EU

EU är definitivt ett frihandelsprojekt både internt och externt. Trots att det finns många frågetecken går utvecklingen mot fler handelsavtal.

Frihandel EU:s viktigaste uppgift

Just nu präglas EU av maktkamp och dragkamp om EU-pengarna. Det är helt fel fokus. Att utveckla den inre marknaden och öka handeln med omvärlden är det riktigt viktiga.  Här en utomordentligt bra artikel från Forbes av Frantisek Markovic. Den driver eff...

Frihandel EU:s viktigaste uppgift

Just nu präglas EU av maktkamp och dragkamp om EU-pengarna. Det är helt fel fokus. Att utveckla den inre marknaden och öka handeln med omvärlden är det riktigt viktiga. 

Här en utomordentligt bra artikel från Forbes av Frantisek Markovic.

Den driver effektivt tesen av även för de fattigaste och minst utvecklade EU-länderna är handel, både inom EU och med omvärlden, den viktigaste faktorn för att öka välståndet.

”When it comes to the V4 countries in particular, since joining the EU in 2004, the value of their exports of goods to other EU states has increased by between 6.4% in Hungary and 10.7% in Poland (with the Czech Republic growing their intra-EU exports by 9.7% and Slovakia by 10.1%).

This matters because higher demand and trade lead to higher tax revenues, which fund public investment and services. But unlike the EU funds, these revenues are raised through healthy economic activity and as such they are conditioned upon the general quality of state, rule of law, business-friendliness and investment climate as well as on the level of tax. They are, to put it simply, earned through difficult decisions costing political capital.

On the other hand, the entitlement system of the EU funds is perceived as easy money. Worse still, these funds often have an inverse impact on the very conditions facilitating trade as described above. As we have witnessed in Central Europe on many occasions, the abundance of easily accessible funds from the EU sometimes leads to corruption and mismanagement. That should not come as a surprise; in principle, things that mascaraed as free often end up being more expensive.

The Single Market: Mission (Not Yet) Accomplished

That is not to say that the EU should resign on its ambition to bridge the gap between its poorer and richer regions. The EU arguably brings positive impact through its investment – especially in areas where national governments fail to deliver (e.g. cross-border projects and infrastructure). But it does mean that the EU should be smarter about where it puts the emphasis, effort, time and money.

It is undeniable that the real benefit of the EU membership has a lot less to do with the EU funds and a lot more with the EU’s Single Market. And while the Single Market has still a long way to go till perfection (with the EU Parliament estimating that the completing of the economic integration could bring additional €1.7 trillion to our economy), its positive impact on the EU’s prosperity is indisputable.

The EU is a great asset to the Member States and its main added value rests in the ability to lift all boats mainly (but not exclusively) through competition and free trade. More attention should, therefore, be paid to the completion of the Single Market, especially when it comes to free movement of services. The next legislative term should hence be understood as an opportunity to set the balance right. But whether the EU leaders will be capable (given the fragmentation of the European Parliament) or interested (given the necessary political capital needed) in taking up this challenge remains, however, to be seen.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

EU:s påverkan större än EU

EU:s påverkan sträcker sig längre än till medlemsländerna. Även omvärlden påverkas på ett positivt sätt.  Håkan Jonsson är partner på kommunikationsfirman Hallvarsson & Hallvarsson. Han har tidigare varit biträdande generaldirektör för Kommerskoll...

EU:s påverkan större än EU

EU:s påverkan sträcker sig längre än till medlemsländerna. Även omvärlden påverkas på ett positivt sätt. 

Håkan Jonsson är partner på kommunikationsfirman Hallvarsson & Hallvarsson. Han har tidigare varit biträdande generaldirektör för Kommerskollegium och statssekreterare i Statsrådsberedningen under EU-minister Cecilia Malmström. Han har skrivit en intressant rapport för tankesmedjan Frivärld där huvudtanken är att EU förutom att påverka genom lagstiftning och förhandlingar, även har betydelse genom sin blotta storlek och ekonomiska ställning. Omvärlden anpassar sig frivilligt de standarder och system som råder inom EU. Antingen för att det underlättar samarbetet med EU eller för att de slipper uppfinna hjulet själva.

