NAFTA

Frihandel i media vecka 3

Veckans mediaklipp om frihandel. Janerik Larsson om NAFTA, VA-finans om Brexit och mer om Trump och Davos.   2018-01-18 Janerik Larsson skriver i SvD om Trump, NAFTA och Carl Rowe, en av de viktigaste politiska kommentatorerna i Washington: "George W...

Frihandel i media vecka 3

Veckans mediaklipp om frihandel. Janerik Larsson om NAFTA, VA-finans om Brexit och mer om Trump och Davos.  

2018-01-18

Janerik Larsson skriver i SvD om Trump, NAFTA och Carl Rowe, en av de viktigaste politiska kommentatorerna i Washington:

”George W Bush-rådgivaren Karl Rove varnade igår i Wall Street Journal för de ödesdigra konsekvenserna för det amerikanska jordbruket av ett sådant beslut.

In a Wall Street Journal interview last week, President Trump said if he were to “terminate” the North American Free Trade Agreement, it “would be frankly a positive for our country.”

This bluster could be a negotiating ploy before the next trilateral Nafta talks, set for Jan. 28 in Montreal. If not, Mr. Trump should stop threatening. Withdrawing from Nafta would immediately kill American jobs, while handing Democrats the midterm elections on a silver platter.Killing Nafta Would Ruin American Farmers var rubriken på Roves artikel.

Han pekar på sannolikheten av att ett sådant beslut skulle leda till att demokraterna tar makten i kongressen i mellanårsvalet i november.

Men, som Rove skriver, är detta som en hel del annat i Trumps retorik kanske endast förhandlingstaktik. Kopplingen till byggandet av muren till Mexiko ger en bra bild av hur Trump tänker om ekonomi. Han tror att handelsunderskottet mot Mexiko är en förlust för USA och om det minskar eller försvinner så skapar det ekonomiskt utrymme för bygget av muren som då alltså betalas av Mexiko.

Detta är ett helt vilseledande resonemang men det är ett tankefel Trump odlat i decennier.

 

2018-01-17

VA-Finans (Direkt) skriver att det finns en oro för att handelspartners runt om i världen inte ska acceptera att Storbritannien fortsätter att omfattas av EU:s frihandelsavtal under övergångsperioden.

”I princip upphör alla EU:s frihandelsavtal och andra internationella avtal att gälla Storbritannien när landet lämnar EU den 29 mars nästa år.

Men EU hoppas kunna förlänga dem i sin helhet under övergångsperioden för det brittiska utträdet, som väntas löpa till december 2020.

För detta krävs att EU:s handelspartners – som Kanada och Sydkorea – godkänner en förlängning.

”I handelsförhandlingar brukar det alltid låta välvilligt i början. Men när de sitter vid förhandlingsbordet vill alla förhandlare maximera sina vinster och minimera sina förluster”, sade en EU-källa.

Källan pekade på det negativa mottagandet övriga medlemmar i Världshandelsorganisationen WTO har givit förslaget från EU och Storbritannien om att dela de gemensamma tullkvoterna för import av jordbruksprodukter.

Stora exportörer av jordbruksprodukter som USA, Argentina, Brasilien och Nya Zeeland vill att kvoterna totalt sett blir större. Kravet motiveras med att uppdelningen innebär att det blir svårare att rikta om exporten om efterfrågan minskar i något av de 27 EU-länderna eller i Storbritannien.”

 

2018-01-16

NSD (TT) skriver om vad USA:s president Donald Trump kan tänkas säga i Davos:

Vem som skulle bli årets politiska dragplåster i Davos stod länge mellan Indiens premiärminister Narendra Modi och Frankrikes president Emmanuel Macron. Men två veckor inför mötets inledning ändrades spelplanen radikalt när det plötsligt stod klart att USA:s president Donald Trump kommer.

Med Trump på plats ser Davosmötet ut som rena toppmötet, med 340 tunga politiker från hela världen på gästlistan.

