DN

Frihandel i media vecka 45

2017-11-09 Norska Dagens Näringsliv har rubriken "Frihandelens framtid under lupen når Trump deltar på APEC-toppmøte i Vitenam fredag": "Under rundreisen i Asia har Trump vært spesielt opptatt av å samle støtte for en hard og enhetlig linje mot Nord-K...

Frihandel i media vecka 45

2017-11-09

Norska Dagens Näringsliv har rubriken ”Frihandelens framtid under lupen når Trump deltar på APEC-toppmøte i Vitenam fredag”:

”Under rundreisen i Asia har Trump vært spesielt opptatt av å samle støtte for en hard og enhetlig linje mot Nord-Korea og landets atomvåpenprogram. Men han har også langet ut mot det han kaller urettferdig handel, slik han også gjorde under valgkampen i fjor.

Ifølge Trumps sikkerhetsrådgiver H.R. McMaster ønsker presidenten å hindre at andre land gir urettferdige statlige subsidier til egen industri, at de diskriminerer utenlandske selskaper og at de begrenser utenlandsk investering.

Canadas statsminister Justin Trudeau var allerede onsdag på plass i Vietnams hovedstad Hanoi. På en pressekonferanse med sin vietnamesiske motpart Nguyen Xuan Phuc tok han til orde for frihandel som skaper arbeidsplasser og vekst både i Vietnam og Canada.

Men han understreket at Canada ikke har hastverk med å signere en frihandelsavtale hvis den ikke tjener Canada og canadierne. Han framholdt også at Canada vil ta i betraktning eventuelle menneskerettighetsbrudd før en avtale inngås.

– Jeg har alltid vært veldig klar på at jeg vil stå opp for canadiske arbeidsplasser og canadiske verdier hver eneste gang vi engasjerer oss i verden, sa Trudeau.

Samme dag var APEC-landenes utenriksminister og handelsministre samlet i Danang for å bli enige om en felles erklæring som vanligvis blir offentliggjort mot slutten av toppmøtet. Målet er at den også skal inneholde et punkt om at landene er enige om å jobbe for global frihandel, selv om Trump har signalisert at han går inn for det motsatte.”

 

2017-11-09

Staden Grimsby  i Storbritannien röstade massivt för att lämna EU, men nu vill de enligt Euronews ha kvar frihandeln på grund av fisken:

”Grimsby, a seaside town in north-east England, voted overwhelmingly to quit the European Union.

More than two-thirds of people from the area backed leaving Brussels, making it one of the most Eurosceptic regions in Britain.

But now food chiefs from the town, a key player in the UK fishing industry, have been lobbying the government to keep its free trade status with Europe.

Simon Dwyer, from Seafood Grimsby & Humber, told MPs there should be a special exemption for the region’s seafood industry, reported the Grimsby Telegraph.

Producers in the town import around 90 percent of the fish they process, making it vulnerable to the introduction of import tariffs, added the newspaper.

The revelation prompted mocking on Twitter, while Professor Brian Cox jokingly asked for an exemption for the whole of the UK.”

 

2017-11-08

Trumps syn på handel är kvar på 1900-talet är rubriken på Dagens Industris artikel (Johan Nylander) om presidentens besök i Kina:

”Pradeep Taneja, expert på kinesisk politik vid University of Melbourne, säger att det är viktigt för Trump att ge intryck av att pressa Kina kring handel. Trump kritiserade gång på gång Kinas handelsöverskott under sin valkampanj. Men även här råder diskrepans mellan de båda männen.

”Trump är kvar i ett 1900-talstänk gällande handel, och talar om stål och tillverkning av bilar. Kinas agenda är för 2000-talet och handlar om modern teknologi, som artificiell intelligens. Trump och Xi är inte alls på samma våglängd”, säger Pradeep Taneja.

Medan Trump vill pressa Kina kring handelsöverskott, vill Xi att USA ändrar sina policyer och ger Kina möjlighet till samarbete med amerikanska teknologiföretag vilket i dag är blockat inom många sektorer.”

 

2017-11-04

DN (Marianne Björklund) skriver om vad som hänt med Trumps vallöften med anledning att Donald Trump vann  presidentvalet i USA (om handel):

”Här har Trump fört en politik i linje med de löften han gav i valrörelsen där ”America first” var slagordet. Han har påbörjat en omförhandling av Nafta, ett frihandelsavtal mellan Mexiko, Kanada och USA. Samtidigt har USA dragit sig ur TTP, ett frihandelsavtal där bland andra länderna kring Stilla havet ingår. Dessutom har förhandlingarna om ett avtal med EU, TTIP, helt lags på is. Däremot har det än så länge inte blivit något av de tullar på 35 procent respektive 45 procent gentemot mexikansk och kinesisk import som Trump utlovade. Om det är smart för USA att dra sig ur frihandelsavtal rådet det delade meningar om. Amerikanska företag med tillverkning i Kina och Mexiko är säkert lättade att några handelshinder ännu inte har införts. Drabbas de av tullar blir det inte till någon större fördel för USA.”

