Indien

Här ligger jag. Möjligen inte så helig. Men man hoppas ju på ett frihandelsavtal med EU i alla fall. Foto: Yann.

Nu förhandlar Indien och EU om frihandel (igen)

Dags att lära sig en ny förkortning i handelssammanhang: BTIA (broad-based trade and investment agreement). Det är Indien och EU som nästa vecka räknar med att återuppta förhandlingarna om ett frihandelsavtal. Den senaste riktiga förhandlingsrundan hölls 2...

Nu förhandlar Indien och EU om frihandel (igen)

Dags att lära sig en ny förkortning i handelssammanhang: BTIA (broad-based trade and investment agreement).

Det är Indien och EU som nästa vecka räknar med att återuppta förhandlingarna om ett frihandelsavtal. Den senaste riktiga förhandlingsrundan hölls 2013, det vill säga för ungefär fem år sedan. 

Men under toppmötet mellan EU och Indien förra månaden enades man enligt Mint (Asit Ranjan Mishra) om att göra ett nytt försök. Och säga vad man vill. Indien är en jättemarknad och seglar snabbt upp som en ekonomisk stormakt. Positivt med andra ord. 

”Negotiations on the India-EU free trade agreement started back in 2007 and 16 rounds of talks have been held since then. The last round was held in 2013, after which negotiations were suspended. Both sides have explored restarting negotiations after the BJP government assumed power in May 2014, but uncertainties over Brexit and inflexibility on both sides have prevented resumption of formal talks.

At the 14th India-EU Summit in Delhi last month, both sides resolved to restart negotiations for BTIA. “The leaders expressed their shared commitment to strengthening the Economic Partnership between India and the EU and noted the ongoing efforts of both sides to re-engage actively towards timely relaunching negotiations for a comprehensive and mutually beneficial India-EU BTIA,” the joint statement said.

“We are not restarting negotiations as yet. This is just a meeting to explore possibilities. In July, we had proposed to hold such a meeting. The EU has now responded positively,” a commerce ministry official said, requesting anonymity.

On the way forward before Brexit, the official said Britain only constitutes around 15% of total trade with EU, and there may not be much problem in moving ahead with negotiations even though both sides need to recalibrate their positions.

(—)

EU is India’s largest trading parter with exports at $47.2 billion in 2016-17 while exports to Britain stood at $8.5 billion during the same period.”

En av stötestenarna har varit investeringsavtalet där Indien har varit tveksam på grund av sina subventioner till industri och jordbruk eftersom handels- och investeringsavtal ofta innehåller krav på att subventioner skall upphöra eller i vilket fall vara generella (Indien har haft samma problem med WTO-reglerna).

”The official said India is unlikely to change its stand on a possible Bilateral Investment Treaty (BIT) between the two sides. India had unilaterally terminated BITs with most EU members earlier this year, asking them to renegotiate the treaty based on a new model BIT passed by the Cabinet in December 2015.

Rejecting a proposal by EU to suspend such termination, India proposed a toned-down version of the BTIA, which would include an investment chapter and avoid contentious issues for the time being. However, the EU didn’t agree. The issue may come up for discussion again during the meeting of the two chief trade negotiators. The model BIT approved by the Cabinet excludes matters relating to taxation. Controversial clauses such as most favoured nation (MFN) have been dropped, while the scope of national treatment, and fair and equitable treatment clauses, have been considerably narrowed down in the model BIT.”

Sammantaget bör man kanske inte ropa hej ännu. Det är mycket som kan gå snett och indierna är inte kända för att snabba på saker. Fortsättning följer.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
"I India land, bak Himalayas rand, där händer det underliga saker ibland" som det heter i visan. På bilden Indiens högsta domstol som får illustrera landet rättsväsende.

EU och Indien i konflikt om investeringsskydd

Nu drabbas EU åter av kommissionen och de ledande EU-politikernas önskan att anpassa sig till en högljudd opinion. De har låtit sig stressas att agera utan att tänka. I internationella investeringsavtal mellan stater finns alltid ISDS-klausuler (ISDS står...

