Marknad i Burkina Faso. Något nytt till köket, kanske?

Hopp om att Nigeria undertecknar AfCTA

Det finns hopp om att Nigeria kommer att underteckna AfCTA -- det viktigaste afrikanska frihandelsavtalet. Mycket beror på hur det går i presidentvalet, men oavsett det är utvecklingen hoppfull.  Debatten om frihandel är just nu livaktig i Afrika.  Om ma...

Hopp om att Nigeria undertecknar AfCTA

Det finns hopp om att Nigeria kommer att underteckna AfCTA — det viktigaste afrikanska frihandelsavtalet. Mycket beror på hur det går i presidentvalet, men oavsett det är utvecklingen hoppfull. 

Debatten om frihandel är just nu livaktig i Afrika.  Om man nu får tillåta sig denna förenkling — de flesta afrikaner har förmodligen inte ens tänkt på frågan, men det finns i vilket fall en elit som tar frihandel på allvar som vägen framåt mot mer välstånd.

Det handlar främst om African Continental Free Trade agreement (AfCTA) som Nigeria — det förmodligen viktigaste landet — ännu inte har skrivit under.

Men det är kanske på gång. Landets tidigare president Olusegun Obasanjo har sagt att den nuvarande  presidenten Muhammadu Buhari är för svag och hoppas att nästa president kommer skriva under avtalet. Valet är i februari nästa år. Chansen finns dock att Muhammadu Buhari vinner valet igen.

Ett argument mot att skriva under avtalet är att frihandel inte är bra eftersom de afrikanska länderna inte producerar särskilt mycket de kan handla med. Istället köper de från omvärlden, och en vanlig tanke är att EU bör öppna sin marknad. Det senare är en helt riktig idé. Men Afrikas allvarligaste problem på handelsområdet är att länderna har höga tullar och andra handelshinder mellan sig.

Länder handlar alltid mest med sina grannar. Det gäller exempelvis alla länder i EU. Detta är egentligen självklart. Den egna marknaden med det egna språket, kulturen och lagstiftningen är enklast att arbeta på för ett företag. Därefter kommer grannländerna som har likartade kulturer och lagstiftning, och därefter länder långt bort med mycket främmande kultur och lagstiftning. Utom i mycket speciella fall sker ett företags internationella expansion stegvis.

Att länderna i Afrika inte har så mycket att sälja till varandra beror just på att de haft handelshinder. Det har helt enkelt varit svårt för afrikanska företag att exportera. De har inte ens med lätthet kunnat ta första steget till grannländernas marknader. Konsekvensen av detta är att afrikanska företagare har haft svårt att utnyttja skalfördelar, specialisering och arbetsdelning. Det finns ett skäl till att värdekedjor sträcker sig över nationsgränser. Det är inte konstigare än att värdekedjor sträcker sig mellan orter inom ett land. Tänker man mer konkret är det egentligen inte mellan orter inom ett land eller i olika länder värdekedjorna går utan mellan företag som ligger på olika ställen.

Frihandel kommer att bidra till ekonomiskt välstånd, men en mycket viktig konsekvens av att afrikanska länder börjar handla med varandra är att ekonomiskt samarbete bidrar till att relationer mellan länder blir bättre. Afrika har varit plågat av krig och konflikter. Men det var även Europa innan EU. Om andra världskriget varit det sista stora kriget även utan EU är förstås omöjligt att säga, men det är ostridigt att EU bidrar till goda relationer mellan länder och att handel och annat ekonomiskt samarbete är en central faktorn i EU.

AfCTA är helt en av många faktorer som ger hopp när det gäller Afrikas utveckling det kommande decenniet.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Det är lockande att välja en färgglad och exotisk bild från en bymarknad när man skriver om handel i Afrika. Men Afrika industrialiseras i snabb takt och de afrikanska ledarna är medvetna om handelfrågornas betydelse. Här ett raffinaderi i Sydafrika.

Regional frihandel vägen framåt för Afrika

Länderna Afrika söder om Sahara blir allt mer medvetna om att det är frihandel inom regionen som är vägen framåt.  Punch skriver om Aliko Dangote, entreprenör från Nigeria, anses vara Afrikas rikaste man. Vid ett tal i London betonade han just frihande...

Regional frihandel vägen framåt för Afrika

Länderna Afrika söder om Sahara blir allt mer medvetna om att det är frihandel inom regionen som är vägen framåt. 