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Frihandel i media vecka 42

2016-10-21 Skånska företag gynnas av frihandel med USA skriver ett antal företagare på debattplats i Kvällsposten: "Tänk er en värld där även de minsta företagen kan exportera till USA helt utan tullar och byråkratiskt krångel? Tänk er en värld där en...

Frihandel i media vecka 42

2016-10-21

Skånska företag gynnas av frihandel med USA skriver ett antal företagare på debattplats i Kvällsposten:

”Tänk er en värld där även de minsta företagen kan exportera till USA helt utan tullar och byråkratiskt krångel? Tänk er en värld där en liten skånsk IT-konsult enkelt kan bli underleverantör till stora företag i USA? Tänk er en värld där en skånsk tillverkare av livsmedel kan testsälja sina produkter på en farmers market i New York? Eller där man kan sälja in svenska äldreboendekoncept på andra sidan Atlanten?

Med ett framtida frihandelsavtal mellan EU och USA kommer den typen av möjligheter öppna sig för svenska små och medelstora företag. Idag är tullar, olika standarder, dubbla testprocesser och byråkrati svåra hinder. Det kostar tid, reda pengar och skapar osäkerhet. Med frihandelsavtalet TTIP skulle de trösklarna slipas ner.”

 

Erik Thyselius, ledarskribent på Barometern i Kalmar, skriver om de missförstånd som vänstern sprider i debatten om CETA- och TTIP-avtalen:

”Det sorgligaste av allt är att oron och ilskan som ligger bakom motståndet mot både frihandelsavtalet med Kanada och USA (TTIP) bygger på rena faktafel och missförstånd.

Vänsterpartiets Europaparlamentariker Malin Björk tillhör den minoritet svenska politiker som gått till hårt angrepp mot Ceta-avtalet, och applåderade därför det belgiska regionalparlamentets beslut. Med avtalet kommer privata domstolar ge företagen möjlighet att stämma länder och hota såväl miljön som arbetares rättigheter, ett argument som även används i debatten mot TTIP, enligt henne.

Vad Björk syftar på är det utbredda systemet med skiljedomstolar, som syftar till att skydda företag från godtycklig expropriering, och som redan används i tusentals handelsavtal EU ingått med andra länder.

I sammanhanget bör det också påpekas att Ceta-avtalet inte innehåller någon internationell skiljedom. I stället kommer en ny domstol (förutsatt att avtalet blir av) under kontroll av Kanada och EU inrättas, sannolikt som en konsekvens av den missriktade ilskan som riktats mot systemet med skiljedomsförfarande. Om det systemet är bättre eller sämre återstår att se. Björk för därmed en kamp mot väderkvarnar. Mediernas svårighet att rapportera korrekt gör inte saken bättre.”

 

2016-10-19

Martin Gelin i DN skriver om valet i USA och påpekar att presidentkandidaterna är mer negativa till frihandel än väljarna:

”Hon (Hillary Clinton) sätter sig även emot en detalj där TPP förväntas göra det lättare för Kina att kalla sina bilar ”tillverkade i USA”, även om merparten av själva tillverkningsprocessen ägt rum i Kina. Det är frågor som är populära i det så kallade rostbältet av gamla fabriksstäder i delstater som Ohio, Michigan och Pennsylvania, där många hoppas på en återväxt av fabriksjobb. Det råkar förstås också vara just dessa delstater som avgör presidentvalet.

Frihandelns motståndare har därmed oproportionerligt stor politisk makt, då de är överrepresenterade i så kallade ”swing states”.

Överlag är frihandel fortfarande populärt bland amerikanska väljare. En undersökning av Pew Research i augusti visade att 50 procent av amerikanerna säger att frihandel har ”varit bra för USA”, medan 42 procent sade att den inte varit bra. 40 procent var positiva till TPP, medan 35 procent var negativa.

Om Clinton vinner valet är det möjligt att hon kommer att låta mer frihandelsvänlig nästa år.”

 

2016-10-16

DI intervjuar handelsminister Ann Linde om regeringens exportsatsningar:

”När Ann Linde tillträdde vid regeringsombildningen i maj sa hon till Di att frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP, blir en av hennes prioriterade frågor.

Ambitionen var att avsluta förhandlingarna innan president Barack Obama lämnar över stafettpinnen. Nu gör Ann Linde bedömningen att så inte blir fallet.