Vi inleder med premiärminister Modi, som leder den största demokratin i världen. Och vi kommer att avsluta med president Trump, som leder den största ekonomin i världen, säger Davosmötets vd och Norges utrikesminister Børge Brende om talarlistan.
Trumps tal, där USA:s president väntas förklara poängen med sin så kallade America First-politik, avslutar Davosmötet, som formellt pågår 23–26 januari.”

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Mexiko City.

Frihandelsavtal mellan Mexiko och EU rycker närmare

Ett frihandelsavtal mellan EU och Mexiko är ytterligare ett i rad av avtal som skyndats på när USA blir mer protektionistiskt och NAFTA är hotat. Nu är avtalet inte alldeles nytt utan en uppgradering av ett avtal från år 2000. Livsmedel, offentlig upphan...

Frihandelsavtal mellan Mexiko och EU rycker närmare

Ett frihandelsavtal mellan EU och Mexiko är ytterligare ett i rad av avtal som skyndats på när USA blir mer protektionistiskt och NAFTA är hotat.

Nu är avtalet inte alldeles nytt utan en uppgradering av ett avtal från år 2000. Livsmedel, offentlig upphandling och investeringar läggs till det gamla avtalet som i huvudsak omfattade industriprodukter.

Men det återstår ännu en hel del förhandlingar men målet är att avtalet med Mexiko skall vara klart under 2018. Innan dess kommer sannolikt EU:s avtal med Mercosur att vara i hamn.

”EU Trade Commissioner Malmstrom told reporters at the end of a round of talks this week that the two sides were edging towards a deal, with more work needed at the start of 2018.

”We are very close to a deal, but not really there yet … We can see the skeleton of this agreement. We know how to get there, we know what to do,” she said.

Mexico and the EU still have to sort out how much to open up their markets to products that include Mexican beef, sugar, poultry and fruit and EU pork and dairy produce.

They also have to bridge differences over a system to settle disputes between states and companies and the EU system of protecting region-specific products, known as geographical indications (GIs), so that, for example, only sparkling wines from the French region of Champagne can call themselves champagne.

”We started talking about almost 400 (GIs) and there are a couple remaining where we need to find solutions,” Malmstrom said.

Mexican Economy Minister Ildefonso Guajardo also said the two parties were ”very close, very near” to revamping their 17-year-old accord and said his country saw some merit in a system that would, for example, protect tequila as a Mexican product.

For Mexico, a deal with the European Union would be part of a strategy to reduce its reliance on the United States, the destination of nearly 80 percent of its exports. This has become even more urgent given Trump’s threat to scrap the NAFTA trade deal.

Guajardo said his country was working on six fronts in Latin America, Asia and Europe as well as with NAFTA partners, the United States and Canada.”

 

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
Bill Emmott

Viktigt att stärka handelsrelationer om USA eskalerar

I en intressant artikel i DN (171124) skriver Bill Emmott, tidigare chefredaktör för The Economist om riskerna att president Donald Trump på allvar startar handelskrig under 2018. Oron är motiverad. Under sitt första dryga år som president har Trump ...

Viktigt att stärka handelsrelationer om USA eskalerar

I en intressant artikel i DN (171124) skriver Bill Emmott, tidigare chefredaktör för The Economist om riskerna att president Donald Trump på allvar startar handelskrig under 2018.

Oron är motiverad. Under sitt första dryga år som president har Trump drabbats av en hel del bakslag, varav några aningens förnedrande. Önskan att ta revansch kan antas vara en viktig del av Trumps personlighet och när det gäller handelsfrågor har presidenten en betydande makt. Risken att andra delar av den amerikanska statsapparaten skall sätta sig på tvären är liten. Likaså att det uppstår betydande praktiska problem. Att säga upp handelsavtal eller som nu, blockera tillsättningen av skiljemän inom WTO, är enkla operationer. Presidenten bestämmer om handeln, eller i vilket fall förfogar han personligen över grus som kan kastas i maskineriet.

