EU

EU är definitivt ett frihandelsprojekt både internt och externt. Trots att det finns många frågetecken går utvecklingen mot fler handelsavtal.

Låt Trump vinna handelskriget mellan EU och USA

EU bör deklarera att att Trump har vunnit handelskriget och ta bort hotet om strafftullar. Det vore bra för EU:s position när förhandlingarna om ett nytt frihandelsavtal mellan USA och EU startar. Även om de värsta anklagelserna mot EU om att vara prote...

Låt Trump vinna handelskriget mellan EU och USA

EU bör deklarera att att Trump har vunnit handelskriget och ta bort hotet om strafftullar. Det vore bra för EU:s position när förhandlingarna om ett nytt frihandelsavtal mellan USA och EU startar.

Även om de värsta anklagelserna mot EU om att vara protektionistiskt inte stämmer, så är den motsatta bilden inte heller sann.

När Donald Trump startade handelskriget mot EU (där det för tillfället råder vapenvila) motiverade han detta med att EU hade högre tullar mot USA än tvärt om. Hans påståenden var som vanligt spretiga, inexakta och extremt överdrivna, men i princip hade han rätt. EU:s tullar är högre mot USA än USA:s tullar mot EU. Till det kommer ett mer komplext regelverk och stora subventioner på livsmedelsområdet. Även USA har dock både byråkrati och subventioner så inslagen av icke-tariffära handelshinder är svåra att jämföra.

Men faktum kvarstår. EU:s tullar har historiskt varit högre än USA:s. USA:s rykte om att vara pådrivande i frihandelsfrågor är välmotiverat trots en hel del tråkiga undantag.

Det betyder förstås att USA:s konsumenter har gynnats av att kunna köpa europeiska varor med låga tullar och i bästa fall delvis betalda av EU:s skattebetalare, medan EU:s medborgare fått betala mer för amerikanska produkter och dessutom sett sina pengar försvinna utomlands.

USA har vunnit, EU har förlorat.

Men i Trumps bisarra förställningsvärld är det förstås tvärt om.

Tyvärr är EU-eliten inte så mycket bättre än Donald Trump. Jean-Claude Juncker deklarerade i ett tal i Hamburg att:

”So now we will also impose import tariffs. This is basically a stupid process, the fact that we have to do this. But we have to do it. We will now impose tariffs on motorcycles, Harley Davidson, on blue jeans, Levis, on Bourbon. We can also do stupid. We also have to be this stupid.”

Han förstår uppenbarligen att strafftullar mot USA är en korkad åtgärd, men uppfattar att de är nödvändiga (”…we have to do this”).

Det är förstås inte alls sant. Ingenting tvingar EU att straffa sina egna medborgare med högre priser på import från USA bara för att Trump straffar sina medborgare med högre priser på import från EU.

Nu när EU och USA skall starta nya förhandlingar om ett frihandelsavtal är det ett excellent tillfälle för EU:s politiker — främst Juncker och Malmström — att deklarera att ”Donald Trump vinner handelskriget” och ta bort hoten om strafftullar. Det kommer att ge stor trovärdighet till EU:s hållning  i de kommande förhandlingarna och underlätta för de intressen som EU verkligen vill driva.

Att det inte finns en frihandelsavtal mellan EU och USA är mycket märkligt. USA är EU:s största handelspartner. EU importerade för drygt 500 miljarder dollar och exporterade för nästan 600 miljarder dollar. Dessa siffror motsvarar ett tätt samarbete mellan EU och USA. Att villkoren för det samarbetet inte finns långsiktigt fastslaget i ett frihandelsavtal är förstås till stor nackdel för alla inblandade aktörer.

