Frihandel i media

Frihandel är en viktig fråga vilket avspeglas i media. Även om frihandel sällan skapar löpsedlar är bevakningen regelbunden och kompetent.

Frihandel i media vecka 33

2018-08-08 Delta Farm Press skriver att Texas Farm Bureau med 500 000 medlemmar i Texas, ansluter sig till Farmers for Free Trade: "Texas Farm Bureau joins the American Farm Bureau Federation, National Pork Producers Council, American Soybean Association...

Frihandel i media vecka 33


Delta Farm Press skriver att Texas Farm Bureau med 500 000 medlemmar i Texas, ansluter sig till Farmers for Free Trade:

”Texas Farm Bureau joins the American Farm Bureau Federation, National Pork Producers Council, American Soybean Association and multiple other agricultural, trade and commodity groups partnering with Farmers for Free Trade to strengthen support for trade in rural communities.

“International trade is a major driver of our Texas economy,” Texas Farm Bureau President Russell Boening said. “There is no doubt the North American Free Trade Agreement (NAFTA) has increased demand for U.S. agricultural goods, lowered input and production costs and spurred our economy. We welcome any modernizations to NAFTA, as well as developing new trade agreements, that will further expand market opportunities for farmers and ranchers. Working together with Farmers for Free Trade will allow us to have a united voice on trade.”

Trade disruption, Boening noted, is risky for farmers and ranchers. Last year, U.S. agriculture exported more than $140 billion in products worldwide, highlighting the need for strong trade agreements.

“Texas Farm Bureau has been a leader in advocating on behalf of Texas agriculture at both the state and federal level,” Baucus said. “Trade with other nations is critical to stabilizing farming communities across the country, and nobody knows that better than Texas farmers and ranchers. Adding their voices to our mission builds momentum in our efforts to strengthen trade in rural America.”


Farmers for Free Trade is currently working at the grassroots level to organize and educate farmers about the importance of trade. The campaign works to engage farmers through work at state commodity conventions, state proclamations, social media outreach and by identifying local spokespeople, among other efforts.

Baucus and Lugar outline some of the key policy priorities that will help rebuild bipartisan support for trade, which can be found here.

This announcement follows additional announcements in recent weeks that Illinois Farm Bureau and American Soybean Association have also joined Farmers for Free Trade.”


Även sprittillverkarna i USA oroas för hur handelskriget kommer att påverka dom. Matt Dogali, ordförande för The Presidents’ Forum of the Distilled Spirits Industry som representerar hälften av USA:s spritillverkare skriver i The Hill:

”Domestic demand for bourbon has been growing for years. Recently, we have seen an increase in international demand, and not just in European nations. Emerging markets such as Brazil, China and India are developing a taste for American spirits, opening new opportunities for our members. We want to capitalize on this growing demand, but recent trade issues have created an uncertainty for us and our plans for future production.

Currently, distilled spirits producers rely upon zero-for-zero tariff access, a trade model that allows them to buy and sell spirits across borders without penalty, spurring international growth for American distillers. Such open-market access for these American companies has boosted domestic job growth, compounded local community investment, heightened American agricultural production, and given the American consumer more choice of quality products. Small business owners have grown their businesses, hired workers and increased production, all because of domestic and international sales.

We support American workers and we are proud of the rich distilling tradition American companies have maintained for centuries. But we fear that current efforts to protect American industry by artificially restricting global commerce will hurt American workers in the end. History has shown that there are no winners in a global trade war. “Made in America” should not mean the products must stay in America. If fair and free trade thrives, so, too, will our nation.

Those who know a little about a good whiskey know one of the most important ingredients is time. In fact, this drink ages in American oak barrels for several years, before the drinker has a chance to taste a uniquely American product — bourbon.

We are hopeful world leaders will quickly address current trade issues, so that American distillers can continue to satisfy people at home and around the globe with our fine spirits. And while discussion about the future of international trade policies evolves, our whiskey will be waiting.”




Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Frihandel i media vecka 30

Nyheterna domineras förstås totalt av mötet i Washingon mellan USA:s president Donald Trump, EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström. 2018-07-26 Wall Street Journal (bakom betalvägg) skriver som van...

Frihandel i media vecka 30

Nyheterna domineras förstås totalt av mötet i Washingon mellan USA:s president Donald Trump, EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström.