”Av tonläget i den amerikanska debatten att döma så tror jag att det kommer att dröja ett tag innan samtalen återupptas.”

Vad betyder det att vi inte får ett frihandelsavtal med USA?
”Bara Volvo skulle tjäna 1 miljard per år med ett fullt utvecklat TTIP. Bara den siffran visar att ett sådant avtal vore ovärderligt.”

Att handelsfrågor ofta utvecklas till politiska långbänkar kommer inte som en överraskning för Ann Linde. Nyligen träffade hon Norges handelsminister för att diskutera hur man kan göra det enklare för svenska företag att sälja till vårt största exportland.

”Norge är tillsammans med Tyskland vårt största exportland, men är ändå ett av de länder som svenska företag tycker att det är krångligast att exportera till eftersom det har kvar tullar på vissa varor. När jag arbetade med Mats Hellström så satt vi med den norska handelsministern och pratade om exakt samma frågor som jag nu gör som minister. Det har inte blivit bättre på 20 år. Det här är verkligen jättesvåra frågor.””

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
EU är ett exempel på att globaliseringen inte är en spontan process.

Swartz bild av globalisering och frihandel stämmer inte

Frihandeln är en del av det vi kallar globalisering. Varor liksom människor, kapital och information är allt lättare att flytta. Med modern containerfrakt kostar det idag nästan ingenting att transportera varor med båt. Den processen har pågått sedan 1...

Swartz bild av globalisering och frihandel stämmer inte

Frihandeln är en del av det vi kallar globalisering. Varor liksom människor, kapital och information är allt lättare att flytta. Med modern containerfrakt kostar det idag nästan ingenting att transportera varor med båt. Den processen har pågått sedan 1800-talet då stålskrov och ångmaskiner gjorde sitt intåg. Tåg, långtradare och till och med flygfrakt blir allt billigare.

Även att resa har blivit billigare jämfört med tidigare. På 60- och 70-talen var det kungligheter och rockstjärnor som kunde åka en helg till London eller New York för att festa och shoppa. Idag är detta tillgängligt för stora delar av medelklassen — i vilket fall så länge de saknar barn.

Skillnaden är kanske störst på informationsområdet. Den som ville skicka en vetenskaplig rapport med bilagor till USA för bara 30 år sedan fick betala en rejäl slant och det tog ändå flera dagar. I dag tar det några sekunder och är i praktiken gratis. Det var inte bara svårt att få tag i en Svenska Dagbladet i Washington D.C. i början på 90-talet. Det var inte säkert att man kunde få tag i en färsk Norrbottenskuriren i Stockholm. I dag finns allt tillgängligt överallt.

Men globaliseringen upplevs också som ett hot. Den vanligtvis välsorterade Richard Swartz i DN beskriver det bra, men har ändå fel på viktiga punkter:

”Globaliseringen bygger på samma principer som det europeiska samarbetet: den fria rörligheten för människor, kapital, varor och tjänster. Fast av EU:s inre marknad har då blivit världsmarknaden; vår värld har dramatiskt krympt och snart sagt alla länder blivit del av den. Och det är just världsmarknaden – inte u-hjälp, allmosor eller revolutioner – som lyft länder som Kina, Indien, Brasilien och Indonesien ur fattigdom och fått oss att se dem som någonting annat än eviga exempel på underutveckling och exotisk folklore.

En rapport nyligen från Världs­banken visar att 10 procent av världens befolkning i dag lever i extrem fattigdom (strax under 2 dollar per person och dag), men att tendensen är raskt fallande. Så sent som 1981 rörde det sig om 44 procent och FN räknar med att den extrema fattigdomen är helt utrotad år 2030. I flera asiatiska samhällen finns i dag en spirande medelklass där för någon generation sedan bara fanns analfabetiska bönder. Ingenting har bidragit mer till detta än just världsmarknaden, själva sinnebilden för globaliseringen.

Hur kan det då komma sig att den i vår del av världen håller på att bli till ett spöke?

Det enkla svaret: därför att vad som i grunden förändrar hela världen inte är gratis; förändringen har ett pris som huvudsakligen måste betalas av oss här i västvärlden. Ingen är emot att andra får det bättre, fast bara om det inte sker på vår bekostnad. Men det är just vad som verkar ske när globaliseringen blir till förlorade jobb och en jättelik folkvandring som väller in över oss européer och amerikaner.”

De två första styckena är korrekta. Problemen finns i det sista stycket som ger en bild som är alarmistisk, men framför allt grundfalsk.

