EU

Davos. Snart världens centrum.

Trump kommer tala handel i Davos — frågan är vad han skall säga

Trump reser till Davos. Hans tal kommer garanterat beröra handelsfrågor. Där har han dock mest knäckt en del ägg. Någon omelett har det inte blivit.  För första gången på 18 år åker en amerikansk president till det ekonomiska toppmötet i Davos i Schwe...

Trump kommer tala handel i Davos — frågan är vad han skall säga

Trump reser till Davos. Hans tal kommer garanterat beröra handelsfrågor. Där har han dock mest knäckt en del ägg. Någon omelett har det inte blivit. 

För första gången på 18 år åker en amerikansk president till det ekonomiska toppmötet i Davos i Schweiz.

Senaste gången en av USA:s presidenter besökte den exklusiva skidorten var år 2000, då Clinton var där under sin andra period som president.

Med andra ord prioriterar Donald Trump plötsligt det sammanhang och de personer/institutioner som var en av hans viktigas måltavlor under valrörelsen. Den neo-liberala ekonomiska elit vars frihandelspolitik enligt Trump skadar USA och framför allt USA:s arbetarklass. En stor del av de amerikanska företagsledare som är där tillhör knappast hans kärnväljare.

Samtidigt har Trumps ekonomiska politik på senare tid varit i linje med Davos-majoritetens uppfattningar; avregleringar och skattesänkningar tänkta att få fart på den ekomiska tillväxten och jobbskapande. Få kommer att påpeka att den nuvarande ekonomiska uppgången i USA startade långt innan Trump tillträdde som president.

Man kan säga att det är ganska typiskt för Trump. Han kliver rakt in på att party där de flesta förmodligen inte gillar honom, väl medveten om att han kommer att dominera tillställningen och att alla måste lyssna. Många i Davos är rikare än Trump, men ingen har mer politisk makt.

Vad kommer då Trump säga om  handel?

Man kan anta att Trumps tal i slutet av veckan får America first som tema. På handelsområdet betyder att minska USA:s underskott i handelsbalansen mot omvärlden genom att ersätta multilaterala frihandelsavtal med bilaterala. Tanken är att varje land för sig kommer att gå med på villkor som är förmånliga för USA — i Trumps föreställningsvärld mindre oförmånliga — så att underskottet minskar.

Trump är alltså inte motståndare till internationell handel, han är bara övertygad om att tidigare presidenter och regeringar i USA har varit usla förhandlare och lämnat efter sig en rad avtal som gör USA till förlorare. Nu måste han lösa detta problem genom att säga upp och omförhandla avtalen.

Trump har förvisso visat en del handlingskraft på området. TPP-avtalet som var klart åkte i papperskorgen med en gång. TTIP-avtalet med EU ligger på is, NAFTA är under omförhandling och utgången oklar.

Samtidigt är det uppenbart att Donald Trump har knäckt en del ägg men utan att lyckas göra någon omelett.

Underskottet i handelsbalansen ökar fortfarande. Och anledningen är förstås att det inte har med villkoren för handel att göra, utan med det faktum att USA är ett av världens rikaste länder, med hög tillväxt, hyggliga socialförsäkringssystem och där nästan varenda person som kan knyta sina egna skor har ett jobb. Ett sådant samhälle konsumerar. Amerikanerna har verkligen shopping som livsstil mer än något annat folk. De köper förstås mycket inhemska produkter och framför allt mycket tjänster, men det köps förstås enorma mängder importerade produkter också.

De höga tullarna mot Kina har inte blivit av. Att utmana kineserna på handelskrig när flera av USA:s viktigaste företag har sin tillverkning där är ett vågspel.

Och framför allt har inte världens länder ställt sig i kö för att få till separata handelsavtal med USA. Och det är knappast förvånande. Trump har ju utlovat att det kommer att  bli frågan om utpressning snarare än förhandling. Istället har länderna i omvärlden intensifierat sina ambitioner att skapa multilaterala avtal med varandra. Inte minst gäller detta EU där Cecilia Malmström uppenbart gjort ett bra jobb i att ta initiativ och driva på processerna. De länder som ingick i TPP-avtalet arbetar också vidare på att genomföra avtalet utan USA. Kina driver fram ett handelsområde kopplat till APEC.

