommer den typen av möjligheter öppna sig för svenska små och medelstora företag. Idag är tullar, olika standarder, dubbla testprocesser och byråkrati svåra hinder. Det kostar tid, reda pengar och skapar osäkerhet. Med frihandelsavtalet TTIP skulle de trösklarna slipas ner.”

 

Erik Thyselius, ledarskribent på Barometern i Kalmar, skriver om de missförstånd som vänstern sprider i debatten om CETA- och TTIP-avtalen:

”Det sorgligaste av allt är att oron och ilskan som ligger bakom motståndet mot både frihandelsavtalet med Kanada och USA (TTIP) bygger på rena faktafel och missförstånd.

Vänsterpartiets Europaparlamentariker Malin Björk tillhör den minoritet svenska politiker som gått till hårt angrepp mot Ceta-avtalet, och applåderade därför det belgiska regionalparlamentets beslut. Med avtalet kommer privata domstolar ge företagen möjlighet att stämma länder och hota såväl miljön som arbetares rättigheter, ett argument som även används i debatten mot TTIP, enligt henne.

Vad Björk syftar på är det utbredda systemet med skiljedomstolar, som syftar till att skydda företag från godtycklig expropriering, och som redan används i tusentals handelsavtal EU ingått med andra länder.

I sammanhanget bör det också påpekas att Ceta-avtalet inte innehåller någon internationell skiljedom. I stället kommer en ny domstol (förutsatt att avtalet blir av) under kontroll av Kanada och EU inrättas, sannolikt som en konsekvens av den missriktade ilskan som riktats mot systemet med skiljedomsförfarande. Om det systemet är bättre eller sämre återstår att se. Björk för därmed en kamp mot väderkvarnar. Mediernas svårighet att rapportera korrekt gör inte saken bättre.”

 

2016-10-19

Martin Gelin i DN skriver om valet i USA och påpekar att presidentkandidaterna är mer negativa till frihandel än väljarna:

”Hon (Hillary Clinton) sätter sig även emot en detalj där TPP förväntas göra det lättare för Kina att kalla sina bilar ”tillverkade i USA”, även om merparten av själva tillverkningsprocessen ägt rum i Kina. Det är frågor som är populära i det så kallade rostbältet av gamla fabriksstäder i delstater som Ohio, Michigan och Pennsylvania, där många hoppas på en återväxt av fabriksjobb. Det råkar förstås också vara just dessa delstater som avgör presidentvalet.

Frihandelns motståndare har därmed oproportionerligt stor politisk makt, då de är överrepresenterade i så kallade ”swing states”.

Överlag är frihandel fortfarande populärt bland amerikanska väljare. En undersökning av Pew Research i augusti visade att 50 procent av amerikanerna säger att frihandel har ”varit bra för USA”, medan 42 procent sade att den inte varit bra. 40 procent var positiva till TPP, medan 35 procent var negativa.

Om Clinton vinner valet är det möjligt att hon kommer att låta mer frihandelsvänlig nästa år.”

 

2016-10-16

DI intervjuar handelsminister Ann Linde om regeringens exportsatsningar:

”När Ann Linde tillträdde vid regeringsombildningen i maj sa hon till Di att frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP, blir en av hennes prioriterade frågor.

Ambitionen var att avsluta förhandlingarna innan president Barack Obama lämnar över stafettpinnen. Nu gör Ann Linde bedömningen att så inte blir fallet.

”Av tonläget i den amerikanska debatten att döma så tror jag att det kommer att dröja ett tag innan samtalen återupptas.”

Vad betyder det att vi inte får ett frihandelsavtal med USA?
”Bara Volvo skulle tjäna 1 miljard per år med ett fullt utvecklat TTIP. Bara den siffran visar att ett sådant avtal vore ovärderligt.”