Punch skriver om Aliko Dangote, entreprenör från Nigeria, anses vara Afrikas rikaste man. Vid ett tal i London betonade han just frihandel inom Afrika och dessutom möjligheterna att investera.

Africa’s richest man, Aliko Dangote, has called for conscious efforts at deepening the continent’s regional market by African investors and governments to aid its rapid growth and development.

Speaking during ‘One to One Conversation’ at the ongoing 5th Annual Financial Times African Summit in London, United Kingdom on Monday, the Nigerian entrepreneur said the key to Africa’s economic growth and strength was in the development of the regional market, saying, “Regional markets in Africa must work.”

Dangote said Africans must patronise the continent’s markets, which was why the free trade agreements by African nations were the direction to go to strengthen the markets.

Citing his own experience, the President of the Dangote Group referred to the case of neighbouring Benin Republic, which continues to import cement from China, while his Nigerian factory was only 35 miles away from the border.

“We need to trade with ourselves”, Dangote stated as he spoke glowingly about the prospect of the African economy, the free trade agreement and the availability of huge raw materials to attract investors.

(—)

Prompted by the Editor, Financial Times, Lionel Barber, to speak about difficult markets like Tanzania and Ethiopia, Dangote dismissed the issue of difficulty, stating, “Our aim is to always provide jobs and worth. As an African investor, I don’t want any investor anywhere in Africa to have a bad experience.”

Dangote repeated his mantra for African growth, urging the reduction of exports of raw materials to other continents, but creation of greater wealth within African economies.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Frihandel i media vecka 41

Kina, Kina och mera Kina. Handelsnyheterna handlar för tillfället mycket om Kina. Orsaken är dels USA:s handelskrig, men också det faktum att Kinas aggressiva investeringspolitik har börjat uppmärksammas på bred front. 2018-10-11 Nättidningen Free Ma...

Frihandel i media vecka 41

Kina, Kina och mera Kina. Handelsnyheterna handlar för tillfället mycket om Kina. Orsaken är dels USA:s handelskrig, men också det faktum att Kinas aggressiva investeringspolitik har börjat uppmärksammas på bred front.

2018-10-11

Nättidningen Free Malaysia Today rapporterar att USA:s handelskrig mot Kina gör att regionala frihandelsavtal skyndas på:

KUALA LUMPUR: The US-China trade conflict is speeding up negotiations on the Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP) free trade agreement (FTA) negotiations.

“One thing I must say is, the conflict between US and China has actually provided impetus to the early conclusion of RCEP,” said Norazman Ayob, the deputy secretary-general of the international trade and industry ministry during a keynote address at the “China Conference”, organised by the South China Morning Post.

He said at a luncheon for RCEP negotiations in Jakarta earlier this week, all the 16 nations agreed that there is now a “renewed momentum” to conclude the trade agreement as possible.

“This is also in view of some countries, even in Asean, which would be going for their elections soon,” Norazman said.

(—)

RCEP is an FTA involving 10 member states of the Association of Southeast Asian Nations (Asean) and the six Asia-Pacific states — China, Japan, Korea, New Zealand, Australia and India.

Norazman added that the current government is reviewing all FTAs to ensure they are “mutually beneficial”, saying “we don’t want to be dominated by any one economic power”.

If concluded, RCEP may be “the world’s mega FTA”, creating the largest integrated market consisting of 3.5 billion people, he said.”

2018-10-09

Kina kommer aldrig backa i handelskriget. DI skriver om en intervju med Kinas handelsminister Zhong Shan:

””Det finns en uppfattning i USA att så länge som USA fortsätter att öka priserna, kommer Kina att backa. De känner inte till Kinas historia och kultur. Denna orubbliga nation har lidit av utländsk mobbning många gånger i historien, men har inte gett upp även under de svåraste förhållanden. Kina vill inte ha ett handelskrig, men skulle vara beredda om det bryter ut. Vi ska beslutsamt skydda landets och folks intressen och beslutsamt upprätthålla frihandel och det multilaterala handelssystemet. USA bör inte underskatta Kinas beslut och vilja”, säger Zhong Shan i intervjun.

(—)

”Kina representerar bara en länk i den globala industrikedjan och försörjningskedjan. De färdiga produkterna Kina exporterar omfattar en stor mängd mellanprodukter och komponenter importerade från andra länder. Offren för amerikanska tullar på kinesiska produkter inkluderar de multinationella företag som samarbetar med Kina, varav många är amerikanska företag. Bokstavligen attackerar USA sin egen export”, säger han vidare.

