export

Marknadens mirakel. Potatisen blir till kött.

Poängen med export är att vi kan importera

Export är viktigt för att den tillåter oss att importera. Det är inte bara Trump som har för sig att export har ett sorts egenvärde, medan import på något sätt är lite problematiskt. Men i själva verket är det en missuppfattning. Tyvärr en missuppfattn...

Poängen med export är att vi kan importera

Export är viktigt för att den tillåter oss att importera.

Det är inte bara Trump som har för sig att export har ett sorts egenvärde, medan import på något sätt är lite problematiskt.

Men i själva verket är det en missuppfattning. Tyvärr en missuppfattning som idag påverkar handelspolitiken i USA och därmed hela världen.

Låt oss anta att Sverige var ett helt slutet land. Ingen handel. Vi producerar potatis. Bara potatis. Vi är självförsörjande. Priset på potatis är 1 krona kilot. Produktionen är 1 miljard kilo. Svenska konsumenter betalar tillsammans 1 miljard för sin potatis.

På världsmarknaden finns det ingen potatis, så där skulle man kunna kunna sälja ytterligare en miljard kilo. Sverige inför frihandel och plötsligt måste svenska konsumenter börja konkurrera om potatisen med konsumenterna på världsmarknaden. Priset på potatis ökar till 1,50. Samtidigt ökar svenska producenter sin potatisproduktion till 2 miljarder varav en miljard exporteras.

Så. Nu betalar svenska konsumenter 1,5 miljarder för sin potatis, samtidigt som potatis för 1,5 miljarder hamnar utomlands.

Den totala kostnaden för vår potatisexport är 2 miljarder: potatisen kostar svenskar 0,5 miljarder mer, och potatis för 1,5 miljarder hamnar utomlands. Potatisodlarnas kontoutdrag visar en större siffra, men den kan man varken äta eller bo i.

På vilket sätt är det bra?

Svaret är att vi kan importera för 1,5 miljarder. Till exempel kan vi få kött till vår potatis för 1,5 miljarder kronor.

Så, genom att betala 0,5 miljarder mer för potatisen kan vi få kött för 1,5 miljarder.

Men är det en vinst eller förlust? Ja, det beror förstås på vår egen produktionskostnad för köttet. Om vi hade kunna producera samma mängd kött billigare än 1,5 miljarder  hade det förstås varit en dålig affär. Men givet att samma mängd kött hade kostat oss mer än 1,5 miljarder att producera själva gör vi en vinst.

Det är alltså importen som ger det ökade välståndet. Kött på bordet. Exporten är en kostnad, men som är värd att ta för att den ger möjlighet att importera.

Här har vi alltså kärnan i merkantilistens tankefel. Han tror att allt mer guld och silver (eller kontoutdrag med ständigt större summor) är samma sak som välstånd. Men det är en illusion. Guld, silver, sedlar eller ett fett kontoutdrag ser ut som välstånd bara därför att vi i en fungerande marknadsekonomi omedelbart kan byta till oss allt från mat till och kläder, över bostäder till champagne och Ferraribilar mot dessa. Så fort man lämnar civilisationen är guld, silver, sedlarna och kontokorten värdelösa. Även miljardären dör om han går vilse utan ordentlig utrustning på vinterfjället och inte blir hittad i tid. Att han har alla sina kontokort med sig och en klocka för 800 000 kronor räddar inte hans liv ens en sekund.

Det är lätt att glömma i ett modernt samhälle där allt förefaller ha kommit till av sig själv och fungerande ekonomiska institutioner gör att det mesta (men inte allt och kanske inte det viktigaste) faktiskt kan mätas i pengar.

Och för den som är besatt av pengar och ser den med mest pengar som vinnare och alla med mindre som förlorare blir underskott i handelsbalansen ett hot.

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Jennie Nilsson, ordförande riksdagens näringsutskott.

Gästbloggare Jennie Nilsson (S): Vår export måste växa där världen växer

Som en liten nation är det viktigt för oss att fler svenska företag finns och skördar framgångar på den globala marknaden. Närvaron på den hårt konkurrensutsatta globala marknaden bidrar också till industrins innovationskraft. Handeln med övriga världen är...

Gästbloggare Jennie Nilsson (S): Vår export måste växa där världen växer

Sverige är en liten marknad och för att svenska företag ska kunna växa och anställa fler behöver de nå nya och fler kunder världen över. Norden och Europa kommer att fortsatt vara viktiga marknader men fler företag behöver också nå ut till växande marknaderna i Asien, Afrika och Sydamerika. När fler svenska företag ges möjlighet att exportera till de växande ekonomierna skapas fler jobb i Sverige.

Efter nedgången som följde av finanskrisen 2008-2009 har exportens återhämtning varit svag och det är den inhemska konsumtionen som varit dragloket i svensk ekonomi på senare år. Sveriges export har tappat i jämförelse med andra länder och utvecklingen behöver vändas. Svenska företag riskerar annars att missa stora delar av världens förväntade tillväxt.

Därför har regeringen, i dialog med näringslivet, tagit fram en ny exportstrategi som ska ge exportstöd på plats i tillväxtmarknaderna, att göra så att fler företag hittar och tar del av det exportstöd som finns och att svenska företag vinner de stora affärerna och upphandlingarna världen över. Men regeringen tar även ett bredare grepp, med satsningar på att öka turismen och de utländska investeringarna i Sverige, för att göra Sverige mer känt utanför Europa och för att locka hit utländska talanger inom utbildning och forskning.

För att åtgärderna ska börja genomföras har regeringen avsatt 150 miljoner kronor för år 2016 och investerar totalt 800 miljoner kronor fram till och med år 2019 i syfte att förverkliga strategin.

Som en liten nation är det viktigt för oss att fler svenska företag finns och skördar framgångar på den globala marknaden. Närvaron på den hårt konkurrensutsatta globala marknaden bidrar också till industrins innovationskraft. Handeln med övriga världen är en viktig förutsättning för att klara jobben i Sverige. Svensk export behöver växa där världen växer. På så sätt hänger vårt lands ekonomiska politik, tro på frihandel och en stark välfärd ihop.
Jennie Nilsson (S), ordförande för riksdagens näringsutskott.

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export