Frihandel i media

Frihandel är en viktig fråga vilket avspeglas i media. Även om frihandel sällan skapar löpsedlar är bevakningen regelbunden och kompetent.

Frihandel i media vecka 42

Sverige och EU, USA, Kina och Brexit i veckans pressklipp. 2018-10-18 I Göteborgs Posten debatterar entreprenören och författaren Mark Brolin för att nästa EU-minister inte bör vara en "EU-apologet" utan någon som kritiskt kan bedöma utvecklingen och hål...

Frihandel i media vecka 42

Sverige och EU, USA, Kina och Brexit i veckans pressklipp.

2018-10-18

I Göteborgs Posten debatterar entreprenören och författaren Mark Brolin för att nästa EU-minister inte bör vara en ”EU-apologet” utan någon som kritiskt kan bedöma utvecklingen och hålla tillbaka byråkratisering och regleringar. Frihandeln uppfattar Brolin som en av de viktiga fördelarna med EU:

”Utan Storbritannien flyttar EU-maktens tyngdpunkt vidare söderut. Det vill säga i stället för att EU-institutionerna nu tar efter byråkratiska rutiner i EU:s mest ekonomiskt framgångsrika (nordliga) medlemsländer så är det snarare södra Europas byråkratiska rutiner som sätter avtryck. Gällande löftena att Sverige ska lära EU transparens och ansvarstydlighet har det blivit intet. I stället har Sverige, via Bryssel, börjat anamma “fransk” förvaltningsmentalitet. Illustrerat inte minst av att en synnerligen osvensk snobbighet smugit sig in i den offentliga attityden. Som bekant tenderar det nu att heta att om folket på verklighetens fält protesterar så tänker dessa “fel”. Samt är i behov av mer “information”. Uppifrån.

Denna klassiska härskarteknik minskar motståndskraften mot på pappret förföriska politiska skrivbordsprojekt. Som det fiaskoartade europrojektet som alltid varit dömt att sluta med ett magplask. Tills så sker tvingas södra Europa leva med en övervärderad valuta som gör det nästan omöjligt för entreprenörer att hävda sig internationellt. Resultatet? Så groteskt hög ungdomsarbetslöshet att det riskerar att ärra flera generationer.

För somliga av oss som en gång trodde stenhårt på Europaprojektet är utvecklingen desto mer beklaglig med tanke på att projektets verkligt stora ekonomiska förtjänster – frihandel, gränsöverskridande tvistlösningsmekanismer samt produktstandardisering – var fullt möjliga redan inom EG-ramen. Det var först med den politiska överrocken, när EG transformerades till EU, som vägen mot von-oben-mentalitet (och överexpansion) stakades ut.

(—)

Framgångsrika entreprenörer vet att det kostar stora pengar att hanka sig fast vid prestigeprojekt som slagit fel. Samt att det är direkt olämpligt med ytterst ansvariga som inte klarar av att tänka en kritisk projekttanke. Nästa statsminister, oavsett vem det blir, sviker därför Sveriges väljare och skattebetalare på grövsta sätt om nästa EU-minister återigen blir en fullblodsentusiast. Varför inte blicka bland gräsrotsentreprenörer? När nu Europaprojektet skulle handla om välståndsgenerering är det knappast fel att lyfta in aktörer som verkligen vet hur nyttiga pengar genereras – och slösas bort.”

2018-10-16

Janerik Larsson skriver i SvD om det stundande kongressvalet i USA där handelspolitiken spelar en nyckelroll:

”Det är tre veckor kvar till det amerikanska mellanvalet. Jag har tidigare påpekat att president Trump ser valet som något av en folkomröstning om honom.

Nu när kampanjandet pågår över hela det stora landet vill jag peka på två stora, viktiga frågor som inte spelar särskilt stor roll i kandidaternas profilering av sina budskap.

Det ena är handelspolitiken. Trumps protektionistiska linje är mycket lite uppskattad av de som förstår sig på hur ekonomi fungerar, men om man tittar på de båda stora partierna är läget detta:

I det republikanska lägret försvaras ”America first”-politiken eftersom dess nationalistiska budskap är lätt att sprida oavsett vilka de egentliga konsekvenserna av politiken kommer att bli.

I det demokratiska lägret förekommer viss kritik mot Trumps handelspolitiska linje, men det är inget särskilt säljande budskap eftersom partiets egen vänsterytter (nu ganska dominerande) är minst lika protektionistisk. De amerikanska fackföreningarna har aldrig varit anhängare av frihandel och globalisering.”

2018-10-16

I Norra Västerbotten skriver politiska redaktören Karin Pihl om Kinakännaren Kristina Sandklefs rapport för tankesmedjan Frivärld. 

”När Kina kommer på tal är det ofta i positiva ordalag: presidenten Xi Jinping satsar på solceller och håller brandtal om frihandel på toppmöten i Davos.

Det är som om västvärlden glömt bort att Kina är en diktatur. Trots att landet inte längre är en kommunistisk planekonomi är Kina långt ifrån en liberal marknadsekonomi.

Medan Europa har fullt upp med att tolka den amerikanske presidenten Donald Trumps senaste tweets bygger Kina upp ett internationellt imperium genom strategiska investeringar.

I en rapport från tankesmedjan Frivärld uppmanar Kinakännaren Kristina Sandklef Sverige och EU att skaffa sig en Kinastrategi. Dessutom måste kunskaperna om det kinesiska näringslivet, och statens roll i ekonomin öka. För att förstå vad Kina håller på med utanför landets gränser måste man förstå vad som händer inne i landet.

Staten och kommunistpartiet, som i praktiken är samma sak, har en mycket aktiv roll i näringslivet. Även i de privata företagen finns ofta partikommittéer. Kommunistpartiet är många gånger representerat i styrelserna, och höga chefer är ofta medlemmar i partiet.

Kinas näringsliv skiljer sig alltså radikalt från hur marknaderna fungerar i Europa och i USA. I moderna, demokratiska marknadsekonomier är grundidén att staten skapar rättvisa regler och att företag konkurrerar med varandra på ett hederligt sätt.

I Kina är staten och näringslivet sammanflätat och har ett gemensamt mål: att öka Kinas ekonomiska, politiska och militära dominans i världen. Det märks inte minst på de massiva investeringar landet gjort i övriga Asien, Europa och Afrika.

Mellan 2000 och 2017 gjorde Kina investeringar för 42,2 miljarder euro i Storbritannien. Motsvarande siffra i Tyskland var 20,6 miljarder, och i Sverige 2,8. Kina förväntas mer än fördubbla sina investeringar globalt mellan 2015 och 2025, från 1,1 biljoner amerikanska dollar till 2,5.