Zhong Shan hänvisar också till en nyligen genomförd undersökning av den amerikanska handelskammaren i Kina som visar att över 30 procent av amerikanska företag som är verksamma i Kina säger att de inte längre kommer att förlita sig på USA för inköp till följd av införda avgifter.””

 

2018-10-09

Nättidningen Alltinget-EU skriver om att EU blir mer vaksamma mot kinesiska investeringar:

”Något yrvaket har EU-länderna upptäckt att många direktinvesteringar från Kina och Ryssland kan ha allt annat än rent affärsmässiga motiv. När länderna reviderar sin bild av hoten som finns i omvärlden står vissa försök till övertaganden i annan dager.

– Sent ska syndaren vakna, säger europaparlamentarikern Christofer Fjellner (M) till Altinget.

Inte minst gäller det Sverige som har vaknat mycket sent för sådana risker, fortsätter han och är kritisk mot den rödgröna regeringen.

Som mycket stark frihandelsvän i EU misstänkte Sverige först att det handlade om illa dold protektionism när granskning av utländska direktinvesteringar kom på tal. Ett stort bråk bröt ut vid EU-toppmötet i juni 2017, då Tyskland, Frankrike och Italien började driva att EU borde kontrollera vissa förvärv.

Traditionella frihandelsvänner som Sverige, Storbritannien och Nederländerna fick lite oväntat stöd från mindre sydliga länder, som oftast vill skydda sig mot alltför öppen handel. Men då tyckte länder som Grekland och Portugal att deras svaga ekonomier behövde alla investeringar de kunde få.

När handelskommissionär Cecilia Malmström sedan lade fram kommissionens förslag i september 2017 underströk hon mycket noga att varje EU-land ska sköta granskningen i sitt land. Landet ska själv bestämma om uppköp av företag ska godkännas. Det är inget EU ska göra.

Lagförslaget om investeringsskydd ger EU-länderna minimiregler för hur granskningen ska gå till och vilka kriterier som ska användas. Förslaget utgår från Världshandelsorganisationen WTO:s regler som tillåter begränsningar i handel och investeringar för att skydda nationell säkerhet och den allmänna ordningen.

Dessutom inför lagen ett samarbete där EU-länder ska byta information med varann om uppköp. Kommissionen vill gärna kunna upptäcka mönster om till exempel delar i samma europeiska energinät köps upp här och var i flera EU-länder.

När det gäller gemensamma EU-projekt vill dock kommissionen ha rätt att stoppa köp som påverkar dem. Det gäller till exempel projekt som Galileo (rymd), Horizon 2020 (forskning), och gränsöverskridande stora nät inom energi, transporter och telekom.

(—)

Varken EU eller Sverige vill rikta udden av granskningarna mot vissa länder. Lagstiftningen blir generell. Men Kinas stora köprunda i Europa de senaste åren sticker ut.

I Tyskland har uppköpen mest riktat in sig på högteknologiska företag, och i östra EU mest infrastruktur. I södra EU passade kinesiska företag på vid privatiseringar under krissaneringen i länder som Grekland och Portugal.

I Asien och nordöstra Afrika flätar Kina samman handel, investeringar och politisk inflytande med sitt jätteprojekt, Den nya Sidenvägen (Belt and road initiative). I hela världen ökade Kinas direktinvesteringar från 19 miljarder dollar i snitt 2005-2007 till 196 miljarder dollar 2016, enligt UNCTAD. Dock sjönk investeringarna 2017 till 125 miljarder.

Ett land i taget
Styrkeförhållandena blir ojämna när Kina diskuterar med länder ett i taget. En tanke med EU-lagstiftningen – som så ofta när det gäller EU – är att de 28 länderna blir starkare tillsammans. Med EU i ryggen kan det vara lättare att säga nej.

– För vår del spelar det ingen roll. Vi är fullt kapabla att säga nej själva, om så behövs, säger Ann Linde.

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post

Vitsen med nationalstater är att de kan inskränka sin handlingsfrihet

Nationellt oberoende är bra. Men brist på långsiktighet är inte bra. En av de viktigaste funktionerna hos en nationalstat är att kunna ingå avtal med andra stater så att stabila relationer skapas. Därför är USMCA sämre än NAFTA. En viktig detalj i US...

