Turkiet

Frihandel i media vecka 48

2017-11-30 Frihandel bland turkspråkiga. Turkiets ekonomiminister Nihat Zeybekci vill ha frihandel mellan de turkisktalande länderna. De är Azerbaijan, Kazakhstan, Kirgizistan och Turkiet. Den turkiska tidningen Daily Sabah skriver: "Turkic countries are...

Frihandel i media vecka 48

2017-11-30

Frihandel bland turkspråkiga. Turkiets ekonomiminister Nihat Zeybekci vill ha frihandel mellan de turkisktalande länderna. De är Azerbaijan, Kazakhstan, Kirgizistan och Turkiet. Den turkiska tidningen Daily Sabah skriver:

”Turkic countries are not rivals of each other. Trade must be free on a large scale among the Turkic Council countries,” Zeybekci said at a meeting of the Ministers of Economy of Turkic Council in Istanbul.

The Cooperation Council of Turkic Speaking States, also known as Turkic Council, was establish in 2009 to promote cooperation among Turkic-speaking states, including Azerbaijan, Kazakhstan, Kyrgyzstan and Turkey.

Zeybekci underlined that free trade among the Council members would accelerate their economic power.

Turkic countries complement each other, and may have a strong place in global trade, economy and raw material and finished product markets by coming together, Zeybekci said.

The minister said that the Turkic region and the global economy were going through a major transformation and these countries had to have a long-term road map to provide wealth for their citizens.

”If the Turkic world can cooperate in this time, then it would be the gamesetter and rule-maker in its region. As a first step, we should remove the trade obstacles that stand in our way,” Zeybekci added.

Turkey’s total exports to three Turkic states — Azerbaijan, Kazakhstan and Kyrgyzstan — totaled $2.2 billion while imports from these countries stood at nearly $1.5 billion last year, according to the Turkish Statistical Institute.”

2017-11-29

Känsligt om Kina. CNBC skriver om Kanadas premiärminister Justin Trudeau som rör sig mycket försiktigt när det gäller ett frihandelsavtal med Kina. Många i Kanada är tveksamma till projektet eftersom Kina inte är den frihandelsnation som dess ledare skryter om:

”Just days ahead of a Beijing visit, Canadian Prime Minister Justin Trudeau has yet to decide on whether to launch talks on a free trade deal that China has long pressed for and could face a cool reception over his government’s decision to snub Chinese interest in Bombardier.

China wants a free trade pact similar to the ones it has with Australia and New Zealand but Trudeau, aware of domestic unease at the idea, is moving slowly.

”No decisions have been taken at this end as a government,” a Canadian source familiar with the matter said about the possibility of talks being announced during Trudeau’s Dec 3-7 visit.

Trudeau’s office declined to comment.

Trudeau is caught in a tough position. Although polls consistently show Canadians are split over the merits of a trade deal, Canada needs to diversify exports to offset the possible damage done if the United States pulls out of NAFTA. Any China trade deal would take a decade to complete, insiders say.

The prime minister also faces pressure stemming from distinct signs of impatience from China. Beijing laments what it sees as Canada’s ”vague thinking” about a deal, said one person briefed on the Chinese position who asked to remain anonymous given the sensitivity of the situation.

The Canadian source said the government was aware of Chinese impatience but, while diversification is important, Ottawa was setting ”a high bar in terms of what trade means for Canadians.”

”While they may be impatient to move forward, I think they understand that,” the source said.

Foreign executives operating in China complain about difficult working conditions, arbitrary decisions by local courts and lack of protection for intellectual property rights.”

2017-11-28

Försäkringstrubbel. Londons försäkringsindustri vill ha ett frihandelsavtal med EU för branschen skriver Financial Times:

”The City of London’s commercial insurance industry will on Wednesday outline how it wants to trade with the EU after Brexit.

The proposals include an insurance-specific free trade agreement and measures to solve the thorny issue of how the industry can pay out on long-term pension and other contracts written under EU rules.

London is the largest centre for commercial insurance in Europe, with over £8bn of premiums coming into the UK each year from the rest of the EU.

Brexit could threaten London’s position, said Malcolm Newman of the London Market Group, an industry association. “What we are afraid of is that the economic cluster we have over here would be damaged over time. It is not direct and immediate damage, it is the fear of a long-term drift.”

The LMG’s free trade agreement proposals would reduce those risks by allowing insurance business to continue to flow between the UK and the EU after Brexit.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

TPP-avtalet är geopolitiskt viktigt och innehåller både arbetsvillkor och miljövård

TPP-avtalet avskaffar avtalet enligt Wall Street Journal cirka 18 000 tullar, skatter och kvoter. TPP tar också bort andra former av handelshinder, standardiserar regler för patenträttigheter och minskar fördelar för statliga företag. Förbättrade arbetsv...