Så Trumps ambition att USA skulle bli centrum i ett system med bilaterala handelsavtal, alla förmånliga för USA, har inte förverkligats. Istället står USA allt mer vid sidan av utvecklingen. Mot den bakgrunden är frågan vad Trump skall säga som har någon större relevans för de andra deltagarna på mötet.

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Mexiko City.

Frihandelsavtal mellan Mexiko och EU rycker närmare

Ett frihandelsavtal mellan EU och Mexiko är ytterligare ett i rad av avtal som skyndats på när USA blir mer protektionistiskt och NAFTA är hotat. Nu är avtalet inte alldeles nytt utan en uppgradering av ett avtal från år 2000. Livsmedel, offentlig upphan...

Frihandelsavtal mellan Mexiko och EU rycker närmare

Ett frihandelsavtal mellan EU och Mexiko är ytterligare ett i rad av avtal som skyndats på när USA blir mer protektionistiskt och NAFTA är hotat.

Nu är avtalet inte alldeles nytt utan en uppgradering av ett avtal från år 2000. Livsmedel, offentlig upphandling och investeringar läggs till det gamla avtalet som i huvudsak omfattade industriprodukter.

Men det återstår ännu en hel del förhandlingar men målet är att avtalet med Mexiko skall vara klart under 2018. Innan dess kommer sannolikt EU:s avtal med Mercosur att vara i hamn.

”EU Trade Commissioner Malmstrom told reporters at the end of a round of talks this week that the two sides were edging towards a deal, with more work needed at the start of 2018.

”We are very close to a deal, but not really there yet … We can see the skeleton of this agreement. We know how to get there, we know what to do,” she said.

Mexico and the EU still have to sort out how much to open up their markets to products that include Mexican beef, sugar, poultry and fruit and EU pork and dairy produce.

They also have to bridge differences over a system to settle disputes between states and companies and the EU system of protecting region-specific products, known as geographical indications (GIs), so that, for example, only sparkling wines from the French region of Champagne can call themselves champagne.

”We started talking about almost 400 (GIs) and there are a couple remaining where we need to find solutions,” Malmstrom said.

Mexican Economy Minister Ildefonso Guajardo also said the two parties were ”very close, very near” to revamping their 17-year-old accord and said his country saw some merit in a system that would, for example, protect tequila as a Mexican product.

For Mexico, a deal with the European Union would be part of a strategy to reduce its reliance on the United States, the destination of nearly 80 percent of its exports. This has become even more urgent given Trump’s threat to scrap the NAFTA trade deal.

Guajardo said his country was working on six fronts in Latin America, Asia and Europe as well as with NAFTA partners, the United States and Canada.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Frihandel i media vecka 48

2017-11-30 Frihandel bland turkspråkiga. Turkiets ekonomiminister Nihat Zeybekci vill ha frihandel mellan de turkisktalande länderna. De är Azerbaijan, Kazakhstan, Kirgizistan och Turkiet. Den turkiska tidningen Daily Sabah skriver: "Turkic countries are...

Frihandel i media vecka 48

2017-11-30

Frihandel bland turkspråkiga. Turkiets ekonomiminister Nihat Zeybekci vill ha frihandel mellan de turkisktalande länderna. De är Azerbaijan, Kazakhstan, Kirgizistan och Turkiet. Den turkiska tidningen Daily Sabah skriver:

”Turkic countries are not rivals of each other. Trade must be free on a large scale among the Turkic Council countries,” Zeybekci said at a meeting of the Ministers of Economy of Turkic Council in Istanbul.

The Cooperation Council of Turkic Speaking States, also known as Turkic Council, was establish in 2009 to promote cooperation among Turkic-speaking states, including Azerbaijan, Kazakhstan, Kyrgyzstan and Turkey.

Zeybekci underlined that free trade among the Council members would accelerate their economic power.

Turkic countries complement each other, and may have a strong place in global trade, economy and raw material and finished product markets by coming together, Zeybekci said.

