Mexiko

Mexiko City.

Frihandelsavtal mellan Mexiko och EU rycker närmare

Ett frihandelsavtal mellan EU och Mexiko är ytterligare ett i rad av avtal som skyndats på när USA blir mer protektionistiskt och NAFTA är hotat. Nu är avtalet inte alldeles nytt utan en uppgradering av ett avtal från år 2000. Livsmedel, offentlig upphan...

Frihandelsavtal mellan Mexiko och EU rycker närmare

Ett frihandelsavtal mellan EU och Mexiko är ytterligare ett i rad av avtal som skyndats på när USA blir mer protektionistiskt och NAFTA är hotat.

Nu är avtalet inte alldeles nytt utan en uppgradering av ett avtal från år 2000. Livsmedel, offentlig upphandling och investeringar läggs till det gamla avtalet som i huvudsak omfattade industriprodukter.

Men det återstår ännu en hel del förhandlingar men målet är att avtalet med Mexiko skall vara klart under 2018. Innan dess kommer sannolikt EU:s avtal med Mercosur att vara i hamn.

”EU Trade Commissioner Malmstrom told reporters at the end of a round of talks this week that the two sides were edging towards a deal, with more work needed at the start of 2018.

”We are very close to a deal, but not really there yet … We can see the skeleton of this agreement. We know how to get there, we know what to do,” she said.

Mexico and the EU still have to sort out how much to open up their markets to products that include Mexican beef, sugar, poultry and fruit and EU pork and dairy produce.

They also have to bridge differences over a system to settle disputes between states and companies and the EU system of protecting region-specific products, known as geographical indications (GIs), so that, for example, only sparkling wines from the French region of Champagne can call themselves champagne.

”We started talking about almost 400 (GIs) and there are a couple remaining where we need to find solutions,” Malmstrom said.

Mexican Economy Minister Ildefonso Guajardo also said the two parties were ”very close, very near” to revamping their 17-year-old accord and said his country saw some merit in a system that would, for example, protect tequila as a Mexican product.

For Mexico, a deal with the European Union would be part of a strategy to reduce its reliance on the United States, the destination of nearly 80 percent of its exports. This has become even more urgent given Trump’s threat to scrap the NAFTA trade deal.

Guajardo said his country was working on six fronts in Latin America, Asia and Europe as well as with NAFTA partners, the United States and Canada.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Frihandel i media vecka 46

  2017-11-16 Frihandelsavtal mellan Filippinerna och USA på gång. Ett exempel på Trumps handelspolitik, ett land åt gången: "Metro Manila (CNN Philippines, November 16) — The United States is open to a free trade agreement with the Philippines, U.S. A...

Frihandel i media vecka 46

 

2017-11-16

Frihandelsavtal mellan Filippinerna och USA på gång. Ett exempel på Trumps handelspolitik, ett land åt gången:

”Metro Manila (CNN Philippines, November 16) — The United States is open to a free trade agreement with the Philippines, U.S. Ambassador Sung Kim said Thursday.

”The Philippine side has indicated their interest in doing a free trade agreement (FTA) with us. We’re willing to consider that possibility,” Kim told CNN Philippines’ The Source.

The Philippines raised the possibility of a bilateral free trade agreement with U.S. during the bilateral talks between President Rodrigo Duterte and U.S. President Donald Trump on the sidelines of the 31st ASEAN Summit and Related Summits.

Related: PH pushes for free-trade agreements with U.S.

During the meeting, Trump singled out how tariffs were imposed on U.S. automobiles, but not ones from Japan. Tariff reduction for Japan is provided for under the 2006 Japan-Philippines Economic Partnership Agreement, the only FTA the Philippines has with any country.

”We’ve explained the United States is open to trade, but we want reciprocal trade,” Trump said before departing the Philippines on Tuesday.

”Because with past administrations… the United States has been taken advantage of. They’re very giving, they don’t get in return,” he added.