  • För det första har globaliseringen inte lett till att vi i västvärlden fått det sämre. Tvärt om har globaliseringen ökat både välståndet och antalet jobb inom EU. Sverige som är ett av de mest globaliserade länderna i världen är också ett av de länder som har lägst arbetslöshet i den infödda befolkningen och absolut högst välstånd. Andra får det bättre, men det sker inte på vår bekostnad. Vi får det också bättre. De allra flesta som påstår att frihandel och globalisering kostar jobb har jobb, eller så är det synnerligen oklart om det är globaliseringen som gjort dem arbetslösa. Jobb försvinner och skapas hela tiden i alla ekonomier som inte är strikta planekonomier. Där saknas aldrig jobb, men nästan allt annat.
  • För det andra har vi faktiskt inte en ”jättelik folkvandring” som ”vällt in” över oss EU eller USA. Många europeiska länder har knappast tagit emot några flyktingar alls. Vi i Sverige har tagit emot flest per capita i EU, men vi talar ändå om enstaka procent. Det är vidare inte ett resultat av någon okontrollerad yttre process utan i huvudsak för att vi i Sverige har fört en generös politik. Att den med tiden blev mer generös än vi klarade av är sant, men det beror fortfarande inte på en folkvandring som ”väller in över oss”.  Problemet är snarast att politiken är inriktad på att försöka ge nyanlända flyktingar en av världens högsta boende- och levnadsstandarder från dag 1. Något vi inte klarar av och som framför allt få eller inga asylsökande har bett om. USA, eller möjligen snarast en del amerikaner, uppfattar illegala invandrare från främst Mexiko som ett problem, men ingen som varit i USA upplever direkt att samhället håller på att kollapsa under framvällande mexikaner.
  • Och för det tredje är beskrivningen av globaliseringen som en okontrollerad process, närmast naturlag, i hög utsträckning felaktig. Under efterkrigstiden har det förts en medveten politik för att underlätta handel och investeringar, ta bort visumkrav, krav på pass, gränskontroller med mera. Inom WTO, EU och i andra sammanhang har detta skett systematiskt och målmedvetet både för att öka tillväxten och även den individuella friheten. Att USA:s tillväxt är bättre än Mexikos, eller att stora delar av Mellanöstern är drabbad av krig har inte mycket med globaliseringen att göra. Det mest globaliserade landet i Mellanöstern är Israel som både är relativt fredligt, välmående och demokratiskt. Att människor tar sig mellan Nordafrika och Grekland i gamla skorvar beror på kollapsade samhällen, inte ökad globalisering.

Det tråkiga är att Swartz inte gör skillnad på hur det är och hur folk kanske tror att det är. Det är uppenbart att många har felaktiga uppfattningar om att frihandeln kostar jobb, eller att invandrare tar jobb. Men det betyder inte att det stämmer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George
-- Så här i efterhand är jag inte helt säker på att vi hade rätt.

Dåligt: Protektionismen ökar. Bra: Det börjar uppmärksammas

Dagens protektionism liknar inte 30-talets handelskrig med höjda tullar. Den mer sofistikerade världsekonomin öppnar också för mer sofistikerade och mindre synliga sätt för regeringar att skydda sina marknader. Det är skadligt för alla, Förhoppningsvis kommer up...

Dåligt: Protektionismen ökar. Bra: Det börjar uppmärksammas

Dagens protektionism liknar inte 30-talets handelskrig med höjda tullar. Den mer sofistikerade världsekonomin öppnar också för mer sofistikerade och mindre synliga sätt för regeringar att skydda sina marknader. Det är skadligt för alla, Förhoppningsvis kommer uppmärksamheten kring problemet att leda till förändring. 

Per Nuder skriver i DI och Dagens Nyheter på ledarplats om att protektionismen i världen har ökat sedan finanskrisen 2008.

DN hänvisar till ett seminarium på Kommerskollegium i fredags. Där presenterades en ny rapport om den växande protektionismen, den första sammanställningen av vad som har hänt de senaste åren. Bilden är entydig. Visserligen har både protektionistiska och liberaliserande åtgärder genomförts, men de protektionistiska dominerar starkt. Den snabba sänkningen av tullnivåer som sågs i början av 2000-talet har planat ut. Tullarna har inte ökat, men istället blir länder allt skickligare på att införa andra typer av hinder för import. Transparensen minskar också.

Utvecklingen underlättar i viss mån för regeringar att skapa hinder. Handel i dag är inte bara att råvaror eller färdiga produkter passerar från ett land för konsumtion i ett annat. Snarast skall man se handeln som en rad flöden som passerar många gränser, kanske flera gånger. En produkt kan i dag vara en del i ett paket som kräver installation och service på plats, dataflöden för uppgraderingar av programvara och återföring av driftsinformation till tillverkaren. Komponenterna i produkten kan vara från en rad länder vilket gör det oklart var produkten egentligen är tillverkad; en produkt tillverkad i EU kan ju huvudsakligen bestå av elektronik från Asien. Här gömmer sig stora möjligheter för att skapa medvetna eller omedvetna hinder för handel.