The minister said that the Turkic region and the global economy were going through a major transformation and these countries had to have a long-term road map to provide wealth for their citizens.

”If the Turkic world can cooperate in this time, then it would be the gamesetter and rule-maker in its region. As a first step, we should remove the trade obstacles that stand in our way,” Zeybekci added.

Turkey’s total exports to three Turkic states — Azerbaijan, Kazakhstan and Kyrgyzstan — totaled $2.2 billion while imports from these countries stood at nearly $1.5 billion last year, according to the Turkish Statistical Institute.”

2017-11-29

Känsligt om Kina. CNBC skriver om Kanadas premiärminister Justin Trudeau som rör sig mycket försiktigt när det gäller ett frihandelsavtal med Kina. Många i Kanada är tveksamma till projektet eftersom Kina inte är den frihandelsnation som dess ledare skryter om:

”Just days ahead of a Beijing visit, Canadian Prime Minister Justin Trudeau has yet to decide on whether to launch talks on a free trade deal that China has long pressed for and could face a cool reception over his government’s decision to snub Chinese interest in Bombardier.

China wants a free trade pact similar to the ones it has with Australia and New Zealand but Trudeau, aware of domestic unease at the idea, is moving slowly.

”No decisions have been taken at this end as a government,” a Canadian source familiar with the matter said about the possibility of talks being announced during Trudeau’s Dec 3-7 visit.

Trudeau’s office declined to comment.

Trudeau is caught in a tough position. Although polls consistently show Canadians are split over the merits of a trade deal, Canada needs to diversify exports to offset the possible damage done if the United States pulls out of NAFTA. Any China trade deal would take a decade to complete, insiders say.

The prime minister also faces pressure stemming from distinct signs of impatience from China. Beijing laments what it sees as Canada’s ”vague thinking” about a deal, said one person briefed on the Chinese position who asked to remain anonymous given the sensitivity of the situation.

The Canadian source said the government was aware of Chinese impatience but, while diversification is important, Ottawa was setting ”a high bar in terms of what trade means for Canadians.”

”While they may be impatient to move forward, I think they understand that,” the source said.

Foreign executives operating in China complain about difficult working conditions, arbitrary decisions by local courts and lack of protection for intellectual property rights.”

2017-11-28

Försäkringstrubbel. Londons försäkringsindustri vill ha ett frihandelsavtal med EU för branschen skriver Financial Times:

”The City of London’s commercial insurance industry will on Wednesday outline how it wants to trade with the EU after Brexit.

The proposals include an insurance-specific free trade agreement and measures to solve the thorny issue of how the industry can pay out on long-term pension and other contracts written under EU rules.

London is the largest centre for commercial insurance in Europe, with over £8bn of premiums coming into the UK each year from the rest of the EU.

Brexit could threaten London’s position, said Malcolm Newman of the London Market Group, an industry association. “What we are afraid of is that the economic cluster we have over here would be damaged over time. It is not direct and immediate damage, it is the fear of a long-term drift.”

The LMG’s free trade agreement proposals would reduce those risks by allowing insurance business to continue to flow between the UK and the EU after Brexit.”

 

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Japan. Nu med handelsavtal.

Hopp om frihandelsavtal Japan-EU under 2017

Förra veckan talade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström med Japans handelsminister Taro Kono. Planerna kvarstår att få friandelsavtalet mellan EU och Japan klart under 2017. Endast en del tekniska detaljer återstår att klara ut. Avtalet som fö...

Hopp om frihandelsavtal Japan-EU under 2017

Förra veckan talade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström med Japans handelsminister Taro Kono. Planerna kvarstår att få friandelsavtalet mellan EU och Japan klart under 2017. Endast en del tekniska detaljer återstår att klara ut.

Avtalet som förhandlats under fyra år kommer i så fall bli EU:s största frihandelsavtal med ett enskilt land. Japans ekonomi är större än Kanadas, vilket gör CETA till det näst största avtalet. Japan är EU:s näst största handelspartner efter Kina. Handeln med Japan präglas också av att det är avancerade produkter med höga förädlingsvärden som passerar åt båda hållen. Direktinvesteringarna mellan Japan och EU är också betydande.