TPP-avtalet är geopolitiskt viktigt och innehåller både arbetsvillkor och miljövård

Under en tid har rapporteringen om TPP handlat om förhandlingarna och chanserna att få avtalet godkänt av de ingående ländernas parlament.

Avtalet är gigantiskt. 40 procent av världens BNP och 800 miljoner människor berörs. Det är därför dags att påminna om vad avtalet innehåller. Avtalet är ännu inte offentligt så de exakta detaljerna är inte kända men i stora drag vet vi.

Till att börja med avskaffar avtalet enligt Wall Street Journal cirka 18 000 tullar, skatter och kvoter. TPP tar också bort andra former av handelshinder, standardiserar regler för patenträttigheter och minskar fördelar för statliga företag. Förbättrade arbetsvillkor och miljövård ingår. Det är något som inte är så känt, men USA har fått in klausuler om arbetsrätt i handelsavtal för att undvika allt för låga löner i konkurrentländer. De genomdrivs med hjälp av ISDS-klausuler. Även åtgärder mot smuggling av utrotningshotade djur är med i avtalet.

En viktig faktor är att USA redan har ganska låga tullar mot de flesta TPP-länder medan de har höga tullar mot USA. Det betyder att amerikanska företag får lättare att sälja, men framför allt att konsumenterna i länder som Japan och Vietnam för billigare produkter och att deras inhemska näringsliv blir utsatt för hårdare konkurrens. Ekonomiskt sett har USA förmodligen mindre att vinna på TPP än många andra länder. Men tullar handlar inte bara om samhällsekonomi och statistik. Tullar berör enskilda människor som driver företag. Att det helt i onödan tar tre veckor att få in en vara i Vietnam eller att det krävs sju dokument att importera något till Peru spelar roll för de enskilda företagare som behöver få en reservdel till sin maskin eller få betalt av sina kunder för att betala räkningar och löner.

Att USA har kämpat så hårt för att få TPP tillstånd har i hög utsträckning med geopolitiska faktorer att göra. Erik Brattberg på Frivärld har skrivit om detta i SvD. Om både TPP- och TTIP-avtalen blir verklighet kommer USA att vara kärnan i ett område med allt friare handel och ekonomiskt samarbete som dels omfattar större delen av världens BNP och dessutom de viktigaste demokratierna i världen (undantaget Indien). Kina och Ryssland kommer att bli om inte marginaliserade så i vilket fall förlora stora delar av sin förmåga att bestämma villkoren för internationell handel och samarbete. Att länder kan minska sitt beroende av Kina och Ryssland en stor fördel.

Men samtidigt har TPP en öppen konstruktion. Nya länder — exempelvis Kina — kan tas in i efterhand. Detsamma kommer sannolikt gälla ITTP, där Turkiet har sagt sig vara intresserade av att delta så snart avtalet finns på plats.

Det skall bli mycket intressant att se mer av detaljerna i TPP-avtalet som snart presenteras för kongressen och sen blir offentligt.

I det sammanhanget är det viktigt att påpeka att det ibland påstås att handelsavtal är hemliga i flera år efter att de antagits. Men handelsavtal är inte hemliga. De blir ju offentliga för att kunna debatteras och beslutas. Däremot förekommer det att avtalsutkasten med olika förhandlingsbud hemligstämplas. Det är för att man inte omedelbart skall kunna avgöra vilka regeringar som har gett sig på olika punkter. En sådan möjlighet skulle öppna för oändliga inrikespolitiska spekulationer och anklagelser. Men den typen av sekretess är inte unik för internationella avtal. Inte ens i ett land som Sverige är allt som skrivs eller diskuteras inom stat och myndigheter offentligt och en del kan hemligstämplas eller blir offentligt först efter en viss tid.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
Free trade consists simply in letting people buy and sell as they want to buy and sell. It is protection that requires force, for it consists in preventing people from doing what they want to do.
Henry George
Himlen är gränsen för vad som kan göras. Men till att börja med är det kanske bra att avskaffa tullar på miljövänlig teknik som får subventioner.

Framsteg på vägen mot frihandel med miljövänlig teknik

EU arbetar sedan länge med att skapa frihandel för produkter som bidrar till ett mer miljövänligt samhälle: Environmental Goods Agreement (EGA).Förhandlingarna är inriktade på att avskaffa tullarna på 59 produktkategorier enligt en lista som tagits f...