Ur stiftelsens ordförande Gunnar Hökmarks förord:

”Europeiska Unionen öppnar marknader. Genom gemensam lagstiftning ersätts nationella regler och lagar. Det är en förutsättning. Annars har vi bara nationella marknader
med dess begränsningar, där de nationella reglerna fungerar som gränsvakter.När EU öppnar marknader bygger det på två viktiga företeelser som hänger samman men som har olika funktioner.
Den ena är konkurrens och etableringsfrihet. Den andraär öppna gränser och lika behandling. Den första har inneburit att nationella monopol och dominanta aktörer
har fått ge efter för ny konkurrens och tvingats möta nyautmaningar. Den andra innebär att konkurrensen gäller över gränserna och är rättvis mot varje enskild aktör. Det gäller för både handel och för investeringar. Det ärsannolikt den största marknadsekonomiska reformationen vi har sett globalt. Därför har Europa många flygbolag, många telekomoperatörer, många bilföretag och många banker. Det är inte bara så att vi har många av dem när vi summerar olika länder utan även när vi i varje land räknar hur många aktörer som möter företag eller enskilda på
marknaden. Ericsson, SAS, Nokia, Volvo, Scania, Santander, Maersk, Telenor, Danske Bank, Schibsted, Carlsberg, HM, Zara, Zalando, IKEA, Valio och alla de tusen och
åter tusen företag som inte är på affärstidningarnas förstasidor men som är basen i vår ekonomi.

Utan gemensamma marknader skulle vi visserligen inte ha gemensamma regler men de som därmed hävdar att EU bidrar till mer reglering har fel. De förtränger nämligen att
varje gång vi lagstiftar ersätter EU:s regler 32 olika nationella regler. (EU28, EES3 samt Turkiet, som är medlemmar i tullunionen.) Alternativet till gemensamma regler och
lagar är nämligen nationella regler och lagar. Inte bara olika regler utan också på grund av mångfalden extremt komplicerade regelverk att tolka och förstå. Varje nationellt regelverk och lagstiftning skulle tjäna som hinder för handel och ekonomiskt utbyte, självklart inte oöverstigliga hinder men likväl hinder. Dessa är svårare för små företag än för stora,
mer komplicerade för nya företag än för gamla och leder alltid till behov av konsulter, rådgivare och agenter.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

EU:s strafftullar mot USA bör tas bort

Ett bra frihandelsavtal med USA kommer ge fördelar i decennier. Att EU har tullar på jeans och motorcyklar från USA som svar på USA:s ståltullar är bara larvigt. Att ta bort dem kommer ge EU ett bra momentum i de kommande frihandelsförhandlingarna med US...

EU:s strafftullar mot USA bör tas bort

Ett bra frihandelsavtal med USA kommer ge fördelar i decennier. Att EU har tullar på jeans och motorcyklar från USA som svar på USA:s ståltullar är bara larvigt. Att ta bort dem kommer ge EU ett bra momentum i de kommande frihandelsförhandlingarna med USA.

Frihandelsbloggen har skrivit om Harley-Davidson förr.

En gång i tiden — på 70-talet — räddade Reagans tullar MC-märket från Japanerna som byggde snabbare och billigare motorcyklar. Man brukade säga att de enda som körde HD var polisen och brottslingarna. Märkets image var urusel.

En bieffekt av tullarna blev att även tyska BMW räddades. Märket led på den tiden av av samma problem som HD. Gammal konstruktion, dåliga prestanda, höga priser. USA-marknaden som var viktig för märket led av en svag dollar och — som sagt — att Japanerna byggde helt överlägsna motorcyklar. Hondas tvärställda radfyra på 750 kubik slog världen med häpnad.

Med tiden klarade sig både HD och BMW. HD genom att putsa upp rebellimagen, BMW genom att bli tekniskt och kvalitetsmässigt överlägsna och uppfinna en helt ny kategori motorcyklar, äventyrstouringen. Motorcyklar för dem som inte ville vända bara för att asfaltsvägen övergick i grus och sen i lera och sen kanske ingenting alls.

Man kan förstås säga att detta är ett exempel på att protektionism fungerar. Å andra sidan kan man konstatera att knappast någon i dag skulle ha sörjt om HD och BMW försvunnit som varumärken för några decennier sedan. Världen hade inte lidit brist på motorcyklar för farbröder.