Dessutom är USA och EU de mest betydelsefulla internationella aktörerna när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Att banden över Atlanten är så starka som möjligt är önskvärt också av det skälet. Många inom EU gillar inte Donald Trump, men det kommer en tid efter Trump, antingen i och med presidentvalet 2021 eller 2025. Frihandelsavtalet mellan USA och EU kommer knappast vara klart till 2021. Snarare kommer det att bli en valfråga till valet 2025, och hur EU har betett sig påverkar förstås den amerikanska debatten.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Frihandelsbloggen fokuserar på EU-valet våren 2019

God fortsättning på det nya året. Frihandelsbloggen kommer de närmaste månaderna fokusera på EU. Anledningen är att oavsett om det blir ett extraval i Sverige eller inte kommer det bli val till Europaparlamentet den 26:e maj. Ur frihandelssynpunkt är det...

Frihandelsbloggen fokuserar på EU-valet våren 2019

God fortsättning på det nya året.

Frihandelsbloggen kommer de närmaste månaderna fokusera på EU. Anledningen är att oavsett om det blir ett extraval i Sverige eller inte kommer det bli val till Europaparlamentet den 26:e maj.

Ur frihandelssynpunkt är det ett minst lika viktigt val som riksdagsvalet. Handelspolitiken bestäms av EU. Dessutom påverkar EU förutsättningarna för handel mellan länderna i EU, även om det inte finns någon handelspolitik som gäller specifikt mellan EU:s medlemsstater.

Välkomna till ett nytt spännande handelsår 2019.

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

CETA och Italien — vad händer?

Italiens regering kommer säga nej till CETA. Säger man. Men kanske är det bara ett sätt att ha ett kort i ärmen mot EU inför kommande diskussioner. Det stora frihandelsavtalet mellan EU och Kanada är underskrivet och antaget av EU-parlamentet. Dess i...

CETA och Italien — vad händer?

Italiens regering kommer säga nej till CETA. Säger man. Men kanske är det bara ett sätt att ha ett kort i ärmen mot EU inför kommande diskussioner.

Det stora frihandelsavtalet mellan EU och Kanada är underskrivet och antaget av EU-parlamentet. Dess implementering är i full gång och avtalet har redan gett resultat i form av starkt ökad handel.

Men det pågår en parallell process, nämligen att avtalet skall godkännas av alla EU-ländernas parlament.

Italien har dock satt sig på tvären. Regeringen, där EU-skeptiska Femstjärnerörelsen ingår, har tydligt deklarerat detta.

Samtidigt säger Italiens jordbruksminister Gian Marco Centinaio att ingen har särskilt bråttom att ta frågan till parlamentet skriver Reuters.

“Nobody is in a hurry to bring CETA to the chamber.”

Stötestenen är att Italienska regeringen är osäker på om tillräckligt många av Italiens olika matvaror har tillräckligt skydd. Av 200 PDO:s (Protected Designation of Origin) och PGI:s, (Protected Geographical Indication) kommer 40 från Italien och resten från övriga EU.

Att Italien kan sätta sig på tvären beror dock inte på maten, utan på att CETA är ett blandat avtal. Det betyder att en del av avtalet (huvudsakligen tvistelösningen) berör nationella angelägenheter.

I det stora avtalet med Japan som blev klart för några månader sedan har detta delats upp. Den nu antagna delen av avtalet berör inte nationella kompetenser. Någon tvistelösningsdel finns inte ens.

Men som sagt. På typiskt italienskt vis har man sagt att man kommer säga nej till CETA, men deklarerar att man inte kommer säga det där nejet inom överskådlig framtid. Bra att ha ett kort i ärmen inför framtida diskussioner med EU.

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

EU bör stoppa beslutet om strafftullar mot USA

EU har fortfarande chansen att agera förnuftigt och inte bidra till att eskalera handelskriget med USA. Gör helt enkelt ingenting och njut av att ha billigare stål än amerikanska företag på världsmarknaden.  På torsdag väntas EU besluta om strafftullar mot USA p...

EU bör stoppa beslutet om strafftullar mot USA

EU har fortfarande chansen att agera förnuftigt och inte bidra till att eskalera handelskriget med USA. Gör helt enkelt ingenting och njut av att ha billigare stål än amerikanska företag på världsmarknaden. 

På torsdag väntas EU besluta om strafftullar mot USA på 2,8 miljarder euro.

EU har förberett en lista på amerikanska exportprodukter värda 2,8 miljarder kronor som kan beläggas med tullavgifter på 25 procent. På listan finns bland annat stål, livsmedel, kläder och industrivaror. Stödet för strafftullarna är stort bland EU-länderna.

Men ännu är inte för sent att hindra en eskalering av handelskriget mellan USA och EU. Trump började, men EU har som safgt bundit sig vid löftet att slå tillbaka med egna strafftullar. Då kommer USA svara med tullar på bilar från EU. Ingen vet hur detta kommer att sluta.

Det börjar handla om hundratusentals förlorade jobb i både USA och EU.

Vad kan då EU göra för att hindra utvecklingen? Att tala förnuft med Donald Trump är uppenbarligen utsiktslöst på alla områden, inte minst handel. Men kanske kan EU:s ledare tala förnuft med sig själva och varandra?

En möjlig lösning för EU är att i sista stund bestämma sig för att inte göra något alls mer än att försöka stoppa USA inom ramen för WTO-systemet. Det kommer förmodligen inte att fungera, men är i vilket fall i stort sett gratis.

Inga strafftullar mot USA helt enkelt.

För vad innebär strafftullarna mot USA? Dels att några amerikanska företag drabbas, både deras investerare och anställda. Några av dem kanske har röstat på Trump och kan därför med viss rätt sägas få skylla sig själva. Men många har inte röstat på Trump, och kommer tillsammans med sina familjer att drabbas oförskyllt.

Vidare kommer många inom EU att drabbas. Om exempelvis importen av amerikanska motorcyklar (Harley-Davidson) minskar på grund av tullarna drabbas alla de som investerat i och/eller arbetar för importörer och den serviceorganisation som finns uppbyggd med HD-ägarna som bas för intäkterna. Dessa företag har gjort sina kalkyler på ett visst antal sålda motorcyklar och decenniers behov av service. Den höga dollarn gör redan amerikanska produkter dyra i EU, och tullarna kommer göra det ännu värre.

Det här gäller förstås alla kategorier av produkter från USA. Varken bourbon, jeans eller jordnötssmör importeras av barmhärtighet, och ingen av produkterna säljer sig själva.

Exakt vad är vitsen med att göra livet surt för anställda i USA? Svaret är att de kanske bidrar till en opinion för att ta bort tullarna i USA. Kanske…

Men att göra livet surt för konsumenter, företag och anställda i EU?

Strafftullar är bland det mest idiotiska man kan hitta på. Trump gör livet dyrare och sämre för amerikanska konsumenter, anställda och företag.  Och EU hämnas genom att göra livet dyrare och sämre för europeiska konsumenter, anställda och företag. EU höjer sina tullar eftersom inte gillar höga tullar.

Vad bör EU göra då?

Svaret är ingenting.

EU:s industri har redan nu en konkurrensfördel mot USA:as industri, nämligen tillgång till billigt stål. Det finns en hel världsmarknad där amerikanska företag som använder stål i sin tillverkning nu drabbas av en väsentlig fördyring.

Det är extremt mycket mer värdefullt för att skapa jobb och välstånd i EU än de planerade strafftullarna, som bara innebär en självvald försämring.

Det är förvisso ett politiska problem att förklara detta för medborgarna i EU, särskilt när man börjat skramla med vapnen. Det är också ett EU-parlamentsval om ungefär ett år. Det går att ha förståelse för kommissionens och EU-ländernas agerande.

Men det hindrar inte att det finns ett förnuftigt vägval som går att förklara och försvara.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
ECB:s kontor i Frankfurt.

Vatten och vin från ECB

Den dåliga nyheten är att utvecklingen mot mer frihandel gått i stå under flera år. Den goda nyheten är att det nu kanske blir bättre. ECB:s senaste rapport om handelns utveckling visar att under det senaste decenniet har trenden mot mer frihandel har ko...

