Vem är värst för handeln? Det mesta talar för att Trump är ett större problem. En katastrof, faktiskt, då han kan starta handelskrig på egen hand. Karikatyr av DonkeyHotey.

Trump kan starta handelskrig från dag ett om han blir president

Här på Frihandelsbloggen.se har konstaterats att även om Hillary Clinton och det politiska klimatet i USA just nu är oroande protektionistiskt kommer Donald Trump att vara mycket värre för frihandeln än Clinton.

Hon kommer som president knappast föra frihandeln framåt och kanske till och med orsaka en del problem. Men till skillnad från Trump kommer hon inte ställa till fullskaligt handelskrig av 30-talssnitt.

Nu framgår det i en artikel i DI av Carl B Hamilton — lite av frihandelns grand old man just nu i Sverige — att läget är betydligt värre än någon tidigare trott. Presidenten har nämligen makt att helt på egen hand införa olika typer av handelshinder om det kan motiveras av hot mot den nationella säkerheten:

”Kan verkligen president Trump på egen hand starta ett handelskrig mot omvärlden? Det finns väl ändå en maktdelning i USA med kongressen och domstolarna som kan stoppa honom?

Dessvärre är det korta svaret att kongressen och domstolarna knappast kan stoppa Trump. De kan knappast ens fördröja införandet av nya protektionistiska åtgärder.

Den rättsliga regleringen har ända sedan första världskriget, med start i ”Trading with the Enemy Act”, successivt kommit att se utrikeshandeln som en del av säkerhetspolitiken. Den trenden accelererade under kalla kriget och åtgärder mot import kan utlösas snabbt.

Handelspolitiken har alltmer kunnat styras av presidentens bedömning av ”det nationella säkerhetsintresset”. Det har visat sig vara en mycket anpassningsbar formulering. Kongressen är närmast maktlös om presidenten med hänvisning till nationell säkerhet exempelvis vill riva upp handelsavtal, höja tullar eller införa kvoter. Detta framgår av en omsorgsfull rättslig analys från tankesmedjan Peterson Institute i Washington DC.

Kina är ett särskilt hatobjekt för Donald Trump. Varken Kina eller andra länder kommer antagligen att acceptera Trumps nya handelsrestriktioner, desavouering av bindande WTO-regler och uppsägning av ingångna ”job-killing” handelsavtal. Det utlöser handelspolitiska motåtgärder: Varor och tjänster från USA beläggs med höjda tullar och importkvoter. Export till USA av vitala varor och tjänster kan komma att stoppas av omvärlden. Globala produktions- och försäljningskedjor slås isär. Varor och tjänster som köps av vanliga människor (som livsmedel, kläder och bilar) blir dyrare och urvalet mer begränsat. Många människor blir arbetslösa – inte minst i USA!

Trumps ekonomiskt inåtvända och politiskt nationalistiska politik går på tvärs med hans slogan ”Make America Great Again”. Med hans politik skulle USA:s handels- och säkerhetspolitik kunna driva bland annat övriga Asien i armarna på Kina.

Här hemma bör man, naturligtvis, fråga sig hur Sverige skulle klara sig i en Trump-värld av protektionism och inåtvändhet? Illa, är det korta svaret.

När det gäller export av varor och tjänster är Sverige, direkt och indirekt, mera beroende av handel med USA än någon av våra europeiska handelspartners. Genom svenska företags sammantvinning med andra länders produktionsprocesser (värdekedjor) är minst 1,5 miljoner jobb i Sverige beroende av slutlig efterfrågan i USA (enligt färsk OECD-statistik och Kommerskollegium). Motsvarande tal för Tyskland och andra EU-länder är väsentligt lägre. Svenska jobb och företag skulle därför drabbas hårt om Trumps handelspolitiska vision förverkligas.”

Vid sidan av Trumps säkerhetspolitiska oklarheter är handelspolitiken det förmodligen starkaste skälet för alla utanför USA att hoppas att han inte blir USA:s president.

 

 

 

Frihandel i media vecka 42

2017-10-18 Lars Karlsson, riksdagskandidat för Liberalerna i Östergötland, skriver på debattplats i "Corren" att välfärden behöver frihandeln (artikeln är ett svar på ett debattinlägg av Christina Nilsson, SD): "Jag vill börja med att bemöta kritiken mo...