Att handelsfrågor ofta utvecklas till politiska långbänkar kommer inte som en överraskning för Ann Linde. Nyligen träffade hon Norges handelsminister för att diskutera hur man kan göra det enklare för svenska företag att sälja till vårt största exportland.

”Norge är tillsammans med Tyskland vårt största exportland, men är ändå ett av de länder som svenska företag tycker att det är krångligast att exportera till eftersom det har kvar tullar på vissa varor. När jag arbetade med Mats Hellström så satt vi med den norska handelsministern och pratade om exakt samma frågor som jag nu gör som minister. Det har inte blivit bättre på 20 år. Det här är verkligen jättesvåra frågor.””

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Vem är värst för handeln? Det mesta talar för att Trump är ett större problem. En katastrof, faktiskt, då han kan starta handelskrig på egen hand. Karikatyr av DonkeyHotey.

Trump kan starta handelskrig från dag ett om han blir president

När det gäller export av varor och tjänster är Sverige, direkt och indirekt, mera beroende av handel med USA än någon av våra europeiska handelspartners. Genom svenska företags sammantvinning med andra länders produktionsprocesser (värdekedjor) är minst ...

Trump kan starta handelskrig från dag ett om han blir president

Här på Frihandelsbloggen.se har konstaterats att även om Hillary Clinton och det politiska klimatet i USA just nu är oroande protektionistiskt kommer Donald Trump att vara mycket värre för frihandeln än Clinton.

Hon kommer som president knappast föra frihandeln framåt och kanske till och med orsaka en del problem. Men till skillnad från Trump kommer hon inte ställa till fullskaligt handelskrig av 30-talssnitt.

Nu framgår det i en artikel i DI av Carl B Hamilton — lite av frihandelns grand old man just nu i Sverige — att läget är betydligt värre än någon tidigare trott. Presidenten har nämligen makt att helt på egen hand införa olika typer av handelshinder om det kan motiveras av hot mot den nationella säkerheten:

”Kan verkligen president Trump på egen hand starta ett handelskrig mot omvärlden? Det finns väl ändå en maktdelning i USA med kongressen och domstolarna som kan stoppa honom?

Dessvärre är det korta svaret att kongressen och domstolarna knappast kan stoppa Trump. De kan knappast ens fördröja införandet av nya protektionistiska åtgärder.

Den rättsliga regleringen har ända sedan första världskriget, med start i ”Trading with the Enemy Act”, successivt kommit att se utrikeshandeln som en del av säkerhetspolitiken. Den trenden accelererade under kalla kriget och åtgärder mot import kan utlösas snabbt.

Handelspolitiken har alltmer kunnat styras av presidentens bedömning av ”det nationella säkerhetsintresset”. Det har visat sig vara en mycket anpassningsbar formulering. Kongressen är närmast maktlös om presidenten med hänvisning till nationell säkerhet exempelvis vill riva upp handelsavtal, höja tullar eller införa kvoter. Detta framgår av en omsorgsfull rättslig analys från tankesmedjan Peterson Institute i Washington DC.

Kina är ett särskilt hatobjekt för Donald Trump. Varken Kina eller andra länder kommer antagligen att acceptera Trumps nya handelsrestriktioner, desavouering av bindande WTO-regler och uppsägning av ingångna ”job-killing” handelsavtal. Det utlöser handelspolitiska motåtgärder: Varor och tjänster från USA beläggs med höjda tullar och importkvoter. Export till USA av vitala varor och tjänster kan komma att stoppas av omvärlden. Globala produktions- och försäljningskedjor slås isär. Varor och tjänster som köps av vanliga människor (som livsmedel, kläder och bilar) blir dyrare och urvalet mer begränsat. Många människor blir arbetslösa – inte minst i USA!

Trumps ekonomiskt inåtvända och politiskt nationalistiska politik går på tvärs med hans slogan ”Make America Great Again”. Med hans politik skulle USA:s handels- och säkerhetspolitik kunna driva bland annat övriga Asien i armarna på Kina.