Det är väldigt mycket pengar, och det får konsekvenser av olika slag.

Den mest uppenbara är givetvis de ekonomiska. Kina är inte en schysst spelare på den globala marknaden. Landet gör massiva investeringar utomlands, men flera sfärer av den kinesiska marknaden är så gott som stängda för omvärlden. Landet ägnar sig åt omfattande industrispionage på klassiskt vis och genom cyberattacker.

Med ekonomisk makt följer politisk makt. Att Kina investerat stort i amerikanska statsobligationer, och gett ekonomiskt stöd till det krisande Grekland, får givetvis får politiska konsekvenser genom möjligheten att använda ekonomiska påtryckningar för politiska eftergifter.”

2018-10-17

Fox News skriver om att Donald Trump och USA planerar nya handelavtal med bland annat Storbritannien efter omförhandlingen av NAFTA:

”The Trump administration informed Congress Tuesday that it intends to open trade talks with the United Kingdom, European Union and Japan — coming off a win for President Trump in renegotiating the North American Free Trade Agreement (NAFTA).

U.S. Trade Representative Robert Lighthizer wrote to Democratic and Republican leaders in Congress informing them that the U.S. will initiate talks with Japan and the E.U. “as soon as practicable, but no earlier than 90 days from the date of this notice.” Lighthizer said the U.S. will open negotiations with the U.K. “as soon as it is ready” after it exits the E.U. in March 2019.

“Under President Trump’s leadership, we will continue to expand U.S. trade and investment by negotiating trade agreements with Japan, the EU and the United Kingdom,” Lighthizer said in a statement. “Today’s announcement is an important milestone in that process. We are committed to concluding these negotiations with timely and substantive results for American workers, farmers, ranchers, and businesses.”

The announcements come on the heels of the administration’s renegotiation of NAFTA with Mexico and Canada — now the U.S.-Mexico-Canada-Agreement (USCMA). A vote on that agreement is expected in Congress in 2019.

Trump, who has criticized U.S. trade policies for decades, also pulled the U.S. out of the Obama-negotiated Trans-Pacific Partnership deal and is currently in a tariff showdown with China as he seeks to change what he has described as an ”unfair” trading relationship with Beijing.

Trump, a strong supporter of Brexit, has repeatedly promised to make a strong trade deal with the U.K. — a promise that so-called “Brexiteers” in the U.K. have brandished as proof that the U.K. can stand by itself outside of the E.U. Trade between the two countries is worth more than $230 billion and accounts for a fifth of all U.K. exports.

It also provides a welcome boost for embattled Prime Minister Theresa May, who is facing pressure from not only the E.U. but members of her own party who fear she is going to concede too much to Brussels in negotiations. May was traveling to Brussels on Tuesday for negotiations with E.U. leaders amid a stalemate over the “backstop” — a plan on how to avoid a “hard border” between Northern Ireland and the Republic of Ireland in case there is no deal between the E.U. and the U.K.”

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Frihandel i media vecka 41

Kina, Kina och mera Kina. Handelsnyheterna handlar för tillfället mycket om Kina. Orsaken är dels USA:s handelskrig, men också det faktum att Kinas aggressiva investeringspolitik har börjat uppmärksammas på bred front. 2018-10-11 Nättidningen Free Ma...

Frihandel i media vecka 41

Kina, Kina och mera Kina. Handelsnyheterna handlar för tillfället mycket om Kina. Orsaken är dels USA:s handelskrig, men också det faktum att Kinas aggressiva investeringspolitik har börjat uppmärksammas på bred front.

2018-10-11

Nättidningen Free Malaysia Today rapporterar att USA:s handelskrig mot Kina gör att regionala frihandelsavtal skyndas på:

KUALA LUMPUR: The US-China trade conflict is speeding up negotiations on the Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP) free trade agreement (FTA) negotiations.

“One thing I must say is, the conflict between US and China has actually provided impetus to the early conclusion of RCEP,” said Norazman Ayob, the deputy secretary-general of the international trade and industry ministry during a keynote address at the “China Conference”, organised by the South China Morning Post.

He said at a luncheon for RCEP negotiations in Jakarta earlier this week, all the 16 nations agreed that there is now a “renewed momentum” to conclude the trade agreement as possible.

“This is also in view of some countries, even in Asean, which would be going for their elections soon,” Norazman said.

(—)

RCEP is an FTA involving 10 member states of the Association of Southeast Asian Nations (Asean) and the six Asia-Pacific states — China, Japan, Korea, New Zealand, Australia and India.

Norazman added that the current government is reviewing all FTAs to ensure they are “mutually beneficial”, saying “we don’t want to be dominated by any one economic power”.

If concluded, RCEP may be “the world’s mega FTA”, creating the largest integrated market consisting of 3.5 billion people, he said.”

2018-10-09

Kina kommer aldrig backa i handelskriget. DI skriver om en intervju med Kinas handelsminister Zhong Shan:

””Det finns en uppfattning i USA att så länge som USA fortsätter att öka priserna, kommer Kina att backa. De känner inte till Kinas historia och kultur. Denna orubbliga nation har lidit av utländsk mobbning många gånger i historien, men har inte gett upp även under de svåraste förhållanden. Kina vill inte ha ett handelskrig, men skulle vara beredda om det bryter ut. Vi ska beslutsamt skydda landets och folks intressen och beslutsamt upprätthålla frihandel och det multilaterala handelssystemet. USA bör inte underskatta Kinas beslut och vilja”, säger Zhong Shan i intervjun.

(—)

”Kina representerar bara en länk i den globala industrikedjan och försörjningskedjan. De färdiga produkterna Kina exporterar omfattar en stor mängd mellanprodukter och komponenter importerade från andra länder. Offren för amerikanska tullar på kinesiska produkter inkluderar de multinationella företag som samarbetar med Kina, varav många är amerikanska företag. Bokstavligen attackerar USA sin egen export”, säger han vidare.

Zhong Shan hänvisar också till en nyligen genomförd undersökning av den amerikanska handelskammaren i Kina som visar att över 30 procent av amerikanska företag som är verksamma i Kina säger att de inte längre kommer att förlita sig på USA för inköp till följd av införda avgifter.””

 

2018-10-09

Nättidningen Alltinget-EU skriver om att EU blir mer vaksamma mot kinesiska investeringar:

”Något yrvaket har EU-länderna upptäckt att många direktinvesteringar från Kina och Ryssland kan ha allt annat än rent affärsmässiga motiv. När länderna reviderar sin bild av hoten som finns i omvärlden står vissa försök till övertaganden i annan dager.