Frihandel i media vecka 42

2017-10-18

Lars Karlsson, riksdagskandidat för Liberalerna i Östergötland, skriver på debattplats i ”Correnatt välfärden behöver frihandeln (artikeln är ett svar på ett debattinlägg av Christina Nilsson, SD):

”Jag vill börja med att bemöta kritiken mot att Liberalerna vill ha frihandel. Frihandel är för mig en förutsättning för att kunna upprätthålla vår välfärd och därmed även vår självförsörjningsgrad. Dock ska det vara en frihandel som bygger på fri konkurrens, men på lika villkor. Våra svenska livsmedel håller hög kvalité och är miljömässigt överlägsna den absoluta merparten av de importerade. Genom frihandeln har Sverige en stor exportpotential för vår livsmedelsindustri. Att höja vår självförsörjningsgrad behöver nödvändighetsvis inte minska vår import utan snarare öka exporten. En ökad produktion av livsmedel ger både en ökad självförsörjningsgrad och mer skattekronor till den svenska välfärden. Utan frihandel minskar förutsättningen för båda.

Christinas Nilssons kritik mot att Liberalerna vill minska beroendet av EU-stöd blir mycket märklig, när samtidigt Sverigedemokraterna är emot svenskt medlemskap i EU? På vilket sätt ett sådant ställningstagande ger mer EU-stöd är för mig en gåta?”

Aftonbladet angriper på ledarplats att socialdemokraternas senaste annons. Bilden föreställer en polis och en passkontrollant som undersöker människors papper på ett tåg, och texten säger ”Vi slår vakt om Sveriges säkerhet – Svenska modellen ska utvecklas inte avvecklas”:

”Annonsen är faktiskt helt knäpp.

Den svenska modellen handlar om solidaritet – inte om gränsvakter. Omvärlden är inget hot mot vårt land.

Tvärtom har vi alltid välkomnat människor utifrån hit för att arbeta, studera och när de behöver en fristad. Öppenhet och nyfikenhet är viktiga svenska värderingar.
Vår ekonomi drivs av export och vi tillhör globaliseringens vinnare eftersom vi konkurrerar med innovationer och avancerad teknologi. Svenska företag finns över hela världen och det råder en bred samsyn i Sverige om att frihandel och öppenhet är en styrka.

För varje gräns som stängs förlorar vi lite av våra möjligheter, vår konkurrenskraft och vår frihet.

(—)

Krafter som förändrar vårt samhälle som digitalisering, invandring, globalisering och frihandel har både för- och nackdelar. Det gamla försvinner och ersätts av något nytt och okänt.

Men i Sverige är vi inte rädda för framtiden, i stället satsar vi på att ge människor trygghet i de förändringar som alltid sker. Vi bygger broar till nya arbeten och ger trygghet mellan olika jobb.
S-annonsen avslöjar ett osunt flörtande med de inskränkta och protektionistiska krafter som sveper över Europa just nu. Krafter som vill ändra på just den öppenhet som gjort vårt land så framgångsrikt.

Om även Sverige ger efter för det tänkandet blir vi både fattigare och mer inkrökta.

Det är motsatsen till att slå vakt om Sveriges säkerhet.”

2017-10-17

Politico gör en sammanfattning av det usla förhandlingsläget i NAFTA-förhandlingarna:

”The fourth round of negotiations wrapped up in the Washington area on Tuesday, and officials made clear they were at an impasse on a number of changes specifically sought by the Trump administration that dovetail with its “America First” agenda.

As a result, Canada, Mexico and the United States have agreed to delay their next round of talks by nearly a month, retreating to their respective capitals to work out ”challenges” and ”significant conceptual gaps among the parties” before meeting again on Nov. 17 in Mexico. Chief negotiators are then planning to meet in Washington in December, and additional rounds will be scheduled through the first quarter of 2018.