Wall Street Journal (bakom betalvägg) skriver som vanligt långt och insatt:

”When Jean-Claude Juncker arrived at the White House on Wednesday, he had no idea how the meeting with President Donald Trump would end.

When asked on his flight from Brussels whether he was ready, after having pored through piles of documents stacked in blue folders, the European Commission president smiled and said: “No. We’ll have to see how it goes.”

Once Mr. Juncker entered the Oval Office, it was clear Mr. Trump was in a mood to negotiate, said a senior European Union official who was present. Mr. Trump, who typically entertains a question or two from reporters during Oval Office visits, took none, looking instead to dive into discussions with the visiting delegation from the EU’s executive arm.

What followed between the two leaders ushered in a potentially significant de-escalation of trade tensions between the U.S. and EU, after months in which the Trump administration had applied tariffs on European steel, and threatened more. The resulting agreement was vague, but the two sides agreed to pursue a range of possibilities—including increased U.S. exports of natural gas and soybeans—that might address the trans-Atlantic trade imbalance.

In recent international meetings, such as the Group of Seven summit in Canada, or the North Atlantic Treaty Organization summit in Brussels, Mr. Trump grabbed headlines with an argumentative approach. But on Wednesday, the American president was “charming, well-briefed” and “made an effort” to reach a deal with his European counterpart, the senior EU official said.

Mr. Juncker grabbed the opportunity to argue that both sides need to refrain from further punitive tariffs or they would foolishly harm themselves.

“If you want to be stupid,” he told Mr. Trump, “I can be stupid, as well.”

Backing up his points, Mr. Juncker flipped through more than a dozen colorful cue cards with simplified explainers, the senior EU official said. Each card had at most three figures about a specific topic, such as trade in cars or standards for medical devices.

“We knew this wasn’t an academic seminar,” the EU official said. “It had to be very simple.”

The Europeans had an ally on Mr. Trump’s team in White House, chief economic adviser Larry Kudlow. On Wednesday morning, before the meeting, he had told the television program “Fox & Friends,” “I just say, keep an open mind—you might be surprised by the outcome of this meeting.”


The main elements of the agreement that emerged had been floated by the Europeans, prodded by Germany, two months earlier in the hope that Mr. Trump would refrain from imposing tariffs on European steel and aluminum. Mr. Juncker said after the meeting that the agreement was significant because “we were never in a position to agree on these main elements before.”

Mr. Juncker said he trusts Mr. Trump to stick to the elements of the agreement. “We have a good personal relation,” he said.

Last week, Mr. Trump called the EU America’s “foe” and vowed “tremendous retribution” if his meeting with the EU officials didn’t lead to what he considers to be a fair auto-trade deal.

But his remarks in the Rose Garden struck a conciliatory tone. He mentioned nothing about deficits, trade imbalances or auto tariffs. Often focused on putting America first, he called for making “trade fairer and more reciprocal.”

After the announcement with Mr. Juncker, the president arrived victorious to a closed-door meeting with Republican lawmakers, said Rep. Mike Conaway of Texas, who attended. Lawmakers shared specific concerns with the president and said they were worried about farmers back home. Specifically, lawmakers talked about soybeans and cherries being held up at ports in China.

“He seemed legitimately concerned,” said Mr. Conaway, chair of the House agriculture committee. “He will keep negotiating.””


Även SvT rapporterar förstås:

”Jean-Claude Juncker och Donald Trump är överens. Efter mötet i Washington ska de nu arbeta för att avstyra handelskriget. Lösningen: USA ska exportera mer naturgas – och EU ska köpa ”massvis” med sojabönor.

Under onsdagen träffade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker USA:s president Donald Trump i Washington. Syftet med mötet är att avstyra ett handelskrig, som resultat av den senaste tidens handelskonflikter.

EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström närvarade också på mötet, som började 19.30 svensk tid. På mötet skulle de diskutera handelspolitiken mellan EU och USA, för att undvika att handelskonflikten eskalerar till ett handelskrig.

– Vi hoppas kunna komma överens om ett rättvist handelsavtal med Europa, säger Trump till Reuters.

– Vi är allierade, och vi måste samarbeta, säger Juncker.