– Sent ska syndaren vakna, säger europaparlamentarikern Christofer Fjellner (M) till Altinget.

Inte minst gäller det Sverige som har vaknat mycket sent för sådana risker, fortsätter han och är kritisk mot den rödgröna regeringen.

Som mycket stark frihandelsvän i EU misstänkte Sverige först att det handlade om illa dold protektionism när granskning av utländska direktinvesteringar kom på tal. Ett stort bråk bröt ut vid EU-toppmötet i juni 2017, då Tyskland, Frankrike och Italien började driva att EU borde kontrollera vissa förvärv.

Traditionella frihandelsvänner som Sverige, Storbritannien och Nederländerna fick lite oväntat stöd från mindre sydliga länder, som oftast vill skydda sig mot alltför öppen handel. Men då tyckte länder som Grekland och Portugal att deras svaga ekonomier behövde alla investeringar de kunde få.

När handelskommissionär Cecilia Malmström sedan lade fram kommissionens förslag i september 2017 underströk hon mycket noga att varje EU-land ska sköta granskningen i sitt land. Landet ska själv bestämma om uppköp av företag ska godkännas. Det är inget EU ska göra.

Lagförslaget om investeringsskydd ger EU-länderna minimiregler för hur granskningen ska gå till och vilka kriterier som ska användas. Förslaget utgår från Världshandelsorganisationen WTO:s regler som tillåter begränsningar i handel och investeringar för att skydda nationell säkerhet och den allmänna ordningen.

Dessutom inför lagen ett samarbete där EU-länder ska byta information med varann om uppköp. Kommissionen vill gärna kunna upptäcka mönster om till exempel delar i samma europeiska energinät köps upp här och var i flera EU-länder.

När det gäller gemensamma EU-projekt vill dock kommissionen ha rätt att stoppa köp som påverkar dem. Det gäller till exempel projekt som Galileo (rymd), Horizon 2020 (forskning), och gränsöverskridande stora nät inom energi, transporter och telekom.

(—)

Varken EU eller Sverige vill rikta udden av granskningarna mot vissa länder. Lagstiftningen blir generell. Men Kinas stora köprunda i Europa de senaste åren sticker ut.

I Tyskland har uppköpen mest riktat in sig på högteknologiska företag, och i östra EU mest infrastruktur. I södra EU passade kinesiska företag på vid privatiseringar under krissaneringen i länder som Grekland och Portugal.

I Asien och nordöstra Afrika flätar Kina samman handel, investeringar och politisk inflytande med sitt jätteprojekt, Den nya Sidenvägen (Belt and road initiative). I hela världen ökade Kinas direktinvesteringar från 19 miljarder dollar i snitt 2005-2007 till 196 miljarder dollar 2016, enligt UNCTAD. Dock sjönk investeringarna 2017 till 125 miljarder.

Ett land i taget
Styrkeförhållandena blir ojämna när Kina diskuterar med länder ett i taget. En tanke med EU-lagstiftningen – som så ofta när det gäller EU – är att de 28 länderna blir starkare tillsammans. Med EU i ryggen kan det vara lättare att säga nej.

– För vår del spelar det ingen roll. Vi är fullt kapabla att säga nej själva, om så behövs, säger Ann Linde.

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Frihandel i media vecka 40

2018-10-04 Brookings kommenterar en rapport om vilka sektorer och regioner i USA som påverkas mest av handelskriget. Det förefaller vara sektorer som befolkas av Trumps väljare som drabbas hårdast: "Trade policy is inextricably linked with politics, and...

Frihandel i media vecka 40

2018-10-04

Brookings kommenterar en rapport om vilka sektorer och regioner i USA som påverkas mest av handelskriget. Det förefaller vara sektorer som befolkas av Trumps väljare som drabbas hårdast:

”Trade policy is inextricably linked with politics, and the retaliatory tariffs seem geographically and industrially targeted to mobilize political angst. A county-level analysis reveals that, while a political diversity of places will be implicated, counties that voted for President Trump are more exposed to the tariffs, as measured by the share of exports in tariff-affected industries (8.1 percent) and the share direct and indirect jobs those exports support (8.1 percent). Comparatively, in counties that voted for Hillary Clinton, 4.2 percent of exports are in tariff-affected industries, which support about 3.2 percent of export jobs.

The trade standoff between the United States and its North American partners shows signs of easing with progresses made on the United States-Mexico-Canada Agreement (USMCA). However, trade relations with China remain tense.

This analysis provides a look at how regions and states are positioned given their distinctive firms and industries, an important starting point that provides greater understanding to subnational leaders of how a significant macroeconomic policy change influences their place.”

 

2018-10-02

Europaportalen skriver om Boris Johnsons tal på (eller snarare strax utanför) Torys kongress i Birmingham. Johnson uppfattar Mays plan, Chequersplanen, som förödmjukande:

”Istället för att nu göra upp med EU – med hjälp av Chequersplanen – bör landet framöver satsa på ”riktiga frihandelsavtal” med länder utanför exempelvis i Latinamerika.

Att anta planen skulle vara ett katastrofalt misstag, uppgav han.

– Vi skulle vara hindrade från att erbjuda våra egna tullavgifter, inte kunna skriva våra egna lagar, inte ha egna ramverk för jordbruksvaror och mycket annat, fortsatte han och sa att en sådan sorti skulle vara ”politiskt förödmjukande för landet”.

Boris Johnson anklagade också Bryssel för att vilja statuera exempel i förhandlingarna.

– Vad de över allt vill är att demonstrera för varje annat land som drömmer om att lämna är att de inte kan följa efter och lämna EU utan att lida svåra konsekvenser, hävdade Johnson i sitt tal.

– Och tro inte att vi kan göra fel nu och fixa det senare; det är en total fantasi, en total fantasi, upprepade han.

Johnson avfärdade en andra folkomröstning om brexit, något som intensivt diskuteras i landet.

Han sade också att den av EU föreslagna backstop-lösningen, som innebär att Nordirland kan bli kvar i EU:s tullunion för att lösa tull- och gränsfrågor om man inte kommer överens, ”aldrig skulle komma att inträffa”.

Det är nu dags, enligt EU-motståndaren Boris Johnson, för Storbritannien att ta tillbaka kontrollen, följ visionen och göra ”den värdiga exit” som man röstat för. Boris Johnson vill i stället jobba fram nya avtal med EU under en övergångsperiod fram till slutet av 2020 och satsa mer på världshandelsorganisationens WTO:s ramverk och handelsregler.”