”Frankly, I am surprised and disappointed by the resistance to change from our negotiating partners,” U.S. Trade Representative Robert Lighthizer told reporters at a closing press briefing, as he stood at a lectern between Canadian Foreign Minister Chrystia Freeland and Mexican Economy Secretary Ildefonso Guajardo. ”As difficult as this has been, we have seen no indication that our partners are willing to make any changes that will result in a rebalancing and a reduction in these huge trade deficits.”

The delay comes at the close of a fourth round of talks that saw repeated rejections from Canada and Mexico of U.S. proposals regarding provisions on sectors such as automobiles, dairy and seasonal produce. While both Mexico and Canada expressed a willingness to remain at the negotiating table as long as talks continue, they also remained steadfast in their opposition to proposals that Washington has indicated are top priorities.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Kampen för sämre och dyrare tomater går vidare…

De som vill ha handelshinder är ofta små grupper av producenter som har mycket att vinna. De kan satsa pengar och investera i lobbying.  Majoriteten av konsumenterna som kommer att drabbas av högre priser och/eller sämre produkter har inte samma möjl...

Kampen för sämre och dyrare tomater går vidare…

De som vill ha handelshinder är ofta små grupper av producenter som har mycket att vinna. De kan satsa pengar och investera i lobbying.  Majoriteten av konsumenterna som kommer att drabbas av högre priser och/eller sämre produkter har inte samma möjligheter och incitament att organisera sig och driva kampanj.

Sedan NAFTA, frihandelsavtalet mellan Mexiko, USA och Kanada, trädde i kraft 1993, har USA:s export av jordbruksprodukter till de båda grannländerna ökat med drygt 400 procent.

Man kunde tro att jordbrukare då vore nöjda. De flesta säljer mer, och de som eventuellt inte har varit framgångsrika har haft gott om tid på sig för anpassning till nya förhållanden. De flesta måste rimligen ha anpassat sig på andra områden, typ ny lagstiftning på andra områden, internet, nya skatter och liknande.

Men så är det inte.

Chicago Tribune skriver om tomatodlaren Tony DiMare i Florida har i 25 år kämpat mot importen av billigare mexikanska tomater, och sett sina grannar ge upp; bara lämna skörden på marken eller sälja sina farmer.

Mexikanerna är nämligen bättre på att producera tomater. De har billigare arbetskraft och bättre klimat. I Florida gör fukten att tomaterna kan drabbas av olika parasiter. De måste skördas gröna och mogna i lager med hjälp av etylengas, medan mexikanerna slipper den kostnaden. De kan skörda mogna tomater och frakta direkt till köparna. De amerikanska tomaterna är alltså både sämre och dyrare.

Därför kämpar en liten grupp tomatodlare och andra jordbrukare med liknande verksamhet för att det reviderade NAFTA-avtalet skall göra det lättare för små jordbrukare att ansöka om tullskydd.

Man kunde tänka sig att DiMare och hans fåtaliga kollegor i samma situation på ett kvarts århundrade kunde dra slutsatsen att det bästa vore att försöka odla något annat? Något som grannen inte har bättre naturliga förutsättningar att göra. Trots allt finns det andra amerikanska jordbrukare som lyckas med att i snitt öka sin export med 400 procent. Kunde man inte titta efter vad de gör?

Men inte då. Stället försöker man få möjligheter till höga skyddstullar mot mexikanerna, något som skulle kunna ställa till stora problem för den omförhandling av NAFTA-avtalet som nu pågår. Mexikanerna är av naturliga skäl inte intresserade av ökade möjligheter för amerikanska jordbrukare att få olika former av skydd. Huvuddelen av amerikansk jordbrukare är inte heller intresserade av något som kan försvåra för handeln eller göra att NAFTA-förhandlingarna havererar. De har ju som sagt förbättrat sin försäljning enormt tack vare NAFTA.

Ur en synvinkel är det lätt att känna sympati för Tony DiMare. Han är tredje generationens tomatodlare och älskar förmodligen sin gård. Det är inte lätt att byta yrke och en gård med en verksamhet som knappt är lönsam har förstås inget större värde på marknaden. Men samtidigt handlar det om en del av livsmedelsindustrin. Att den är konkurrensutsatt och genomgår ständiga förändringar är ingen nyhet. Om alla förväntade sig att staten skulle garantera att de kunde leva på det de alltid levat på vore ingen utveckling möjlig.