Vatten och vin från ECB

Den dåliga nyheten är att utvecklingen mot mer frihandel gått i stå under flera år. Den goda nyheten är att det nu kanske blir bättre.

ECB:s senaste rapport om handelns utveckling visar att under det senaste decenniet har trenden mot mer frihandel har kommit av sig, men också att det verkar vända.

En osäkerhet är dock den amerikanska politiken.

Varje procent i ökad öppenhet för internationell handel innebär på sikt en ökning av inkomsten per capita på mellan 3 och 5 procent. Nu uteblir en en stor del av den ökningen för en period. Ett mindre problem för medelklassen i rika länder, men ett stort problem för fattiga människor i fattigare länder. Att integreras i den globala marknaden är det snabbaste sättet för ett land att bli rikare.

”Increasing trade openness contributed to the increase in global livingstandards. Cross-country evidence indicates that a one percentage point increase
in trade openness tends to raise real per capita income by 3 to 5% in the long run, though a smaller effect is detected in the years following the financial crisis. In
addition, the integration of many emerging economies into global trade, including through participation in global value chains, has been identified as an important
driver of poverty reduction.”

I välmående länder inser vi inte hur viktig varje procent i ökade inkomster är för fattiga människor. De flesta av oss kan använda en inkomstökning till sådant som inte är helt nödvändigt men gör livet bättre, eller till och med ren lyx. Vi väljer inte mellan att har råd med medicin eller mat, eller vilket av våra barn vi skall ha råd att skicka till skolan. Vi lever inte heller i samhällen där man ännu inte fått råd med vatten och avlopp i hela landet.

När det gäller fattigdomsreduktion kan inte ens de mest ambitiösa biståndsprojekt mäta sig med marknadsekonomi och frihandel.

ECB avslutar dock med att ge lite hopp. De senaste 18 månaderna förefaller handeln öka igen.

”Over the past one and a half years, however, global trade has staged a cyclical revival. World imports expanded by more than 5% in 2017, 1.5 percentage points
higher than the 2011-16 average. In 2017 world imports outpaced economic activity for the first time in three years. The cyclical upswing in activity, particularly in
investment, appears to have contributed to the recent pick-up in world trade. Global investment bottomed out from very low levels at the start of 2016 and in recent
quarters it has been expanding at a rate close to its pre-crisis average.”

Nu står hoppet till att Trump får annat att tänka på än USA:s handelsavtal och att handelskriget som ännu är begränsat inte eskalerar.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

EU bör inte tappa det långsiktiga perspektivet på grund av Trump

EU bör inte låta uppmärksamheten styras av Trumps twittrande och kortsiktiga protektionism. Utvecklingen av frihandeln sker genom långsiktiga perspektiv och åtgärder.  Just nu är allt fokus i debatten om handel på Trumps ståltullar och hur EU, Kina och ...

EU bör inte tappa det långsiktiga perspektivet på grund av Trump

EU bör inte låta uppmärksamheten styras av Trumps twittrande och kortsiktiga protektionism. Utvecklingen av frihandeln sker genom långsiktiga perspektiv och åtgärder. 

Just nu är allt fokus i debatten om handel på Trumps ståltullar och hur EU, Kina och andra länder kommer att svara på dessa.

Det är en stor förändring.

För bara ett par år sedan ansåg de flesta att risken för framtida handelskrig var närmast obefintlig. Frihandeln hade massivt stöd bland politiker och ekonomer. Kritiker klagade att frihandeln blivit en religion, höjd över allt ifrågasättande.

Men det finns ett par faktorer som är viktiga för den framtida debatten om handel.

1. Trump är inte för evigt. Även om han väljs om ytterligare en period kommer hans protektionism att kännas allt mindre attraktiv. De positiva effekter av ståltullarna han lovar kommer inte att infrias. Vi kan vara absolut säkra på att några nya stora stålverk med tusentals anställda inte kommer att uppstå i USA. Tvärt om kommer jobb i andra delar av USA:s industri att försvinna. Trump kan nog övertyga sina marginalväljare om att hans politik har fungerat, men ingen annan.