För EU:s del är två saker viktiga. Dels att Japan öppnar sig för mer import av livsmedel från EU, och dels att företag i EU får möjlighet att delta i offentliga upphandlingar på statlig nivå i Japan. Det kan handla om exempelvis järnväg.

Undantagen är att Japanerna inte velat inkludera frågor som har med skogsbruk och valfångst att göra, och att de även behåller sina regleringar när det gäller mejeriprodukter. Som alltid är livsmedelssektorn ett problem för handelsavtal. I alla länder är jordbruks- och livsmedelsindustrin skyddad, subventionerad och väl sammanväxt med politiken. Mat är också den kanske sista sektorn som är starkt nationellt präglad och dessutom förknippad med mycket känslor.

För EU:s del minskar man tullarna på japanska bilar, men har ett förbehåll om att importen skall kunna begränsas om inflödet av japanska fordon blir oväntat stort.

Men avtalet innebär ändå bland annat att tullar motsvarande ungefär en miljard Euro tas bort.

Stötestenarna just nu är detaljer kring offentlig upphandling och tvistelösning. Japan föredrar det beprövade systemet med internationell skiljedom, reglerat av en FN-konvention som 160 länder står bakom, framför den nya och oprövade domstolskonstruktion som EU konstruerade för CETA och vill få andra länder att ansluta sig till.

Nu är det ytterst osäkert om tidplanen håller. Endast drygt fem veckor av 2017 återstår och en del av den tiden upptas av julfirande, i vilket fall i EU. Men det spelar mindre roll. Handelsförhandlingar drar ofta ut på tiden och att man sätter ständigt nya deadlines som inte håller är en fullständigt normal del av verksamheten. Det går inte att säga att ”vi förhandlar tills alla är nöjda och vi har löst alla knutar” fungerar inte. Då skulle inget avtal någonsin bli färdigt. Med andra ord är det fullt möjligt att avtalet inte blir klart i år utan att det innebär någon dramatik.  Men snabbare är förstås alltid bättre.

Ett skäl till att avtalet tagit en del tid är att Japan under flera år fokuserade på TPP-avtalet. Med rätta. Även politiskt fokus är en begränsad resurs och TPP var viktigare för Japan än ett avtal med EU. Men när Trump skrotade TPP ökade japanernas intresse. Avtalet mellan EU och Japan fick också ett symboliskt värde. Plötsligt blev det viktigt för både Japan och EU att visa att USA:s protektionism inte skulle vara exemplet för resten av världen. Man skulle kunna säga att med vänner som Trump behöver protektionismen inga fiender, eller åtminstone får protektionismens fiender lättare att argumentera, samtidigt som protektionisterna förknippas med Trumps förgrovade, nationalistiska retorik. Modern protektionism är ju ofta draperad i miljöargument, konsumentskydd och arbetsrätt snarare än nationell egoism.

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Vissa EU-länder bryter och använder kol. Skall de också få tullar?

Går det så går det…

Det saknas inte fantasi när protektionister försöker hitta på skäl att inskränka frihandeln. Emmanuel Macron driver på för att EU skall införa koldioxidtullar mot omvärlden för att försöka tvinga på länder utanför EU att ha högre ambitioner. Idén är dum, som...

Går det så går det…

Det saknas inte fantasi när protektionister försöker hitta på skäl att inskränka frihandeln.

Emmanuel Macron driver på för att EU skall införa koldioxidtullar mot omvärlden för att försöka tvinga på länder utanför EU att ha högre ambitioner.

Idén är dum, som nästan alla franska idéer när det gäller handel.

  1. Det finns redan ett internationellt avtal som rör koldioxid och klimat (framförhandlat i Paris, om staden är bekant?). Varför blanda in handelsavtal?
  2. En koldioxidtull drabbar alla produkter lika, oavsett om tillverkningen är koldioxideffektiv eller inte.
  3. Hur skall man göra med Norge? Landet har nästan inga koldioxidutsläpp för sin elproduktion, men samtidigt säljer landet gas och olja till andra länder. En stor del av norska investeringar är förstås finansierade med oljepengar.
  4. Varför bara mot omvärlden? Polen och Tyskland både utvinner kol och släpper ut stora mängder koldioxid från sin elproduktion.
  5. Hur skall man göra med importen av gas och olja till EU? Skall den också beläggas med tull? Enda anledningen till importen är att EU desperat behöver importera gas och olja — effekten blir att EU:s industri får högre kostnader.