Här ser vi det mycket vanliga fenomenet att en liten grupp får orimligt stort politiska inflytande. De har mycket att vinna och gör därför sina röster hörda.

Den stora gruppen som är förlorare här är konsumenterna som riskerar dyrare livsmedel. Skyddsåtgärder slutar sällan med en produkt — när någon har fått vill fler ha. Majoriteten av livsmedelsproducenter riskerar förstås också att förlora. Om man i framtiden kommer kunna skydda amerikanska producenter med tullar kommer förstås mexikanerna att kräva samma sak. Konsekvensen blir att både producenter och konsumenter får det sämre.

Nu kanske DiMare efterhand byter verksamhet.

Han inte bara odlar tomater. Han är även grossist och säljer tomater som andra har producerat. Bland annat tomater han importerar från Mexiko…

 

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Hamnen i Singapore. Fortfarande består inte världsekonomin enbart av dataflöden och tjänster... Foto: Zairon

Singapore i topp när det gäller frihandel

För länge sedan sade man om Singapore att dess inflöde av utländska valuta kom från hamnavgifter och prostitution. Det säger man inte längre.  Det är nämligen minst ett halvt århundrade sedan. Numera är Singapore ett av världens mest välmående länder och ett...

Singapore i topp när det gäller frihandel

För länge sedan sade man om Singapore att dess inflöde av utländska valuta kom från hamnavgifter och prostitution. Det säger man inte längre. 

Det är nämligen minst ett halvt århundrade sedan. Numera är Singapore ett av världens mest välmående länder och ett av de länder som haft den snabbaste ökningen av BNP per capita.

Landet ligger som nummer två enligt Economic Freedom of the world  när det gäller ekonomisk frihet (Hong Kong ligger på första plats) och nummer ett när det gäller frihandel.

Landet har världens näst största containerhamn.

Självklart finns det många förklaringar till Singapores välstånd — exempelvis har man mycket stabila familjer och låg brottslighet — men ekonomisk frihet och frihandel torde vara det viktigaste.

Vad som förtjänar en extra fundering är att listan över världens mest välmående länder när det gäller BNP per capita toppas av några oljeländer, men också av ett antal små länder som i stort sett saknar naturresurser. Istället har de valt ekonomisk frihet och frihandel, en väg som uppenbarligen fungerar.

 

 

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenoktober 19, 2017
Oj. Tack!
MarxBrooktober 16, 2017
"Självklart finns det många förklaringar till Singapores välstånd — exempelvis har man mycket stabila familjer och lång brottslighet" LÅNG brottslighet! Förklarar det mesta... ;)

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Japan. Ett av många länder på väg mot handelsavtal med EU. Delvis tack vare Trump.

Trump överraskande bra för frihandeln

Lika lite som Brexit inspirerar till efterföljd har Donald Trumps handelspolitik fått några efterföljare. Tvärt om framstår frihandelsmotståndet i sin totala dumhet tack vare Trump.  Det fanns de som trodde (och i vissa fall hoppades) att Brexit skulle ...

Trump överraskande bra för frihandeln

Lika lite som Brexit inspirerar till efterföljd har Donald Trumps handelspolitik fått några efterföljare. Tvärt om framstår frihandelsmotståndet i sin totala dumhet tack vare Trump. 

Det fanns de som trodde (och i vissa fall hoppades) att Brexit skulle leda till en kedjereaktion. Att befolkningarna i andra länder skulle känna en inspirerande fläkt av frihetskamp över kanalen och vilja bryta sig loss från det brysselska oket även de.

Men så blev det inte.

Tvärt om.

Med britterna som vänner behöver idén att lämna unionen inga fiender.

Samma sak verkar det vara med Donald Trumps idéer om protektionism och ”rättvisa handel”:

I en artikel i tidningen Land (betalvägg) berättar Cecilia Malmström att intresset för handelsavtal med EU har ökat markant sedan Trump sänkte TPP och hotar NAFTA.