2. USA må vara viktigt, men i hela övriga världen utvecklas frihandeln genom nya stora avtal. Handelskriget är inte ett världskrig utan ett krig där USA står mot resten. USA marginaliseras just nu när det gäller handelspolitik.

Betyder detta att det egentligen inte finns några problem?

Svaret är nej.  Att det tvärt om finns mycket att göra på frihandelsområdet.

För det första behöver WTO:s roll stärkas. På lång sikt är det önskvärt med ett globalt regelverk för handel, snarare än den flora av frihandelsavtal som nu håller på att skapas. Det är en uppgift som kommer ta en eller ett par decennier att genomföra.

För det andra måste EU:s inre marknad utvecklas. En stor del av visionerna och potentialen när det gäller den inre marknaden är inte förverkligade. Även här är tidsperspektivet ett par decennier.

För det tredje måste mer fokus läggas på att underlätta e-handel, informationsöverföring och gränsöverskridande tjänsteproduktion.

För det fjärde bör EU öppna sina gränser mot omvärlden i allt högre utsträckning.

Och för det femte måste mer energi ägnas åt att stoppa och rulla tillbaka den dolda protektionism som ökat de senaste åren.

Utom när det gäller WTO sker goda insatser på alla områden, men fokus och tempo kan ökas. Det gäller att inte tappa det långsiktiga perspektivet därför att Donald Trump kommer med nya tweets dygnet runt. Man kan nämligen anta att Trump gör detta medvetet. Han vet att bästa sättet att hantera en motståndare är att hela tiden komma med nya bud och distraktioner så att motpartens fokus hela tiden splittras och ligger i närtid istället för att göra långsiktiga analyser och planer.

Hittills har han lyckats. EU har varit upptaget av att försöka hitta produkter som motorcyklar, jeans, bourbon och liknade som kan beläggas med avgifter som hämnd för Trumps ståltullar, vilket alldeles uppenbart är slöseri med tid och energi.

Sverige kan göra en insats genom att Cecilia Malmström är handelskommissionär och har helt riktiga uppfattningar när det gäller handel. Hon kan bidra till att EU:s perspektiv blir konstruktivt och långsiktigt igen.

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Japan. Nu med handelsavtal.

Frihandelsavtalet EU-Japan stor framgång — 600 miljoner människor inkluderas

Förra veckan blev frihandelsavtalet mellan Japan och EU klart. Nu inleds en legal granskning av avtalstexten som därefter ska översättas till de 23 officiella EU-språken och till japanska.  Avtalet skall sedan godkännas i Europaparlamentet samt av med...

Frihandelsavtalet EU-Japan stor framgång — 600 miljoner människor inkluderas

Förra veckan blev frihandelsavtalet mellan Japan och EU klart.

Nu inleds en legal granskning av avtalstexten som därefter ska översättas till de 23 officiella EU-språken och till japanska.  Avtalet skall sedan godkännas i Europaparlamentet samt av medlemsstaterna. Förhoppningsvis skall avtalet träda ikraft innan slutet av kommissionens nuvarande mandatperiod 2019.

Tullarna tas bort för import och export av varor förutsatt att avtalets ursprungsregler följs. Huvuddelen av de tullar som EU:s företag betalar vid export till Japan idag, cirka en miljard euro per år, avvecklas. En viktigt del av avtalet gäller offentlig upphandling. Europeiska företag kommer att få större möjligheter att lägga bud för offentliga upphandlingar i 48 stora japanska städer. Även viktiga järnvägssektorn öppnas för EU:s företag.

Vissa handelshinder försvinner med en gång, medan andra fasas ut under längre perioder, upp till 15 år.