Kim noted that one of Trump’s goals in his visit was to express ”deep commitment to promoting fair and reciprocal trade.”

The Philippines has an existing Trade and Investment Framework Agreement with the U.S., which is a requirement for countries working towards an FTA.

”We already have an existing trade framework that allows us to discuss economic, trade, investment-related issues. I think that process will continue, but we will explore the possibility of a free trade agreement,” said Kim.”

 

2017-11-13

NT:s Hans Stigsson skriver på ledarplats om Donalds Trumps oförmåga att gå från bombastisk retorik till handling, något som även omfattar hans handelspolitik:

”Fast även om det kanske inte är hans förtjänst, fungerar åtminstone arbetsmarknaden hyggligt. På nästan alla områden har Trump misslyckats kapitalt.

Istället för breda överenskommelser, har presidenten gjort sig ovän med nästan alla. Inte bara demokrater, utan också republikaner, sina egna ministrar, domare och till och med amerikanska fotbollsspelare. Någon mur till Mexiko har vi (tack och lov) inte sett och inte mindre än tre försök att försvåra för muslimer att besöka Förenta Staterna har ogiltigförklarats i domstolar. Obamacare har urvattnats, men utan att ersättas med något. Republikanerna har majoritet i kongressen, men inbördes oense och Trump har ingen aning om vad som eventuellt ska ersätta Obamacare. De stora investeringar i framför allt infrastruktur som presidenten utlovade på självaste valnatten, lyser i stort sett med sin frånvaro.

Presidenten har visserligen sagt upp det framförhandlade, men inte genomförda, frihandelsavtalet TTP och lagt ett motsvarande TTIP-avtal med EU i frysboxen, men utan att ersätta dem med något substantiellt (inte ens i protektionistisk riktning). Nafta-avtalet med Kanada och Mexiko omförhandlas i snigelfart, medan Trump sade upp det globala klimatavtalet från Paris, uppenbarligen utan att ha insett att detsamma lagligt äger kraft till 2020.”

2017-11-13

DI (Nyhetsbyrån Direkt) har rubriken ”EU antar mandat att förhandla om frihandel”

”EU:s utrikesministrar godkände på måndagen mandatet för förhandlingar med Chile om att uppdatera det existerande associationsavtalet.
Det tillkännagav ministerrådets presstjänst i ett pressmeddelande.
På handelsområdet ska förhandlingarna omfatta investeringar, icke tariffära handelshinder, immateriella rättigheter, hållbar utveckling och geografiska indikatorer (skydd av namn på livsmedel, som champagne och parmesanost).

EU-kommissionen sköter alla förhandlingar om frihandelsavtal å EU-ländernas vägnar. Den första förhandlingsrundan ska starta den 16 november.

Det befintliga associationsavtalet mellan EU och Chile undertecknades 2002. Delar av det började tillämpas provisoriskt 2003 och hela avtalet 2005.

Det moderniserade avtalet ska även omfatta samarbete inom politik, säkerhet och sektoriellt samarbete.”

 

2017-11-11

EU spurtar mot handelsavtal med Mexiko och Mercosur, skriver VA-finans:

”Tidigare i höst har Frankrikes president Emmanuel Macron förespråkat att slå av på takten med Mercosur. Men vid EU-toppmötet den 19-20 oktober fick hans mer försiktiga hållning inte stöd.

Mercosur består av Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay.

”Inget land sade att vi inte ska göra vårt yttersta för att slutförhandla med Mercosur. Vi har en realistisk chans att avsluta före årets slut”, sade Cecilia Malmström.

Hon påpekade att Mercosur-avtalet har mycket stor ekonomisk betydelse. De fyra länderna har en befolkning på 230 miljoner och har inte något frihandelsavtal med något annat land.

En förhandlingsrunda har hållits i Brasilia denna vecka. Till nästa runda i början av december ska EU lägga ett nytt bud om Mercosurs tillträde till EU:s marknad.