På onsdag kväll säger Trump att han och Juncker är överens om att de ska arbeta för att avveckla tullarna. Han säger också att man kommer samarbeta för att reformera WTO.

Trump berättar också att de kommer att ”reducera barriärer” och öka handeln av en rad produkter.

Juncker uppger att båda parterna kommer att avstå från ytterligare tullavgifter under handelsförhandlingarnas gång.

Enligt uppgörelsen mellan Juncker och Trump kommer EU att börja köpa ”massvis” med sojabönor från USA, säger Trump. Det ska man börja göra ”nästan omgående”, enligt honom.

– EU kan importera mer sojabönor och det kommer att göras, säger Juncker.

Planen är också att USA ska exportera mer naturgas till EU.

Vid mötet lyfte Juncker vikten av samtal parterna emellan, och föreslog att de båda parterna skulle försöka reducera tullarna.

Trump menar att det vore bra om de båda kunde ta bort alla tullar som en del av diskussionerna, samtidigt som han påpekade att handeln mellan kontinenterna utgör mer än hälften av världshandeln.

Juncker har kritiserat USA:s tullar på aluminium- och stålprodukter som infördes 1 juni. EU svarade då med tullar på bland annat whiskey, apelsinjuice och motorcyklar. Trump har även hotat med 20-procentiga tullar på bilar som importeras till USA från EU-länder. Det vill EU undvika.

Skulle USA ändå införa biltullar kommer EU införa nya tullar på andra varor. Cecilia Malmström har sagt att EU förberett en lista på tullar på amerikanska varor, till ett värde av 20 miljarder dollar.

Två amerikanska senatorer – en demokrat och en republikan – lägger fram ett gemensamt förslag i syfte att skjuta Donald Trumps aviserade biltullavgifter på framtiden. Det rapporterar CNBC.

Förslaget går ut på att låta den amerikanska bilindustrin granskas av en amerikansk handelsmyndighet.

EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström skriver om ”det viktiga mötet” med Juncker och Trump på Twitter:

”Vänder blad, överens om att underlätta handel mellan oss, tittar på nolltullar på industrivaror, energi och samarbete kring regleringar. Även intensifiera arbete med att reformera WTO”.”

Washington Post rapporterar från Bryssel: 

”BRUSSELS — European officials are struggling to make sense of what seems a temporary trade war truce between President Trump and the European Union, following the visit of E.U. leaders to Washington this week.

Trump and Jean-Claude Juncker, the president of the European Commission, announced Wednesday that they had agreed to work toward resolving disputes over steel and aluminum tariffs, delay proposed car tariffs and talk about a bilateral trade deal.

“Objectively this a good news, that we avoided so far tariffs on cars,” said a senior E.U. diplomat, who like many officials spoke on the condition of anonymity to discuss sensitive internal discussions.

In capitals across Europe, a number of national officials echoed that sentiment, heralding the meeting as having prevented a trade war. German Finance Minister Peter Altmaier, for instance, called it a “breakthrough.” But others were wary, wondering whether it’s realistic to expect Europe to buy more soybeans from the United States, as Juncker signaled, or to become “a massive buyer” of U.S. liquefied natural gas, as Trump declared.


“TTIP was way too wide, and negotiations were stuck, as Americans were not keen to discuss greater access to their public procurements, while Europeans were reluctant on the U.S. importing more agricultural products,” said a European Commission official.

According to another diplomat, some countries fear that communicating a revival of TTIP could anger voters. From the beginning, the E.U.-U.S. trade proposal triggered resistance from social and environmental activists. Reopening talks during a Trump presidency could backfire, as the next elections for the European Parliament are scheduled for May 2019.”

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Frihandel i media vecka 28

Kinas kommer inte ge sig, Kinas handelsöverskott ökar och fisk kan bli offer i handelskriget. Denna veckas pressklipp domineras av rapporter från fronten. 2018-07-13 Kina kommer aldrig vika ner sig i handelskriget. Omni rapporterar: "Kina backar inte un...

Frihandel i media vecka 28

Kinas kommer inte ge sig, Kinas handelsöverskott ökar och fisk kan bli offer i handelskriget. Denna veckas pressklipp domineras av rapporter från fronten.