Vitsen med nationalstater är att de kan inskränka sin handlingsfrihet

Nationellt oberoende är bra. Men brist på långsiktighet är inte bra. En av de viktigaste funktionerna hos en nationalstat är att kunna ingå avtal med andra stater så att stabila relationer skapas. Därför är USMCA sämre än NAFTA.

En viktig detalj i USMCA-avtalet som ersätter NAFTA är att det skall revideras vart sjätte år, och då dessutom kunna sägas upp inom en tioårsperiod.

Det tidigare avtalet hade en omförhandlingsklausul, men inte något formellt krav på att utvärderas och revideras regelbundet.

Det är lätt att se vilket hot som ligger i kravet på revidering. Om parterna tar för vana att tänka i termer av förändring istället för anpassning kommer varje revideringstillfälle att innebära en stor mängd krav och förslag på ändringar. Osäkerheten blir fundamental.

Sex år är ingen lång tid när det gäller stora investeringar.

Syftet är förstås att behålla den nationella handlingsfriheten. Samma argument som användes av USA för att bli av med paragraf 19 om tvistelösning och förmodligen bakgrunden till att USA blockerar tillsättningen av medlemmar i WTO:s skiljedomspaneler så att de snart inte längre kan fungera.

Det finns något intuitivt tilltalande med tanken på att försvara det nationella oberoendet.

Men i själva verket är det en ganska komplex fråga.

Nationellt oberoende är förstås viktigt i den mening att inga andra länder skall kunna tvinga på ett land sin vilja. Det kräver en hyggligt stabil ekonomi, fungerande rättsstat och administration och ett militärt försvar. Den typen av nationellt oberoende är en trygghet för medborgarna.

Men vad Trump (och tyvärr de flesta andra) menar med ”nationellt oberoende” är i vilket fall delvis att regeringarna skall kunna göra lite som de vill i varje läge. Det är inte en bra idé. Regeringen, eller statens, intressen sammanfaller inte nödvändigtvis med medborgarnas intressen. I många delar av världen och under världshistorien har statsmakten stått för plundring och förtryck.

Det är grunden för att den liberala demokratin är önskvärd. Majoriteten bestämmer, men under lagarna, särskilt grundlagen, som skyddar minoriteter och ytterst individernas rättigheter. Individen är definitionsmässigt alltid i minoritet.

Det är därför vi har grundlagar.

Och det är därför vi har internationella avtal, bland annat frihandelsavtal. Meningen är att medborgarna skall kunna vara säkra på att reglerna för import och export är stabila över tid, så att de kan planera sin verksamhet och investera på lång sikt.

Här ser vi en grundläggande motsättning mellan regering och byråkrati å ena sidan och medborgarna å den andra. Regeringar vill kunna agera för att uppnå sina mål, exempelvis gynna sina egna intressen och vinna val genom att ge vissa väljargrupper förmåner. Det vill kunna agera. Medborgarna däremot vill ha långsiktiga och rättvisa spelregler.

Med andra ord står långsiktiga avtal och internationella rättsordning inte i motsatsställning till nationellt oberoende. Däremot sätter de käppar i hjulet för aktivistiska politiker. Det är lite som att gifta sig. Vissa beteenden kommer inte längre att vara acceptabla. Att tveka inför att ingå äktenskap är därför fullt naturligt. Men rätt mycket erfarenhet säger att det i längden är trevligare och hälsosammare att vara gift, trots att en del lockande handlingsalternativ försvinner.

Det gäller kort sagt att ha sitt kritiska tänkande på när politiker talar om nationellt oberoende. Handlar det om att det egna landet skall vara robust på påtryckningar, aggression och interna motsättningar som hotar att skapa kaos, eller handlar det om att politiker vill kunna agera godtyckligt?

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Frihandel i media vecka 40

2018-10-04 Brookings kommenterar en rapport om vilka sektorer och regioner i USA som påverkas mest av handelskriget. Det förefaller vara sektorer som befolkas av Trumps väljare som drabbas hårdast: "Trade policy is inextricably linked with politics, and...