EU och Indien i konflikt om investeringsskydd

Nu drabbas EU åter av kommissionen och de ledande EU-politikernas önskan att anpassa sig till en högljudd opinion. De har låtit sig stressas att agera utan att tänka.

I internationella investeringsavtal mellan stater finns alltid ISDS-klausuler (ISDS står för Investor-State Dispute Settlements) som säger i vilken rättsinstans en tvist om avtalet skall tas upp.  Som regel hänvisar de till internationell skiljedom, ett system som bygger på en FN-konvention och har funnits i sin nuvarande form i 50 år. Vitsen är att skiljedomen är opartisk och går snabbt, samt att skiljemännen kan väljas för sin expertis inom olika juridiska områden. Mer om ISDS på isdsbloggen vid Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut — ett av de största och äldsta i världen.

Tvisterna handlar oftast om att företagen råkar ut för att stat och myndigheter utsätter dem för diskriminering, expropriation, drar in redan givna tillstånd eller struntar i ingångna avtal. Det finns en missuppfattning om att företag kan stämma stater för att de stiftar lagar som misshagar företagen, men det stämmer inte. Skiljedomen berör som regel bara innehållet i avtalet och inte all övrig lagstiftning även om det finns en del gamla avtal där detta är oklart. En annan missuppfattning är att det saknas symmetri, det vill säga företagen kan stämma staten, men staten kan inte stämma företagen. Men så är det inte heller. Om en stat vill stämma ett företag går den förstås till sin nationella domstol.

Systemet med internationell skiljedom är särskilt bra när man har att göra med länder med bristande demokrati, korruption och/eller eller illa fungerande rättssystem. Skiljedomarna kan inte överklagas annat än på formella grunder då de kan underkännas av nationella domstolar. Systemet är snabbt och enkelt och medger begränsat utrymme för att med hjälp av överklaganden och horder av advokater få sin vilja igenom.

Tyvärr stressades under 2015 kommissionen och många politiker i EU att i CETA-avtalet ersätta den vanliga skiljedomen med ett nytt system som kontrolleras av EU. Man skulle kunna säga att de inrättat en ny domstol för just CETA-avtalet och hoppas att kommande avtal (t ex TTIP) skall få en ISDS-klausul som hänvisar till den. ”Hoppas” eftersom det inte alls är säkert att andra länder vill ersätta den traditionella skiljedomen som är beprövad och välfungerande med ett nytt system som EU-kommissionen har svängt ihop under tidspress för att ha något att kasta i gapet på diverse protektionistiska aktivister.

Indien har ingått en rad investeringsavtal med andra länder, bland annat ett antal EU-länder. Detta är alltså renodlade investeringsavtal varför enskilda stater i EU kan ingå dem. Kombinationen av handels- och investeringsavtal som idag är det vanligaste måste alltid förhandlas av EU eftersom handelspolitiken sköts av unionen. Alla dessa avtal har en traditionell ISDS-klausul, det vill säga som hänvisar till internationell skiljedom.

I normalfallet behöver ISDS-klausulen ytterst sällan användas. Moderna demokratier med fungerande rättssystem och kontroll över sin byråkrati behandlar företag på ett rimligt sätt.

Men i Indien är det av vissa skäl inte riktigt på det viset. Dels kan företag behandlas godtyckligt av politiker och byråkrater, och framför allt är det indiska rättssystemet, om inte opålitligt så i vilket fall enormt långsamt. Indien är inte en liberal demokrati i den mening att offentliga tjänstemän ser sig som allmänhetens tjänare. Kvarnarna mal långsamt men medborgarna skall vara tacksamma att de i vilket fall mal.

Med andra ord används ISDS-klausulen ofta av företag och indiska staten börjar bli ganska trött på att bli stämd. Bara de senaste åren handlar det om ett tiotal stämningar och en del fällningar. I till exempel EU är stämningar extremt ovanliga och staterna vinner nästan alltid.

Så Indiska staten har beslutat att att säga upp ett femtiotal investeringsavtal, däribland 23 med EU-stater.

Visserligen förhandlas ett nytt handels- och investeringsavtal mellan EU och Indien, men det går trögt. Det kommer förmodligen inte att bli klart på flera år.

Konsekvensen är att följande problem har uppstått.

När de 50 avtalen sägs upp tar det femton år innan de ISDS-klausulen slutar gälla. Det betyder att företag som gjort investeringar i Indien har skydd i 15 år.

Men nya investeringar kommer inte att ha något skydd under de år som det tar innan avtalet EU-Indien börjar gälla (om någonsin).

Konsekvensen är att företag dels inte kommer att göra investeringar, och dels att de saknar skydd för följdinvesteringar de av olika skäl är tvungna att göra. Det är ju rätt sällan en investering kommer i ett enda sjok vid en tidpunkt.

Så nu sitter EU-kommissionen med skägget i brevlådan.

Å enda sidan har den uppmanat EU-länderna att börja säga upp investeringsavtal med den vanliga IDSD-klausulen för att försöka ersätta dessa med avtal där ISDS-klausulen hänvisar till den nya ”domstolen” som inrättades i samband med CETA-förhandlingarna. Å andra sidan försöker kommissionen nu förmå indierna att inte säga upp sina avtal som hänvisar till det system som kommissionen har underkänt.

Kommissionen och Indiens regering har alltså skapat en situation där det är oklart om en utländsk investerare har något som helst legalt skydd för sina investeringar.

Kommissionens lappkast kommer säkert ge ytterligare oväntade effekter. Men det finns fortfarande en chans att kommissionen säger att det nya systemet får användas för just CETA-avtalet, men att man för övrigt använder det vanliga skiljedomssystemet som man vet fungerar.

Att Indierna är missnöjda beror inte på något fel hos internationell skiljedom, utan på att Indien inte riktigt uppfyller kraven på att vara en rättsstat.

 

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Handelsnyheter från Vieuws den 15-31 mars

Idag den 16 mars kommer Argentinas handelsminister Miguel Braun på officiellt besök till EU. Han kommer också besöka Paris och London. Ryktet säger att Argentina vill återstarta förhandlingarna mellan Mercosur och EU. De har varit vilande på grund a...

Handelsnyheter från Vieuws den 15-31 mars

  • Idag den 16 mars kommer Argentinas handelsminister Miguel Braun på officiellt besök till EU. Han kommer också besöka Paris och London. Ryktet säger att Argentina vill återstarta förhandlingarna mellan Mercosur och EU. De har varit vilande på grund av oenighet om att avskaffade tullavgifter.
  • I morgon, den 17 mars, skall handelskommissionär Cecilia Malmström delta i en heldagskonferens om förändringar i EU:s anti-dumpningsregler.
  • Den 30 mars hålls toppmöte mellan EU och Indien. Det lär finnas goda förhoppningar om att frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA återupptas.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Andrew Robb. Har några frihandelsavtal innanför västen.

”Lion of the Free Trade Agreements”

Rolig artikel från The Sydney Morning Herald om australisk politik som ännu inte drabbats av samma ungdomskult som vi har i Sverige. I Australien styr de gamla farbröderna. Alla ser ut som åldrade ledare för brottssyndikat en brittisk gangsterfilm. Andr...

”Lion of the Free Trade Agreements”

Rolig artikel från The Sydney Morning Herald om australisk politik som ännu inte drabbats av samma ungdomskult som vi har i Sverige. I Australien styr de gamla farbröderna. Alla ser ut som åldrade ledare för brottssyndikat en brittisk gangsterfilm. Andrew Robb, Warren Truss och Phillip Rudock.

Men nu är de på väg ut. Eller, som skribenten Tony Wright konstaterar, inte riktigt ännu.

”Truss, Robb and Ruddock. Could there be a better name for a political consultancy?

No, wait. Scrub Ruddock. Already taken. Overboard, really. Special Envoy on Human Rights. Seriously. Studying his own Pacific Solution from the First Class cabin of a 747 en route to the United Nations in New York.

It’s been a big week for farewells from the Turnbull government. You could just about close down parliament for a week or two with all the valedictories piling up for the elder statesmen on their way out.

Thursday was devoted to the gentlemen of the place. Warren Truss. Andrew Robb. Hankies fluttering everywhere, eyes dabbed.”

Artikeln är ett bra exempel på att det går att vara kritisk och sarkastisk på ett sätt som inte är förolämpande, moraliserande och fördömande. Den hjärndöda och självupptagna indignation som är så vanlig bland svenska skribenter lyser med sin frånvaro.

Det som motiverar att artikeln uppmärksammas på Frihandelsbloggen är att den nämner Robbs insatser när det gäller frihandelsavtal.

”And Andrew Robb. Lion of the Free Trade Agreements. Robb isn’t about to rush off, either. He’s got another Free Trade Agreement to complete, this one with India. To add to those he’s notched up with China, Korea and Japan. Talk about a quiet achiever! You’d kill to have him in a consultancy, though he’s not giving away precisely what his next career holds.
Should the dream shingle of Truss, Robb and Ruddock ever be hung out – and really, don’t hold your breath – Robb would be barely more than the boy. He’s only 64. Truss is 67. Ruddock is 72.”

Och det stämmer. Australien har arbetat systematiskt för att skapa frihandel med framför allt andra länder i Asien, men är också en del av TPP-avtalet.

Det finns en framåtanda i den konservativa regeringen som inte sneglar så mycket på vad opinionen eventuella anser. Avtalet med Indien innefattar bland annat kärnteknologi.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Australiska Labours ledare Bill Shorten öppnade för beslutet om frihandelsavtalet med Kina.

Frihandelsavtalet mellan Australien och Kina inför beslut i Australien senat

Frihandelsavtalet mellan Australien och Kina godkändes av Australiens representanthus i natt, svensk tid. Det är det största frihandels- och investeringsavtalet som förhandlats mellan Kina och ett annat enskilt land. Avtalet kunde godkännas sedan de k...

Frihandelsavtalet mellan Australien och Kina inför beslut i Australien senat

Frihandelsavtalet mellan Australien och Kina godkändes av Australiens representanthus i natt, svensk tid. Det är det största frihandels- och investeringsavtalet som förhandlats mellan Kina och ett annat enskilt land.

Avtalet kunde godkännas sedan de konservativa och australiska Labour kommit överens. Facken och de gröna är starka motståndare.

Men fortfarande återstår behandlingen av avtalet i Senaten där facken hoppas att De gröna och ett antal oberoende senatorer skall kunna göra ändringar i avtalet. Labours ledare Bill Shorten håller därför en försonlig ton. Senaten kan inte stoppa avtalet formellt sett men kan göra tillägg.

Striden gäller bland annat rörligheten av arbetskraft mellan Kina och Australien där facken befarar att kinesiska arbetare skall kunna arbeta i Australien till låga löner och utan att ha nödvändiga licenser och kvalifikationer. Framför allt är det elektrikerfacket som oroar sig.

De möjligheterna kan minskas genom förslag på hårdare regler. Dessutom vill De gröna förstärka resurserna till The Fair Work Ombudsman, en myndighet som idag menar sig ha mycket begränsade resurser att övervaka villkoren för utländsk arbetskraft.

Inslaget av ökad rörlighet för arbetskraft är radikalt och den huvudsakliga stötestenen för facket, Labour och De gröna i ett avtal som annars på bred front uppfattas som bra för Australiens ekonomi.

Frihandelsbloggen har skrivit tidigare om avtalet här och här.

Australien arbetar också med andra frihandelsavtal varav det viktigaste utom det med Kina är avtalet med Indien. Det kommer bland annat innehålla öppningar för kärnkraftsteknologi från Australien till Indien, något som är synnerligen angeläget för Indien som står inför enorma behov av elektricitet i framtiden.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

TPP-avtalet är geopolitiskt viktigt och innehåller både arbetsvillkor och miljövård

TPP-avtalet avskaffar avtalet enligt Wall Street Journal cirka 18 000 tullar, skatter och kvoter. TPP tar också bort andra former av handelshinder, standardiserar regler för patenträttigheter och minskar fördelar för statliga företag. Förbättrade arbetsv...