Men nu är läget tvärt om. HD drabbas av protektionismen. EU har lagt strafftullar på HD-motorcyklar som hämnd för USA:s ståltullar. Det betyder att HD har tvingats förlägga delar av sin tillverkning utomlands, till Asien, för att kunna exportera till EU. Expansion av tillverkningen i USA har uteblivit.

USA:s president Donald Trump klagar bittert på Twitter:

“Harley-Davidson has struggled with the EU, currently paying 31 percent. They’ve had to move production overseas to try and offset some of that. Tariffs, which they have been hit with will rise to 66 percent in June of 2021.”

Som sagt, Trump klagar över att EU slår tillbaka som svar på de ståltullar USA infört.

Man kan förstås säga att EU har rätt att slå tillbaka. Problemet är att EU:s strafftullar som även berör bland annat jeans och bourbon gör EU:s egna medborgare fattigare, och att Trump har rätt i att USA har lägre tullar mot EU än tvärt om.

EU borde avveckla sina strafftullar med en gång och gå in i förhandlingarna med USA med den tydligt deklarerade ambitionen att alla tullar skall bort.

Trump kommer förstås deklarera det som en seger på hemmaplan. Det blir försmädligt, men politik kan inte ta hänsyn till prestige. Det viktiga är att bete sig på ett sätt som ger konkreta vinster på lång sikt. Vad Trump säger om handel i USA är ändå rätt få EU-medborgare som vet och framför allt kommer Trump förr eller senare vara historia. Ett bra frihandelsavtal mellan EU och USA ger fördelar i decennier och underlättar ytterligare framsteg på frihandelsområdet.

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Positiv vision om frihandel saknas i EU-valet

Partiernas budskap i EU-valet är inte supersexiga. Ibland har de inte ens med EU att göra. Men framför allt verkar alla ha glömt vad som är den stora poängen med EU, nämligen de fyra friheterna varav frihandel är den viktigaste.  Mattias Svensson skriver ...

Positiv vision om frihandel saknas i EU-valet

Partiernas budskap i EU-valet är inte supersexiga. Ibland har de inte ens med EU att göra. Men framför allt verkar alla ha glömt vad som är den stora poängen med EU, nämligen de fyra friheterna varav frihandel är den viktigaste. 

Mattias Svensson skriver i DN om EU inför valet till EU-parlamentet i maj.

Hans tes är att det just nu saknas en positiv, frihetlig vision om EU-samarbetet.

”Ändå saknas de för Europa definierande friheterna i diskussionen kring det stundande EU-valet. Europavännerna tycks mer intresserade av att samla makt och befogenheter på EU-nivå, och nationalister verkar mest vilja inskränka de friheter vi har. Liberalerna vill ha en skatt på EU-nivå, Socialdemokraterna går till val på att andra länder ska ta emot fler flyktingar och Moderaterna vill snickra lite till på de yttre gränskontrollerna. Vem som längtar till det framtida Europa de vill bygga verkar de knappt veta själva.

Samtidigt finns det friheter att längta till. Jag längtar till att tjänster omfattas av samma rörlighet som varor i Europa. Jag längtar till ett globalt handelsavtal som helt avskaffar tullar på miljövänliga varor och tjänster – och vill inte behöva läsa igen om att EU:s representanter fällt ett sådant avtal för att hindra oss att köpa billiga cyklar från Kina.”

Och den tesen är nog tyvärr helt riktig.

Få politiker talar om frihet generellt eller specifikt frihandel inom EU och hur den skall kunna utvecklas.

Men samtidigt sker det positiva saker både när det gäller den inre marknaden och EU:s handelsrelationer med omvärlden.

Det positiva är tillgången till frekvensband och fria flöden av icke-personrelaterad data inom unionen, men på den negativa sidan finns att GDPR är svårtillämpat, bristfällig strategi för en digital inre marknad och dålig portabilitet för digitala tjänster.

Det intressanta är att EU under den gångna mandatperioden varit bättre när det gäller att utveckla handeln med omvärlden än inom EU. Den processen förefaller dock ha drivits av kommissionen och handelskommissionären Cecilia Malmström, snarare än av någon större entusiasm bland medlemsstaterna. Men det är delvis så EU är tänkt att fungera. Genom att EU har getts kompetens på handelsområdet kan sådan politik som stöter på motstånd från särintressen på nationell nivå genomföras.

Svensson luftar idéer om handelsavtal för miljövänliga produkter. Det är en återkommande idé från bland annat Macron. I viss mån finns det redan skrivningar om hållbarhet i exempelvis CETA-avtalet och avtalet med Japan, men i grunden är det inte en bra idé.

Handelsavtal bör i så hög utsträckning som möjligt vara renodlade till just handel. De blir komplexa nog ändå, och det finns arenor för internationella avtal när det gäller miljö och arbetsrätt. Övriga sociala frågor är till och med inom EU nationella kompetenser och frågan är om någon har intresse av att handelsavtal skall innehålla skrivningar om allt möjligt som kan tänkas ingå i den politiska sfären i något land.

Det är förvisso en aning lustigt att EU har tullar på solpaneler, men gör sitt bästa för att kunna importera kol, olja och gas från omvärlden. Men även om det förra är omotiverat är det senare helt självklart. Det är en tvingande nödvändighet för de flesta länder inom EU att ha säkrad tillgång till fossila bränslen. Inte ens tyskarna har klarat att ställa om sin elförsörjning från beroendet av fossila bränslen. Bundestag kan ännu inte stifta nya naturlagar.

När det gäller cyklarna från Kina är det ett problem att kineserna subventionerar produktionen av många produkter och att deras ekonomi helt saknar transparens. Det är förstås en fördel att få köpa produkter som någon annan betalt delar av produktionskostnaden för, men samtidigt är det sannolikt politiskt omöjligt att få stöd för idén att låta industri inom EU slås ut av subventionerad import. Även här gäller förstås att verkligen hålla sig till fakta. Lyssnar man till protektionisterna är nästan all import subventionerad på ena eller andra sättet.

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Förbättrad inre marknad motsvarar hela Norges BNP

Timbros Emanuel Örtengren har för en tid sedan kommit med en rapport om hur EU:s inre marknad kan förbättras. En fullbordad inre marknad för tjänster skulle ge EU ett tillskott på 338 miljarder euro (3 500 miljarder kronor), eller ungefär lika mycket s...

Förbättrad inre marknad motsvarar hela Norges BNP

Timbros Emanuel Örtengren har för en tid sedan kommit med en rapport om hur EU:s inre marknad kan förbättras. En fullbordad inre marknad för tjänster skulle ge EU ett tillskott på 338 miljarder euro (3 500 miljarder kronor), eller ungefär lika mycket som Norges BNP  Det motsvarar 115 miljarder kronor för Sverige, eller 11 500 kronor per person.

Den inre marknaden, fri rörlighet av varor, tjänster, arbetskraft och kapital inom EU är en succé och unionens viktigaste funnkion. Tack vare den har tullar, kvoter och andra traditionella handelshinder avskaffats. Den ekonomiska friheten – möjligheten att bedriva ekonomisk verksamhet utan att mötas av statliga hinder har ökat till följd av EU-medlemskapet både i Sverige och i EU som helhet.

Men det finns områden där EU:s gemensam marknad inte är fullt genomförd.

Inom tjänstesektorn, som idag står för tre fjärdedelar av EU:s BNP och en ungefär lika stor andel av sysselsättningen återstår en mängd icke-tariffära handelshinder – regler, särkrav och standarder.

Exempelvis är cirka 800 yrken inom tjänstesektorn reglerade så att det krävs särskilda tillstånd för att vara verksam i ett medlemsland. Det gäller bland annat bartender, fotograf, hotellstädare och korsettmakare.

Att tjänstesektorn är så reglerad och fragmenterad leder exempelvis till att byggsektorn skyddas från utländsk konkurrens och därför inte effektiviseras. Svensk tjänsteexport försvåras också.

Tjänstesektorn står för en växande andel av ekonomin. Därför försvagar
hinder för tjänstehandel Sveriges och EU:s tillväxt vilket hotar den långsiktiga
välståndsutvecklingen.

Timbrorapporten föreslår tre sätt att gå vidare med avregleringen av den europeiska tjänstesektorn med förhoppningen att det är en fråga som regeringen regering ska driva på EU-nivå tillsammans med det nya EU-parlament som tillträder efter EU-valet i maj.

Det första förslaget är att att inleda ett fördjupat samarbete med likasinnade EU-länder som är öppna för att avreglera tjänstehandeln enligt ursprungslandsprincipen. Det skulle innebära att tjänsteutförare automatiskt får tillhandahålla sina tjänster i ett annat medlemsland så länge de följer lagstiftningen i sitt hemland. En sådan avreglering omfattar utförandet av tillfälliga tjänster, medan företag som vill etablera sig permanent i ett annat EU-land omfattas av den nationella lagstiftningen.

För det andra bör alla yrken som bara är skyddade i ett medlemsland avregleras. Då skulle antalet reglerade yrken inom tjänstesektorn minska från omkring 800 till runt 600.

För det tredje måste man driva på för att EU:s tjänstedirektiv ska tillämpas fullt ut. Fastän tjänstedirektivet trädde i kraft för snart tio år sedan kvarstår ett stort antal  regleringar som EU:s medlemsländer redan borde ha avskaffat.

Till exempel har bara en sjundedel av begränsningarna för yrkestjänster (arkitekter, ingenjörer, jurister och redovisningsekonomer) avskaffats. Trots att tjänstedirektivet inte implementerats ordentligt har det ändå lett till stora ekonomiska vinster, och Sverige är ett av de EU-länder som tjänat mest på det: tjänstedirektivet beräknas ha höjt Sveriges BNP med 1 procent eller cirka 5 000 kronor per capita.

Effekterna av en förbättrad inre marknad visar att potentialen i frihandel inte på långt när är uttömd ens i så täta samarbeten som EU. Det krävs inga radikala insatser för att åstadkomma positiva exempel som kan motivera ytterligare avregleringar. Tvärt om finns det ett stort antal detaljer som kan förbättras.

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Låt Trump vinna handelskriget mellan EU och USA

EU bör deklarera att att Trump har vunnit handelskriget och ta bort hotet om strafftullar. Det vore bra för EU:s position när förhandlingarna om ett nytt frihandelsavtal mellan USA och EU startar. Även om de värsta anklagelserna mot EU om att vara prote...

Låt Trump vinna handelskriget mellan EU och USA

EU bör deklarera att att Trump har vunnit handelskriget och ta bort hotet om strafftullar. Det vore bra för EU:s position när förhandlingarna om ett nytt frihandelsavtal mellan USA och EU startar.

Även om de värsta anklagelserna mot EU om att vara protektionistiskt inte stämmer, så är den motsatta bilden inte heller sann.

När Donald Trump startade handelskriget mot EU (där det för tillfället råder vapenvila) motiverade han detta med att EU hade högre tullar mot USA än tvärt om. Hans påståenden var som vanligt spretiga, inexakta och extremt överdrivna, men i princip hade han rätt. EU:s tullar är högre mot USA än USA:s tullar mot EU. Till det kommer ett mer komplext regelverk och stora subventioner på livsmedelsområdet. Även USA har dock både byråkrati och subventioner så inslagen av icke-tariffära handelshinder är svåra att jämföra.

Men faktum kvarstår. EU:s tullar har historiskt varit högre än USA:s. USA:s rykte om att vara pådrivande i frihandelsfrågor är välmotiverat trots en hel del tråkiga undantag.

Det betyder förstås att USA:s konsumenter har gynnats av att kunna köpa europeiska varor med låga tullar och i bästa fall delvis betalda av EU:s skattebetalare, medan EU:s medborgare fått betala mer för amerikanska produkter och dessutom sett sina pengar försvinna utomlands.

USA har vunnit, EU har förlorat.

Men i Trumps bisarra förställningsvärld är det förstås tvärt om.

Tyvärr är EU-eliten inte så mycket bättre än Donald Trump. Jean-Claude Juncker deklarerade i ett tal i Hamburg att:

”So now we will also impose import tariffs. This is basically a stupid process, the fact that we have to do this. But we have to do it. We will now impose tariffs on motorcycles, Harley Davidson, on blue jeans, Levis, on Bourbon. We can also do stupid. We also have to be this stupid.”

Han förstår uppenbarligen att strafftullar mot USA är en korkad åtgärd, men uppfattar att de är nödvändiga (”…we have to do this”).

Det är förstås inte alls sant. Ingenting tvingar EU att straffa sina egna medborgare med högre priser på import från USA bara för att Trump straffar sina medborgare med högre priser på import från EU.

Nu när EU och USA skall starta nya förhandlingar om ett frihandelsavtal är det ett excellent tillfälle för EU:s politiker — främst Juncker och Malmström — att deklarera att ”Donald Trump vinner handelskriget” och ta bort hoten om strafftullar. Det kommer att ge stor trovärdighet till EU:s hållning  i de kommande förhandlingarna och underlätta för de intressen som EU verkligen vill driva.