Frihandel i media vecka 40

2018-10-04

Brookings kommenterar en rapport om vilka sektorer och regioner i USA som påverkas mest av handelskriget. Det förefaller vara sektorer som befolkas av Trumps väljare som drabbas hårdast:

”Trade policy is inextricably linked with politics, and the retaliatory tariffs seem geographically and industrially targeted to mobilize political angst. A county-level analysis reveals that, while a political diversity of places will be implicated, counties that voted for President Trump are more exposed to the tariffs, as measured by the share of exports in tariff-affected industries (8.1 percent) and the share direct and indirect jobs those exports support (8.1 percent). Comparatively, in counties that voted for Hillary Clinton, 4.2 percent of exports are in tariff-affected industries, which support about 3.2 percent of export jobs.

The trade standoff between the United States and its North American partners shows signs of easing with progresses made on the United States-Mexico-Canada Agreement (USMCA). However, trade relations with China remain tense.

This analysis provides a look at how regions and states are positioned given their distinctive firms and industries, an important starting point that provides greater understanding to subnational leaders of how a significant macroeconomic policy change influences their place.”

 

2018-10-02

Europaportalen skriver om Boris Johnsons tal på (eller snarare strax utanför) Torys kongress i Birmingham. Johnson uppfattar Mays plan, Chequersplanen, som förödmjukande:

”Istället för att nu göra upp med EU – med hjälp av Chequersplanen – bör landet framöver satsa på ”riktiga frihandelsavtal” med länder utanför exempelvis i Latinamerika.

Att anta planen skulle vara ett katastrofalt misstag, uppgav han.

– Vi skulle vara hindrade från att erbjuda våra egna tullavgifter, inte kunna skriva våra egna lagar, inte ha egna ramverk för jordbruksvaror och mycket annat, fortsatte han och sa att en sådan sorti skulle vara ”politiskt förödmjukande för landet”.

Boris Johnson anklagade också Bryssel för att vilja statuera exempel i förhandlingarna.

– Vad de över allt vill är att demonstrera för varje annat land som drömmer om att lämna är att de inte kan följa efter och lämna EU utan att lida svåra konsekvenser, hävdade Johnson i sitt tal.

– Och tro inte att vi kan göra fel nu och fixa det senare; det är en total fantasi, en total fantasi, upprepade han.

Johnson avfärdade en andra folkomröstning om brexit, något som intensivt diskuteras i landet.

Han sade också att den av EU föreslagna backstop-lösningen, som innebär att Nordirland kan bli kvar i EU:s tullunion för att lösa tull- och gränsfrågor om man inte kommer överens, ”aldrig skulle komma att inträffa”.

Det är nu dags, enligt EU-motståndaren Boris Johnson, för Storbritannien att ta tillbaka kontrollen, följ visionen och göra ”den värdiga exit” som man röstat för. Boris Johnson vill i stället jobba fram nya avtal med EU under en övergångsperiod fram till slutet av 2020 och satsa mer på världshandelsorganisationens WTO:s ramverk och handelsregler.”

2018-10-02

Carl B Hamilton, rådgivare i handelsfrågor för EU:s handelskommissionär Cecilia Malström förutspår i DN att EU kan bli ledande på världshandelsområdet efter USA:

”USA:s president Donald Trump är ombytlig men på en punkt har han varit konsekvent i tre år­tionden: Han är övertygad om att högre amerikanska tullar skapar ökat välstånd i Amerika, ökad säkerhet för Amerika, och skulle återföra jobb och inkomster till Amerika från andra länder. Är USA och världen med Trump på väg tillbaka till perioder med protektionism och isolationism?

Det som sker i USA är sannolikt en permanent kursändring i USA:s handelspolitik, men trots allt endast en tillfällig avvikelse för världsekonomin. Den fortsätter med ökad handel, lägre handelshinder och högre levnads­standard för de handlande länderna. Att avskaffa handelshinder som motiveras av hälsa, säkerhet och miljö, kommer dock ofta att ses som oacceptabelt.

(—)

Europa får framdeles sköta handels-, försvars- och säkerhetspolitik mer självständigt från USA. Det innebär ökade egna resurser och höjd beredskap för att axla ett globalt ansvar. Luckan efter USA kan inte fyllas om EU skulle agera enligt en ”EU first”-maxim. Ett globalt ledarskap innebär att verka för bredare principer, som multilateralism, och en beredskap att också ta kostnader i sådana strider. EU kan naturligtvis inte enbart satsa på att självt komma undan åtgärder som drabbar övriga länder, till exempel genom att söka undan­tag enbart för sig självt från Trumps protektionistiska åtgärder.

Trump har med sin handelspolitik drivit samman EU-länderna i handels­politiska frågor. De är i dag mer eniga än någonsin i EU:s historia. Även Sydeuropa har valt en mer frihandels­vänlig hållning som svar på USA:s ökade protektionism. EU:s köpstarka inre marknad – fri från handels­hinder – är attraktiv och fungerar som ett viktigt skydd av EU-ländernas levnadsstandard mot konsekvenserna av ett globalt handelskrig.

EU vill gärna ta ledningen i försvaret av det multilaterala handelssystemet, och förhandlar med snart sagt hela världen.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Kristina Sandklef, Christofer Fjellner, Frédéric Cho, och Frivärlds VD Katarina Tracz.

Kina använder globala investeringar i politiska syften

Sverige och EU måste samarbeta för att hantera Kinas ambitioner att använda handel och investeringar i politiska syften. Det går att göra utan att förfalla till protektionism. Tankesmedjan Frivärld lanserade i veckan en rapport av kinakännaren Kristin...

Kina använder globala investeringar i politiska syften

Sverige och EU måste samarbeta för att hantera Kinas ambitioner att använda handel och investeringar i politiska syften. Det går att göra utan att förfalla till protektionism.

Tankesmedjan Frivärld lanserade i veckan en rapport av kinakännaren Kristina Sandklef om Kinas globala investeringar och frågan om dessa är ett ekonomiskt verktyg för politiskt inflytande.

Med på seminariet var även EU-parlamentarikern Christofer Fjellner och Frédéric Cho, expert på Kinas näringsliv.

Slutsatsen är att ja, Kinas regering använder investeringar för att utöva politiskt inflytande. Kina är i princip för frihandel men följer inte alltid den principen för egen del och försöker aggressivt få tillgång till teknologi och marknader.

Samtidigt är inte Kina den av staten och kommunistpartiet styrda monolit som många antar. Staten har inte full kontroll över näringslivet. En del utlandsinvesteringar är mindre lyckade. Den imponerande långsiktigheten visar sig ibland vara enbart retorisk. Samtidigt som man talar om de långa perspektiven sker plötsliga omläggningar i politiken. Men det faktum att det vid varje tillfälle finns en strategi är ändå en fördel. De kinesiska aktörerna har något genomtänkt att utgå ifrån.

Det är något som saknas i Sverige och EU. Inställningen till Kina är närmast idealistiskt och naiv.

Samtidigt är av allt att döma de flesta kinesiska investeringar i huvudsak affärsmässiga och kinesiska ägare är i regel populära och respekterade. Dessutom är de knappast övermänskliga, det finns ett antal exempel på att kinesiska affärsmän gjort ordentliga dikeskörningar. Bilden är med andra ord inte entydig.

Fjellner och Cho höll i stort med om rapportens slutsatser, att Sverige och EU behöver en Kina-strategi och förbättrade kunskaper om Kina. Att Sverige och andra EU-länder behöver granska utländska investeringar ur säkerhetspolitisk synvinkel. Det kan de enskilda länderna göra utan att EU lägger sig i eftersom säkerhetspolitiken är en nationell angelägenhet. Att EU bör gå ihop med länder som USA, Japan, Korea, Australien för att få Kina att leva upp till sina ambitioner om frihandel och lika villkor för utländska företag och investeringar i Kina.

Däremot är generell protektionism inte ett verkningsfullt medel mot Kinas politik.

Rapporten här.

Se seminariet här.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Mycket skrik för lite ull — men Trump kan deklarera en seger

NAFTA var enligt president Trump "the single worst trade deal” som USA någonsin ingått. Det nya NAFTA, eller USMCA (United States, Mexico and Canada Agreement), är då rimligen det näst värsta handelsavtalet i USA:s historia, med tanke på hur lite som...

Mycket skrik för lite ull — men Trump kan deklarera en seger

NAFTA var enligt president Trump ”the single worst trade deal” som USA någonsin ingått. Det nya NAFTA, eller USMCA (United States, Mexico and Canada Agreement), är då rimligen det näst värsta handelsavtalet i USA:s historia, med tanke på hur lite som har förändrats.

I förra veckan blev det klart att även Kanada ställer sig bakom det nya avtalet mellan Mexiko, USA och Kanada.

De exakta skrivningarna är ännu inte analyserade, men det finns ett antal relevanta förändringar i det nya avtalet:

  1. Skärpta ursprungsregler. Gäller bilindustrin. I praktiken måste en bil i framtiden bestå av 75 procent komponenter från NAFTA-området för att kunna exporteras utan tullar. Tidigare var andelen 62,5 procent.
  2. Lönekrav. En större andel av en bil måste i framtiden vara producerad av arbetare som tjänar minst 16 dollar i timmen. Det kommer flytta över en hel del produktion från Mexiko, eftersom nästan inga mexikanska bilarbetare tjänar så mycket.
  3. Solnedgångsparagraf. Det nya avtalet kommer att gälla i 16 år. Om sex år kommer man göra en utvärdering om avtalet skall förlängas utöver den 16 åren. Det tidigare avtalet hade en omförhandlingsklausul, men ingen tidsgräns.
  4. USA:s tillgång till Kanadas mejerimarknad kommer att bli bättre. Tullarna sänks till 3,5 procent, men kvoten kommer att finnas kvar. Det är samma tullsats som i TPP-avtalet, men USA kommer få hela kvoten för sig själv.
  5. Kapitel 19 om tvistelösning kommer att finnas kvar. USA var starkt emot det, men har uppenbarligen fått ge sig.
  6. USA har kvar rätten att lägga 25 procents tull på bilar och bildelar av strategiska skäl — men Mexiko och Kanada och får speciella undantag som minskar risken att de skall drabbas.
  7. Det högsta värdet på varor som tullfritt får tas över gränsen höjs.
  8. Det finns en rätt hårt formulerad klausul om konsekvenserna av om något land börjar förhandla handelsavtal med en icke marknadsekonomi — läs Kina.

Avtalstexten, hundratals sidor, skall nu gås igenom, undertecknas i slutet av november och sen godkännas av de tre ländernas parlament. En osäkerhet är att Trump nu har missat chansen att få avtalet godkänt av den nuvarande kongressen. Efter valet i november kan republikanerna mycket väl ha förlorat sin majoritet.

På samma sätt som med EU har Donald Trump fått igenom en del förändringar av USA:s handelsvillkor. Om det är förbättringar eller inte kan diskuteras. I de fall USA:s handelspartners tvingas sänka sina tullar är det definitivt förbättringar både för USA och landets handelspartners. När handelshindren av olika skäl ökar är det en förlust för alla parter. Men det råder nog ingen tvekan om att det åtgår enorma mängder hot, förolämpningar, osäkerhet och prestigekamp för att få relativt små förändringar till stånd. USA skulle förmodligen kunnat få ungefär samma resultat genom att bara be om dem eller mot en symbolisk kostnad. Det är förstås inget fel att förhandla hårt, men det är rätt märkligt att köra den hårda stilen innan man ens kommit till förhandlingsbordet.

Trots allt är exempelvis mejeriprodukternas andel av de totala handelsvolymerna ungefär 0,06 procent.

Men Trump kan nu deklarera en seger i handelskriget lagom till valet i november och lägga allt sitt fokus på Kina.

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Frihandel i media vecka 39

2018-09-26 Donald Trump anklagar Kina för att lägga sig i det amerikanska valet i november genom köpt annonsplats i amerikanska tidningar. DN skriver om detta och länkar till en artikel i De Moines Register som ger stöd för påståendet: "Det var under e...

Frihandel i media vecka 39

2018-09-26

Donald Trump anklagar Kina för att lägga sig i det amerikanska valet i november genom köpt annonsplats i amerikanska tidningar. DN skriver om detta och länkar till en artikel i De Moines Register som ger stöd för påståendet:

”Det var under ett möte i FN:s säkerhetsråd, som Donald Trump ledde, som den amerikanske presidenten oväntat pekade ut Kina som ett land som planerar att lägga sig i valet:

– Tyvärr har vi upptäckt att Kina försöker lägga sig i det kommande valet i november och vänder sig mot min administration. De vill inte att jag eller vi ska vinna eftersom jag är den första president som utmanar Kina när det gäller handel. Vi vinner när det gäller handeln, vi vinner på alla nivåer. Vi vill inte att de ska lägga sig i vårt val.

– Vi har bevis, sa Trump senare vid en presskonferens.

President Trump presenterade inga bevis för sina påståenden och det är oklart om han hade en annons från den regeringskontrollerade tidningen China Daily i åtanke. Annonsen, som gick över fyra sidor, publicerades i den amerikanska dagstidningen Des Moines Register den gångna helgen och vände sig till jordbrukare i Iowa.

I annonsen förde den kinesiska regeringen fram olika skäl till att Kina inte längre kan köpa de varor som produceras av Iowas bönder och lägger skulden för detta på Trumps höjda tullar. Annonsen var gjord så att den liknade verkliga artiklar, något som Donald Trump också twittrat om under onsdagen.

Experter som Des Moines Register talat med menar att annonsen ingår i en kampanj för att undergräva delstatens jordbrukares stöd till Trump.

– Kina vill inte mig som president och jag gillar inte när de angriper våra jordbrukare och jag gillar inte när de publicerar falska budskap, sa Trump vid en presskonferens senare på kvällen.

Vid en presskonferens senare på onsdagen konstaterade Trump att han och Kinas president Xi är goda vänner:

Hur kan en person som gör detta som du anklagar honom för vara en god vän? frågade New York Times.

– Jag vet inte om han är det längre. Detta har aldrig hänt dem tidigare. Jag vill inte att de ska ha problem men jag vill ha en rättvis överenskommelse. Och jag tror att jag och Xi har en bra kemi mellan oss.

– Jag kommer att ringa honom i morgon eftersom du frågar.”

 

Det händer bra saker i övriga världen dock. Indiska Economic Times skriver om planerna på ett nytt frihandelsavtal mellan Indien och Bangladesh:

”NEW DELHI: India has proposed Bangladesh to consider negotiating a free trade agreement including goods, services and investment to promote two-way commerce and investments. Commerce and Industry Minister Suresh Prabhu, who is visiting Dhaka, has said that after Bangladesh graduates from the Least Developed Country (LDC) status, it will no longer have duty-free and quota-free access for its products to the Indian market under SAFTA (South Asia Free Trade Agreement).

“In view of this, he proposed that India and Bangladesh may consider signing a Comprehensive Economic Partnership Agreement (CEPA) which would trade in goods and services and investments,” the commerce and industry ministry said in a statement on Wednesday.

The two-way trade between the countries increased to $9.3 billion in 2017-18 from $7.52 billion in the previous fiscal.”

 

2018-09-24

Affärsvärlden skriver om hur handelskriget mellan Kina och USA påverkar börserna:

”På måndagen gick också Kinaföreträdare ut och anklagade Donald Trumps administration för ”handelsmobbning”. Kommentarerna kom efter införandet av den senaste rundan av tullar, 10 procent på kinesiska varor värda 200 miljarder dollar vilka möttes av kinatullar på USA-varor värda 60 miljarder dollar.

Vid 15-tiden hade terminen för Dow Jones industriindex backat 0,1 procent och terminen för det bredare S&P 500 hade gått ned 0,2 procent. Teknikorienterade Nasdaq-terminen visade en nedgång på 0,4 procent.

Förra veckan avslutades med en blandad indexutveckling. Dow Jones stärktes 0,3 procent på fredagen, medan S&P 500 backade 0,1 procent och Nasdaq stängde 0,5 procent lägre.

Flera asiatiska börser, i Japan och Fastlandskina, höll helgstängt på måndagen. Öppet var det däremot i Hongkong, där Hang Seng-index backade 1,6 procent i kölvattnet av bakslaget i handelsförhandlingar mellan Kina och USA.

I Europa sågs också nedgångar på bred front.

På råvarumarknaden stärktes oljepriserna tydligt sedan Opec och dess allierade signalerat att det inte är så bråttom att öka utbudet, trots press från Donald Trump om att ”få ned priserna nu”. WTI-oljan steg 1,4 procent.

På bolagsfronten har amerikanska Comcast höjt sitt bud på det brittiska mediabolaget Sky till 17:28 pund, en höjning från tidigare 14:75 pund. Budet överträffar det från amerikanska 21st Century Fox, som backas av Walt Disney, som också vill åt de europeiska rättigheterna i Sky.

I måndagens förhandel gick Comcast ned 3,4 procent och 21st Century Fox backade 0,5 procent.

Musikströmningstjänstebolaget Pandora Media lyfte med 6,6 procent sedan radioströmningskoncernen Sirius XM lagt ett aktiebud värt 3,5 miljarder dollar. Sirius XM, som är en sammanslagning mellan de tidigare rivalerna Sirius och XM, gick däremot ned 3,7 procent.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
Visa flera poster