Kina kommer aldrig vika ner sig i handelskriget. Omni rapporterar:

”Kina backar inte undan i frihandelskonflikten sedan USA och president Donald Trump i en ny offensiv hotat med ytterligare tullar på varor för 200 miljarder dollar per år. Det skriver Bloomberg.
– Kina väjer icke för hotelser och utpressning. USA har ignorerat framsteg i förhandlingsprocessen och valt en ensidig och protektionistisk agenda. Man har dessutom startat detta handelskrig, säger Kinas vice handelsminister Wang Shouwen till nyhetsbyrån.
Shouwen kallar också USA för handelsmobbare och menar att agerandet kommer få konsekvenser för kinesiska likväl som amerikanska arbetare.”

Handelskrig är inte så lätta att vinna. CNBC citerar siffror som visar att USA:s handelsunderskott mot Kina ökar. Sanningen att säga har det riktiga handelskriget knappt kommit i gång, men siffrorna kommer spä på den politiska motsättningen i USA:

”China on Friday reported that its trade surplus with the U.S. grew to $28.97 billion in June, according to data from China’s customs office.

In May, the surplus had been $24.58 billion. The new surplus is the highest on record, according to Reuters calculations.

Overall, China said both its imports and exports with the U.S. rose in the first half of 2018.

Exports to the world’s largest economy rose 5.7 percent against the prior year-ago period in yuan terms, said the customs office. Imports from the U.S., meanwhile, correspondingly rose 4 percent.

The politically-sensitive data came amid escalating trade tensions between U.S. and China.

But China’s customs office said it will not put in place any special regulatory measures targeting American goods, and also will not delay the movements of these goods at ports.

President Donald Trump has consistently deemed trade with China unfair to America and has demanded that Beijing address the issue.

But, China’s trade surplus against the U.S. has grown even though the Asian country’s total surplus has narrowed over the last two years.”


Fisk kan bli offer i handelskriget skriver tidningen Butikstrender:

”Tonfisk och lax tillhör de kinesiska varor som nu inbegrips i handelskriget mellan Kina och USA.
I en ny lista idag listar USA importvaror till ett värd av 200 miljarder dollar som ska få nya tullar.
Bland dem finns alltså tonfisk och lax men även andra fisksorter.

Det har tidigare spekulerats i att norsk laxindustri kan tjäna på det uppblossande handelskriget mellan USA och Kina.
När de två ekonomiska stormakterna blockerar varandra kan Norge skörda marknadsandelar för lax, menar man.

Idag kom via Wall Street Journal en ny lista över vilka kinesiska varor som kommer att bli dryare när USA inför nya tullar.
På listan finns livsmedel som lax, tonfisk och andra fisksorter men även sådant som resväskor, handväskor och tv-apparater, enligt tidningen.

Tanken är att lägga avgifter på tio procent på de kinesiska varorna.
Kina svarar nu med samma metod och upprepar samtidigt hotet att stämma USA hos frihandelsorganisationen WTO.”



Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 27

Veckans pressklipp. Hur vet investerare att det är handelskrig, vad händer på NATO-toppmötet och kommer USA att lämna WTO?  2018-07-04 Market Watch ställer frågan om hur investerare skall kunna avgöra om ett handelskrig är fullskaligt eller inte: "Si...

Frihandel i media vecka 27

Veckans pressklipp. Hur vet investerare att det är handelskrig, vad händer på NATO-toppmötet och kommer USA att lämna WTO? 


Market Watch ställer frågan om hur investerare skall kunna avgöra om ett handelskrig är fullskaligt eller inte:

”Since the start of 2018, Wall Street has been harried by the threat of the imposition of tariffs on products from some of the U.S.’s longstanding trade partners, with a recent escalation of tensions raising the question: Are we in a full-blown trade war? And, if not, when will investors know?


—“A trade war has been defined as ‘an economic conflict in which countries impose import restrictions on each other in order to harm each other’s trade.’ And so one could argue we are already in the midst of a trade war with multiple countries, although at this juncture it is relatively minor,” said Kristina Hooper, chief global market strategist at Invesco.

“The key question is not so much when are we in a trade war — because we already are — but when the trade war will affect the economy. I think we could start seeing a material impact by 2019, although so much depends on where the trade situation goes from here,” Hooper said.