Man skall inte säga att det inte går att göra. Även de knäppaste politiska idéer går att genomföra. Världshistorien består av ett pärlband av politiska dumheter. Macrons idé kommer inte döda någon eller ställa till svält och kravaller. Men man kommer knappast att få någon mätbar effekt av åtgärderna. Ekonomer är rätt överens om att det enda verkligt effektiva är att beskatta koldioxid vid källan. Det ger maximal tydlighet och enkelhet och ett minimum av kontrollproblem.

Det vet förstås Macron, men inget argument är för dåligt för att skydda ineffektiva franska producenter på konsumenternas bekostnad.  ”Går det så går det”, som man säger.

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Här ligger jag. Möjligen inte så helig. Men man hoppas ju på ett frihandelsavtal med EU i alla fall. Foto: Yann.

Nu förhandlar Indien och EU om frihandel (igen)

Dags att lära sig en ny förkortning i handelssammanhang: BTIA (broad-based trade and investment agreement). Det är Indien och EU som nästa vecka räknar med att återuppta förhandlingarna om ett frihandelsavtal. Den senaste riktiga förhandlingsrundan hölls 2...

Nu förhandlar Indien och EU om frihandel (igen)

Dags att lära sig en ny förkortning i handelssammanhang: BTIA (broad-based trade and investment agreement).

Det är Indien och EU som nästa vecka räknar med att återuppta förhandlingarna om ett frihandelsavtal. Den senaste riktiga förhandlingsrundan hölls 2013, det vill säga för ungefär fem år sedan. 

Men under toppmötet mellan EU och Indien förra månaden enades man enligt Mint (Asit Ranjan Mishra) om att göra ett nytt försök. Och säga vad man vill. Indien är en jättemarknad och seglar snabbt upp som en ekonomisk stormakt. Positivt med andra ord. 

”Negotiations on the India-EU free trade agreement started back in 2007 and 16 rounds of talks have been held since then. The last round was held in 2013, after which negotiations were suspended. Both sides have explored restarting negotiations after the BJP government assumed power in May 2014, but uncertainties over Brexit and inflexibility on both sides have prevented resumption of formal talks.

At the 14th India-EU Summit in Delhi last month, both sides resolved to restart negotiations for BTIA. “The leaders expressed their shared commitment to strengthening the Economic Partnership between India and the EU and noted the ongoing efforts of both sides to re-engage actively towards timely relaunching negotiations for a comprehensive and mutually beneficial India-EU BTIA,” the joint statement said.

“We are not restarting negotiations as yet. This is just a meeting to explore possibilities. In July, we had proposed to hold such a meeting. The EU has now responded positively,” a commerce ministry official said, requesting anonymity.

On the way forward before Brexit, the official said Britain only constitutes around 15% of total trade with EU, and there may not be much problem in moving ahead with negotiations even though both sides need to recalibrate their positions.

(—)

EU is India’s largest trading parter with exports at $47.2 billion in 2016-17 while exports to Britain stood at $8.5 billion during the same period.”

En av stötestenarna har varit investeringsavtalet där Indien har varit tveksam på grund av sina subventioner till industri och jordbruk eftersom handels- och investeringsavtal ofta innehåller krav på att subventioner skall upphöra eller i vilket fall vara generella (Indien har haft samma problem med WTO-reglerna).

”The official said India is unlikely to change its stand on a possible Bilateral Investment Treaty (BIT) between the two sides. India had unilaterally terminated BITs with most EU members earlier this year, asking them to renegotiate the treaty based on a new model BIT passed by the Cabinet in December 2015.