Frankrike och många andra EU-länder vill hålla ned EU:s bud inom känsliga områden, som främst är nötkött, socker och etanol.

Sverige och andra frihandelsvänner argumenterade för ett mer generöst bud.

”Vissa medlemsländer tycker en del frågor är oerhört känsliga. Men ett avtal skulle öppna fantastiska möjligheter för tjänster, varor och upphandling”, sade Cecilia Malmström.

EU-sidan vill å sin sida att sydamerikanerna erbjuder större tullfrihet. Mercosurs nuvarande bud ger tullfrihet på 87 procent av alla varor, jämfört med EU:s bud på 98 procent.

Det är viktigt att avsluta förhandlingarna i år eller möjligen en liten bit in på nästa år eftersom Brasilien sedan går in i en valkampanj.

Frihandelsavtalet med Mexiko är mindre kontroversiellt. Det är en uppdatering av ett befintligt avtal från 2000.

Före årsskiftet hoppas EU också avsluta frihandelsförhandlingarna med Japan. En preliminär överenskommelse nåddes i juli.”

 

 

Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George

Kampen för sämre och dyrare tomater går vidare…

De som vill ha handelshinder är ofta små grupper av producenter som har mycket att vinna. De kan satsa pengar och investera i lobbying.  Majoriteten av konsumenterna som kommer att drabbas av högre priser och/eller sämre produkter har inte samma möjl...

Kampen för sämre och dyrare tomater går vidare…

De som vill ha handelshinder är ofta små grupper av producenter som har mycket att vinna. De kan satsa pengar och investera i lobbying.  Majoriteten av konsumenterna som kommer att drabbas av högre priser och/eller sämre produkter har inte samma möjligheter och incitament att organisera sig och driva kampanj.

Sedan NAFTA, frihandelsavtalet mellan Mexiko, USA och Kanada, trädde i kraft 1993, har USA:s export av jordbruksprodukter till de båda grannländerna ökat med drygt 400 procent.

Man kunde tro att jordbrukare då vore nöjda. De flesta säljer mer, och de som eventuellt inte har varit framgångsrika har haft gott om tid på sig för anpassning till nya förhållanden. De flesta måste rimligen ha anpassat sig på andra områden, typ ny lagstiftning på andra områden, internet, nya skatter och liknande.

Men så är det inte.

Chicago Tribune skriver om tomatodlaren Tony DiMare i Florida har i 25 år kämpat mot importen av billigare mexikanska tomater, och sett sina grannar ge upp; bara lämna skörden på marken eller sälja sina farmer.

Mexikanerna är nämligen bättre på att producera tomater. De har billigare arbetskraft och bättre klimat. I Florida gör fukten att tomaterna kan drabbas av olika parasiter. De måste skördas gröna och mogna i lager med hjälp av etylengas, medan mexikanerna slipper den kostnaden. De kan skörda mogna tomater och frakta direkt till köparna. De amerikanska tomaterna är alltså både sämre och dyrare.

Därför kämpar en liten grupp tomatodlare och andra jordbrukare med liknande verksamhet för att det reviderade NAFTA-avtalet skall göra det lättare för små jordbrukare att ansöka om tullskydd.

Man kunde tänka sig att DiMare och hans fåtaliga kollegor i samma situation på ett kvarts århundrade kunde dra slutsatsen att det bästa vore att försöka odla något annat? Något som grannen inte har bättre naturliga förutsättningar att göra. Trots allt finns det andra amerikanska jordbrukare som lyckas med att i snitt öka sin export med 400 procent. Kunde man inte titta efter vad de gör?

Men inte då. Stället försöker man få möjligheter till höga skyddstullar mot mexikanerna, något som skulle kunna ställa till stora problem för den omförhandling av NAFTA-avtalet som nu pågår. Mexikanerna är av naturliga skäl inte intresserade av ökade möjligheter för amerikanska jordbrukare att få olika former av skydd. Huvuddelen av amerikansk jordbrukare är inte heller intresserade av något som kan försvåra för handeln eller göra att NAFTA-förhandlingarna havererar. De har ju som sagt förbättrat sin försäljning enormt tack vare NAFTA.