—“A trade war will be when escalating tensions lead to across-the-board tariffs across multiple countries,” said Chris Zaccarelli, CIO at Independent Advisor Alliance

“Hopefully cooler heads will prevail and everyone will come back to the negotiating table and overall tariffs will be lowered worldwide, but in the meantime markets will have to adjust to this uncomfortable period of threats and counter-threats,” he said.

—“Investors will start to feel the effects of the escalating trade conflict as the tariffs themselves move from proposed to implemented status. To date, only a very small amount of tariffs are fully implemented; therefore, the full effects both on the economies of the countries involved and the equity values of the affected companies are not yet felt on a broad scale,” said Jamie Cox, managing partner at Harris Financial Group.

—“Judging by that metric, markets around the world are saying the war might already have started, but here in the U.S. the reaction looks more like a Cold War than a hot one,” said Brad McMillan, CIO at Commonwealth Financial Network.”


USA:s president Donald Trump är på väg till Europa inför nästa veckas Natotoppmöte i Bryssel. Gunnar Jonsson i DN skriver om om Trumps angrepp på USA:s vänner och allierade:

”Europa bävar. Donald Trump är på väg hit igen, bland annat för att bevista nästa veckas Natotoppmöte i Bryssel. Efter det kaos han ställde till med på G7-mötet i Kanada förra månaden finns det all anledning att frukta en ny holmgång. I minnet finns också förra årets alliansträff. Talskrivarna hade betonat USA:s stöd för de kollektiva försvarsgarantierna, men det strök presidenten.

Har Trump sovit dåligt på planet över Atlanten vet ingen vad som händer. Han har redan värmt upp genom att skicka argsinta brev till ett dussintal Natoländers ledare. Ni snålar med försvarsutgifterna och låter USA ta allt ansvar, heter det.

Detta är ingen ny amerikansk ståndpunkt. Även Bush och Obama påtalade bristerna i Europas investeringar i sin egen säkerhet. Vid Natomötet i Wales 2014 kom medlemmarna överens om att alla inom tio år skulle nå en försvarsbudget på 2 procent av BNP. Det är i grunden synnerligen rimligt. Bara en handfull av de 29 länderna klarar det än så länge, även om fler är på gång. Och stora länder som Tyskland kryper uppåt, i bästa fall, och lovar fortfarande bara 1,5 procent till 2024.

Sverige, vars regering hukar för Natomedlemskap men förlitar sig på militärt samarbete med USA, ligger ännu sämre till.

Men Trumps plumpa stil är kontraproduktiv. Hans obalanserade skäll, kombinerat med kunskapsluckorna, föder ingen respekt. Att blanda ihop försvarsalliansen med handelsfrågor, som presidenten gör, är befängt. Han ignorerar Europas synpunkter, som när det gäller kärnteknikavtalet med Iran. Och han tycks sakna insikt i vad Nato faktiskt är till för: gemensamt försvar av frihet och demokrati.

Nato är lika illa som Nafta, det nordamerikanska handelsavtalet, har Trump klämt ur sig. Eftersom han avskyr frihandel är det illavarslande. EU verkar han vilja slå sönder; han ska ha erbjudit president Macron förmånliga relationer med USA om Frankrike lämnar unionen. Stål- och aluminiumtullarna mot allierade länder är också en konstig idé, särskilt som ”nationell säkerhet” anges som motiv.”


DI skriver om avslöjandet att det finns ett förslag från Vita huset som i praktiken skulle innebära att USA lämnade WTO:

”USA:s president Donald Trumps administration har förberett ett utkast till lagstiftning som i praktiken skulle innebära att landet lämnar handelsorganisationen WTO. Det uppger nyhetssajten Axios som publicerat en kopia av utkastet.

Den amerikanske presidenten Donald Trumps administration har skrivit utkast till en ny lag som i praktiken innebär att USA helt frångår frihandelsorganisationen WTO:s regelverk. Det rapporterar den amerikanska nyhetssajten Axios.

Sajten har kommit över en kopia på utkastet som skulle ge presidenten makt att höja tullar på varor och tjänster från andra länder utan att den amerikanska kongressen först får ta ställning till saken. Enligt dagens amerikanska regler har presidenten begränsad makt att agera på egen hand och måste bland annat kunnat visa på att tullar skulle stärka den nationella säkerheten.