Att det inte finns en frihandelsavtal mellan EU och USA är mycket märkligt. USA är EU:s största handelspartner. EU importerade för drygt 500 miljarder dollar och exporterade för nästan 600 miljarder dollar. Dessa siffror motsvarar ett tätt samarbete mellan EU och USA. Att villkoren för det samarbetet inte finns långsiktigt fastslaget i ett frihandelsavtal är förstås till stor nackdel för alla inblandade aktörer.

Dessutom är USA och EU de mest betydelsefulla internationella aktörerna när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Att banden över Atlanten är så starka som möjligt är önskvärt också av det skälet. Många inom EU gillar inte Donald Trump, men det kommer en tid efter Trump, antingen i och med presidentvalet 2021 eller 2025. Frihandelsavtalet mellan USA och EU kommer knappast vara klart till 2021. Snarare kommer det att bli en valfråga till valet 2025, och hur EU har betett sig påverkar förstås den amerikanska debatten.

Stäng posten Läs nästa post

Frihandelsbloggen fokuserar på EU-valet våren 2019

God fortsättning på det nya året. Frihandelsbloggen kommer de närmaste månaderna fokusera på EU. Anledningen är att oavsett om det blir ett extraval i Sverige eller inte kommer det bli val till Europaparlamentet den 26:e maj. Ur frihandelssynpunkt är det...

Frihandelsbloggen fokuserar på EU-valet våren 2019

God fortsättning på det nya året.

Frihandelsbloggen kommer de närmaste månaderna fokusera på EU. Anledningen är att oavsett om det blir ett extraval i Sverige eller inte kommer det bli val till Europaparlamentet den 26:e maj.

Ur frihandelssynpunkt är det ett minst lika viktigt val som riksdagsvalet. Handelspolitiken bestäms av EU. Dessutom påverkar EU förutsättningarna för handel mellan länderna i EU, även om det inte finns någon handelspolitik som gäller specifikt mellan EU:s medlemsstater.

Välkomna till ett nytt spännande handelsår 2019.

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

CETA och Italien — vad händer?

Italiens regering kommer säga nej till CETA. Säger man. Men kanske är det bara ett sätt att ha ett kort i ärmen mot EU inför kommande diskussioner. Det stora frihandelsavtalet mellan EU och Kanada är underskrivet och antaget av EU-parlamentet. Dess i...

CETA och Italien — vad händer?

Italiens regering kommer säga nej till CETA. Säger man. Men kanske är det bara ett sätt att ha ett kort i ärmen mot EU inför kommande diskussioner.

Det stora frihandelsavtalet mellan EU och Kanada är underskrivet och antaget av EU-parlamentet. Dess implementering är i full gång och avtalet har redan gett resultat i form av starkt ökad handel.

Men det pågår en parallell process, nämligen att avtalet skall godkännas av alla EU-ländernas parlament.

Italien har dock satt sig på tvären. Regeringen, där EU-skeptiska Femstjärnerörelsen ingår, har tydligt deklarerat detta.

Samtidigt säger Italiens jordbruksminister Gian Marco Centinaio att ingen har särskilt bråttom att ta frågan till parlamentet skriver Reuters.

“Nobody is in a hurry to bring CETA to the chamber.”

Stötestenen är att Italienska regeringen är osäker på om tillräckligt många av Italiens olika matvaror har tillräckligt skydd. Av 200 PDO:s (Protected Designation of Origin) och PGI:s, (Protected Geographical Indication) kommer 40 från Italien och resten från övriga EU.

Att Italien kan sätta sig på tvären beror dock inte på maten, utan på att CETA är ett blandat avtal. Det betyder att en del av avtalet (huvudsakligen tvistelösningen) berör nationella angelägenheter.

I det stora avtalet med Japan som blev klart för några månader sedan har detta delats upp. Den nu antagna delen av avtalet berör inte nationella kompetenser. Någon tvistelösningsdel finns inte ens.

Men som sagt. På typiskt italienskt vis har man sagt att man kommer säga nej till CETA, men deklarerar att man inte kommer säga det där nejet inom överskådlig framtid. Bra att ha ett kort i ärmen inför framtida diskussioner med EU.

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Visa flera poster