De tre främsta målen för presidenten skulle alltså vara Kina, NAFTA som är under omförhandling, och WTO. Det sistnämnda är pikant då det var USA som var drivande för att skapa världshandelsorganisationen.

Mot detta talar att det ständigt kommer nya frågor på presidentens bord som upptar tid och energi. USA:s näringsliv, inklusive jordbrukssektorn, har också mobiliserat när det gäller NAFTA. Ett handelskrig med Kina har, som alla handelskrig, bara förlorare. Betydande företag i USA är beroende av tillverkning eller underleverantörer i Kina.

Emmots artikel är onekligen oroande. Men oavsett vad så har han en stor poäng i att övriga länder har anledning att stärka sina handelsrelationer för att möta en eventuell eskalering av protektionism från USA.

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Frihandel i media vecka 42

2017-10-18 Lars Karlsson, riksdagskandidat för Liberalerna i Östergötland, skriver på debattplats i "Corren" att välfärden behöver frihandeln (artikeln är ett svar på ett debattinlägg av Christina Nilsson, SD): "Jag vill börja med att bemöta kritiken mo...

Frihandel i media vecka 42

2017-10-18

Lars Karlsson, riksdagskandidat för Liberalerna i Östergötland, skriver på debattplats i ”Correnatt välfärden behöver frihandeln (artikeln är ett svar på ett debattinlägg av Christina Nilsson, SD):

”Jag vill börja med att bemöta kritiken mot att Liberalerna vill ha frihandel. Frihandel är för mig en förutsättning för att kunna upprätthålla vår välfärd och därmed även vår självförsörjningsgrad. Dock ska det vara en frihandel som bygger på fri konkurrens, men på lika villkor. Våra svenska livsmedel håller hög kvalité och är miljömässigt överlägsna den absoluta merparten av de importerade. Genom frihandeln har Sverige en stor exportpotential för vår livsmedelsindustri. Att höja vår självförsörjningsgrad behöver nödvändighetsvis inte minska vår import utan snarare öka exporten. En ökad produktion av livsmedel ger både en ökad självförsörjningsgrad och mer skattekronor till den svenska välfärden. Utan frihandel minskar förutsättningen för båda.

Christinas Nilssons kritik mot att Liberalerna vill minska beroendet av EU-stöd blir mycket märklig, när samtidigt Sverigedemokraterna är emot svenskt medlemskap i EU? På vilket sätt ett sådant ställningstagande ger mer EU-stöd är för mig en gåta?”

Aftonbladet angriper på ledarplats att socialdemokraternas senaste annons. Bilden föreställer en polis och en passkontrollant som undersöker människors papper på ett tåg, och texten säger ”Vi slår vakt om Sveriges säkerhet – Svenska modellen ska utvecklas inte avvecklas”:

”Annonsen är faktiskt helt knäpp.

Den svenska modellen handlar om solidaritet – inte om gränsvakter. Omvärlden är inget hot mot vårt land.

Tvärtom har vi alltid välkomnat människor utifrån hit för att arbeta, studera och när de behöver en fristad. Öppenhet och nyfikenhet är viktiga svenska värderingar.
Vår ekonomi drivs av export och vi tillhör globaliseringens vinnare eftersom vi konkurrerar med innovationer och avancerad teknologi. Svenska företag finns över hela världen och det råder en bred samsyn i Sverige om att frihandel och öppenhet är en styrka.

För varje gräns som stängs förlorar vi lite av våra möjligheter, vår konkurrenskraft och vår frihet.

(—)

Krafter som förändrar vårt samhälle som digitalisering, invandring, globalisering och frihandel har både för- och nackdelar. Det gamla försvinner och ersätts av något nytt och okänt.

Men i Sverige är vi inte rädda för framtiden, i stället satsar vi på att ge människor trygghet i de förändringar som alltid sker. Vi bygger broar till nya arbeten och ger trygghet mellan olika jobb.
S-annonsen avslöjar ett osunt flörtande med de inskränkta och protektionistiska krafter som sveper över Europa just nu. Krafter som vill ändra på just den öppenhet som gjort vårt land så framgångsrikt.