Frågorna om investeringsskydd och tvistlösning för investeringsskydd ingår inte i avtalet utan är skjuten på framtiden. Den frågan är extremt känslig för EU-kommissionen som genom okunskap schabblade bort debatten om det som allmänt kallas ”ISDS” när protesterna mot TTIP-avtalet drog igång under 2014. Motståndarna mot TTIP och sedmera CETA lyckades effektivt demonisera det FN-kontrollerade systemet med internationell skiljedom som fungerat väl i decennier och som med något undantag är standard i alla internationella handels- och investeringsavtal. Även EU:s. Genom kommissionens brist på beredskap och koll tvingades man till en rad reträtter. För att rädda CETA-avtalet inrättades en särskild domstol för just detta avtal, som EU nu vill expandera och att andra länder skall ansluta sig till. Japan har tvekat om detta och en vanlig ISDS-paragraf skulle förmodligen ha äventyrat avtalet.

Genom att ISDS inte ingår i avtalet med Japan kommer det kunna godkännas utan att nationella (och i vissa fall regionala) parlament blandas in i processen eftersom inga nationella frågor anses beröras. Handel är en ren EU-kompetens, medan rättsfrågor är nationella.

Men det viktiga är förstås de enorma marknader som får bättre villkor för sin handel. EU och Japan har en sammanlagd befolkning på 600 miljoner människor och står för uppemot 30 procent av planetens BNP. Dessutom är det demokratiska rättsstater med stor stabilitet och utvecklingskraft på alla områden. Under början på nästa år kommer EU:s avtal med Mercosur att bli klart och under 2017 har CETA, avtalet mellan Kanada och EU, börjat implementeras.

EU framstår därigenom allt mer som en stormakt på handelsområdet. USA:s roll har istället minskat genom Donald Trumps fientlighet mot multilaterala handelsavtal och WTO. Trump är egentligen inte emot internationell handel, men hans besatthet av att minska USA:s handelsunderskott har satt USA i en mycket okonstruktiv position där de tappar allierade och inflytande.

Avtalet med Japan är ett mycket större framsteg än många inser. Det har bara tagit kring fyra år att förhandla fram. Japan är dessutom ett slutet land med starka ekonomiska särintressen, och en företagssektor närmast sammanväxt med statsmakten, som lätt skulle kunna ha satt sig på tvären. För att inte tala om jordbruket och japanernas närmast religiösa inställning till mat som ställt till problem tidigare. Till framgången bidrar säkert att Japan har haft Storbritannien som port till EU med bland annat sammansättningsfabriker för bilindustrin. Det japanska intresset för ett avtal lär ha ökat markant när Brexit blev ett faktum. Men det hindrar inte att avtalet är ett stort framsteg.

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Wilbur Ross. Handelsminister i USA. Bild: Donkey Hotey

Är verkligen USA:s underskott i handelsbalansen mot Sverige ett problem?

Wilbur Ross är inte bara USA:d handelsminister, har är också en av de viktiga aktörerna för att få igenom Trumps skattereform. Utan att ha synpunkter på skattereformen kan man konstatera att det är märkligt att vilja sänka skatterna för företag samtidigt s...

Är verkligen USA:s underskott i handelsbalansen mot Sverige ett problem?

Wilbur Ross är inte bara USA:d handelsminister, har är också en av de viktiga aktörerna för att få igenom Trumps skattereform. Utan att ha synpunkter på skattereformen kan man konstatera att det är märkligt att vilja sänka skatterna för företag samtidigt som man vill höja deras kostnader genom dyrare import och försvåra för dem att exportera.

Det återkommande argumentet är att USA har stora handelsunderskott med flera länder. Vid en lunch med svensk-amerikanska handelskammaren i New York (där Ross deltog via Skype) hänvisade han enligt Dagens Industri till det amerikanska underskottet mot Sverige. Ross och Trump uppfattar USA:s handelsunderskott som ett allvarligt problem för USA:s ekonomi.

”Innan Nafta skapades hade vi ett handelsöverskott mot Mexiko på 4–5 miljarder dollar per år. Sedan Nafta infördes har vi haft ett totalt handelsunderskott mot Mexiko på 1 000 miljarder dollar. Det är alldeles för mycket”, konstaterar Wilbur Ross.

Han är dock betydligt mera positivt när det gäller handeln med Europa och säger sig vara beredd att ta upp det bordlagda frihandelsavtalet TTIP igen.