”Den 21 september trädde CETA-avtalet mellan EU och Kanada provisoriskt i kraft. Det är det första i raden av omfattande avtal som slopar tullar och andra handelshinder till stor nytta för EUs mjölkbönder konstaterade Cecilia Malmström då hon i förra veckan var i Stockholm för att tala inför en samlad europeisk mjölkbransch. Sverige är absolut inget undantag, betonade hon.
Så hur underlättar CETA för export till Kanada?
– CETA tar bort väldigt höga tullar på europeiska livsmedel. Det gäller ost, choklad, öl och vin och andra typer av processade produkter som det är stor efterfrågan på i Kanada. Det märkte jag själv när jag var där. ”När får vi köpa ost från EU billigare”, frågade man mig.
Mot årets slut ska du sy ihop de sista detaljerna i EUs handelsavtal med Japan som är en stor nettoimportör av livsmedel. Vilka möjligheter öppnar sig där?
– Om det finns något avtal som EUs livsmedelsindustri bör välkomna är det detta med Japan. Det är en väldigt sluten marknad som nu öppnas. Det betyder att efterfrågan på europeiskt kött, ost och andra mejeriprodukter ökar dramatiskt.
Du har sagt att japaner uppskattar svenska livsmedels kvalitet. Vilka då?
– Det finns chanser för fler varor än svensk vodka. Här finns även möjligheter för en del ostar, choklad, konfektyr och kött. Liksom för den svenska träindustrin. Även på det området har Japan varit väldigt skyddat.
Det har bitvis varit en trög process för dig och EU-kommissionen att förhandla fram internationella handelsavtal. Men så sa Donald Trump som nyvald president överraskande upp handelsavtalet TPP mellan USA och ett tiotal länder i Stillahavsregionen. Har protektionisten Donald Trump hjälpt dig på traven?
– Ja, man kan tala om en Trumpeffekt. När Donald Trump sa upp avtalet så kontaktade japanerna oss direkt.”

Det samma gäller Mexiko och Mercosur i Sydamerika. Intresset är stort att närma sig EU.

Konsekvenserna är att USA blir allt mer akterseglat i internationella handelssammanhang. Nu handlar USA rätt bra ändå med omvärlden, det går att klara sig utan avtal och WTO-reglerna gäller, men det förtjänar att upprepas. USA kunde med TTIP och TPP ha blivit centrum i ett handelsområde bestående av en stor majoritet av demokratiska rättsstater i världen. Stater med mänskliga rättigheter, rimlig arbetsrätt, miljölagstiftning, transparens och fungerande rättsväsende.

Hoppet är förstås inte på något sätt ute. Trump är inte för evigt och några år hit eller dit innebär ingen dramatik när det gäller handelsförhandlingar.

TTIP, avtalet mellan USA och EU ligger djupt ner i frysboxen just nu. Men det mesta av arbetet föröds inte. Förhandlingarna kan påbörjas så snart det finns en politisk vilja i USA.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
NAFTA. Ligger illa till just nu.

Kortsiktig vinst för EU om NAFTA faller?

NAFTA kan falla om Trump vill det. På kort sikt kanske bra för EU och Sverige. På lång sikt en förlust för alla.  Donald Trump kan för egen maskin besluta att USA skall lämna NAFTA, det frihandelsavtal mellan Mexiko, USA och Kanada som just nu omförhan...

Kortsiktig vinst för EU om NAFTA faller?

NAFTA kan falla om Trump vill det. På kort sikt kanske bra för EU och Sverige. På lång sikt en förlust för alla. 

Donald Trump kan för egen maskin besluta att USA skall lämna NAFTA, det frihandelsavtal mellan Mexiko, USA och Kanada som just nu omförhandlas. Att det omförhandlas är i sig inte dramatiskt. När avtalet kom till för snart 30 år sedan var verkligen ganska annorlunda både vad gäller miljöregler, e-handel, dataströmmar och mycket annat som i dag påverkar handelspolitiken.

Men Trump har hotat att lämna avtalet helt och hållet, vilket däremot skulle ha stora konsekvenser. Under veckan har den fjärde förhandlingsrundan hållits och låsningarna är mycket stora. Vidare har förmodligen inga tidigare handelsförhandlingar omgärdats med så stora motsättningar mellan presidenten och näringslivet. Optimisterna menar att det är normalt för president Donald Trump att vara närmast orimlig i inledningen av förhandlingar för att senare kunna backa utan att förlora för mycket. Men andra menar att NAFTA just nu faktiskt hänger på en skör tråd.