2018-10-02

Carl B Hamilton, rådgivare i handelsfrågor för EU:s handelskommissionär Cecilia Malström förutspår i DN att EU kan bli ledande på världshandelsområdet efter USA:

”USA:s president Donald Trump är ombytlig men på en punkt har han varit konsekvent i tre år­tionden: Han är övertygad om att högre amerikanska tullar skapar ökat välstånd i Amerika, ökad säkerhet för Amerika, och skulle återföra jobb och inkomster till Amerika från andra länder. Är USA och världen med Trump på väg tillbaka till perioder med protektionism och isolationism?

Det som sker i USA är sannolikt en permanent kursändring i USA:s handelspolitik, men trots allt endast en tillfällig avvikelse för världsekonomin. Den fortsätter med ökad handel, lägre handelshinder och högre levnads­standard för de handlande länderna. Att avskaffa handelshinder som motiveras av hälsa, säkerhet och miljö, kommer dock ofta att ses som oacceptabelt.

(—)

Europa får framdeles sköta handels-, försvars- och säkerhetspolitik mer självständigt från USA. Det innebär ökade egna resurser och höjd beredskap för att axla ett globalt ansvar. Luckan efter USA kan inte fyllas om EU skulle agera enligt en ”EU first”-maxim. Ett globalt ledarskap innebär att verka för bredare principer, som multilateralism, och en beredskap att också ta kostnader i sådana strider. EU kan naturligtvis inte enbart satsa på att självt komma undan åtgärder som drabbar övriga länder, till exempel genom att söka undan­tag enbart för sig självt från Trumps protektionistiska åtgärder.

Trump har med sin handelspolitik drivit samman EU-länderna i handels­politiska frågor. De är i dag mer eniga än någonsin i EU:s historia. Även Sydeuropa har valt en mer frihandels­vänlig hållning som svar på USA:s ökade protektionism. EU:s köpstarka inre marknad – fri från handels­hinder – är attraktiv och fungerar som ett viktigt skydd av EU-ländernas levnadsstandard mot konsekvenserna av ett globalt handelskrig.

EU vill gärna ta ledningen i försvaret av det multilaterala handelssystemet, och förhandlar med snart sagt hela världen.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Frihandel i media vecka 39

2018-09-26 Donald Trump anklagar Kina för att lägga sig i det amerikanska valet i november genom köpt annonsplats i amerikanska tidningar. DN skriver om detta och länkar till en artikel i De Moines Register som ger stöd för påståendet: "Det var under e...

Frihandel i media vecka 39

2018-09-26

Donald Trump anklagar Kina för att lägga sig i det amerikanska valet i november genom köpt annonsplats i amerikanska tidningar. DN skriver om detta och länkar till en artikel i De Moines Register som ger stöd för påståendet:

”Det var under ett möte i FN:s säkerhetsråd, som Donald Trump ledde, som den amerikanske presidenten oväntat pekade ut Kina som ett land som planerar att lägga sig i valet:

– Tyvärr har vi upptäckt att Kina försöker lägga sig i det kommande valet i november och vänder sig mot min administration. De vill inte att jag eller vi ska vinna eftersom jag är den första president som utmanar Kina när det gäller handel. Vi vinner när det gäller handeln, vi vinner på alla nivåer. Vi vill inte att de ska lägga sig i vårt val.

– Vi har bevis, sa Trump senare vid en presskonferens.

President Trump presenterade inga bevis för sina påståenden och det är oklart om han hade en annons från den regeringskontrollerade tidningen China Daily i åtanke. Annonsen, som gick över fyra sidor, publicerades i den amerikanska dagstidningen Des Moines Register den gångna helgen och vände sig till jordbrukare i Iowa.

I annonsen förde den kinesiska regeringen fram olika skäl till att Kina inte längre kan köpa de varor som produceras av Iowas bönder och lägger skulden för detta på Trumps höjda tullar. Annonsen var gjord så att den liknade verkliga artiklar, något som Donald Trump också twittrat om under onsdagen.

Experter som Des Moines Register talat med menar att annonsen ingår i en kampanj för att undergräva delstatens jordbrukares stöd till Trump.

– Kina vill inte mig som president och jag gillar inte när de angriper våra jordbrukare och jag gillar inte när de publicerar falska budskap, sa Trump vid en presskonferens senare på kvällen.

Vid en presskonferens senare på onsdagen konstaterade Trump att han och Kinas president Xi är goda vänner:

Hur kan en person som gör detta som du anklagar honom för vara en god vän? frågade New York Times.

– Jag vet inte om han är det längre. Detta har aldrig hänt dem tidigare. Jag vill inte att de ska ha problem men jag vill ha en rättvis överenskommelse. Och jag tror att jag och Xi har en bra kemi mellan oss.

– Jag kommer att ringa honom i morgon eftersom du frågar.”

 

Det händer bra saker i övriga världen dock. Indiska Economic Times skriver om planerna på ett nytt frihandelsavtal mellan Indien och Bangladesh:

”NEW DELHI: India has proposed Bangladesh to consider negotiating a free trade agreement including goods, services and investment to promote two-way commerce and investments. Commerce and Industry Minister Suresh Prabhu, who is visiting Dhaka, has said that after Bangladesh graduates from the Least Developed Country (LDC) status, it will no longer have duty-free and quota-free access for its products to the Indian market under SAFTA (South Asia Free Trade Agreement).

“In view of this, he proposed that India and Bangladesh may consider signing a Comprehensive Economic Partnership Agreement (CEPA) which would trade in goods and services and investments,” the commerce and industry ministry said in a statement on Wednesday.

The two-way trade between the countries increased to $9.3 billion in 2017-18 from $7.52 billion in the previous fiscal.”

 

2018-09-24

Affärsvärlden skriver om hur handelskriget mellan Kina och USA påverkar börserna:

”På måndagen gick också Kinaföreträdare ut och anklagade Donald Trumps administration för ”handelsmobbning”. Kommentarerna kom efter införandet av den senaste rundan av tullar, 10 procent på kinesiska varor värda 200 miljarder dollar vilka möttes av kinatullar på USA-varor värda 60 miljarder dollar.

Vid 15-tiden hade terminen för Dow Jones industriindex backat 0,1 procent och terminen för det bredare S&P 500 hade gått ned 0,2 procent. Teknikorienterade Nasdaq-terminen visade en nedgång på 0,4 procent.

Förra veckan avslutades med en blandad indexutveckling. Dow Jones stärktes 0,3 procent på fredagen, medan S&P 500 backade 0,1 procent och Nasdaq stängde 0,5 procent lägre.

Flera asiatiska börser, i Japan och Fastlandskina, höll helgstängt på måndagen. Öppet var det däremot i Hongkong, där Hang Seng-index backade 1,6 procent i kölvattnet av bakslaget i handelsförhandlingar mellan Kina och USA.

I Europa sågs också nedgångar på bred front.

På råvarumarknaden stärktes oljepriserna tydligt sedan Opec och dess allierade signalerat att det inte är så bråttom att öka utbudet, trots press från Donald Trump om att ”få ned priserna nu”. WTI-oljan steg 1,4 procent.

På bolagsfronten har amerikanska Comcast höjt sitt bud på det brittiska mediabolaget Sky till 17:28 pund, en höjning från tidigare 14:75 pund. Budet överträffar det från amerikanska 21st Century Fox, som backas av Walt Disney, som också vill åt de europeiska rättigheterna i Sky.

I måndagens förhandel gick Comcast ned 3,4 procent och 21st Century Fox backade 0,5 procent.

Musikströmningstjänstebolaget Pandora Media lyfte med 6,6 procent sedan radioströmningskoncernen Sirius XM lagt ett aktiebud värt 3,5 miljarder dollar. Sirius XM, som är en sammanslagning mellan de tidigare rivalerna Sirius och XM, gick däremot ned 3,7 procent.”

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 38

2018-09-20 The Guardian skriver om EU-toppmötet i Salzburg där Frankrikes president Macron är en hard liner mot Storbritannien medan Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, invände mot dem som vill se "britterna lida": "Emmanuel Macron has appealed to hi...

Frihandel i media vecka 38

2018-09-20

The Guardian skriver om EU-toppmötet i Salzburg där Frankrikes president Macron är en hard liner mot Storbritannien medan Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, invände mot dem som vill se ”britterna lida”:

”Emmanuel Macron has appealed to his fellow European leaders to maintain their tough approach to Brexit in response to Theresa May’s demand for compromise and accusations that the French president wants to make Britain suffer.

Macron, who is fighting a rearguard action against the rise of populism in Europe, said blocking any attempt by the UK to pick and choose elements of EU membership had to be the priority in the dying days of the Brexit negotiations.

“May spoke last night,” Macron said of the UK prime minister’s presentation to the leaders in Salzburg. “My first wish is to stay united and to have a common approach, the 27. It is essential. The second thing is that we remain coherent. The solution must be found. The third thing is that we need to have a real retirement agreement by November.”

A number of fellow EU leaders have conceded that compromise from both sides is needed to reach a deal both on avoiding a hard border on the island of Ireland and on the future framework of a trade deal.

The nationalist prime minister of Hungary, Viktor Orbán, who has sparred with Macron over migration, told reporters he was getting close to building a majority of member states in opposition to “a camp of prime ministers” who believe the “British must suffer”. “I don’t like that approach at all,” he said.

Over coffee at the end of a dinner that finished after midnight, May insisted the UK had moved its position and it was the turn of Brussels to reciprocate.”

2018-09-19

DI rapporterar om Theresa Mays offensiv för sin plan för brexit inför gårdagens EU-toppmöte: 

”Theresa May ska vid onsdagskvällens toppmötesmiddag i Bryssel övertyga de övriga EU-ledarna att komma henne till mötes. På torsdagen fortsätter EU27 att prata brexit – utan sin brittiska kollega.

Redan inför mötet bad hon åter EU-ledarna om kompromisser, särskilt kring gränsen mellan Nordirland och Irland.

”För att nå ett bra resultat måste även EU, efter att Storbritannien nu har utvecklat sin position, göra det. Ingen sida kan begära något helt oacceptabelt från den andra sidan, som en yttre tullgräns mellan delar av Storbritannien – vilket inget annat land i den här situationen kan acceptera – eller att Storbritannien ska ha rättigheter som i ett EU-medlemskap utan plikterna”, skriver hon i en gästkommentar i den tyska dagstidningen Die Welt på onsdagen.

Hon håller också fast vid planerna från regeringsmötet på lantstället Chequers i juli om omfattande frihandel även efter brexit.

”En frihandelszon mellan Storbritannien för varor och lantbruksprodukter, knuten till ett förenklat tullförfarande, skulle göra tull- och regulatoriska kontroller mellan våra gemensamma gränser överflödiga och upprätthålla de integrerade leveranskedjor och just-in-time-processer som arbetsplatser i alla våra länder är beroende av.”

Theresa May tillbakavisar invändningar att man inte kan dela på frihandel för varor och tjänster.

”Inget frihandelsavtal som EU någonsin har skrivit under behandlar varor och tjänster lika”, skriver Theresa May i Die Welt.”

 

2019-09-19

Arvid Åhlund, ledarskribent på DI skriver om USA och Kina som är på väg mot ett långvarigt handelskrig:

Donald Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon, numera en sorts global landsvägsagitator för den auktoritära nationalismen, väcker stor fascination i den liberala pressen (DN är besatta av honom, liksom Economist och de amerikanska drakarna), men säger sällan något värt att upprepa.

När han talar om Kina ska man dock lyssna.

Steve Bannon, som likt Donald Trump ser relationen mellan världens två största ekonomier som ett nollsummespel snarare än något som skapar mervärde, artikulerar den amerikanska presidentens linje mot Kina med stor precision. Den sträcker sig längre än handelskriget som trappades upp ytterligare i veckan, är mycket radikal men också mycket konsekvent.

”De som jobbar för Trump har vid det här laget insett att han ändrar sig i många frågor, men är villig att dö för sin ståndpunkt när det gäller Kina”, framhärdade Bannon i en intervju häromveckan.

Det övergripande målet, tillade han, är att driva internationella produktionskedjor – den globala ekonomins byggstenar – ut ur Kina, vilket i praktiken skulle vända upp och ned på världsekonomin.

Det är mot denna bakgrund man bör förstå Trumps beslut i tisdags att belägga ytterligare kinesiska varor med tullar till ett värde av drygt 1 800 miljarder kronor, vilket sammantaget innebär att omkring hälften av all kinesisk export till USA från och med nästa vecka kommer att vara tullbelagd.

(—)

Att ge sig på Mexiko, Kanada och EU är galenskap; med Kina är det annorlunda.

Donald Trump har rätt i sak när han beskyller landet för att sko sig på andra. Peking har systematiskt begränsat tillträde till marknader, stulit företagsidéer, teknik och manipulerat sin valuta sedan inträdet i WTO för 17 år sedan.

Till och med EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström pekade i fjol ut Kina som den internationella handelns ”stora syndare”.

Skillnaden är att Donald Trump faktiskt backar upp ord med handling. Inte vidare taktfullt förvisso, men det kan vara värt att ha i åtanke att synen på den amerikanska presidenten i Asien är en annan än i Europa. I både Kina och Japan omnämns han ofta som en skicklig taktiker, snarare än en otillräknelig luns.

Likafullt: ska kineserna förmås att spela rent, krävs en enad front. Att USA, EU och Japan under det senaste året börjat koordinera strategier är en bra början (och en märkligt underrapporterad utveckling). Att EU-kommissionen i veckan presenterade en reformplan för WTO är också utmärkt.”

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 37

2018-09-12 Bloombergs rapporterar det senaste om NAFTA: "Mexico’s chief Nafta negotiator headed to Washington as the nation reiterated that it’s prepared to pursue a new bilateral trade deal with the U.S. even if it ends up leaving out Canada. Kenneth Smi...

Frihandel i media vecka 37

2018-09-12

Bloombergs rapporterar det senaste om NAFTA:

”Mexico’s chief Nafta negotiator headed to Washington as the nation reiterated that it’s prepared to pursue a new bilateral trade deal with the U.S. even if it ends up leaving out Canada.

Kenneth Smith Ramos and his team plan to work on wording of the U.S.-Mexico trade agreement that President Donald Trump intends to sign by the end of November. His visit is the first by a high-level Mexican negotiator since the two nations announced a framework deal at the end of August. Meanwhile, Canadian officials are huddled with Prime Minister Justin Trudeau in Saskatchewan, relaying the latest state of play two weeks after the nation rejoined talks to stay in the pact.

(—)

The U.S. and Canada remain at odds over a handful of core issues. They include anti-dumping dispute panels contained under Chapter 19 of the current deal, which the U.S. wants to remove and Canada wants to keep, and Canada’s protected dairy sector, which isn’t in the current deal but where the U.S. wants greater market access. Another point of contention is cultural industries, where Canada is seeking to preserve an exemption. Intellectual property and pharmaceutical patents are among other issues.

Read more: Things Are Not Going to Plan in Trump’s U.S. Trade Deficit Wars

“Nafta is trilateral deal, and that fact is a great asset,” Guajardo said. ”If in the end we see a scenario that we don’t expect nor hope for but can’t be ruled out — that there’s no agreement between Canada and the U.S. — then Mexico needs to take the next step, advancing on a bilateral deal, if it’s necessary. But I repeat, we’re betting that the trilateral nature is maintained.”

Smith Ramos and his team will seek to meet with both U.S. and Canadian negotiators during the Washington trip, according to a person familiar with the plans, who asked not to be named discussing private conversations.

Trump has threatened to hit Canada with auto tariffs if a deal can’t be reached to revamp Nafta. On Tuesday, Trump struck an upbeat tone, telling reporters that the deal-making with Canada “is coming along very well and we’ve all been dealing in good faith.”

Prominent members of Congress have warned the Trump administration that it can’t proceed under its current fast-track path without a trilateral deal, but the Trump administration has argued that it can.”

 

2018-09-12

Nova Scotia, provins i Kanada, implementerar enligt The Star nu Kanades eget, interna frihandelsavtal. Det är kanske lite förvånande att Kanada inte har frihandel inom landet, men så är det. CETA, frihandelsavtalet med EU, har bidragit till det interna avtalet. Annars skulle EU:s företag ha bättre tillgång till den kanadensiska marknaden än de inhemska företagen:

”HALIFAX—Nova Scotia has introduced legislation implementing the Canadian Free Trade Agreement in the province.

The government says the Canadian Free Trade Agreement Implementation Act includes provisions that make it enforceable in Nova Scotia on labour mobility and other areas.

The free trade agreement was signed in principle in 2016 by provincial and territorial governments and came into effect in July 2017.

The agreement includes provisions for binding dispute resolution and labour mobility enforcement.

Provinces have until the end of this year to have an enforcement mechanism in place.

Nova Scotia says more than half its trade is with other provinces, totalling over $8.4 billion in exports of goods and services in 2016.

“At its core, the Canadian Free Trade Agreement is designed to reduce trade barriers and enhance the flow of goods and services, investment and labour within Canada,” Trade Minister Geoff MacLellan said in a statement.

“Interprovincial co-operation and trade is critically important in creating jobs and opportunities for Nova Scotians and Canadians.”

 

2018-09-10

Intervju med EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström i VA-finans:

””EU och USA hoppas nå konkreta resultat om ett frihandelsavtal på kort eller medellång sikt.”

Det skrev EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström på Twitter på måndagen efter sitt möte med USA:s handelsrepresentant Robert Lighthizer.

”Vi diskuterade hur vi går framåt och identifierar prioriteringar på båda sidor, och hur vi når konkreta resultat på kort till medellång sikt”, skrev hon.

I augusti sade hon till Sveriges Radio att hon hoppades på ett avtal under nästa år. Kommissionens femåriga mandatperiod löper ut i november 2019.

”Mycket arbete återstår denna höst. Våra medarbetare kommer att stå i nära kontakt de kommande veckorna”, fortsatte hon.

Cecilia Malmström och Robert Lighthizer följer upp överenskommelsen den 25 juli mellan USA:s president Donald Trump och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

De två enades då om att förhandla fram ett begränsat frihandelsavtal. Främst skulle det innebära att skrota tullar på industrivaror, dock med motorfordon undantagna.

Cecilia Malmström kommer att träffa Robert Lighthizer igen mot slutet av månaden, sade hon. Möten på tjänstemannanivå följer sedan under oktober månad.

USA:s handelsrepresentant gav också ut ett uttalande om mötet. I oktober kommer tjänstemän att fortsätta diskussionerna för att sänka tullar och icke-tariffära handelshinder.

”Ministrarna

kommer sedan att träffas i november för att avsluta på ett antal områden. Vi hoppas särskilt på tidiga överenskommelse inom tekniska handelshinder”, skrev USA.

Alla områden i överenskommelsen från den 25 juli berördes under måndagens möte, sade uttalandet.

Förutom skrotandet av tullar och hinder för industrivaror i allmänhet nämnde överenskommelsen i juli sänkta handelshinder för tjänster, kemikalier, läkemedel, medicinsk utrustning och sojabönor.

Vidare ska USA:s försäljning av flytande naturgas (LNG) till EU förenklas.

Ytterligare ett område är samarbete om standarder för att underlätta handel och minska byråkratiskt krångel.

Dessutom ska EU och USA samarbeta för att reformera världshandelsorganisationen WTO för att förhindra orättvisa handelsmönster. Kina nämndes inte uttryckligen, men är huvudmålet.

USA:s uttalande sade vidare att båda parter ska inleda konsultationer för att förankra förhandlingsmandaten. I USA blir det med kongressen och i EU med EU-länderna och Europaparlamentet.”

 

 

Stäng posten Läs nästa post

Frihandel i media vecka 36

Denna veckas pressklipp domineras återigen totalt av NAFTA-förhandlingarna som gått in i någon form av slutskede. Mexiko har accepterat ett avtalsförslag, men Kanada är ännu inte klara. Tvistelösning, skydd för mejeri och kultur är stötestenar. 2018-09-07...

Frihandel i media vecka 36

Denna veckas pressklipp domineras återigen totalt av NAFTA-förhandlingarna som gått in i någon form av slutskede. Mexiko har accepterat ett avtalsförslag, men Kanada är ännu inte klara. Tvistelösning, skydd för mejeri och kultur är stötestenar.

2018-09-07

CBS har en bra sammanfattning av Trumps handelskrig

The Trump administration’s trade battles with China, Canada, Mexico and other countries around the world can feel like a bewildering descent into the obscure. But you don’t have to be an expert to grasp that, in the era of globalization, a trade war upends the way countries have operated for decades.

Here’s a look at what these disputes are really about, how we got here and where things are headed next.

President Donald Trump’s push to impose tariffs on China and other countries is aimed at deterring what he views as unfair trade practices and, equally important, to encourage American consumers and businesses to buy and sell more goods made at home. To that end, the White House says the threat of tariffs is a powerful negotiating tool for winning what they say are better trade deals for all Americans.

Mr. Trump points to the trade deficit — the gap between U.S. imports and exports — as a measure of how well the country is faring in trade worldwide. By contrast, most economists say trade deficits aren’t necessarily bad, or even a helpful measure for gauging a nation’s economic health. That’s because it can reflect a strong economy and dollar, which in turn make imports less expensive. That can bolster both the U.S. and global economy.

Tariffs are taxes that companies pay on imported goods and services. Mr. Trump is using tariffs as a way to steer purchases to a country’s domestic producers, rather than foreign ones, or to create a ”level playing field.”

But tariffs can have the effect of raising prices for consumers instead. That’s because companies can charge higher prices when foreign competitors are forced to either absorb costs and ultimately pass on tariff costs to consumer. The higher the tariff, the more a domestic manufacturer may charge customers and bolster their business because there’s less competition.

For example, if a foreign company charges $1,000 for a washing machine, including a U.S. tariff, a domestic maker could raise its price on a comparable product from $500 to $800 from $500 and still turn a profit. That might be good for the company, but it’s expensive for consumers.

(—)

China is America’s largest trading partner, followed by Canada, Mexico, Japan and Germany, which trades as part of the EU.

The U.S. is now poised to significantly escalate the fight with China by imposing 25 percent tariffs on $200 billion in Chinese goods, possibly as early as Friday. Separately, steep duties proposed for all imported automobiles and auto parts may also hobble growth and threaten jobs, economists argue.

Economists say that move, which China has said it will counter with $60 billion more in tariffs of its own, could slow the economy.

Moody’s Investors Service forecasts that higher U.S. tariffs on Chinese imports could cut U.S. gross domestic product in 2019 by 0.25 percent, offsetting some of the gains from last year’s tax cuts. And Oxford Economics predicts in a full blown trade war, U.S. GDP could be shaved by 1 percent in 2020.

A new NAFTA?
The Trump administration is also threatening to slap heavy tariffs on imported cars and parts. Some experts fear that could cost hundreds of thousands of American jobs and raise auto prices in the U.S. by roughly 10 percent. Such taxes could not only hurt consumers, but also stifle niche areas like collecting and restoring classic cars.

The EU and U.S. suspended potential auto tariffs over the summer, but that truce may not hold for much longer, some observers predicted.

If all of that weren’t enough, Mr. Trump is also negotiating with Canada for revisions to the North American Free Trade Agreement after striking a preliminary deal with Mexico in August. A new agreement between the three countries could change the cost of doing business in North America.”

2018-09-04

Köttet blir förhandlingsfråga om mellan EU och USA enligt ATL Lantbrukets affärstidning:

”Med garantier för export av nötkött som inte är behandlat med tillväxthormoner ska USA:s frihandelsskeptiska president övertygas om att inte chockhöja tullarna på europeiska exportvaror. Det är tanken bakom det förslag på förhandlingsmandat som EU-kommissionen vill ha av medlemsländerna. Kommissionen försäkrar att det inte handlar om att ompröva EU:s förbud av import av nötkött från djur som fått hormoner i tillväxtfrämjande syfte.

– Vi talar bara om nötkött som inte har använt tillväxthormoner, sa Daniel Rosario, talesperson för jordbrukskommissionär Phil Hogan vid måndagens kommissionspresskonferens i Bryssel.

Daniel Rosario underströk också att det inte heller är fråga om att utöka den tullfria kvoten på 45 000 ton. Det är viktigt för europeiska nötköttsproducenter som är känsliga för konkurrens utifrån.

(—)

Kvoten skapades när EU:s förbud mot tillväxthormonbehandlat kött fick underkänt av WTO, Världshandelsorganisationen. Det gav USA rätt att applicera strafftullar på varor från EU. Med sänkta tullar på en begränsad mängd nötkött kunde EU undvika det och samtidigt ha kvar förbudet. Sedan överenskommelsen 2009 har USA:s del av kvoten krympt. Det väckte missnöje redan under Barack Obamas regering, men frågan har blivit känsligare och mer akut med Donald Trumps aggressivare förhandlingsmetoder hängande över alla handelsfrågor.”

Dagens Nyheters ledarsida skriver om NAFTA-förhandlingarna:

”Utan tvivel har Nafta gynnat alla tre länderna. Efter nästan ett kvartssekel behöver avtalet ändå moderniseras för att täcka e-handel och annat som inte var uppfunnet vid starten. Fast de förändringar USA och Mexiko har enats om borde inte göra någon glad.

På onsdag är det meningen att handelsförhandlingarna mellan USA och Kanada ska återupptas. Mexiko är redan överens med Trumpadministrationen, och vill det sig väl blir resultatet ett något reviderat Nafta. Men presidentens lynniga utfall kan i värsta fall rasera hela bygget.

Utan tvivel har Nafta gynnat alla tre länderna. Efter nästan ett kvartssekel behöver avtalet ändå moderniseras för att täcka e-handel och annat som inte var uppfunnet vid starten. Fast de förändringar USA och Mexiko har enats om borde inte göra någon glad.

Regler om lokalt producerat innehåll och vissa bilarbetares löner ser mest ut som dyr byråkrati för företagen. Andra risker är spruckna leverantörskedjor och högre konsumentpriser. Att särskilt många fabriksjobb skulle återvända till USA är en illusion.

Kanada har klena argument för att behålla sina höga tullar på mejerivaror. Men det sätt som Trump försöker förolämpa sig till kanadensisk underkastelse är likafullt ett sorgligt skådespel. Uppgörelsen med Mexiko är inget vidare, men bättre än man hade kunnat frukta. Att lämna Kanada utanför det nya Nafta vore däremot ett allvarligt misstag.

Kongressen får en nyckelroll. Trump kan faktiskt inte riva upp handelsavtal hur han vill, även om han nu fräser att ingen ska lägga sig i vad han gör. Republikaner är av tradition frihandelsvänner. Tyvärr har de hittills fegat ur mot presidenten, även när hans urspårningar går emot deras intressen.

Förra veckan hotade Trump än en gång med att USA skulle lämna Världshandelsorganisationen, WTO. Konflikten med Kina trappas snart upp. Skället på EU fortsätter, och den löjeväckande motiveringen ”nationella säkerhetsskäl” upprepas när han hittar på nya tullar.

Handel är en bra affär. Det är bisarrt att en företagare fullständigt har missat det.”

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Frihandel i media vecka 34

2018-08-21 PM Nilsson på Dagens Industri skriver om att handel och transporter är bättre än självförsörjning när det gäller tillgång till livsmedel och andra viktiga produkter: "Sista gången Sverige hade svält var åren 1867–69. Särskilt – 67 var våren ...

Frihandel i media vecka 34

2018-08-21

PM Nilsson på Dagens Industri skriver om att handel och transporter är bättre än självförsörjning när det gäller tillgång till livsmedel och andra viktiga produkter:

”Sista gången Sverige hade svält var åren 1867–69. Särskilt – 67 var våren kall, sommaren ville aldrig komma, snön låg kvar vid midsommar och Stockholm hade en medeltemperatur i maj på plus tre grader. Hösten kom till norra Sverige i mitten av juli med dödliga järnnätter. En fjärdedel av befolkningen lämnade Sverige under utvandrartiden, inte bara på grund av missväxt, men bland annat därför.

Vädret har då och då slagit mot jordbruket så långt bakåt man kan se. Värst var det 1695 då folk dog i massvält efter en rekordkall vår och Israel Kolmodin skrev ”Den blomstertid nu kommer” som en bön om varmare tider.

Orsaken till att svälten försvann från Sverige är inte att vädret stabiliserades utan att järnvägen byggdes ut så att hela Sverige kunde leva genom att vara en del av spannmålsmarknaden. Ingen landsända var längre beroende av att vara självförsörjande. Sedan dess har Sverige successivt integrerats med globala livsmedelsmarknader, oftast under starkt motstånd från bondeintressen, försvarsvänner och nationalister som alltid har velat stänga in svensk matproduktion med tullar och regleringar. Men frihandelsvännerna har vunnit och svenskarna har i dag full tillgång till världens kornbodar.

Årets missväxt på grund av torkan kommer enligt Jordbruksverkets prognos att sänka svensk spannmålsproduktion med 25 procent jämfört med förra året. Mönstret är detsamma i hela norra Europa. Tysklands veteskörd väntas sjunka med 20 procent, Storbritanniens med 10 procent och Rysslands, som är världens största veteexportör, med 20 procent.

Men för befolkningarna i de torkdrabbade europeiska länderna kommer detta knappt märkas eftersom den globala veteproduktionen har bra prognoser med en minskning på 3 procent jämfört med 2017, som var ett rekordår. Marknadspriset för vete ligger 25 procent högre jämfört med i våras, 210 euro per ton på tisdagen, och kommer nog synas i konsumentprisindex när året summeras, men inte mycket mer än så.

(—)

Den nynationalism som nu drar genom västvärlden har många fasetter. En som återkom efter sommarens torka i Sverige är 1800-talets och beredskapsårens idé om att självförsörjning är det säkraste sättet att skydda sig, vilket ju är lite motsägelsefullt. Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk är viktigt av flera skäl, men det är och har alltid varit flödet som är det främsta skyddet. Därför är flödets politiska struktur viktigt, som EU:s inre marknad, frihandelsavtal och WTO, men också dess fysiska struktur som hamnar, internationell sjösäkerhet och godstransporter på tåg och lastbil.

Försvar av flödet är fortsatt centralt. 1990-talets försvarsteoretiker hade och har helt rätt i att svensk försvarsmakt framöver ska syssla med flödesförsvar. Fria farleder i Röda havet är ett svenskt försvarsintresse, liksom öppna hamnar i Medelhavet, smidiga gränspassager mellan Ukraina och Polen för majsimporten och att Östersjön är ett fritt hav.

2018-08-20

Kina och Kanada sonderar förutsättningarna för ett frihandelsavtal länderna emellan enligt kanadensiska Global News:

”China’s ambassador to Canada said Monday he hopes to make progress on a free-trade agreement with Canada and others amid his country’s rising trade tensions with the United States.

“On the background of unilateralism and trade protectionism, China sincerely hopes we can speed up the relevant negotiations process of bilateral…trade agreements,” Lu Shaye said, speaking through a translator, in an interview at the Apparel Textile Sourcing Canada trade show in Toronto.

U.S. President Donald Trump slapped 25 per cent tariffs on $34 billion in Chinese imports in July. Taxes on an additional $16 billion are set to kick in this week and China is counter-punching with tariffs of its own.

The U.S. government is holding six days of hearings starting Monday in Washington on Trump’s next round of proposed tariffs of 10 per cent to 25 per cent on $200 billion in Chinese goods that could kick in as early as next month.

Meanwhile, free trade talks between China and Canada have slowed as Canada has insisted on a progressive trade deal that would also cover some labour, environment, gender and governance issues.

(—)

Canada could soon also impose safeguard measures to block the dumping of steel imports after the U.S. imposed tariffs on steel and aluminum on a number of countries, including Canada.

The federal government last week began exploring how best to address industry concerns that U.S. tariffs are causing a surge in steel imports.

Ottawa is seeking input from producers, users and the public as it considers imposing “safeguards” on the import of several steel products. The measures, if applied, could include quotas, surtaxes or a combination of both.

The White House has complained that Canada has opened a back door to the American market, allowing for an invasion of bargain-basement steel into the U.S. from places like China.

Lu said China represents only a small percentage of Canadian steel imports but his country will be watching Canada’s measures closely.”

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
Visa flera poster