Kommerskollegium exemplifierar i rapporten med löparklockor (GPS, puls mm) som kopplas upp mot tillverkarens databas. Australiska staten stoppade en amerikansk tillverkare då medicinsk information inte fick föras över till USA, medan den australiensiska tillverkaren kunde fortsätta. Exemplet är trivialt, möjligheten för den amerikanska tillverkaren att sätta upp en server i Australien torde vara stor. Men exemplet är också illustrativt, det är lätt att tänka sig viktigare information än pulsen hos motionärer och information som dessutom blir värdefull just för att den finns tillgänglig och kan analyseras på en plats.

Att den ökande protektionismen uppmärksammas är bra. Under den sena delen av 90-talet och tidiga 2000-talet uppfattades globalisering och frihandel som närmast ostoppbara trender. Inte bara är det positiva med frihandel en av de få saker ekonomer är totalt ense om, de flesta politiker delade uppfattningen att handel var något bra — i den mån frågan alls debatterades.

Därför har de flesta tagit för givet att trenden har fortsatt. Hoten mot handeln har uppfattats ligga i framtiden; Trump, Clinton, Le Pen eller en effekt av britternas olyckliga beslut att lämna EU.

Först nu står det klart att protektionismen har ökat under en följd av år trots deklarationer från många världsledare — en stående punkt vid G20-mötena har sedan 2008 varit att handelskrig till varje pris måste undvikas. Men de olika regeringarna har vidtagit åtgärder de uppfattat som små, välmotiverade och isolerade utan att riktigt se vad andra länder gör eller den helhet som uppstått.

Förhoppningsvis vaknar många till och inser att det trots allt ligger i deras intresse att handeln ökar, inte minskar. Det paradoxala är att ett rekordstort antal frihandelsavtal förhandlas eller ligger för godkännande samtidigt som protektionismen ökar. Det talar för att de flesta regeringars intentioner inte har varit att öka protektionismen, det har hänt ändå. Var och en som håller på med politik på någon nivå eller arbetar i stora organisationer känner förmodligen igen sig — man upptäcker plötsligt att det sker en utveckling som ingen önskat eller beslutat om. En rad mindre åtgärder utan tydligt sammanhang ger ett resultat som ingen kunnat förutse.

Den allmänna uppslutningen kring frihandel har säkerligen bidragit till att den intellektuella beredskapen att försvara frihandel har minskat. Koncensus — även kring de mest vällovliga uppfattningar — är fördummande.

Därför är det bra att den ökande protektionismen uppmärksammas och de metoder den bygger på friläggs.

I några kommande blogginlägg kommer en rad olika sätt att minska handel beskrivas för att öka medvetandet om hur ”nyprotektionismen” ser ut.

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Frihandel i media julvecken 18-28 december

2015-12-25 På juldagen skriver DN på ledarplats om WTO:s ministermöte i Nairobi:  "Det senaste decenniets ekonomiska kriser har inte direkt stärkt viljan att öppna de egna marknaderna. Framgången har varit blotta frånvaron av allvarliga protektionistiska bakslag...

Frihandel i media julvecken 18-28 december

2015-12-25

På juldagen skriver DN på ledarplats om WTO:s ministermöte i Nairobi: 

”Det senaste decenniets ekonomiska kriser har inte direkt stärkt viljan att öppna de egna marknaderna. Framgången har varit blotta frånvaron av allvarliga protektionistiska bakslag. Och frågan har varit om länderna någonsin kan gå i mål med ett globalt, allomfattande frihandelsavtal igen.

I Nairobi visade sig den långa väntan på ett brett genombrott i WTO återigen ha varit förgäves. Men mötet ledde också till fläckvisa framgångar. De var väl så viktiga: Ett nytt avtal för handeln med it-produkter, en marknad som är värd tiotusen miljarder kronor, är inte så illa.

Framför allt löstes en svår knut inom jordbruket. Länderna lovar nu att slopa alla exportsubventioner, som periodvis har varit en farsot i världen. Möjligheterna minskar för regeringar att göra sig kvitt stora överskott på andras bekostnad. Att skrota stödet gör livet enklare för många bönder.

En annan viktig fråga gällde hur trösklarna in på världsmarknaden ska sänkas för företag i de fattigaste länderna. Sammantaget var mötet en liten ljusning i de globala förhandlingarna. Det går att föra frihandeln framåt.”

 

DN skriver också på nyhetsplats:

”Beslutet om att slopa exportstöd till jordbruksvaror beskrivs som historiskt av chefen för Världshandelsorganisationen (WTO), Roberto Azevêdo. Länder får nu olika tid på sig att avskaffa stödet.