”Det kan jämställas med att vi skulle lämna WTO och våra åtaganden utan att faktiskt meddela vårt utträde”, säger en källa med insyn i saken till Axios.

Enligt nyhetssajtens källor ska handelsrådgivaren Peter Navarro vara en av få inom Trumpadministrationen som förespråkar regeländringen. Förslaget lär inte få mycket stöd i kongressen där Donald Trumps republikanska partikamrater generellt är frihandelsförespråkare medan de demokrater som skulle kunna stödja liknande förslag knappast vill ge presidenten en politisk seger.”


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Frihandel i media vecka 25

2018-06-21 Vi börjar veckans pressklipp med Cecilia Malmström i en Reuters-intervju från Nya Zeeland där hon är för att starta förhandlingar om ett frihandelsavtal: "Visiting New Zealand to begin talks on a free-trade agreement, Malmstrom sought its su...

Frihandel i media vecka 25


Vi börjar veckans pressklipp med Cecilia Malmström i en Reuters-intervju från Nya Zeeland där hon är för att starta förhandlingar om ett frihandelsavtal:

”Visiting New Zealand to begin talks on a free-trade agreement, Malmstrom sought its support to stand up for an open, rule-based trade system that she said was under threat from friction between the United States and other major economies.

Malmstrom said she was “very worried” about the situation, as it could escalate into a “full trade war” that would disrupt global supply chains and damage the world economy.

She also took a swipe at U.S. President Donald Trump’s protectionist policies, voicing concern that some countries were “acting outside” rules agreed upon jointly at the WTO.

“New Zealand is a friend, an ally. Together we stand up for common values … of sustainable trade, open trade, transparent trade, and trade that is done in compliance with international rules in the multilateral system,” she told a news conference after meeting New Zealand trade minister David Parker.

Despite the frictions with the United States, the European Union did share its criticism that China was dumping steel and aluminum goods by subsidizing state-owned companies, Malmstrom said, adding that Beijing’s move was causing “great instability” in global markets.

“We don’t like that. Nobody likes that. We need to address this issue. But just throwing tariffs to the whole world is not the right way to address it.”

New Zealand is a strong advocate of free trade, and pushed hard with Japan for renegotiating a Trans-Pacific Partnership (TPP) deal after Trump’s decision to pull the United States out.”


I samma ämne. Jibran Khan på National Review skriver om varför USA:s tullar mot Kina missar målet och drabbar både de egna medborgarna och USA:S allierade hårdast:

”The White House has been using a 1962 tariff-cutting statute (the Trade Expansion Act) and spurious “national security” justifications, neither of which apply, to enact these tariffs. But even if they did, tariffs as a strategy to counteract Chinese cheating and fraud will not work. This cheating, in the form of billions of dollars in stolen intellectual property, is significant — but it requires a far more targeted approach.

Tariffs on Chinese imports target products irrespective of intellectual-property theft. They make no distinction between good and bad actors in China, and in the process may turn away the former. National economies aren’t giant blocs, but the combined actions of myriad individuals pursuing their own goals. We should harness the market power of businessmen in China who do not engage in cheating, which would incentivize them to continue on that path and encourage greater innovation. This, combined with a WTO action led by the United States with its European and Asian allies to target China’s intellectual-property theft specifically, would have a real chance of addressing the issue.

If the U.S. is to do this, it cannot afford to alienate its allies and China’s rivals, but as we have seen with the EU, this has already been coming about. Most recently, India, which is poised to be China’s regional economic competitor, has imposed taxes on American agricultural produce and vehicles in response to the steel tariffs. The amount ($240 million) is small, compared with the U.S.–China tit-for-tat, but it deserves attention. (The Indian government claims that this is meant to match the cost of U.S. tariffs.) If fraud in China is to be tackled, the cooperation of India is essential. I am no fan of Narendra Modi’s Hindu nationalist regime, with its repression of India’s Christians and Muslims, but India is more than its government. In it is a thriving economy engaged in both low-cost and specialist labor, and an essential trading partner of the United States. Just as in China, there are countless economic actors in the country who would have their own incentives for being part of the effort. Smaller countries in South Asia tend to have competing lobbies of those who prefer trade with China and those who prefer trade with India.