TPP-avtalet är geopolitiskt viktigt och innehåller både arbetsvillkor och miljövård

Under en tid har rapporteringen om TPP handlat om förhandlingarna och chanserna att få avtalet godkänt av de ingående ländernas parlament.

Avtalet är gigantiskt. 40 procent av världens BNP och 800 miljoner människor berörs. Det är därför dags att påminna om vad avtalet innehåller. Avtalet är ännu inte offentligt så de exakta detaljerna är inte kända men i stora drag vet vi.

Till att börja med avskaffar avtalet enligt Wall Street Journal cirka 18 000 tullar, skatter och kvoter. TPP tar också bort andra former av handelshinder, standardiserar regler för patenträttigheter och minskar fördelar för statliga företag. Förbättrade arbetsvillkor och miljövård ingår. Det är något som inte är så känt, men USA har fått in klausuler om arbetsrätt i handelsavtal för att undvika allt för låga löner i konkurrentländer. De genomdrivs med hjälp av ISDS-klausuler. Även åtgärder mot smuggling av utrotningshotade djur är med i avtalet.

En viktig faktor är att USA redan har ganska låga tullar mot de flesta TPP-länder medan de har höga tullar mot USA. Det betyder att amerikanska företag får lättare att sälja, men framför allt att konsumenterna i länder som Japan och Vietnam för billigare produkter och att deras inhemska näringsliv blir utsatt för hårdare konkurrens. Ekonomiskt sett har USA förmodligen mindre att vinna på TPP än många andra länder. Men tullar handlar inte bara om samhällsekonomi och statistik. Tullar berör enskilda människor som driver företag. Att det helt i onödan tar tre veckor att få in en vara i Vietnam eller att det krävs sju dokument att importera något till Peru spelar roll för de enskilda företagare som behöver få en reservdel till sin maskin eller få betalt av sina kunder för att betala räkningar och löner.

Att USA har kämpat så hårt för att få TPP tillstånd har i hög utsträckning med geopolitiska faktorer att göra. Erik Brattberg på Frivärld har skrivit om detta i SvD. Om både TPP- och TTIP-avtalen blir verklighet kommer USA att vara kärnan i ett område med allt friare handel och ekonomiskt samarbete som dels omfattar större delen av världens BNP och dessutom de viktigaste demokratierna i världen (undantaget Indien). Kina och Ryssland kommer att bli om inte marginaliserade så i vilket fall förlora stora delar av sin förmåga att bestämma villkoren för internationell handel och samarbete. Att länder kan minska sitt beroende av Kina och Ryssland en stor fördel.

Men samtidigt har TPP en öppen konstruktion. Nya länder — exempelvis Kina — kan tas in i efterhand. Detsamma kommer sannolikt gälla ITTP, där Turkiet har sagt sig vara intresserade av att delta så snart avtalet finns på plats.

Det skall bli mycket intressant att se mer av detaljerna i TPP-avtalet som snart presenteras för kongressen och sen blir offentligt.

I det sammanhanget är det viktigt att påpeka att det ibland påstås att handelsavtal är hemliga i flera år efter att de antagits. Men handelsavtal är inte hemliga. De blir ju offentliga för att kunna debatteras och beslutas. Däremot förekommer det att avtalsutkasten med olika förhandlingsbud hemligstämplas. Det är för att man inte omedelbart skall kunna avgöra vilka regeringar som har gett sig på olika punkter. En sådan möjlighet skulle öppna för oändliga inrikespolitiska spekulationer och anklagelser. Men den typen av sekretess är inte unik för internationella avtal. Inte ens i ett land som Sverige är allt som skrivs eller diskuteras inom stat och myndigheter offentligt och en del kan hemligstämplas eller blir offentligt först efter en viss tid.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George
SLQ

Andra sidan jorden är inte så långt borta

Indien, Kina och Australien deltar nu i ett komplext spel om vem som skall vara ledande i regionen. Det handlar om både handel, diplomati och militärmakt. Frågan är vad som ligger i EU:s intresse. Ett tips är att handelsavtalen TPP och TTIP kommer ge A...

Andra sidan jorden är inte så långt borta

Indien, Kina och Australien deltar nu i ett komplext spel om vem som skall vara ledande i regionen. Det handlar om både handel, diplomati och militärmakt. Frågan är vad som ligger i EU:s intresse. Ett tips är att handelsavtalen TPP och TTIP kommer ge Australien en viktigare roll på Kinas bekostnad och därmed öka den demokratiskt världens möjlighet att påverka Indien. Motsatsen, USA och EU isolerade från varandra, skulle ge Kina och Ryssland ökat spelrum. 

Professor Rory Medcalf leder The National Security College vid Australian National University.

Han skriver initierat i Asian Financial Review om vad som händer i fjärran östern där Australien är en regional stormakt tillsammans med Kina och där Indien håller på att bli en betydande spelare. Indien har för tillfället högre tillväxt än Kina och försöker öka sitt inflytande både ekonomiskt och militärt.

Australien och Kina blir konkurrenter om inflytande i Indien — båda länderna kan leverera sådant Indien desperat behöver: kol, gas, kärnteknologi, industriell teknik.

Handeln är en viktig del i detta och Australien och Indiens regeringar arbetar hårt på att få till ett handelsavtal mellan länderna. Men kineserna erbjuder infrastruktur och betonar den kulturella samhörigheten med indierna. Plötsligt betonar kineserna buddhismen som gemensam faktor mellan Kina och Indien — en religion som den kinesiska regimen tidigare inte har varit särskilt förtjust i (det har den inte varit i några religioner).

Det är uppenbart att Kina rör på sig för att hitta samarbeten när USA har både TPP och TTIP under förhandling. Det är också uppenbart varför USA prioriterar TPP: avtalet berör en region där det sker strategiskt viktiga förändringsprocesser där den största aktören söker samarbete med sin omgivning. När det gäller EU finns det onekligen en strategiskt viktig process, men Putin — till skillnad från de kinesiska ledarna — försöker stärka Rysslands position genom hot och isolering snarare än handel och samarbete.

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
Det finns gott om plats i EEU. Kommer Indien med blir det lite fler människor. Och ännu mer plats. Men någon förskjutning av världens ekonomiska centrum kan inte förväntas i närtid.

Trevande försök att öka Rysslands inflytande

Även Indien funderar att på att ansluta sig till det som kallas Eurasian Economic Union. EEU är ett initiativ taget av Ryssland och handelsunionen består för tillfället av Ryssland, Kazakhstan, Vitryssland och Armenien. Och nu överväger alltså även Ind...

Trevande försök att öka Rysslands inflytande

Även Indien funderar att på att ansluta sig till det som kallas Eurasian Economic Union. 

EEU är ett initiativ taget av Ryssland och handelsunionen består för tillfället av Ryssland, Kazakhstan, Vitryssland och Armenien. Och nu överväger alltså även Indien att gå med.

Området innehåller en betydande andel av jordens energi och råvaror. Förhoppningsvis kommer det som frihandelsområde med tiden även få en ökande del av avancerade industriprodukter och tjänster.

Mycket tyder på att Ryssland försöker marknadsföra detta som ett alternativ till TTIP. Man kan nog konstatera att det även med rätt optimistiska antaganden kommer ta ett tag innan EEU blir en betydande ekonomisk maktfaktor. Just nu lider området som helhet, och framför allt Ryssland, av fallande priser på gas, olja och andra råvaror.

I princip är det bra med större handelsområden. I praktiken handlar det av allt att döma om en del av Rysslands strategiska tänkande.  Det skall bli intressant att följa vad som händer och framför allt om Indien tänker gå med.

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Visa flera poster