Om även Sverige ger efter för det tänkandet blir vi både fattigare och mer inkrökta.

Det är motsatsen till att slå vakt om Sveriges säkerhet.”

2017-10-17

Politico gör en sammanfattning av det usla förhandlingsläget i NAFTA-förhandlingarna:

”The fourth round of negotiations wrapped up in the Washington area on Tuesday, and officials made clear they were at an impasse on a number of changes specifically sought by the Trump administration that dovetail with its “America First” agenda.

As a result, Canada, Mexico and the United States have agreed to delay their next round of talks by nearly a month, retreating to their respective capitals to work out ”challenges” and ”significant conceptual gaps among the parties” before meeting again on Nov. 17 in Mexico. Chief negotiators are then planning to meet in Washington in December, and additional rounds will be scheduled through the first quarter of 2018.

”Frankly, I am surprised and disappointed by the resistance to change from our negotiating partners,” U.S. Trade Representative Robert Lighthizer told reporters at a closing press briefing, as he stood at a lectern between Canadian Foreign Minister Chrystia Freeland and Mexican Economy Secretary Ildefonso Guajardo. ”As difficult as this has been, we have seen no indication that our partners are willing to make any changes that will result in a rebalancing and a reduction in these huge trade deficits.”

The delay comes at the close of a fourth round of talks that saw repeated rejections from Canada and Mexico of U.S. proposals regarding provisions on sectors such as automobiles, dairy and seasonal produce. While both Mexico and Canada expressed a willingness to remain at the negotiating table as long as talks continue, they also remained steadfast in their opposition to proposals that Washington has indicated are top priorities.”

 

 

Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George

Kampen för sämre och dyrare tomater går vidare…

De som vill ha handelshinder är ofta små grupper av producenter som har mycket att vinna. De kan satsa pengar och investera i lobbying.  Majoriteten av konsumenterna som kommer att drabbas av högre priser och/eller sämre produkter har inte samma möjl...

Kampen för sämre och dyrare tomater går vidare…

De som vill ha handelshinder är ofta små grupper av producenter som har mycket att vinna. De kan satsa pengar och investera i lobbying.  Majoriteten av konsumenterna som kommer att drabbas av högre priser och/eller sämre produkter har inte samma möjligheter och incitament att organisera sig och driva kampanj.

Sedan NAFTA, frihandelsavtalet mellan Mexiko, USA och Kanada, trädde i kraft 1993, har USA:s export av jordbruksprodukter till de båda grannländerna ökat med drygt 400 procent.

Man kunde tro att jordbrukare då vore nöjda. De flesta säljer mer, och de som eventuellt inte har varit framgångsrika har haft gott om tid på sig för anpassning till nya förhållanden. De flesta måste rimligen ha anpassat sig på andra områden, typ ny lagstiftning på andra områden, internet, nya skatter och liknande.

Men så är det inte.

Chicago Tribune skriver om tomatodlaren Tony DiMare i Florida har i 25 år kämpat mot importen av billigare mexikanska tomater, och sett sina grannar ge upp; bara lämna skörden på marken eller sälja sina farmer.

Mexikanerna är nämligen bättre på att producera tomater. De har billigare arbetskraft och bättre klimat. I Florida gör fukten att tomaterna kan drabbas av olika parasiter. De måste skördas gröna och mogna i lager med hjälp av etylengas, medan mexikanerna slipper den kostnaden. De kan skörda mogna tomater och frakta direkt till köparna. De amerikanska tomaterna är alltså både sämre och dyrare.

Därför kämpar en liten grupp tomatodlare och andra jordbrukare med liknande verksamhet för att det reviderade NAFTA-avtalet skall göra det lättare för små jordbrukare att ansöka om tullskydd.

Man kunde tänka sig att DiMare och hans fåtaliga kollegor i samma situation på ett kvarts århundrade kunde dra slutsatsen att det bästa vore att försöka odla något annat? Något som grannen inte har bättre naturliga förutsättningar att göra. Trots allt finns det andra amerikanska jordbrukare som lyckas med att i snitt öka sin export med 400 procent. Kunde man inte titta efter vad de gör?