Framför allt kommer avtalet göra världshandeln mer rättvis och gynna utvecklingsländer, förklarar Kristina Mattsson på Jordbruksverkets enhet för handel och marknad.

 – Det är svårt att få till en fungerande och rättvis marknad med exportbidrag eftersom man exporterar till priser som är lägre än man själv har på sin egen marknad, säger hon till TT.

Vad som är orättvist är att de länder som exporterar med exportbidrag kan sälja sina produkter till lägre priser.

– Då konkurrerar de inte på lika villkor med de inhemska producenterna som inte kan sälja sina produkter till samma pris.

Mattson ser handelsavtalet som en stor framgång.

– Det ger hopp inför framtiden att WTO har kommit överens om en delfråga som varit en av de stora stöttestenarna genom åren.”

2015-12-23

Johan Ingerö på Timbro berör bland annat TPP och TTIP när han skriver om presidentvalet i USA i Trelleborgs Allehanda

”Och Barack Obama må vara de svenska journalisternas älsklingspolitiker, men på hemmaplan har han ganska lite att visa upp. Väljarnas förtroende för presidenten är lågt. Ekonomin har visserligen hämtat sig något sedan krisåren, allt annat hade varit helt osannolikt, men den går trögare än den borde göra, och mycket tyder på att den håller på att sakta ned ytterligare. På den internationella arenan har USA tappat inflytande, till glädje för Kina, Ryssland och Iran. Och Obamas demokratiska parti är svårt kluvet i flera viktiga frågor, särskilt om de stora frihandelsavtalen TTIP och TPP.”

2015-12-21

Tidningen Lantbruk och skogsland (tidigare tidningen Land) skriver initierat om WTO-avtalets betydelse för EU när exportstöden förbjuds. LRF:s expert på internationell handelspolitik intervjuas:

”För EU:s del innebär överenskommelsen ett definitivt slut på en epok då lagrat överskott av bland annat ost, och mjölkpulver kunnat säljas ut på världsmarknaden till rabatterat pris. Något som utvecklingsänderna inte sett med blida ögon på eftersom det utgjort en konkurrens till deras eget jordbruk.

Att EU förlorar denna möjlighet spelar i praktiken mindre roll eftersom exportstöden inte har använts på senare år, och inte ens har använts som verktyg under den senaste mjölkkrisen.

– EU har varit försiktigt mot bakgrund av kritiken. Nu blir det krav även på övriga att ta bort exportstöden, säger Christina Furustam, LRF:s expert på internationell handelspolitik.

Att den mest kritiserade delen av jordbrukspolitiken försvinner är sunt, menar Christina Furustam.

– Nu blir det lättare att försvara de legitima delarna av jordbrukspolitiken.

Det avtal som efter många års försök blev verklighet i Nairobi är en mycket nedbantad variant av det avtal som WTO-länderna redan 2001 kom överens om att börja förhandla i den så kallade Doha-rundan. Det avtal som nu kommer till stånd gynnar främst de fattigaste länderna.”

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
-- Jag tänker mycket på vad som händer efter döden. Min mamma sade alltid att den som är elak slutar som köttråvara i Jönköping.

Hotar regeringens förslag om upphandling av mat frihandeln i EU?

I en debattartikeln i DN från i söndags skriver Ardalan Shekarabi (S), civilminister och Helena Jonsson, förbundsordförande LRF, att myndigheter och offentlig verksamhet skall gynna svenska livsmedelsföretag i offentliga upphandlingar:

Hotar regeringens förslag om upphandling av mat frihandeln i EU?

I en debattartikeln i DN från i söndags skriver Ardalan Shekarabi (S), civilminister och Helena Jonsson, förbundsordförande LRF, att myndigheter och offentlig verksamhet skall gynna svenska livsmedelsföretag i offentliga upphandlingar:

”Vårt regelverk för offentlig upphandling bygger på öppenhet gentemot omvärlden i enlighet med vår frihandelslinje och våra åtaganden mot EU:s inre marknad. Det är även i linje med Sveriges politik för global utveckling att vi driver en öppen handelspolitik mot bönder i fattiga länder att kunna sälja sina livsmedel till oss. Öppenhet är något vi måste värna.