Ana Swanson and Kevin Granville på New York Times har gått vad som sannolikt skulle hända om USA lämnar NAFTA.

Det intressanta är att det förmodligen skulle vara absolut mest negativt för USA.

Kanada och Mexiko är USA:s största handelspartners förutom Kina och handeln mellan de tre länderna har tredubblats sedan 1990-talet när NAFTA kom till. I dag är tullarna i princip noll mellan länderna och detta har lett till att många företag, framför allt amerikanska, utnyttjar möjligheten att optimera sin produktion genom att utnyttja de olika ländernas förutsättningar. Värdekedjorna passerar gränserna — i vissa fall flera gånger. Exempelvis importerar USA 1,6 miljoner bilar från Mexiko, men värdet av dessa bilar består till 40 procent av amerikanska komponenter.

Om NAFTA faller kommer detta bli svårare och dyrare. Då kommer länderna tillämpa tullsatserna som gäller inom WTO vilka kan te sig beskedliga vid en första titt (genomsnittet Mexiko 7,1, USA 3,5, Kanada 4,2) men höga nog att äta upp marginalerna och framför allt göra livet dyrare för medborgarna. Dessutom är detta genomsnittliga tullsatser: för den amerikanska jordbrukare som skall exportera till Mexiko handlar det om 15 procent på vete, 25 procent på nötkött och 75 procent på kyckling. USA är en stor exportör av kläder och på dessa är tullarna enligt WTO 20 procent.

Dessutom är USA det land som är mest isolerat från världshandeln av de tre länderna. Kanada har CETA-avtalet med EU, även Mexiko har ett frihandelsavtal med EU.  Kanada och Mexiko kan behålla NAFTA mellan sig även om USA hoppar av och det finns fortfarande ett visst moment i TPP-avtalet där bland annat Japan ingår, vilket kan bli ett alternativ i framtiden.

USA riskerar alltså att förlora export till Mexiko och Kanada, ställa till problem för sina egna industrier och göra en rad produkter betydligt dyrare för sina egna medborgare. Frågan är hur många jobb som kommer att skapas? Förmodligen inte ett enda. Tvärt om kommer aktiviteten i många delar av ekonomin gå ner lite när varor blir dyrare och export svårare. De jobb som eventuellt försvann 90-talet lär aldrig komma tillbaka. Att försöka tvinga tillbaka exempelvis biltillverkning från Mexiko till USA är svårt. Det billigaste kan mycket väl vara att istället lägga all produktion i Asien.

Sammantaget kan det mycket väl vara bra för EU och Sverige om NAFTA faller. Men bara på kort sikt. På längre sikt skulle tillväxt och välstånd i både USA, Kanada och Mexiko minska.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Frihandel i media vecka 41

2017-10-11 Global Trade Review tror inte riktigt på att Storbritannien kommer att gå med i NAFTA: "Claims that the UK could join the North American Free Trade Agreement (Nafta) have been dismissed as “far-fetched” by trade policy experts. With the UK fa...

Frihandel i media vecka 41

2017-10-11

Global Trade Review tror inte riktigt på att Storbritannien kommer att gå med i NAFTA:

”Claims that the UK could join the North American Free Trade Agreement (Nafta) have been dismissed as “far-fetched” by trade policy experts.

With the UK facing an uncertain trading future post-Brexit, the Daily Telegraph has reported that government ministers are considering joining the trade alliance with the US, Canada and Mexico. The newspaper has claimed this is an option if the UK is unable to secure a post-Brexit trade deal with the EU.

The proposal comes on the back of the publication of UK Brexit whitepapers on future trade and customs options earlier this week. The papers set out the UK’s strategic objectives, and for the first time outlined what the country might do if it exits the EU without a free trade deal – among which are plans for speedy deals with non-EU states.

However, the suggestion has caused some bewilderment among experts on both sides of the pond.

While acknowledging that each of the three members of Nafta would have a strong interest in fortifying trade relations with the UK post-Brexit, Michael Camunez, who served as assistant secretary of commerce for market access and compliance as well as US commissioner on security and co-operation in Europe under the Obama administration, tells GTR the story is unrealistic.