Men inte då. Stället försöker man få möjligheter till höga skyddstullar mot mexikanerna, något som skulle kunna ställa till stora problem för den omförhandling av NAFTA-avtalet som nu pågår. Mexikanerna är av naturliga skäl inte intresserade av ökade möjligheter för amerikanska jordbrukare att få olika former av skydd. Huvuddelen av amerikansk jordbrukare är inte heller intresserade av något som kan försvåra för handeln eller göra att NAFTA-förhandlingarna havererar. De har ju som sagt förbättrat sin försäljning enormt tack vare NAFTA.

Ur en synvinkel är det lätt att känna sympati för Tony DiMare. Han är tredje generationens tomatodlare och älskar förmodligen sin gård. Det är inte lätt att byta yrke och en gård med en verksamhet som knappt är lönsam har förstås inget större värde på marknaden. Men samtidigt handlar det om en del av livsmedelsindustrin. Att den är konkurrensutsatt och genomgår ständiga förändringar är ingen nyhet. Om alla förväntade sig att staten skulle garantera att de kunde leva på det de alltid levat på vore ingen utveckling möjlig.

Här ser vi det mycket vanliga fenomenet att en liten grupp får orimligt stort politiska inflytande. De har mycket att vinna och gör därför sina röster hörda.

Den stora gruppen som är förlorare här är konsumenterna som riskerar dyrare livsmedel. Skyddsåtgärder slutar sällan med en produkt — när någon har fått vill fler ha. Majoriteten av livsmedelsproducenter riskerar förstås också att förlora. Om man i framtiden kommer kunna skydda amerikanska producenter med tullar kommer förstås mexikanerna att kräva samma sak. Konsekvensen blir att både producenter och konsumenter får det sämre.

Nu kanske DiMare efterhand byter verksamhet.

Han inte bara odlar tomater. Han är även grossist och säljer tomater som andra har producerat. Bland annat tomater han importerar från Mexiko…

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
NAFTA. Ligger illa till just nu.

Kortsiktig vinst för EU om NAFTA faller?

NAFTA kan falla om Trump vill det. På kort sikt kanske bra för EU och Sverige. På lång sikt en förlust för alla.  Donald Trump kan för egen maskin besluta att USA skall lämna NAFTA, det frihandelsavtal mellan Mexiko, USA och Kanada som just nu omförhan...

Kortsiktig vinst för EU om NAFTA faller?

NAFTA kan falla om Trump vill det. På kort sikt kanske bra för EU och Sverige. På lång sikt en förlust för alla. 

Donald Trump kan för egen maskin besluta att USA skall lämna NAFTA, det frihandelsavtal mellan Mexiko, USA och Kanada som just nu omförhandlas. Att det omförhandlas är i sig inte dramatiskt. När avtalet kom till för snart 30 år sedan var verkligen ganska annorlunda både vad gäller miljöregler, e-handel, dataströmmar och mycket annat som i dag påverkar handelspolitiken.

Men Trump har hotat att lämna avtalet helt och hållet, vilket däremot skulle ha stora konsekvenser. Under veckan har den fjärde förhandlingsrundan hållits och låsningarna är mycket stora. Vidare har förmodligen inga tidigare handelsförhandlingar omgärdats med så stora motsättningar mellan presidenten och näringslivet. Optimisterna menar att det är normalt för president Donald Trump att vara närmast orimlig i inledningen av förhandlingar för att senare kunna backa utan att förlora för mycket. Men andra menar att NAFTA just nu faktiskt hänger på en skör tråd.

Ana Swanson and Kevin Granville på New York Times har gått vad som sannolikt skulle hända om USA lämnar NAFTA.

Det intressanta är att det förmodligen skulle vara absolut mest negativt för USA.

Kanada och Mexiko är USA:s största handelspartners förutom Kina och handeln mellan de tre länderna har tredubblats sedan 1990-talet när NAFTA kom till. I dag är tullarna i princip noll mellan länderna och detta har lett till att många företag, framför allt amerikanska, utnyttjar möjligheten att optimera sin produktion genom att utnyttja de olika ländernas förutsättningar. Värdekedjorna passerar gränserna — i vissa fall flera gånger. Exempelvis importerar USA 1,6 miljoner bilar från Mexiko, men värdet av dessa bilar består till 40 procent av amerikanska komponenter.

Om NAFTA faller kommer detta bli svårare och dyrare. Då kommer länderna tillämpa tullsatserna som gäller inom WTO vilka kan te sig beskedliga vid en första titt (genomsnittet Mexiko 7,1, USA 3,5, Kanada 4,2) men höga nog att äta upp marginalerna och framför allt göra livet dyrare för medborgarna. Dessutom är detta genomsnittliga tullsatser: för den amerikanska jordbrukare som skall exportera till Mexiko handlar det om 15 procent på vete, 25 procent på nötkött och 75 procent på kyckling. USA är en stor exportör av kläder och på dessa är tullarna enligt WTO 20 procent.

Dessutom är USA det land som är mest isolerat från världshandeln av de tre länderna. Kanada har CETA-avtalet med EU, även Mexiko har ett frihandelsavtal med EU.  Kanada och Mexiko kan behålla NAFTA mellan sig även om USA hoppar av och det finns fortfarande ett visst moment i TPP-avtalet där bland annat Japan ingår, vilket kan bli ett alternativ i framtiden.

USA riskerar alltså att förlora export till Mexiko och Kanada, ställa till problem för sina egna industrier och göra en rad produkter betydligt dyrare för sina egna medborgare. Frågan är hur många jobb som kommer att skapas? Förmodligen inte ett enda. Tvärt om kommer aktiviteten i många delar av ekonomin gå ner lite när varor blir dyrare och export svårare. De jobb som eventuellt försvann 90-talet lär aldrig komma tillbaka. Att försöka tvinga tillbaka exempelvis biltillverkning från Mexiko till USA är svårt. Det billigaste kan mycket väl vara att istället lägga all produktion i Asien.

Sammantaget kan det mycket väl vara bra för EU och Sverige om NAFTA faller. Men bara på kort sikt. På längre sikt skulle tillväxt och välstånd i både USA, Kanada och Mexiko minska.

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Trudeau. Nu åter från Kina.

Men han är i alla fall ung och tatuerad…

Kanadas nye liberale premiärminister Justin Trudeau hyllas allmänt. Inte bara är han ung och tatuerad. Han anses vara närmast ett geni och världen imponeras av den höga utbildningsnivån hos hans regering. Men hans senaste utspel i handelsfrågor ställer...

Men han är i alla fall ung och tatuerad…

Kanadas nye liberale premiärminister Justin Trudeau hyllas allmänt. Inte bara är han ung och tatuerad. Han anses vara närmast ett geni och världen imponeras av den höga utbildningsnivån hos hans regering.

Men hans senaste utspel i handelsfrågor ställer i tvivelsmål hur smart han egentligen är.

Det första han gjorde när Trump vann USA:s presidentval var att säga att han var beredd att omförhandla det över 20 år gamla NAFTA-avtalet.

Det är fullt möjligt att Trudeau har goda skäl att vilja omförhandla delar av NAFTA. Exempelvis kan han nog vinna några poäng på att förändra ISDS-klausulen i avtalet. Kanske antar han också att det blir svårt att hålla emot om Trump-administrationen kräver en omförhandling.

Men att erbjuda sig att förhandla innan man vet något alls är inte särskilt smart. USA har ännu inte kommit med någon framstöt om förhandlingar. Den kanske aldrig kommer. Chansen är betydande att Trump — som är en övermänniska bara i sina egna ögon — får helt andra saker att tänka på när han väl svurits in. Att börja röra om i gamla handelsavtal som dessutom fungerar bra blir möjligen inte första prioritet.