Trade restrictions, though imposed by governments, punish voluntary exchange between individuals. They are too often viewed as barriers set between unitary states, but this view would have been simplistic even in the mercantilist era. “America” and “China” are not having a face-off in the abstract. Certain groups and individuals in China are stealing intellectual property from Americans.

In an age where an American can email a factory in Lahore for a sports uniform or someone in China can have American cosmetics drop-shipped over, the notion of trade as something that happens between people should be more obvious than ever. And tariffs prevent this, without regard for whether the target was engaged in cheating or not. They mean I must pay more to get something from someone who is getting no more money for it than before. The tax inhibits my own ability to buy, by making everything more expensive. And the higher price does nothing to encourage selling, because the tax authority pockets the difference. Now imagine this process repeating itself millions of times, across wide swathes of both the American and Chinese economies, the two largest in the world. Many more people will be hurt, besides the actual cheaters.”



Ännu mer i samma ämne. Christofer Fjellner skriver i Borås Tidning att Kina är ett större hot än USA när det gäller den fria handeln:

”När Kina blev medlem i WTO 2001 lovade landet att genomföra nödvändiga ekonomiska reformer. Men snart 20 år senare går reformerna i fel riktning och Kina för allt oftare en politik som snedvrider världshandeln. Det handlar om alltifrån subventioner i stålproduktionen, krav på att produkter ska innehålla kinesiska komponenter till brister i skyddet av den intellektuella äganderätten och hinder för investeringar i landet. Det är uppenbart att förhoppningar om att Kina ska förändras inte har infriats och att regelverket i WTO inte har varit tillräckligt starkt för att hantera landet.

Tillsammans med USA och Japan har EU ett samarbete för att hantera Kina. Det bör vidareutvecklas och gemensamt bör man dra Kina inför domstol i WTO för stävja regelbrotten och skapa en jämn spelplan för handeln. Det är en process som skulle underlättas betydligt om om tvisterna löstes snabbare än i dag. Men det är klart att USA:s egna regelbrott försvårar detta samarbete.

Den amerikanska administrationen agerar på ett nyckfullt och skadligt sätt genom att införa sina tullar. Men EU måste ändå försöka åstadkomma en förändring av WTO tillsammans med USA. För i valet mellan ett WTO som faller samman och ett seriöst försök att reformera organisationen måste EU välja det senare. Det handlar om att stå upp för den regelstyrda handeln. Det är nämligen en garant för jobb, tillväxt och ekonomiskt välstånd i hela världen. Särskilt för små handelsberoende länder som Sverige.”





Stäng posten Läs nästa post

Frihandel i media vecka 24

2018-06-14 Martin Ådahl, chefsekonom i Centerpartiet skriver i SvD om nynationalismens pris:  "Protektionismen är ingen olycklig avigsida av nynationalismen, den är en del av kärnideologin. Den är fundamentet för Trumps världsbild, den enda konsistenta politis...

Frihandel i media vecka 24


Martin Ådahl, chefsekonom i Centerpartiet skriver i SvD om nynationalismens pris: 

”Protektionismen är ingen olycklig avigsida av nynationalismen, den är en del av kärnideologin. Den är fundamentet för Trumps världsbild, den enda konsistenta politiska åsikt han hållit sedan han 1987 betalade en helsidesannons i New York Times för att kritisera Ronald Reagans frihandelspolitik.

Snart kommer brexit, som hälsades med hurrarop från Trump och SD, och som enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare kommer att kosta miljarder för svensk varu- och tjänsteexport. Samtidigt, i skymundan av de stora rubrikerna, har enligt OECD tusentals nya små handelshinder rests runt omkring i världen de senaste åren.

Än så länge är vi långt från 1930-talets handelskrig, som reducerade världshandeln med två-tredjedelar, och drev depressionen djupare och djupare. Men samtidigt är världsekonomin så mycket känsligare i dag än på 1930-talet. Då gjordes en Volvobil enkom i Sverige och såldes till ett fåtal länder. I dag består den av komponenter från över 40 länder och exporteras till många fler.

Kampen är inte förlorad, långt därifrån. EU fortsätter att sluta frihandelsavtal, senast med några av de allierade Trump älskar att hata: Kanada, Japan och Mexiko. Men det är dags att inse hur högt nationalismens pris är, och vilken ideologisk fight som väntar Sverige.”