“The idea, at least to me, that the UK could join Nafta seems quite far-fetched. What makes Nafta so unique and special is in no small measure the geographic proximity of the partner countries, which has facilitated an unprecedented level of economic integration and co-production that is hard to imagine extending across the Atlantic. Moreover, putting aside very legitimate questions as to whether Nafta survives in the Trump era – sadly an open question today – it seems a reach too far to talk about adding any new members, much less the UK,” he says.”

2017-10-09

VA Finans skriver om att EU hoppas på frihandelsavtal med Japan och Mercosur innnan årskskiftet:

”BRYSSEL (Direkt) EU-kommissionen tror fortfarande på att EU kan hinna sluta frihandelsavtal med Mexiko och Mercosur i Sydamerika före årets slut.

Det uppgav källor i EU-kommissionen på måndagen efter nyliga förhandlingsrundor med Mexiko och Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay).

”Det är alltid bra med tidsgränser. Vi har ett möjlighetsfönster nu fram till slutet på året. 2018 har både Mexiko och Brasilien val, som komplicerar saker”, sade en källa i kommissionen.

Bland de mer svårlösta frågorna med Mexiko är EU:s vilja att få tillgång till offentlig upphandling på regional och lokal nivå – inte bara på federal nivå.

Investeringsskydd är också en svår fråga. Mexiko är mycket inne på USA:s linje med tillfälliga tvistelösningspaneler mellan stater och investerare (ISDS), sade EU-källor. EU förordar sin egen nya idé om en permanent internationell domstol.

USA påverkar också Mexiko-förhandlingarna om att skydda namn på europeiska livsmedelsprodukter (exempelvis parmesanost, något som kallas geografiska indikatorer). Många amerikanska företag med namnkonflikter med europeiska bolag är verksamma i Mexiko.

”Men vi rör oss framåt. De förstår hur viktigt GI är för oss. Vi diskuterar en lista med namn nu”, sade en EU-källa.

På energiområdet stöter EU också på motstånd att få bort Mexikos exportrestriktioner för olja och naturgas.

Till Mercosur överlämnade EU just sitt erbjudande och tullkvoter på nötkött och etanol – områden där de fyra sydamerikanska länderna har stora exportintressen. Föga oväntat tyckte de fyra att EU:s första bud var för lågt, uppgav EU-källor.

Även med Mercosur visar det sig svårt att öppna upp offentlig upphandling på nivåer under den federala.

”Det är något helt nytt för dem. Offentlig upphandling är inte ens öppen mellan dem”, sade en EU-källa.

Nästa förhandlingsrunda med Mercosur blir den 6-10 november, följt av en till runda i december.

Före årsskiftet kommer inte hela frihandelsavtalen med Mexiko och Mercosur vara klara. EU-kommissionen siktar på preliminära avtal, precis som det med Japan i juli.

Med Japan återstår fortfarande en del detaljer och andra delar, som investeringsskydd och dataflöden.”

 

2017-10-08

Jakob Kiefer, Sveriges ambassadör i Santiago de Chile, skriver i DI om frihandelsområdet Stillahavsalliansen som han menar kan vara viktig för Sverige:

”Länderna i den så kallade Stillahavsalliansen (SA) består av Chile, Peru, Colombia och Mexiko ingår i denna story och har sedan 2012 tagit viktiga steg mot en gemensam marknad för varor, kapital, personer och tjänster. Det är ett pragmatiskt integrationsprojekt med fokus på små- och medelstora företag. Närhet i handel är centralt för tillväxt. I dag sker endast tre procent av handeln dem sinsemellan, medan EU-snittet ligger på 56 procent. Inget land – utom möjligen Mexiko – har tillräckliga skalfördelar vilket hindrat investeringar från utlandet.