Framsteg på vägen mot frihandel med miljövänlig teknik

Ibland är EU:s byråkrati som en parodi på sig självt. Samtidigt som EU:s medlemsländer subventionerar olika miljöåtgärder finns det tullar och miljökrav(!) på miljövänlig teknologi som gör utvecklingen krångligare och mer tidsödande. Dock arbetar EU för att minska tullarna på miljöteknologi och förhandlingarna har kommit så långt att kommissionen har något substantiellt att rapportera.  

EU arbetar sedan länge med att skapa frihandel för produkter som bidrar till ett mer miljövänligt samhälle: Environmental Goods Agreement (EGA). Det handlar i huvudsak om teknologi för förnybar energi, avfallshantering, vattenrening, kontroll av luftföroreningar, rening och återställning av miljön, miljöövervakning, analyser och energieffektivisering.

Den 30 september hålls ett informationsmöte riktat till civilsamhälle och intresseorganisationer. Den nionde förhandlingsrundan är avklarad och förhandlingarna är inriktade på att avskaffa tullarna på 59 produktkategorier enligt en lista som tagits fram av Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC) år 2012.

Förhandlingarna inbegriper EU och ett antal WTO-medlemmar: Australien, Kanada, Kina, Costa Rica, Taiwan, Hongkong, Japan, Korea, Nya Zeeland, Norge, Schweitz, Singapore, USA, Israel, Turkiet och Island. Det är i praktiken alla länder som har någon betydande produktion av miljöteknik.

Syftet är att EGA skall bli ett öppet dokument där fler produktkategorier kan läggas till och andra handelshinder än tullar skall kunna hanteras.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

TTIP viktigt för Turkiet — och tvärt om

Turkiet bör ansluta sig till TTIP. Det skulle stärka Turkiet som rättsstat, men också göra TTIP:s strategiska betydelse större. Det skriver Kader Sevinç, representant för turkiska Republican People’s Party i Bryssel på sin blogg. Eller mer exakt, hon ...

TTIP viktigt för Turkiet — och tvärt om

Turkiet bör ansluta sig till TTIP. Det skulle stärka Turkiet som rättsstat, men också göra TTIP:s strategiska betydelse större.

Det skriver Kader Sevinç, representant för turkiska Republican People’s Party i Bryssel på sin blogg. Eller mer exakt, hon publicerar en artikel av skriven av journalisten Hacı Mehmet Boyraz på sin blogg, där han citerar henne.

Detta är en ofta förbisedd effekt av TTIP (och TPP): större delan av demokratiskt världen kommer vara samlad i ett par stora frihandels- och investeringsavtal. Det kommer sätta standarden för produktsäkerhet, miljö, folkhälsa, internationell rättsordning. Demokratierna, inte Kina eller Ryssland, blir totalt dominerande.

Man kan naturligvis ha kritiska synpunkter på en ordning där USA är ledande (för TTIP-motståndarna förefaller det vara det värsta de kan tänka sig) men — som så ofta i politiska sammanhang — är det viktiga inte vad man får, utan vad man riskerar att få istället. Ett EU i Rysslands skugga med svaga band över Atlanten och en värld där diktaturen Kina skaffar sig allt större inflytande är alternativet till TTIP. I den politiska fantasivärlden finns det förmodligen bättre alternativ. Men inte i verkligheten.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Det stora i det lilla

Alla handelsavtal är inte grandiosa och av världshistorisk betydelse. Efter 15 års förhandlingar ingås nu ett sådant. Ett mellan Färöarna och Turkiet. Men det är naturligtvis av yttersta vikt för fiskeindustrin på Färöarna som nu slipper tullar och k...

Det stora i det lilla

Alla handelsavtal är inte grandiosa och av världshistorisk betydelse.

Efter 15 års förhandlingar ingås nu ett sådant. Ett mellan Färöarna och Turkiet.

Men det är naturligtvis av yttersta vikt för fiskeindustrin på Färöarna som nu slipper tullar och kvoter som tidigare gav dem problem att konkurrera med fiskare från EFTA-länder som Island och Norge, som har frihandel med Turkiet.

Det är viktigt att komma ihåg att handel trots allt inte sker mellan länder, utan i sista hand mellan individer. Avtalet mellan Färöarna och Turkiet möjliggör med största säkerhet för ett stort antal personer att tjäna mer pengar, göra investeringar, utveckla sina företag och få ett bättre liv.