Men i Sverige producerar vi livsmedel utifrån en ambitiös djurskyddslagstiftning och svenska bönder åstadkommer världens bästa djurvälfärd. Samtidigt kan våra barn, äldre och sjuka serveras offentlig mat från leverantörer som inte förhållit sig till den ambitiösa djurskyddsnivån vi faktiskt har i Sverige vid produktionen. Det serveras bland annat kött från områden där man använder stora mängder av antibiotika i förebyggande syfte. Sådan användning av antibiotika riskerar att bidra till spridningen av antibiotikaresistens och ökningen av multiresistenta bakterier. Den svenska modellen innebär att hellre förebygga djurens sjukdomar genom ett högt djurskydd och god djurhälsa, därför har vi den lägsta användningen av antibiotika till djur i hela EU.

Mot den här bakgrunden är det obegripligt hur det offentliga Sverige hanterat frågan om djurskyddskrav i upphandlingar under de senaste åren. Även om det blir vanligare att kommuner ställer krav på djurskydd i sina upphandlingar hör vi gång på gång rapporter om hur svenska bönder protesterat mot att kommuner valt livsmedel, som på grund av sämre djurhållning har ett lägre pris, framför varor som lever upp till det svenska regelverket.”

Detta är ett klassiskt exempel på handelshinder — ett påhittat exempel ur en skolbok hade inte kunnat vara tydligare.

1. Vi ser ett samarbete mellan ett särintresse och en politiker. Ovan kan vi se hur ett av Sveriges mäktigaste särintressen, bönderna i form av LRF, har fått jackpot i form av att en minister är med och skriver under.

2. I inledningen hyllas frihandel och det försäkras att avtal skall hållas och öppenheten värnas. Att vara öppen protektionist funkar inte lägre.

3. Men sen kommer det ett ”men” som följs av påståenden om den helt unika situationen som som motiverar undantag från frihandel och öppenhet just på det område som omfattas av särintresset. I detta fall komplett med katastrofhot om antibiotikaresistens.

Detta handlar solklart om protektionism. Regeringen och LRF vill försöka få kommuner, landsting och myndigheter att införa kriterier i offentliga upphandlingar som gynnar svenska producenter.

Enligt en uppföljande artikel i DN på måndagen kan detta komma att hota frihandeln i EU:

”Men enligt Andrea Sundstrand, doktor i offentlig rätt och en av Sveriges främsta experter på lagen om offentlig upphandling, LOU, gör civil­ministern det väl enkelt för sig i  debattartikeln.

– Skulle vi börja ställa specifika krav som gynnar enbart svenska produkter så kommer snart Storbritannien, Tyskland, Italien och alla andra göra samma sak. Och då har vi snart ingen frihandel längre, säger hon.”

Lyckligtvis är detta en aning överdrivet. Andrea Sundström vet mer om LOU än om EU:s regelverk.

Tricket är så enkelt att det har övervägts och prövats tjogvis med gånger i hela EU. I Sverige dyker idén upp lokalt gång efter annan. Det finns nog inte en kommunalfullmäktigeförsamling i hela Sverige som sluppit motioner om ”krav på närodlat”, vilket är exempel på motsvarande. Det går att ställa miljökrav i upphandlingar på samma sätt som det går att ställa andra typer av kvalitetskrav. Men de måste vara tillräckligt generella och får inte uppenbart gynna specifika aktörer.

Att Sverige på nationell nivå så tydligt diskriminerar mot leverantörer i andra EU-länder till förmån för svenska leverantörer kommer inte att accepteras. Det hade varit en annan sak om det i alla EU-länder funnes djuruppfödare med olika strategier när det gäller antibiotika. Men i just detta fall avviker Sverige. Det har inte bara att göra med att svenska lantbrukare är ädlare till sinnet eller duktigare än andra, utan också på att Sverige av geografiska skäl har lättare att skydda sig mot smittsamma sjukdomar. Man måste dessutom komma ihåg att Sverige inte är antibiotikafritt. Det används antibiotika om än inte generellt. Och det finns dessutom ingenting som tyder på att kött i EU är skadligt. De flesta svenskar äter av allt att döma med god aptit kött i Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien.

Lyckligtvis är inte (som Sundström antar) motmedlet mot en sådan regel i Sverige handelskrig, utan EU:s rättssystem. Sverige skulle nästan garanterat bli fällt i domstol och de viten som utdöms på EU-nivå är kännbara.

Så frihandeln hotas inte.

Men idén är gräsligt dum i alla fall.

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Handelskommissionär Malmström. Jobbar hårt.

När hörde Malmström talas om ISDS?

"För ett halvår sedan hade jag ingen aning vad ISDS är, här verkar alla veta det, sade hon [Cecilia Malmström] till DN efter hearingen." Med reservation för att Malmström kan ta fel när det gäller tidsperspektivet, är detta uttalande synnerligen märkligt....

När hörde Malmström talas om ISDS?