”Vi hoppas nu när Angela Merkel är återvald i Tyskland och Emanuel Macron är president i Frankrike att det politiska läget i Europa är så stabilt att vi kan ta upp förhandlingarna igen, även om ni har händerna fulla med att förhandlingarna kring brexit”, säger Wilbur Ross, som poängterar att Donald Trump alltid öppnar för att ta upp förhandlingarna igen när han träffar europeiska statschefer.

”Därför ligger faktiskt bollen rätt mycket i era europeiska händer”, säger Wilbur Ross.

Sveriges näringsminister Mikael Damberg deltog också på lunchen och kommer att träffa Wilbur Ross på torsdagen för enskilda samtal. Han delar dock inte riktigt Wilbur Ross syn på de avbrutna TTIP-samtalen.

”Men även om vi har olika åsikter kring mycket är det viktigt för oss i regeringen att skapa en relation med den här amerikanska administrationen. Naturligtvis kommer vi att tala om handeln mellan våra länder, men också mycket kring innovationsområdet som också Wilbur Ross framhåller”, säger Mikael Damberg.

Wilbur Ross ser också fram emot torsdagens möte med sin svenska kollega, men pekar samtidigt på handelsunderskottet gentemot Sverige. I fjol sålde vi varor och tjänster till USA för 87 miljarder kronor men importerade endast för 37 miljarder kronor.

”Sverige är ett land som vi har ett stort handelsunderskott gentemot. Men det vägs delvis upp genom vårt överskott när det gäller tjänster och de stora svenska direktinvesteringarna i USA. Vi delar många av våra värderingar med Sverige och har stor respekt för det teknikkunnande som finns i landet”, säger den amerikanska handelsministern.”

50 miljarder kronor är förstås en småsumma för USA, men Trump-administrationen upplever att de har problem med underskottet mot EU som helhet och — självklart — mot resten av världen.

Men det mest tragiska med den politik som USA just nu för är att den styrs av föreställningen om att underskott i handelsbalansen skulle vara ett problem. Den föreställningen är nämligen felaktig.  Att USA importerar mer än landet exporterar är nämligen en konsekvens av att den amerikanska ekonomin går bra. Amerikanerna tjänar mycket pengar och konsumerar därför mycket. Om USA skulle drabbades av en ekonomisk kris skulle handelsbalansen utjämnas. Ett problem är möjligen att amerikanerna sparar för lite. Kinesiska hushåll sparar till exempel fem gånger så stor andel av sina inkomster som amerikanerna. Och det stora federala budgetunderskottet i USA är också ett tecken på att man konsumerar mycket och sparar för lite. Amerikanska staten har för stora utgifter eller tar in för lite i skatt, beroende på hur man vi se på det.

Och den stora skattereform som är planerad kommer att minska skatten och antingen förvärra problemet eller — som Wilbur Ross tror — öka tillväxten och därmed skatteintäkterna. Oavsett vad som händer kommer även det sannolikt att öka problemet med handelsunderskottet.

Dessutom, om USA ramponerar NAFTA och generellt för en mer protektionistisk politik mot omvärlden kommer inte heller det att hjälpa mot underskottet i handelsbalansen. USA kommer förvisso att importera mindre om det blir dyrare att importera, men omvärlden kommer också få högre tullar mot USA. Det vill säga exporten minskar också.

Med andra ord styrs nu USA:s handelspolitik av en totalt felaktig idé och som har orsakat att TPP, TTIP och nu NAFTA har stoppats eller är allvarligt hotade. Detta har lett till att USA har förlorat sin ledande roll på handelsområdet vilken nu fylls av Kina. För ett par år sedan fanns möjligheten att USA skulle bli en ledande nation i ett handelsområde bestående av världens mest framstående länder som alla var demokratier. Den chansen är inte borta, men av allt att döma får man vänta till Donald Trump blivit historia och populisterna både till höger och vänster har sansat sig.

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Visa flera poster