Inledningsvis är det förnuftigt att vänta och se om motparten vill omförhandla. Den som vill förhandla måste rimligen ange ett skäl, lägga det första kortet på bordet. Att önska en förhandling innebär att man vill ha något och redan där har man ett visst underläge jämfört med den som inte vill ha något. Den som inte vill ha något kan ju sätta ett extremt högt pris. Är priset för högt blir det ingen affär. Men det spelar ingen roll för den som inget ville ha. Det är det som kallas att det är säljarens marknad.  Men ju mer säljaren visar att han vill sälja, desto mer blir det köparens marknad. Trudeau spelade i en mening bort ett inledande överläge. Det är ju Trump som har tagit upp frågan om att riva upp eller ändra NAFTA och andra handelsavtal.

Vidare är NAFTA inte bara en angelägenhet för USA och Kanada. Även Mexiko har skrivit på NAFTA. Trump har större problem med Mexiko än med Kanada eftersom det är från Mexiko låglönekonkurrensen kommer. En gemensam linje mellan Kanada och Mexiko hade stärkt de två mindre länderna mot USA. Nu har Trudeau lyckats lämna Mexiko i sticket eftersom Kanada har ett bättre förhandlingsläge, och på samma gång släppt ytterligare en del av sitt eget övertag.

Nu försöker delar av Trudeaus administration släta över med att säga att Kanada alltid är beredda att diskutera saker med andra nationer. Men det är självklart att alla anständiga demokratier i princip är beredda att föra dialog med sin omgivning. Men det är en sak att vara generellt öppen för dialog, och en helt annan sak att lägga upp en specifik fråga på bordet.

Nu har Trudeau spelat bort ett överläge, skapat osäkerhet för näringslivet på båda sidor om gränsen och därtill ett tryck på Trump att gå vidare med sin protektionism.

Inte så smart.

Men han är i alla fall tatuerad.

 

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Trumps protektionism är illa nog — men det värsta är att han tvingar de andra med sig

USA:s politiska klimat har ett starkt inslag av nostalgi. Det finns en föreställning om en svunnen idyll som olika krafter har utplånat. Allt från multikulturalism över storföretag till frihandeln som givit Mexiko och Kina fördelar på USA:s bekostnad. Trump s...

Trumps protektionism är illa nog — men det värsta är att han tvingar de andra med sig

USA:s politiska klimat har ett starkt inslag av nostalgi. Det finns en föreställning om en svunnen idyll som olika krafter har utplånat. Allt från multikulturalism över storföretag till frihandeln som givit Mexiko och Kina fördelar på USA:s bekostnad. Trump spelar skickligt på nostalgin och protektionismen och hans konkurrenter tvingas följa efter.

Ur ett handelsperspektiv är Donald Trump ett stort problem med sin primitiva protektionism.

Men ett ännu större problem är att Hillary Clinton och Bernie Sanders är ungefär lika primitiva som Trump i sitt tänkande kring frihandel.

De är på allvar bekymrade över att frihandelsavtalet NAFTA (frihandelsavtal med Mexiko och Kanada), med drygt 20 år på nacken, har kostat tusentals ”amerikanska jobb”.

Det framgår av en artikel i Politico om debatten mellan Clinton och Sanders — och på många andra håll: det är ingen nyhet att de tre främsta presidentkandidaterna nu antar den traditionellt sett tydligaste populiståsikten vid sidan om främlingsfientligheten.

Det finns ett starkt nostalgiskt drag i amerikansk självbild. I en tidigare bloggpost intervjuas en kvinna som har ett mycket bra jobb för BMW i USA tack vare utländska direktinvesteringar men fortfarande minns sina morbröder som förlorade sina jobb i textilindustrin för 30 år sedan.  Nostalgin är den mindre konstruktiva sidan av mentaliteten i ett land som under ett par hundra år har byggt upp sin nationella identitet med hjälp av mytbildning kring landets — i och för sig till stor del ärorika — historia. Många amerikanska spelfilmer bygger på temat krigsveteran som kommer hem och finner att skurkaktiga kapitalister har lagt ner ”bruket” och ställt de hederliga amerikanska arbetarna på gatan. Det är svårt att tänka sig motsvarande svenska nostalgi kring teko-industri, Facit, SAAB-bilarna, Husqvarna eller Ericssons mobiltelefoner. Ingen svensk politiker skulle kunna få folk att tro att de industrierna skulle kunna ha räddats kvar av tullar och kvoter.