Rejecting a proposal by EU to suspend such termination, India proposed a toned-down version of the BTIA, which would include an investment chapter and avoid contentious issues for the time being. However, the EU didn’t agree. The issue may come up for discussion again during the meeting of the two chief trade negotiators. The model BIT approved by the Cabinet excludes matters relating to taxation. Controversial clauses such as most favoured nation (MFN) have been dropped, while the scope of national treatment, and fair and equitable treatment clauses, have been considerably narrowed down in the model BIT.”

Sammantaget bör man kanske inte ropa hej ännu. Det är mycket som kan gå snett och indierna är inte kända för att snabba på saker. Fortsättning följer.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George
Japan. Nu med handelsavtal.

Avtalet mellan EU och Japan på upploppet — kommer det bli protester?

Det stora frihandelsavtalet mellan EU och Japan förväntas blir klart till årsskiftet. En enorm framgång för EU, Japan och världshandeln. Kommissionen har informerat bättre än med tidigare avtal och protesterna hittills uteblivit. Men erfarenheten säger a...

Avtalet mellan EU och Japan på upploppet — kommer det bli protester?

Det stora frihandelsavtalet mellan EU och Japan förväntas blir klart till årsskiftet. En enorm framgång för EU, Japan och världshandeln. Kommissionen har informerat bättre än med tidigare avtal och protesterna hittills uteblivit. Men erfarenheten säger att allt kan hända in i det sista.

Nu börjar det finnas allt mer detaljer kring frihandelsavtalet mellan Japan och EU.

Ann Linde, EU- och handelsminister, och Cecilia Malmström, EU:s handelskommissionär, skriver om avtalet i DI här.

Omfattande information från EU-kommissionen här.

Frågor och svar-dokument här.

Man kan utan vidare säga att kommissionen har lärt av TTIP- och CETA-processerna där brist på information gav öppet mål för alla som ville sprida myter och misstänkliggöra förhandlingarna och avtalen.

Det framgår tydligt att sådant som ofta dragits fram som argument mot frihandelsavtal inte stämmer.

Nej. Avtalen påverkar inte standarder kring miljö och produktsäkerhet.

Nej. Avtalen hindrar inte stater från att reglera för att skydda miljö eller konsumenter.

Nej. Avtalen förbjuder inte någon form av offentlig verksamhet i egen regi eller offentligt ägda anläggningar eller infrastruktur.

Nej. Avtalen tvingar inte fram privata lösningar eller förbjuder stater att återta verksamhet i offentlig regi. Om ingångna avtal bryts eller egendom exproprieras kommer förstås staten få betala ersättning, men det har inte med frihandelsavtalet att göra. Det beror på att EU-länderna är rättsstater där inte ens stat och myndigheter bara kan strunta i avtal eller roffa åt sig privat egendom.

Nej. Inga företag kommer att kunna stämma EU eller Japan för ny lagstiftning som minskar deras möjlighet att göra vinster i framtiden. Men återigen, om lagstiftningen gör att myndigheterna bryter kontrakt kan det förstås bli en fråga om ersättning.

Nej. Tvister om avtalet kommer att inte hanteras genom privata skiljedomsinstitut. Det är visserligen en utmärkt ordning som är reglerad av en FN-stadga och i stort sett alla världens länder har ställt sig bakom, men EU har valt att skapa ett eget organ för att hantera tvister. Hittills ingår nyordningen i avtalen med Kanada och Vietnam och nu alltså Japan.

När det gäller arbetsrätt så säger avtalet att ingen av parterna får avvika från gällande arbetsrätt för att stödja sin egen handel, en skrivning som kan uppfattas som svag. Men det är olämpligt att försöka reglera arbetsrätten i ett handelsavtal. Det finns redan internationella avtal om arbetsrätt inom ramen för ILO, men trots detta är de nationella skillnaderna stora. Det finns exempelvis inte en gemensam arbetsrätt i EU — se bara på skillnaderna mellan Sverige och Danmark eller Frankrike och Storbritannien.

EU exporterar för cirka 900 miljarder till Japan varje år. Varje tio miljarder kronor beräknas betyda 14 000 jobb i EU. Det ger perspektiv åt de förväntade förbättringarna av exporten på mellan 0,5 och 1 procent årligen. Till saken hör att Japan är ett av världens rikaste länder som i dag är mycket protektionistiskt med höga tullar och andra hinder för handeln. Det är en stor framgång för både EU och Japan om avtalet kommer på plats. Som det ser ut nu verkar det oproblematiskt, men när det gäller handelsavtal kan allt hända in i det sista.