På fem år har projektet kommit överraskande långt. En bidragande faktor är att länderna utgår från redan existerande bilaterala frihandelsavtal. Till skillnad från frihandelsområdet Mercosur (Argentina, Brasilien, Uruguay, Paraguay) har alliansen få handelsbarriärer mot omvärlden. Internt harmoniseras varukategorier såsom medicinteknik, kosmetika, mattillsatser osv. En gemensam arbetsmarknad med arbetsvisum har införts för yngre (18-30 år) och viseringsfrihet råder. Den gemensamma handelsbörsen, MILA, som skapats innebär att aktier noterade på ett lands börs också kan handlas på de tre övriga. Utländska företag som listas kan på så sätt få in kapital i lokal valuta. Stort fokus läggs på energiområdet, där unika förutsättningar finns bland annat i Chile och Peru.

Stillahavsalliansen är inte en perifer förhoppningsmarknad. BNP uppgår till 2.120 miljarder dollar, 35 procent av hela regionen, motsvarande världens åttonde ekonomi med en varuexport på 560 miljarder dollar (50 procent av Latinamerika) och import på 536 miljarder dollar (31 procent av regionens). De utländska direktinvesteringarna uppgick 2013 till 86 miljarder dollar (46 procent av kontinenten).

(—)

Inget enskilt företag med globala ambitioner bör stå passivt om det öppnas en gemensam marknad med 220 miljoner människor. Dessutom med en ständigt ökande och köpstark medelklass, en geografisk spännvidd från Antarktis i söder till USA:s gräns i norr som kan utgöra en bas mot Asien och Europa. Enligt Världsbankens rapport ”Doing Business 2013” rankas länderna på första, tredje, fjärde och femte plats vad gäller affärsvänliga miljöer i Latinamerika Två av dem rankas högre än Frankrike.

Det finns alltid risker i affärer, men en dyster mediebild ska ställas mot Stillahavsalliansens tillväxtresa och potential.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
Ännu ingen kö av arbetslösa DJ:s på arbetsförmedlingen. Foto: Vincent Diamante

Jobben försvinner inte — vare sig på grund av frihandel eller robotisering

Det finns fler jobb än någonsin. Särskilt i världens mest öppna och moderna ekonomier. Idén om att frihandel kostar jobb kan avföras. Japan och Tyskland, två av världens mest öppna, moderna, automatiserade och  utvecklade ekonomier har mer jobb än nå...

Jobben försvinner inte — vare sig på grund av frihandel eller robotisering

Det finns fler jobb än någonsin. Särskilt i världens mest öppna och moderna ekonomier. Idén om att frihandel kostar jobb kan avföras.

Japan och Tyskland, två av världens mest öppna, moderna, automatiserade och  utvecklade ekonomier har mer jobb än någonsin.

Detsamma gäller Sverige och i stort sett alla industriländer.

Det skriver  Ruchir Sharma i New York Times.

”The recovery from the crisis of 2008 has been one of the weakest on record, but never in postwar history has so little growth created so many jobs. The unemployment rate in the developed world is down to 5.5 percent and approaching a 40-year low. This flies in the face of all the dire warnings about a “jobless future.”

There are jobs, jobs everywhere. Unemployment in Germany is now lower than at any point since the country reunified in 1990. It is hitting lows last seen in 1975 in Britain and 1994 in Japan. The United States jobs report on Friday showed a slip in job creation, a result of the devastation of the recent hurricanes, but unemployment dropped yet again, to just 4.2 percent from 4.4 percent, both lows rarely seen in the past half-century.”

Ett av skälen är förstås att befolkningen åldras. Allt fler går i pension och de kullar som kommer efter är mindre.

Känslan av att jobben försvinner som exempelvis hjälpte Donald Trump till makten beror på att vissa industrier slås ut och de som varit anställda där har inte kvalifikationer för att få de nya jobb som skapas, eller så skapas de nya jobben på hela andra platser.

Ett annat skäl är att det ofta märks mer när jobb försvinner än när de uppstår. Om det skapas fem jobb i veckan i en stad blir det inte rubriker, trots att det tillkommit 250 jobb på ett år. Men om en fabrik i staden som anställer 100 personer läggs ner leder det till återkommande uppmärksamhet i media.

Men som sagt. Totalt sett blir det allt fler jobb. Därmed borde idén om att frihandeln gör att jobb försvinner kunna avföras ur debatten. Tillsammans med oron över robotiseringen.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Visa flera posten