Sanders beskyller Clinton för att ha stött tidigare handelsavtal och tweetar på temat nedlagda industrier, med bilder från ett förfallet Detroit: ”The people of Detroit know the real cost of Hillary Clinton’s free trade policies” och bilder av nedgångna hus. Som om några tullar och kvoter skulle ha kunnat skydda en bilindustri som tack vare ett järngrepp av facket haft ett kostnadsläge som omöjliggjort all framsynt produktutveckling? Under samma tid som Detroit fallit ihop har en rad utländska biltillverkare satt upp fabriker i USA, inte bara för de modeller som säljs på USA-marknaden utan även för export till resten av världen. Mercedes och BMW:s SUV:ar sätts ihop i USA och exporteras till Europa.

Till saken hör att Detroits befolkning har minskat sedan 1950-talet. Det finns alltså gott om övergivna byggnader i staden, varav många övergavs långt innan NAFTA-avtalet. I själva verket började stadens nedgång under den tid då USA var världsekonomins superstjärna alla kategorier.

NAFTA  är det avtal som kritiseras mest för att skada USA:s arbetsmarknad och framför allt industrijobben. Men av allt att döma stämmer detta inte. Antalet jobb i USA ökade kraftigt under åren efter NAFTA:s införande. Det gäller även traditionella industrijobb. Kritiker menar att det berodde på högkonjunktur och att antalet jobb skulle ha ökat ännu mer utan NAFTA. Det påståendet kan naturligtvis vara sant, men i grunden är det en gissning.

Som vanligt gäller det att ta hänsyn inte bara till det som syns, utan även till det som inte syns. Ett stålverk eller en textilindustri (eller Detroit) som läggs ner syns tydligt både i verkligheten och statistiken. Tusentals företag som startas och tusentals människor  som får jobb i olika delar av ekonomin i ett helt land syns i statistiken, men det går inte att visa på dramatiska bilder. Det är helt enkelt sällan någon startar ett företag som från en dag till en annan anställer 5000 personer som strömmar in genom den glänsande nya fabriksporten. Med andra ord har protektionister alltid en företagskonkurs eller fabriksnedläggning att peka på och förtvivlade friställda medarbetare att intervjua.

Sammanfattningsvis blir det i ett politisk klimat som det amerikanska svårt att försvara frihandeln när en kraftfull kandidat driver nostalgi med fältropet ”Make Amerika great again” och målar upp Mexiko och Kina som hot. Hoppet står nu till det faktum att det är enorm skillnad på amerikansk politik under primärvalen, under presidentvalskampanjen och den normalpolitik som förs när ballongerna och affischerna är undanstädade.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenmars 8, 2016
Tack för intresset. Bra idé. Men jag kommer nog inte fokusera på just Trump, utan mer generellt diskutera de handelspolitiska argument som används. Allmänt kan sägas att Trumps problembeskrivning, att amerikanska jobb har försvunnit, helt enkelt inte stämmer. Hans åtgärder -- som alltså skall lösa ett icke-problem -- skulle starta ett fullskaligt handelskrig mot Kina.
Addemars 8, 2016
Det här var intressant! Skulle ni kunna gå igenom och bemöta det som står skrivet på Trumps webbsida angående handel? https://www.donaldjtrump.com/positions/us-china-trade-reform Försökte också hitta var Hillary och Bernie står angående handel men hittar inte något på respektive webbsida, men det vore skoj om ni kunde jämföra de tre med varandra.
Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Visa flera poster