”För ett halvår sedan hade jag ingen aning om vad ISDS är…” sade Cecilia Malmström häromdagen. Men det var ungefär då hon blev godkänd som handelskommissionär. Om det är sant är det extremt förvånande. Frihandelsbloggen skrev om ISDS för över ett år sedan, och då var debatten i full gång. 

DN har nog missat lite när det gäller TTIP.

”Ännu inget frihandelsavtal mellan EU och USA – trots åtta försök” är rubriken på en artikel i dagens tidning som ger intrycket av att den åttonde rundan just avslutats.

Men den avslutades för nästan tre veckor sedan. Slutkommunikén här.

Och framför allt finns det knappast någon som trodde att avtalet skulle vara i hamn redan. Man hoppas på att det skall bli klart under Obamas presidenttid, men även det är ganska optimistiskt. Handelsförhandlingar kan dra ut på tiden hur mycket som helst eftersom ständigt nya detaljer dyker upp som måste redas ut. Är det i något sammanhang talesättet ”djävulen sitter i detaljerna” stämmer så är det i samband med handelsavtal.

Nu föranleddes artikeln i DN inte av förhandlingsrundan utan av att  handelskommissionären Cecilia Malmström varit  i Berlin och deltagit i en TTIP-hearing som arrangerades av Socialdemokraterna (SPD).

Inte helt oväntat var det (i vilket fall enligt DN, men det bär trovärdighetens prägel) en ganska avslagen tillställning, med de obligatoriska protesterna utanför och halvhjärtat försvar för TTIP av  SPD-ordföranden Sigmar Gabriel.

Det är oroande. Om SPD släpper sitt stöd för TTIP faller av allt att döma avtalet.

Tyska politiker har det senaste decenniet blivit sällsynt oförmögna att stå emot högljudda opinioner. De ger ofta intrycket att inte ens orka argumentera.

Vad som också förvånar är den politiska okunskapen kring ISDS som har öppnat upp för ren mytbildning.

”För ett halvår sedan hade jag ingen aning vad ISDS är, här verkar alla veta det, sade hon [Cecilia Malmström] till DN efter hearingen.”

Med reservation för att Malmström kan ta fel när det gäller tidsperspektivet, är detta uttalande synnerligen märkligt. Den 22 januari 2014, för över ett år sedan, skrev Frihandelsbloggen för första gången om ISDS. Redan då var debatten om ISDS i full gång och de myter vi ser från TTIP-motståndarna idag fanns redan färdigutvecklade.

Att Cecilia Malmström inte hade en aning om vad ISDS var för något för sex månader sedan låter helt osannolikt. Det var ungefär då hon godkändes som handelskommissionär.

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Kul exempel på TTIP-kritik kryddar DN-ledare

DN har en utmärkt ledare som går ut på att Stefan Löfven skall vara tydligare i sitt stöd till frihandel och TTIP. Han har gjort en del. Bland annat nämndes handeln i Löfvens regeringsförklaringen. Men det är alldeles klart att TTIP behöver stöd och ...

Kul exempel på TTIP-kritik kryddar DN-ledare

DN har en utmärkt ledare som går ut på att Stefan Löfven skall vara tydligare i sitt stöd till frihandel och TTIP.

Han har gjort en del. Bland annat nämndes handeln i Löfvens regeringsförklaringen. Men det är alldeles klart att TTIP behöver stöd och en svensk statsminister med rötterna i fackföreningsrörelsen är en auktoritativ röst. Löfven är kanske skadeskjuten i ett svenskt perspektiv, men på många håll i EU och världen är regeringskriser och extraval vardagsmat.

Ledaren avslutas med ett par kul iakttagelser när det gäller de rätt bisarra argument som präglar TTIP-kritiken (det finns rimlig och saklig kritik mot delar av nästan alla frihandelsavtal och TTIP kommer inte heller bli perfekt, men huvuddelen av dagens TTIP-kritik är rätt udda, milt talat):

”Europas protektionistiska kör sjunger allt starkare. Frihandelssamtalen har väckt en reaktion som alltmer liknar den transatlantiska antiglobaliseringsrörelsen under 1990-talet.

Myterna är bekanta. Inför Världshandelsorganisationens möte i Seattle 1999 sades det att currypatent skulle döda de indiska restaurangerna. I dag är det klordoppade kycklingar som spökar.

Då liksom nu sägs investeringsavtal leda till företagsdiktatur och välfärdsstatens död. Sveriges ansvarige minister Mikael Damberg (S) är för regler som är tänkta att skydda investeringar mot godtyckliga statliga ingrepp. Delar av den socialdemokratiska familjen och LO-förbunden säger dock nej, liksom Miljöpartiet.

Stefan Löfven borde höja rösten, skingra myterna och formulera ett tydligare stöd åt ett avtal som svensk och europeisk ekonomi behöver.”

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Visa flera poster