Ur en synvinkel är det lätt att känna sympati för Tony DiMare. Han är tredje generationens tomatodlare och älskar förmodligen sin gård. Det är inte lätt att byta yrke och en gård med en verksamhet som knappt är lönsam har förstås inget större värde på marknaden. Men samtidigt handlar det om en del av livsmedelsindustrin. Att den är konkurrensutsatt och genomgår ständiga förändringar är ingen nyhet. Om alla förväntade sig att staten skulle garantera att de kunde leva på det de alltid levat på vore ingen utveckling möjlig.

Här ser vi det mycket vanliga fenomenet att en liten grupp får orimligt stort politiska inflytande. De har mycket att vinna och gör därför sina röster hörda.

Den stora gruppen som är förlorare här är konsumenterna som riskerar dyrare livsmedel. Skyddsåtgärder slutar sällan med en produkt — när någon har fått vill fler ha. Majoriteten av livsmedelsproducenter riskerar förstås också att förlora. Om man i framtiden kommer kunna skydda amerikanska producenter med tullar kommer förstås mexikanerna att kräva samma sak. Konsekvensen blir att både producenter och konsumenter får det sämre.

Nu kanske DiMare efterhand byter verksamhet.

Han inte bara odlar tomater. Han är även grossist och säljer tomater som andra har producerat. Bland annat tomater han importerar från Mexiko…

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
NAFTA. Ligger illa till just nu.

Kortsiktig vinst för EU om NAFTA faller?

NAFTA kan falla om Trump vill det. På kort sikt kanske bra för EU och Sverige. På lång sikt en förlust för alla.  Donald Trump kan för egen maskin besluta att USA skall lämna NAFTA, det frihandelsavtal mellan Mexiko, USA och Kanada som just nu omförhan...

Kortsiktig vinst för EU om NAFTA faller?

NAFTA kan falla om Trump vill det. På kort sikt kanske bra för EU och Sverige. På lång sikt en förlust för alla. 

Donald Trump kan för egen maskin besluta att USA skall lämna NAFTA, det frihandelsavtal mellan Mexiko, USA och Kanada som just nu omförhandlas. Att det omförhandlas är i sig inte dramatiskt. När avtalet kom till för snart 30 år sedan var verkligen ganska annorlunda både vad gäller miljöregler, e-handel, dataströmmar och mycket annat som i dag påverkar handelspolitiken.

Men Trump har hotat att lämna avtalet helt och hållet, vilket däremot skulle ha stora konsekvenser. Under veckan har den fjärde förhandlingsrundan hållits och låsningarna är mycket stora. Vidare har förmodligen inga tidigare handelsförhandlingar omgärdats med så stora motsättningar mellan presidenten och näringslivet. Optimisterna menar att det är normalt för president Donald Trump att vara närmast orimlig i inledningen av förhandlingar för att senare kunna backa utan att förlora för mycket. Men andra menar att NAFTA just nu faktiskt hänger på en skör tråd.

Ana Swanson and Kevin Granville på New York Times har gått vad som sannolikt skulle hända om USA lämnar NAFTA.

Det intressanta är att det förmodligen skulle vara absolut mest negativt för USA.

Kanada och Mexiko är USA:s största handelspartners förutom Kina och handeln mellan de tre länderna har tredubblats sedan 1990-talet när NAFTA kom till. I dag är tullarna i princip noll mellan länderna och detta har lett till att många företag, framför allt amerikanska, utnyttjar möjligheten att optimera sin produktion genom att utnyttja de olika ländernas förutsättningar. Värdekedjorna passerar gränserna — i vissa fall flera gånger. Exempelvis importerar USA 1,6 miljoner bilar från Mexiko, men värdet av dessa bilar består till 40 procent av amerikanska komponenter.

Om NAFTA faller kommer detta bli svårare och dyrare. Då kommer länderna tillämpa tullsatserna som gäller inom WTO vilka kan te sig beskedliga vid en första titt (genomsnittet Mexiko 7,1, USA 3,5, Kanada 4,2) men höga nog att äta upp marginalerna och framför allt göra livet dyrare för medborgarna. Dessutom är detta genomsnittliga tullsatser: för den amerikanska jordbrukare som skall exportera till Mexiko handlar det om 15 procent på vete, 25 procent på nötkött och 75 procent på kyckling. USA är en stor exportör av kläder och på dessa är tullarna enligt WTO 20 procent.

Dessutom är USA det land som är mest isolerat från världshandeln av de tre länderna. Kanada har CETA-avtalet med EU, även Mexiko har ett frihandelsavtal med EU.  Kanada och Mexiko kan behålla NAFTA mellan sig även om USA hoppar av och det finns fortfarande ett visst moment i TPP-avtalet där bland annat Japan ingår, vilket kan bli ett alternativ i framtiden.

USA riskerar alltså att förlora export till Mexiko och Kanada, ställa till problem för sina egna industrier och göra en rad produkter betydligt dyrare för sina egna medborgare. Frågan är hur många jobb som kommer att skapas? Förmodligen inte ett enda. Tvärt om kommer aktiviteten i många delar av ekonomin gå ner lite när varor blir dyrare och export svårare. De jobb som eventuellt försvann 90-talet lär aldrig komma tillbaka. Att försöka tvinga tillbaka exempelvis biltillverkning från Mexiko till USA är svårt. Det billigaste kan mycket väl vara att istället lägga all produktion i Asien.

Sammantaget kan det mycket väl vara bra för EU och Sverige om NAFTA faller. Men bara på kort sikt. På längre sikt skulle tillväxt och välstånd i både USA, Kanada och Mexiko minska.

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Mexikos president Enrique Peña Nieto. Talar sedan länge om att öka Mexikos handel för att bli mindre beroende av USA.

Facket och demokraterna hyllar Trumps handelspolitik

TPP stoppat och NAFTA skall omförhandlas. Det small rätt fort när Donald Trump tillträdde som president. Överraskande nog var Trumps första åtgärder som president också något som hyllades av Demokraterna och fackföreningsrörelsen.  AFL-CIO:s  (USA:s LO) or...

Facket och demokraterna hyllar Trumps handelspolitik

TPP stoppat och NAFTA skall omförhandlas. Det small rätt fort när Donald Trump tillträdde som president.

Överraskande nog var Trumps första åtgärder som president också något som hyllades av Demokraterna och fackföreningsrörelsen.  AFL-CIO:s  (USA:s LO) ordförande Richard Trumka sade att ”detta är bara de första i en serie nödvändiga politiska förändringar som krävs för att skapa en rättvis global ekonomi”.

Ett antal senatorer från Demokraterna har redan föreslagit lagstiftning som är avsedd att allvarligt försvåra framtida initiativ att försöka återuppliva TPP.

När det gäller TPP är de omedelbara konsekvenserna inte av praktisk natur. Avtalet har ännu inte trätt i kraft. Istället urgröps USA:s rykte som avtalspartner. Landet har alltså drivit fram ett stort avtal med tio andra viktiga industriländer och hoppar plötsligt av för egen del. Och problemet är betydligt större än att Trump är omdömeslös. Sanders och Clinton hade i princip lovat att göra samma sak. Kina hade medvetet hållits utanför TPP men ser nu sin chans att kliva fram och ta ledningen när det gäller internationell handel. Ledartröjan när det gäller frihandel och globalisering har alltså gått från världens mest framgångsrika ekonomi och demokrati till världens största och mest framgångsrika diktaturstat.

Man kan gissa att det egentligen inte var exakt vad vare sig Trumps väljare, fega republikaner eller demokraterna hade tänkt sig. Det skulle vara intressant att fråga Trumka om han tror att Kina kommer att vara en bättre garant än USA för en mer rättvis världshandel?

Till det kommer att TPP:s alla fördelar försvinner. Det handlade om förbättrad tillgång till stora marknader för USA:s producenter och en stärkning av relationerna mellan betydande engelskspråkiga och demokratiska länder. Förutom USA; Australien, Nya Zeeland och Kanada. I den mån det finns någon form kamp mellan samhällssystem på global nivå handlar det om att demokratiska, liberala rättsstater med full marknadsekonomi mot mindre lockande alternativ. TPP skulle ha inneburit en tydlig stärkning av det förstnämnda. Nu kunde i stället kinesiska media (alla statskontrollerade) skriva att den västerländska demokratin har nått sina begränsningar.

NAFTA är för tillfället ett betydligt värre praktiskt problem. Det har funnits i över 20 år och i allt väsentligt fungerat bra. Visserligen har det funnits återkommande diskussioner om att säga upp och omförhandla, men det är att öppna Pandoras ask. Och Kanadas, USA:s och Mexikos ekonomier är så integrerade att ökade handelshinder vore som att införa tullar mellan Stockholm och Uppsala.

Diskussionen gäller någon form av skatter eller tullar och regler för hur stora delar av en produkt får vara köpta från länder utanför NAFTA-området (hur stora delar av en bil tillverkad i Mexiko får vara köpta från Korea innan det slutar vara en koreansk bil?). Reglerna riskerar att bli allt mer komplexa och dessutom kunna misstänkas vara riktade mot enskilda företag — blir reglerna tillräckligt specifika och detaljerade kommer man oundvikligen kunna identifiera exakt vilka produkter och företag som drabbas.

En komplicerande faktor är att Trump har makten att säga upp avtal för omförhandling. Men han har inte lika mycket makt att godkänna nya avtal eller besluta om skatter och tullar. Och som ytterligare lök på laxen är förhållanden olika i  Mexiko och Kanada när det gäller exempelvis löner och skatter, fackliga rättigheter, miljökrav. Mexiko har karaktär av låglöneland och går ekonomin dåligt i Mexiko ökar strömmen av olagliga immigranter till USA. Även den vill Trump stoppa, men han är inte den första presidenten som har den ambitionen. Hittills har försöken att minska strömmen av immigranter mest lett till kostnader och tragedier, medan antalet immigranter inte påverkas särskilt mycket. Den har förvisso minskat i många år, men det beror på att Mexikos ekonomi gått allt bättre.

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Fackföreningar motarbetas i många länder i Latinamerika. Men det har inte med frihandelsavtal att göra.

Frihandelsavtal är bra — men de förhindrar inte brott

Protektionister använder ofta de mest udda och ohederliga sätt att argumentera mot frihandel. Amerikanska The Nation är landets äldsta tidskrift och otvivelaktigt en kvalitetstidskrift, men med en tydlig vänsterprägel. I veckan publicerade de en artik...

Frihandelsavtal är bra — men de förhindrar inte brott

Protektionister använder ofta de mest udda och ohederliga sätt att argumentera mot frihandel.

Amerikanska The Nation är landets äldsta tidskrift och otvivelaktigt en kvalitetstidskrift, men med en tydlig vänsterprägel.

I veckan publicerade de en artikel som handlar om Colombia. Temat för artikeln är att sedan Colombia fick sitt handelsavtal med USA har fackföreningar motarbetats med stor våldsamhet:

”Workers attempting to exercise their rights have suffered at least 1,466 threats and acts of violence since the trade deal went into effect in 2012.

(—)

American workers are increasingly wary of NAFTA-like free-trade policies that are historically associated with the hemorrhaging of many blue-collar jobs. But the losses for our “trade partners” in the Global South are often paid in blood. According to a complaint recently filed by AFL-CIO with the Department of Labor, Colombia’s political climate is just as, if not more, hostile toward trade unionists as it was before the trade treaty was enacted.

While trade has liberalized, intense violence has besieged Colombia’s incipient union movement, facing brutality from paramilitary, criminal, and state forces. Unionization efforts have stalled as dozens of union activists have been murdered, often without legal recourse.

Amid anemic enforcement of human-rights protections, the AFL-CIO reports, “Since the [free trade agreement] was signed, workers attempting to exercise their rights have suffered at least 1,466 threats and acts of violence, including 955 death threats and 99 assassinations.””

Artikeln är försåtligt välskriven i den mening att den aldrig rakt ut påstår att frihandelsavtalet mellan USA och Colombia är orsaken till att colombianska fackföreningsledare dödas. Inte heller att våldet började just 2012 när avtalet med USA började gälla.

Men det är uppenbart att dess syfte är att lura de läsare som saknar bakgrundskunskap att det finns ett samband.

Den verkliga anklagelsen är snarare att det aktuella avtalet inte möjliggör för amerikanska fack eller myndigheter att påverka Colombias arbetsmarknadslagstiftning eller stoppa våld mot fackföreningsledare eller strejkande arbetare.

Och det stämmer nog. Ytterst få länder är benägna att gå med på frihandelsavtal som direkt styr delar av deras inrikespolitik. USA försöker dock att styra upp villkoren för arbetstagare i frihandelsavtal, exempelvis när det gäller Guatemala, men möjligheterna är inte särskilt stora.

Dessutom är mord på fackföreningsledare inte ett problem som ligger i Colombias arbetsmarknadslagstiftning. Det är redan förbjudet att mörda fackföreningsledare i Colombia. Faktum är att mord generellt sett är förbjudet i Colombia, även om man inte kan tro det när man ser statistiken. Men det finns värre länder, exempelvis Mexiko och Venezuela — det sistnämnda landet förmodligen ett av The Nations favoritländer.

Skribenten erkänner till och med att det förekommer försök att förbättra arbetsvillkor genom handelsavtal men att dessa inte är vidare effektiva.

”Despite the stonewalling of labor advocates’ complaints, there have been incremental reforms under trade deals. For example, bilateral pressure from labor has pushed Honduran ministers to develop a Labor Monitoring and Action Plan in tandem with local labor advocates to strengthen regulation on unionization rights.

But the problem isn’t a lack of plans, but of concrete action. The entire negotiation process, Finnegan adds, is “still incredibly slow and clumsy and…you’re still negotiating with a country things that they were supposed to be doing before.”

The Nation gör också ett klumpigt försök att koppla ihop avtalet med Colombia med TPP-avtalet:

”And while those plans wither on paper, trade ministers are inking yet another trade deal, this time covering some 40 percent of the global economy. As Americans ponder over electing another leader, workers across Latin America and beyond know exactly where the next administration will lead them—further down a race to the bottom.”

Här antyds alltså att TPP-avtalet skulle ha effekten att fackföreningsledare mördas. Exakt var, kan man undra? Australien? Kanada? Japan? Det är fullt möjligt att facken har en besvärlig tillvaro i vissa av TPP-länderna, men den kommer garanterat inte bli värre med TPP. Kanske inte heller bättre, men arbetsförhållanden är i allt väsentligt ett resultat av inhemsk politik och kultur, inte av internationella avtal vare sig på handelsområdet eller något annat område.

Om vi återvänder till just Colombia är det naturligtvis inte så att folk började mördas i stor skala 2012. Mord var en nationalsport långt innan dess. Att USA genom ett handelsavtal skulle kunna påverka interna förhållanden i landet är helt utopiskt. USA kan ju inte ens hindra att colombianerna massproducerar kokain för den amerikanska marknaden (narkotika omfattas inte av frihandelsavtalet från 2012, och trots detta lever kokainarbetarförbundet en rätt tynande tillvaro…). Att USA skulle kunna kontrollera vad som händer i industriområden i Bogotás förstäder är en fullständigt verklighetsfrämmande idé. Colombianska staten själv kan ju inte upprätthålla ens den mest grundläggande lag och ordning.

Om vi ser till vår egen europeiska verklighet för att få en referens kan vi exempelvis titta på Rumänien. Trots att det är ett EU-land som får enorma subventioner förekommer det ren misär och etnisk diskriminering. En situation som myndigheterna struntar blankt i. Staten och myndigheter är genomkorrumperade. EU är totalt maktlös i sammanhanget. Varför skulle USA kunna påverka Colombia när EU inte ens kan påverka ett av sina medlemsländer?

Mot den bakgrunden är det uppenbart att The Nations artikel inte kan tas på allvar som kritik mot frihandel. Det är som så ofta i artiklar från vänster en katalog av tragiska förhållanden som helt utan motivering kopplas ihop med handel och marknadsekonomi.

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
Detta land vill inte hamna utanför.

Mexiko vill undvika efterkälken och Kina lockar med pengar

Fördelarna med TTIP må vara omtvistat i EU, men i Mexiko är man övertygad om att USA och EU kommer att ha nytta av TTIP. Därför är Mexikos regering orolig för att komma på efterkälken den dag avtalet blir klart och har redan nu tagit initiativ till ett ...

Mexiko vill undvika efterkälken och Kina lockar med pengar

Fördelarna med TTIP må vara omtvistat i EU, men i Mexiko är man övertygad om att USA och EU kommer att ha nytta av TTIP. Därför är Mexikos regering orolig för att komma på efterkälken den dag avtalet blir klart och har redan nu tagit initiativ till ett eget avtal mellan Mexiko och EU. Det finns redan ett avtal, men det är föråldrat.

Colombia och Peru har redan moderna avtal och det görs försök att återstarta förhandlingarna med Brazilien.

Dessa förhandlingar är exempel på att EU gör ett omfattande arbete att skapa handelsavtal med hela världen. TTIP får all uppmärksamhet men är inte det enda som pågår.

Att hålla tempo är viktigt. Kina gör snabba framsteg och kan erbjuda stora investeringar som lockbete för handelsavtal på sina villkor, något som inte det krisdrabbade EU klarar av.

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Mexiko City.

Liten handel men stor potential — Mexiko på Nordenturné för handel

Allt handlar inte om TTIP. Mexikos utrikesminister José António Meade rest till Norden bland annat för att förbättra handeln. Det finns ett handelsavtal med EU, men det börjar bli gammalt och omfattar inte moderna varu- och tjänsteområden.

Liten handel men stor potential — Mexiko på Nordenturné för handel

Allt handlar inte om TTIP.  Mexikos utrikesminister José António Meade rest till Norden bland annat för att förbättra handeln. Det finns ett handelsavtal med EU, men det börjar bli gammalt och omfattar inte moderna varu- och tjänsteområden.

Här ser vi problemet med den typ av handelsavtal som stater tenderar att landa i. De är sällan tillräckligt generella då olika särintressen och hänsyn till politiska regleringar gör dem detaljerade. Tyvärr lär detta problem inte kunna lösas helt och hållet.

Av Sveriges export är det bara någon halv procent som går till Mexiko, men cirka 200 svenska företag är etablerade där.

Å andra sidan är tillväxten hög, kring 4 procent och stora reformer är på gång.

Som vanligt handlar man med sina grannar, och USA är den dominerande handelspartnern. 80 procent av exporten går dit, och de pengar som 12 miljoner mexikaner som lever i USA skickar hem är en av landets största inkomstkällor.

Tyvärr är Mexiko kanske inte främst känt som exportland, utan för sin höga brottslighet. Men det blir bättre. År 2013 mördades bara 22 000 personer, 5000 färre än 2011.

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Visa flera poster