Här hemma bör man, naturligtvis, fråga sig hur Sverige skulle klara sig i en Trump-värld av protektionism och inåtvändhet? Illa, är det korta svaret.

När det gäller export av varor och tjänster är Sverige, direkt och indirekt, mera beroende av handel med USA än någon av våra europeiska handelspartners. Genom svenska företags sammantvinning med andra länders produktionsprocesser (värdekedjor) är minst 1,5 miljoner jobb i Sverige beroende av slutlig efterfrågan i USA (enligt färsk OECD-statistik och Kommerskollegium). Motsvarande tal för Tyskland och andra EU-länder är väsentligt lägre. Svenska jobb och företag skulle därför drabbas hårt om Trumps handelspolitiska vision förverkligas.”

Vid sidan av Trumps säkerhetspolitiska oklarheter är handelspolitiken det förmodligen starkaste skälet för alla utanför USA att hoppas att han inte blir USA:s president.

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Två artiklar värda att läsa — eller läsa om

De här båda artiklarna är väl värda att läsa. Framför allt PM Nilsson i DI är sällsynt rak när det gäller kritiken mot ISDS: "Enligt Miljöpartiet, Vänsterpartiet, LO och 100 amerikanska jurister med Elizabeth Warren i spetsen sitter vår tids största ...

Två artiklar värda att läsa — eller läsa om

De här båda artiklarna är väl värda att läsa.

Framför allt PM Nilsson i DI är sällsynt rak när det gäller kritiken mot ISDS:

”Enligt Miljöpartiet, Vänsterpartiet, LO och 100 amerikanska jurister med Elizabeth Warren i spetsen sitter vår tids största hot mot demokratin på Brunnsgatan i centrala Stockholm. Detta försynta kontor äventyrar Amerikas suveränitet, Europas sociala rättigheter och framtidens nödvändiga klimatomställning.

Det är knappt man tror sina öron, och det ska man heller inte göra. Den internationella kampanjen mot skiljedomsmekanismens roll i frihandelsavtalet mellan USA och EU är ren galenskap och det försiktiga fjäskandet för kritiker som utbrutit på båda sidor Atlanten bör omedelbart avbrytas.”

Erik Brattberg i SvD är också intressant i sin kritik av motståndarna:

”Tyvärr verkar Skiftet i likhet med andra TTIP-kritiker inte vara intresserade av att bidra till en konstruktiv debatt om frihandelsavtalet – något som behövs då TTIP är ett av det störta ekonomiska besluten för EU på länge. Syftet tycks istället vara att driva en vänsteragenda fylld av traditionell anti-globaliseringspropaganda.”

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
-- Hmm. Tusen mail. Måste vara oerhört smarta killar...

Det finns ännu inget som kan bryta samman

Stefan Löfven talar om att TTIP-förhandlingarna kan bryta samman. Det stämmer av allt att döma inte.

Det finns ännu inget som kan bryta samman

Stefan Löfven varnar i DI för ”sammanbrott” för TTIP-förhandlingarna.

Det är en underlig terminologi. Förvisso kan det inträffa att förhandlarna får så svårt att komma överens på betydande områden att ett avtal blir meningslöst. Men att vissa områden lämna utanför är i sig ingenting som gör att förhandlingarna ”bryter samman”. Inte heller finns det någon bortre tidsgräns. Att få avtalet klart 2014 som det först talades om var direkt orealistiskt. Förhandlingarna påbörjades officiellt juli 2013 — att få ett av världens största handels och investeringsavtal klart på 18 månader kunde ingen ha trott på.

2015 har nog inte heller haft någon större realism, men kanske kan de bli färdiga före presidentvalet.

Hittills har inte heller några förseningar orsakats av låsningar i reella förhandlingar.