Och det är egentligen det enda som är riktigt viktigt.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Gästbloggare Thomas Gür: Investerares skydd mot staten – marknaden stärker juridiken

”Under alla mina år har jag inte varit med om någon enda tvist mellan en utländsk investerare och en offentlig instans i Turkiet, där våra förvaltningsdomstolar dömt till utlänningens fördel. Ska vi skapa ett investerarklimat värt namnet, måste också...

Gästbloggare Thomas Gür: Investerares skydd mot staten – marknaden stärker juridiken

”Under alla mina år har jag inte varit med om någon enda tvist mellan en utländsk investerare och en offentlig instans i Turkiet, där våra förvaltningsdomstolar dömt till utlänningens fördel. Ska vi skapa ett investerarklimat värt namnet, måste också vårt rättsväsen bli mer opartiskt.”

De orden yttrades av en av Turkiets äldsta aktiva industrialister och tillika en av landets mest förmögna företagare på en konferens som jag ledde i Istanbul för en tio år sedan. Konferensen handlade om relationen mellan ägarstyrningsfrågor och utländska investeringar. Problemet var att ägarstyrning, Corporate Governance, var svagt reglerat i Turkiet kring frågor som minoritetsaktieägares rättigheter, styrelsers och revisorers ansvar och liknande, och att detta hämmade utländska investerares vilja acceptera långsiktiga åtaganden i landet.

Dåligt lagstyre kring just ägarfrågor undertrycker dessutom inte bara långsiktigt ägande, det leder också till att de investeringar som utlänningar (och för den delen också inhemska investerare) företar sig, blir kortsiktiga, med höga krav på avkastning i utbyte mot den risk som man tar. Sådana investeringar får ibland karaktären av rofferi.

Sedan dess har jag gång efter annan stött på problemet med svag reglering av ägarstyrning och ett svagt eller otillräckligt juridiskt system för ägande, ägar- och investerarskydd, som en väsentlig avvärjande faktor för investeringar i utvecklingsländer. Det är ett allvarligt bekymmer, eftersom bristen på förutsägbarhet, tydliga regler, ett oberoende och opartiskt juridiskt system är kanske de viktigaste skälen till varför ekonomier inte utvecklas.

När jag följer diskussionen kring ISDS, Investor-State Dispute Settlement, erinrar jag mig den turkiska industrialistens uttalande. ISDS innebär i korthet att en utländsk investerare och en statsmakt, som vill se utlänningar investera i sitt land, kommer överens i förväg om att gå till ett utomstående, oberoende och privat skiljedomsinstitut för att avgöra eventuella tvister som kan komma upp.

För mig är ett sådant system ett utmärkt belägg för hur den fria marknaden förmår att finna lösningar på frågeställningar som det politiskt skulle ta flera decennier att få bukt med. Ett land, vars juridiska system, lagar och rättsväsende, inte väcker utländska investerares förtroende, kan därmed ändå skapa tillit för att locka till sig investeringar.

Att reformera ett lands rättssystem, att inte bara utbilda jurister, men också att få de jurister man utbildat att anamma och följa en normuppfattning som säger att utländska investerare visst kan, bör och ska få rätt visavi offentliga instanser, när de har lagarna på sin sida, kan ta många år, kanske en generation. Och medan gräset växer dör kon.

ISDS blir då ett sätt att inte behöva vänta tills lagar, rättsväsende och juristkår har nått den mognaden. Samtidigt kan förhoppningsvis också det politiska systemet under tiden initiera reformer och åtgärder som gör att investerares tillit till landets juridiska system ökar.
I detta perspektiv blir kritiken mot ISDS om att det är odemokratiskt eller att det utgör ett påtryckningsmedel från internationella investerare gentemot svagare länder, ovidkommande. Utvecklingsländer behöver långsiktiga utländska investeringar – sådana investeringar tillför inte bara kapital för ekonomisk utveckling, utan leder också till högre reallöneutveckling, erfarenhetsutbyte och satsningar på humankapital.

Ett system som ISDS, att avgöra tvister mellan investerare och statsmakt med, är inte bara till fördel för utvecklingsländer. Rättssystemen i många länder tenderar att ha en nationalistisk slagsida. Förvaltningsdomstolar har dessutom en tendens att gynna offentliga instanser framför förfördelade personer, oavsett om dessa är privatpersoner eller juridiska personer, utlänningar eller landets egna medborgare.

För mig som har sett hur illa förvaltningsdomstolar också i Sverige kan hantera oförrätter som enskilda individer har råkat ut för av det ”allmänna”, är möjligheten för investerare att få rätt mot statsmakter inte ett hot mot demokratin, utan ett löfte om att rättvisa ändå kommer att kunna skipas.

Thomas Gür
Företagare och författare

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln