TTIP

I respiratorn, men vid liv...

TPP är inte dött — kanske…

Minns någon TPP? Det ambitiösa frihandelsavtalet mellan tolv länder runt Stilla Havet. Det var färdigt och innehöll allt som Donald Trump önskar av frihandelsavtal. Att anta det skulle vara en helt rationell åtgärd -- således skickade Trump avtalet i papper...

TPP är inte dött — kanske…

Minns någon TPP? Det ambitiösa frihandelsavtalet mellan tolv länder runt Stilla Havet. Det var färdigt och innehöll allt som Donald Trump önskar av frihandelsavtal. Att anta det skulle vara en helt rationell åtgärd — således skickade Trump avtalet i papperskorgen. Förhandlingarna om TTIP, avtalet mellan EU och USA, ligger på is.

Trump missade chansen att göra USA till centrum och viktigaste aktör i ett frihandelsområde bestående av världens största ekonomier som också är demokratiska rättsstater. Kina skulle vara utanför. Och även om Kina är stort och viktigt är det inte så stort och viktigt — jämfört med TPP/TTIP-området skulle det vara ett ganska litet land.  Trump missade inte bara chansen att hålla i taktpinnen. Han gav den till Kina.

Hur som helst är TPP inte helt dött. Tvärt om diskuteras enligt New Straits Times nu något som kallas för TPP11. Det är helt enkelt de övriga TPP-länderna, utan USA, som diskuterar hur de skall kunna gå vidare med avtalet som ju ligger helt färdigt och underskrivet. Det är en enorm intellektuell och politisk insats som bara väntar på att utnyttjas.

Diskussionerna har förts inom ramen för APEC som har sitt handelsministermöte i Danang i Vietnam.

”DANANG: Chief negotiators of the remaining 11 Trans-Pacific Partnership (TPP-11) countries including Malaysia met until midnight yesterday, hoping to agree on proceeding with the trade deal without the US.

They failed to find it after two days of deliberation in the coastal city.

That mission now rests on the TPP-11 trade ministers in their meeting today ahead of the two-day Asia Pacific Economic Cooperation (Apec) leaders summit here from Friday.

International Trade and Industry Minister Datuk Seri Mustapa Mohamed said if the meeting were to fail too, they would turn to their prime ministers and presidents for “guidance”.

A meeting of TPP leaders had been tentatively scheduled on the sidelines of the summit.

The TPP-11 trade ministers had agreed to move ahead without the US at a meeting in Vietnam in May, but asked their negotiators to look at what might need changing ahead of the meeting here.

The pact aims to eliminate tariffs on industrial and farm products across a bloc whose trade totalled US$356 billion last year. It also has provisions for protecting everything from intellectual property to labour rights to the environment.

For Malaysia, the main benefit of joining the TPP was the removal of tariffs on exports to the US. The deal also will give it access to free trade with Canada, Mexico and Peru, three nations Malaysia has no FTA currently.”

Problemen är förstås stora. Ett viktigt skäl för många länder att gå med på kompromisser när avtalet förhandlades fram var tillgången till USA-marknaden. När USA har försvunnit ur ekvationen är inte avtalet lika lockande. En lösning är temporära undantag från vissa villkor och förhoppningen är förstås att USA en vacker dag skall få en administration som inte är direkt fientlig till stora handelsavtal. Trump är egentligen inte emot handel. Han bara inbillar sig att underskott i handelsbalansen är ett problem och vill därför ha bilaterala avtal för att på så sätt tvinga på varje enskilt land villkor som eliminerar USA:s handelsunderskott, vilket då skulle vara definitionen på ”rättvis handel”.

Men förr eller senare kommer en president som är mer öppen för frihandel — även om amerikanska presidenter i likhet med sina väljare brukar vara ganska protektionistiska. Då kan USA komma med i TPP och förhoppningsvis vilja fortsätta förhandlingarna med EU om TTIP-avtalet.

 

 

 

 

Kommentarer

Virginia Williamsnovember 17, 2017
I came across your Frihandelsbloggen website and wanted to let you know that we have decided to open our POWERFUL and PRIVATE website traffic system to the public for a limited time! You can sign up for our targeted traffic network with a free trial as we make this offer available again. If you need targeted traffic that is interested in your subject matter or products start your free trial today: http://0nulu.com/csy Unsubscribe here: http://0nulu.com/nbz

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Frihandelsmotståndare. Sällan så glada typer.

Ger frihandel fler aborter, mer hustrumisshandel och lägre fertilitet?

I Sverige och EU finns det frihandelsmotståndare som vill ha "CETA-fria zoner", medan i USA sprider till och med Trumps administration föreställningen om att frihandel leder till minskad fertilitet och hustrumisshandel. Att det är svårt att ta protektionister på a...

Ger frihandel fler aborter, mer hustrumisshandel och lägre fertilitet?

I Sverige och EU finns det frihandelsmotståndare som vill ha ”CETA-fria zoner”, medan i USA sprider till och med Trumps administration föreställningen om att frihandel leder till minskad fertilitet och hustrumisshandel. Att det är svårt att ta protektionister på allvar förvånar inte. 

Frihandelsmotståndare är sällan särskilt muntra typer.

Inte bara ser många problem där de inte finns. Exempelvis att frihandel kostar jobb, trots att all statistisk visar att det hela tiden skapas fler jobb, eller att underskott i handelsbalansen skulle vara ett problem.

De tror också att frihandelsavtal hotar demokratin eller avskaffar politikernas möjlighet att beskatta och reglera. Vilket förstås inte stämmer även om frihandelsavtal på marginalen kan minska det politiska utrymmet att bryta mot ingångna avtal.

Men några är lustigare än andra.

Vänsterpartisten Lars-Göran Ahlström vill exempelvis att ”Malmö skall vara en TTIP- och CETA-fri zon”. Det förra är enkelt. TTIP finns ännu inte (vilket Ahlström inte verkar ha klart för sig). Det senare är värre. CETA är en del av inte bara Sveriges utan EU:s handelspolitik. Enskilda kommuner eller landsting kan inte bestämma att lönnsirapen skall bli belagd med tull, företag i deras närhet inte säljer produkter till Kanada enligt CETA:s villkor eller deltar i offentliga upphandlingar i Kanada. Inte heller förstås, att kanadensiska företag budar på offentliga upphandlingar i den egna kommunen eller landstinget.

Nu skall det sägas att Ahlström inte alls är ensam om sin ståndpunkt. Nästan alla frihandelsmotståndare har en uppsättning i bästa fall småudda idéer om handel och moderna frihandelsavtal.

”I dag finns det cirka 2 000 kommuner och regioner i Europa som är så kritiska till frihandelsavtalet med Kanada att de förklarat sig som CETA-fri-zon. Därmed motsätter de sig alla försök till att försvaga nationella eller europeiska regelverk vad gäller miljö, hälsa, kultur, arbets- och konsumentskydd samt bevarandet av offentliga tjänster. Staden Rom är den senaste regionen som gått med. Men i Malmö vill inte kommunen diskutera frågan, och motiverar det med att den ligger hos den Svenska regeringen.”

CETA försvagar nu inte något av EU:s eller nationella regelverk av den typ Ahlström nämner. Det är helt enkelt fel. Och Malmö stad har rätt. Det är regeringen eller snarare EU som bestämmer om handelspolitiken. De 2000 kommuner och regioner som deltar i dumheterna är förstås också felinformerade och ägnar sig åt meningslös plakatpolitik. Siffran är dessutom låg. Betänkt att det finns 300 kommuner bara i Sverige.

Och sen kommer, förstås, den vanliga konspirationsteorin:

”Vi som i flera år har diskuterat den förskjutning av makt från demokratiska beslut till storföretagens styrelserum som CETA och TTIP innebär, är besvikna över att Sverige inte har diskuterat frågan. Vare sig massmedier eller regering och riksdag har tagit fram en realistisk konsekvensbeskrivning av vad CETA och TTIP innebär för den svenska demokratin och presenterat den för allmänheten. Varför är inte den fria pressen intresserad?”

Den som följt debatten vet att det skrivits om CETA och TTIP i stort sett dagligen de senaste åren. Kommerskollegium, regeringens myndighet på handelsområdet, har gjort konsekvensbeskrivningar av CETA (men inte av TTIP som ju inte finns…) som ligger på myndighetens hemsida. Frågan har debatterats i riksdagen och i Europaparlamentet. Båda avtalen har genererat tjogvis med samrådsmöten och en störtflod av pressmeddelanden från kommissionen.

Den här bloggen har publicerat artiklar nästan varje vecka, visserligen ur ett positivt perspektiv men med länkar och hänvisningar till både positiva och negativa källor.

Men om vi har lite speciella argument i Sverige och EU, är det förstås ingenting mot vad de hittar på i Trump-administrationen.

Från vita huset har det läckt ett dokument, framtaget av Peter Navarro som är Trumps chef för handelspolitiken, som kopplar frihandel (i det här fallet NAFTA) med sådant som ökade aborter, skilsmässor, hustrumisshandel och fertilitetsproblem(!).

Här en sammanfattning från Washington Post av vad som påstås vara ett tvåsidigt PM.

Nu menar förstås Navarro inte att det är själva frihandeln som är problemet utan att industrijobb försvinner. Möjligen kan man hävda att ökad arbetslöshet ställer till sociala problem. Men arbetslösheten i USA har inte ökat. Tvärt om finns det fler jobb än någonsin även om en del traditionella industrijobb har försvunnit, varav några har flyttat utomlands medan andra ersatts av robotar.

Det förhållande att människor har jobb i andra sektorer än traditionell industri lär knappast leda till sociala problem. Tvärt om de nya jobb som skapas renare och mindre tunga än de jobb som försvinner.

Enligt Vita Huset är dokumentets status och användning lite oklar och inte heller finns det några bakgrundsfakta bilagda som stöder påståendena.

Men sammanfattningsvis är det ofta svårt att ta protektionister på allvar.

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Frankrikes handelsminister Matthias Fekl. Ett exempel på politiker som har svårt att stå rakt när det blåser.

Stödet för frihandel stort bland demokratiska politiker — motståndet finns bland extremisterna

"Alla som vill ha tillväxt -- och jag litar på att kommande administration (i USA) är tillväxtvänlig -- måste vara för öppna marknader." Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble är i Wall Street Journal mycket tydlig i sitt stöd till frihandel. "Protektion...

Stödet för frihandel stort bland demokratiska politiker — motståndet finns bland extremisterna

”Alla som vill ha tillväxt — och jag litar på att kommande administration (i USA) är tillväxtvänlig — måste vara för öppna marknader.”

Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble är i Wall Street Journal mycket tydlig i sitt stöd till frihandel.

”Protektionism kan vara lönsamt på kort sikt, men på lång sikt är det nästan alltid destruktivt”.

Anledningen är att Trump har hotat med tullar på 35 procent på tyska bilar som importeras till USA. Det vore förstås ett hårt slag mot tyska biltillverkare i Tyskland, men kommer knappast att påverka försäljningen av de BMW och Mercedes som tillverkas i USA. I likhet med japanska tillverkare har tyskarna bilfabriker i USA och är stora investerare.

Men det intressanta med Schäubles uttalande är att det visar att EU:s viktigaste land faktiskt leds av ett frihandelsvänligt parti, CDU. Även regeringspartnern Socialdemokraterna är för frihandel även om de har svårt att stå emot extremvänstern och de grönas protektionism. Tyskland har i likhet med Sverige byggt sitt välstånd på internationell handel. Sanningen är att alla regeringar i EU är för frihandel. De vill ha TTIP, CETA och TISA för att de vet att handel ger välstånd och utveckling. Hittills har ingen velat lämna WTO.

Men många politiker är dåliga på att stå emot twitterstormar eller inse att vänstern har en stark tradition av att demonstrera. Särskilt i Tyskland brukar vänsterorganisationerna kunna få ut några hundra tusen personer på gatorna. Det är en bråkdel av det antal som går i högmässan varje söndag, men eftersom högmässobesökarna inte skriker och slår sönder butiksfönster får de inte så mycket uppmärksamhet.

Namninsamlingar på nätet är inte heller så mycket att bry sig om. De är i praktiken bara att skriva sitt namn och trycka på knappen. Opinionsbildning utan egen insats, utan kunskaper och utan att behöva stå för sin åsikt.

Därtill bygger den opinion som finns mot TTIP och CETA till minst 90 procent på lögner, missuppfattningar och grova överdrifter. Om motståndarnas påståenden om TTIP och CETAS vore sanna skulle naturligtvis ingen vara för dem. Exempelvis påstår Daniel Suhonen att TTIP-avtalet innebär att demokratin avskaffas. Skulle hans partikamrater i EU alltså vara i färd med att avskaffa demokratin? Självklart inte. Det är bara exempel på en av många mer eller mindre fantasifulla påståenden som motståndarsidan bygger sina kampanjer på.

Det är en viktig grundregel i all representativ demokrati. Alla har samma rätt att uttala sig och samma rätt att rösta. Men alla åsikter är inte lika mycket värda. Åsikter som bygger på en felaktig verklighetsbeskrivning bör inte tas på allvar. Det är de valda politikerna som har ansvaret att göra den bedömningen.

Välfungerande demokratiska system bygger just på att fakta är viktigt. Majoriteten i parlament och utskott kan inte fatta beslut hur som helst. Som regel måste beslut beredas ordentligt innan de kan klubbas. Många suckar över att man tillsätter utredningar och att frågor utreds i åratal utan att det kommer fram ett förslag till hur frågan skall lösas. Och det beror på att frågor kan vara så komplexa att det är svårt eller omöjligt att hitta en lösning. Oftast är det lätt att hitta lösningen på ett problem, men då uppstår i stället ett helt annat problem. Hur man än gör blir någon grupp ”förlorare” eller så offrar man ett värde för ett annat.

Här finns också grunden för en konstruktiv politisk debatt när det gäller handelsavtal. Vilka kompromisser ger en rimlig balans mellan olika intressen när det gäller öppenhet, självförsörjning, traditionella näringar, folkhälsa, investerarskydd. Den debatten har fört i åratal och det råder en bred samstämmighet kring dessa frågor.

Kontroverserna kring TTIP beror i huvudsak på att USA som avtalspart gjort det möjligt för grupper som inte vill ha frihandel och ofta är emot både EU och marknadsekonomi att få någon procent av befolkningen med starka känslor mot USA engagerade.

Politikerna i EU bör vara på det klara med vad det handlar om. Det handlar inte om demokrati utan om särintressen i starkt behov av att skapa konflikt kring en symbolfråga.

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Åter till grunderna — alla argument mot frihandel är bluff

Ibland måste man upprepa grundfakta och även de mest självklara argument. Debatten i dag förs som om att den kritik som framförs mot frihandel skulle vara riktig eller att något av de alternativ till frihandelsavtal som det spekuleras om kommer att f...

Åter till grunderna — alla argument mot frihandel är bluff

Ibland måste man upprepa grundfakta och även de mest självklara argument.

Debatten i dag förs som om att den kritik som framförs mot frihandel skulle vara riktig eller att något av de alternativ till frihandelsavtal som det spekuleras om kommer att fungera. Men så är det inte.

  1. Frihandel ökar alltid välståndet. Det finns få saker ekonomer är överens om, men det råder konsensus om att frihandel ökar tillväxten och välståndet. Ju större marknader, desto mer nytta har man av arbetsdelning, specialisering och stordrift. Alla länder — oavsett BNP eller nivå av industrialisering — tjänar på handel.
  2. Frihandel slår inte ut jobb. Tvärt om skapar frihandel jobb. Vissa företag eller branscher kan drabbas av utländsk konkurrens, men det är inte så att en ekonomi skyddad från utländsk konkurrens saknar den dynamik som gör att nya produkter och företag ersätter existerande produkter och företag. Självklart kan man genom lagstiftning hindra all förändring i en ekonomi — men då får man något som liknar Nordkorea. Huvuddelen av de traditionella industrijobb som försvunnit från EU och USA de senaste 30 åren har försvunnit på grund av automatisering.
  3. Frihandeln sänker inte löner. Möjligen gör hårdare konkurrens att lönerna inte ökar så snabbt, men eftersom priserna faller på grund av frihandeln ökar ändå välståndet. Man får mer för pengarna.
  4. Visst kan länder handla med varandra utan att ha frihandelsavtal. Exempelvis har vi enormt mycket handel mellan EU och USA utan att ha ett frihandelsavtal. Problemet är att om det saknas ett frihandelsavtal råder osäkerhet. Länderna kan hela tiden ändra sina kvoter och tullar eller hitta på regleringar som missgynnar utländska produkter. Det är som i alla andra sammanhang där vi människor samarbetar; för att det skall fungera långsiktigt måste man kommer överens om stabila villkor. Det finns ett skäl till att människor gifter sig eller att vi skriver avtal vid en anställning. Då vet man vad som gäller och eventuellt förändringar kan inte ske från en dag till en annan. Samma sak gäller relationerna mellan nationer.
  5. En del ifrågasätter att moderna frihandelsavtal som CETA, TTIP eller TPP egentligen är frihandelsavtal. De säger att det inte är ”riktiga” frihandelsavtal. Ett sådant, menar de, skulle bara behöva bestå av ett A4 som sade att allt som är lagligt att handla med alla inblandade länder också får handlas med mellan länderna. Eller kanske ännu bättre — allt som är lagligt att handla med i minst ett land skall vara lagligt att föra över gränsen och handla med i alla länderna. Men allvarligt talat så kommer detta knappast kunna bli verklighet de närmaste decennierna. Moderna, genomreglerade välfärdsstater kommer under överskådlig framtid ha nationella regler för allt från leksaker till dialysapparater och lok. De kommer inte kunna avskaffas, istället försöker man komma överens om hur skillnaderna i regleringar och standarder skall hanteras på ett rationellt sätt så att de inte i onödan stör handeln.
  6. Men varför måste frihandelsavtal vara så omfattande och gälla stora grupper av länder? Har inte Trump en poäng när han vill ha separata avtal mellan länder? Nej, Trump tänker här helt fel. Han har möjligen rätt när antar att USA skulle kunna pressa enskilda länder att ge USA mycket förmånliga avtal. Men problemet är att då får amerikanske företag som exporterar och importerar ett stort antal avtal att hålla reda på. Vitsen med frihandelsavtal är bland annat att reglerna blir enkla och enhetliga. Att USA kan vinna några enskilda förhandlingar så att typ tillverkningen av hydraulslangar för skogsmaskiner återvänder till USA och ger fyra personer industrijobb lär knappast uppväga tiotusentals timmars pappersarbete (dagligen) för allt som importeras och exporteras. När det gäller EU, en av USA:s viktigaste handelspartners, finns dessutom inte den möjligheten. USA och Sverige kan inte teckna ett eget handelsavtal. I så fall måste den inre marknaden avskaffas. Det är helt meningslöst med olika tullar för olika länder och dessa länder har total frihandel med varandra.
  7. Men är det rimligt att frihandelsavtal med hjälp av den så kallade ISDS-klausulen kan stämma stater för att de inför lagstiftning som hotar företagens vinster? Nej, men detta är också en ren missuppfattning som protektionistiska politiker och särintressen sprider. Företag kan bara stämma stater för sådant som strider mot det aktuella avtalet. Den skapar inte en diversehandel för stämningar. Att de stater som  ingår avtalet — kom ihåg att frihandelsavtal är ett avtal mellan stater, företagen är inte avtalspart — skapar en mekanism för att hindra att avtalet bryts är inte konstigt. Alla avtal backas upp av rättssystemet. Att det är företag som stämmer stater om staterna bryter mot avtalet är en stor fördel. Då slipper regeringar processa mot varandra med alla de politiska och diplomatiska problem som då kan uppstå. Är det då rätt att företagen kan stämma stater, men inte stater företagen? Så är det inte heller. Stater kan stämma företag, men inte genom ISDS-klausulen i frihandelsavtal. Om en stat vill stämma ett företag för att företaget begått brott eller inte uppfyllt sina åtaganden drar staten förstås företaget inför sin egen, nationella domstol. ISDS-klausulen gör alltså inte på något sätt företagen immuna mot att bli polisanmälda och åtalade för brott (det kan ju handla om miljöbrott, skattebrott, arbetsmiljö, bokföring  mm). ISDS-klausulen handlar bara om det aktuella frihandelsavtalet. Protektionister brukar dra upp ett fåtal exempel som de menar är representativa, men de är antingen synnerligen ofullständigt beskrivna eller bygger på att företag försökt utnyttja otydliga paragrafer i kvartssekelgamla investeringsavtal. Dessa liknar inte på något sätt de moderna frihandelsavtalen som nu är aktuella. Där garanterar staterna sig rätten att reglera hur de vill genom lagstiftning.