Hotet är snarare politiskt: att avtalet när det väl är klart inte får stöd. På amerikansk sida ska det godkännas av kongressen. På europeisk sida ska avtalet godkännas av Europeiska Unionens råd, Europaparlamentet och sannolikt även ratificeras av medlemsstaternas olika parlament. Det är ganska många nålsögon som skall passeras.

Men hittills finns det massivt stöd bland EU:s medlemsstater och en majoritet i EU-parlamentet. Likaså är USA:s kongress idag dominerad av republikanerna som traditionellt är frihandelsvänliga även om det även där finns enskilda protektionister.

Osvuret är bäst, men det finns i dagsläget ingen anledning att oroa sig för TTIP-förhandlingarna. Och att som Stefan Löfven tala om ”sammanbrott” är direkt fel. Det finns ännu inget som kan bryta samman.

Men det är också uppenbart att Löfven sitter i en knipa. Om socialdemokratin förr var en bred kyrka består den i dag snarast av en samling religioner där även politikens motsvarighet till scientologin har smugit sig in. Löfvens retorik måste därför ta hänsyn till att även de mest udda uppfattningar har fått inflytande.

I klartext att han måste hantera kritik mot TTIP som bygger på lika delar medvetna missförstånd, konspirationstänkande och okunskap.

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Nytt medvetande om värdet av banden över Atlanten

PM Nilsson skriver i dagens DI (ännu ej på nätet) om den långsiktiga intressekonflikt som blottas i den senaste tidens misstänkta u-båtskränkningar. Ryssland är på väg att återta sin roll som stormakt och återför därmed Europa (och världen) till en situat...

Nytt medvetande om värdet av banden över Atlanten

PM Nilsson skriver i dagens DI (ännu ej på nätet) om den långsiktiga intressekonflikt som blottas i den senaste tidens misstänkta u-båtskränkningar. Ryssland är på väg att återta sin roll som stormakt och återför därmed Europa (och världen) till en situation vi trodde var förpassad till historien. Säkerhet i form av militär dominans istället för samarbete.

Nilsson påpekar de ideologiska och mentala skillnaderna mellan dagens Putin-ryssland och väst.  Att från demokrati och rättsstat till öppenhet, postmilitära värderingar och stjärnfamiljer: ”Om Rysslands regering hetsar mot homosexuella går västs regeringar i Pridefesttivaler.”

Han påpekar också det självklara i Ryssland (vi talar här om Ryska staten, inte det ryska samhället där det naturligtvis också finns toleranta och demokratiska krafter) har ett intresse av att gemenskapen mellan de demokratiska länderna inom EU och banden med USA bryts upp. De nationalistiska krafterna som hotar EU:s sammanhållning är i Rysslands intresse, liksom vänster- och miljöpartierna med en isolationistisk och protektionistisk agenda. Ett splittrat EU som avvisar både säkerhetssamarbete och handel över Atlanten är en rysk dröm.

Det är ur detta perspektiv man också måste ses debatten om frihandelsavtalet TTIP.

Ett fördjupat samarbete mellan EU och USA handlar om mer än handel och ekonomi. Det är nog så viktigt.  Men det handlar också om fördjupad kulturell och politisk samhörighet mellan de mest utvecklade samhällena när det gäller öppenhet, tolerans, rättsstat, demokrati och globalisering.

Forskaren Daniel Hamilton talade om detta på Utrikespolitiska Institutet förra månaden, och tankarna finns utvecklade i en helt ny bok som finns som gratis PDF här.

TTIP är så mycket mer än handel eller hormonkött och klortvättad kyckling (som ändå inte kommer släppas in i EU). Ett avtal kommer att stärka demokratin och öppenheten i världen. Ett havererat avtal blir en seger för nationalismen och andra krafter som vill splittra EU på nationalistisk grund eller försvaga det som är EU:s fundament: den inre marknaden.

USA klarar sig nog. Förlorarna blir vi i EU. Vinnare blir Putin-ryssland. Det är i grunden detta debatten handlar om.

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Visa flera poster