Det skall också bli intressant att se om de protektionistiska krafterna som motarbetat TTIP och CETA i elfte timmen kommer att försöka mobilisera med avtalet med Japan. Ett par försök har gjort, men hittills verkar det inte ha tagit skruv.

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
Det blev inte så bra.

Glöm aldrig: Brexit var en katastrofalt usel idé

Det går mycket fort från en situation där något närmast otänkbart inträffar till att den nya situationen känns normal. Att Donald Trump skulle kunna bli president kändes overkligt för 18 månader sedan, men vi har redan vant oss vid att ha en amerikansk...

Glöm aldrig: Brexit var en katastrofalt usel idé

Det går mycket fort från en situation där något närmast otänkbart inträffar till att den nya situationen känns normal. Att Donald Trump skulle kunna bli president kändes overkligt för 18 månader sedan, men vi har redan vant oss vid att ha en amerikansk president som sitter och twittrar slumpmässigt om nätterna, och kommer i bråk med alla från fotbollsspelare till Nordkoreas diktator.

Samma sak är det med Brexit. När Cameron löste ett privat problem han hade med sitt eget parti genom att lova en folkomröstning var det knappast någon som trodde att det skulle sluta med ett utträdesbeslut.

Men nu är vi där och den skenande galenskapen att Storbritannien är på väg att lämna EU känns som normal politik. Förhandlingarna och utspelen rapporteras i media som om det fanns någon rationalitet eller förutsägbarhet i det hela.

Vad man helt och hållet glömmer är hur osannolikt dum hela idén är. Man kan förstås reta sig på drygheterna som byråkrater och politiker i EU då och då undslipper sig, men det rationella förhållningssättet är ändå att se till den praktiska verkligheten. Vad är viktigt för moderna européer, människor som idag till stor del tillhör en ganska välbeställd medelklass? Mycket enkelt; resa, jobba, exportera, importera (eller i vilket fall konsumera importvaror), investera. Och detta i länder där det råder ordning och reda, som har en hyggligt fungerande rättstat.

Kort sagt, som vi har det i EU.

Att EU är byråkratiskt och pådyvlar oss regler är sant. Men de nationella politikerna och byråkraterna är ungefär lika effektiva i att hitta på lagar och regler. Alla med någon erfarenhet från nationellt politiskt arbete inser också att en stor del av överdrifterna och dumheterna beror på att nationella byråkrater tolkar EU-reglerna med lika stor nit som kreativitet. ”Så här måste vi göra enligt EU” sägs med

självförtroende, medan det visar att sig att andra EU-länder gör på hela andra vis.

Det förtjänar att upprepas att Camerons idé om folkomröstning var ett episkt misstag. Inte för att det är fel att folkomrösta — men för att Cameron ställde till en folkomröstning som gav britterna möjlighet att välja något som Cameron ogillade.  Att i onödan ta ett initiativ som innebär att man riskerar att förlora något man redan har är fantastiskt korkat. Att tänka efter vilka beslut man vill ha upp på bordet är grundkurs 1.A. i kursen att bli politiker.

Det är helt marginellt hur förhandlingarna om utträdesvillkoren går. Britterna kommer att förlora på Brexit och övriga medborgare i EU kommer att förlora på Brexit. Säkert kommer en rad frihandelsavtal med övriga världen att bli verklighet, men de blir i genomsnitt knappast bättre än de avtal som dessa länder har med EU. På ena eller andra sättet kommer vi också att fortsätta att handla med EU och resa fram och tillbaka.  Men det blir helt i onödan dyrare och krångligare.

Förhoppningsvis får vi nu ett par generationer i EU som lär sig att politik är på allvar och beslut man fattar har konsekvenser. Det kan gå extremt fort att omintetgöra framsteg som tagit decennier att uppnå.

 

 

 

 

Kommentarer

Perseptember 27, 2017
Hear, hear!
Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Visa flera poster