Sammanfattningsvis är det så att i stort sett all kritik mot frihandel som förekommer idag bygger på rena missuppfattningar och/eller medvetna lögner. Det är ingen tillfällighet att Trump i USA och vänstern/miljörörelsen i EU använder samma argument. De kommer från samma populistiska tradition av nationalism och isolationism.

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

TTIP – vad är det?

Gissningsvis har du hört talas om TTIP. Förkortningen står för Transatlantic Trade and Investment Partnership. Det är ett frihandelsavtal som just nu förhandlas mellan EU och USA. Syftet är dels att 1) sänka tullar, 2) minska handelshinder i form av olik...

TTIP – vad är det?

Gissningsvis har du hört talas om TTIP. Förkortningen står för Transatlantic Trade and Investment Partnership.

Det är ett frihandelsavtal som just nu förhandlas mellan EU och USA. Syftet är dels att 1) sänka tullar, 2) minska handelshinder i form av olika tekniska standarder, säkerhetskrav och godkännandeprocedurer och 3) lägga grunden för framtida handel när det gäller tjänster och offentlig upphandling.

Den senaste förhandlingsrundan  mellan EU och USA genomfördes strax före jul och nästa runda kommer att vara i mars 2014.

Beräkningar säger att EU-länderna kommer att vinna kring 1000 miljarder på avtalet, och USA något mindre. Det är effekten av längre kostnader för handeln och större handelsvolymer.  Någon vill kanske invända att detta är en gissning. Och i en mening är den en gissning i likhet med alla prognoser, men det finns en helt del erfarenhet bakom. Och man skall komma ihåg att det finns inte större anledning att reglera handeln mellan EU och USA än mellan EU och Sverige eller Stockholm och Uppsala.

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export