Mer centerpartister. Centerns EU-parlamentariker Fredrik Federley i Altinget:

”För Sverige som ett litet exportberoende land med verkstadsorter så som Olofström, Gnosjö och Oxelösund är frihandel helt avgörande och livsviktig för en långsiktig tillväxt. Jag vill se mer frihandel mellan fler länder. Både för att skapa fler jobb i Sverige och minska fattigdomen runt om i världen. Goda och stabila ekonomier skapas genom fri konkurrens, fri handel och stabila spelregler. Är det någonting som företag kräver är det förutsägbara förutsättningar.

Motåtgärder från EU är oundvikligt
I den verklighet som nu råder så blir EU:s svar med motåtgärder tyvärr oundvikligt. Det är också bra att EU tidigt lämnat in ett klagomål till världshandelsorganisationen WTO, och kommer kräva ersättning för Trumps beslut. Det behövs sättas hårt mot hårt. Men på lång sikt bör istället EU och USA snabbt hitta tillbaka till sin forna nära relation. Där vi tillsammans arbetar för att ta itu med Kinas otillbörliga handelspolitik, som är den verkliga orsaken till dagens obalans i världshandel och till överproduktion av stål och aluminium. Vi måste göra allt för att förhindra att västvärlden hamnar längre ner i en era av protektionism, något som skulle urholka det internationella handelssystemet som Europa hjälpt till att bygga. I en tid då Kinas makt ständigt växer med en politisk ekonomi i direkt motsats till vår egen måste EU och USA förbli partners.”


Och mer handelskrig. Den här gången biltullar. Intervju med EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström på SvT:s web:

”EU:s strafftullar på en rad amerikanska varor kan komma att införas redan nästa vecka och inte i juli som tidigare aviserats. Det säger EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström till SVT. Cecilia Malmström bedömer också att handelskriget kommer att trappas upp under hösten med amerikanska importtullar på europeiska bilar.

EU:s strafftullar är ett svar på stål- och aluminiumtullarna mot EU som USA infört sen 1 juni.

– Nu gör vi ”balanserande åtgärder” som det kallas nästa vecka, inför tullar alltså. Vi följer världshandelsorganisationen WTO:s regler till varje kommatecken och gör det här på ett proportionerligt sätt, säger Cecilia Malmström.

Högst sannolikt att USA inför biltullar
Som svar på EU:s strafftullar har USA:s president Donald Trump har hotat med att införa upp till 25 procent höga importtullar på bilar. I en intervju med SVT Forum säger nu handelskommissionär Cecilia Malmström att det är troligt att president Donald Trump kommer att göra verklighet av hotet.

– Jag är säker på att han vill göra det, men han kan inte göra det imorgon utan det måste gå igenom en viss process så det är tidigast till hösten, säger Cecilia Malmström.

– Det vore extremt allvarligt för det handlar om hundratusentals jobb i hela världen. Jag tror att han tänker försöka göra det.

Hur smart är det av EU att införa strafftullar om nu USA svarar med importtullar på bilar?

– Om vi inte hade infört strafftullar så hade han infört biltullar ändå. Det här har inte med det att göra, han är nästan besatt av bilar och olika bilkomponenter och menar att det finns en djup orättvisa här.”





Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Frihandel i media vecka 23

2018-06-07 Europaportalen startar ny temasida om handelsfrågor:  "I dag lanserar Europaportalen en ny temasida om internationell handel. Läs det senaste om USA:s tullar, EU:s motåtgärder och risken för handelskrig. 18 aktuella frågor och svar. När US...

Frihandel i media vecka 23


Europaportalen startar ny temasida om handelsfrågor: 

”I dag lanserar Europaportalen en ny temasida om internationell handel. Läs det senaste om USA:s tullar, EU:s motåtgärder och risken för handelskrig. 18 aktuella frågor och svar.

När USA:s president Donald Trump slutligen annonserade att tullarna på stål och aluminium skulle omfatta EU stod unionen redo med motåtgärder. Redan samma dag startade EU-kommissionen process mot USA inom Världshandelsorganisationen WTO då man anser att de amerikanska tullarna bryter mot de internationella handelsreglerna.

Idag, onsdag, annonserade också kommissionen att man svarar med strafftullar på utvalda amerikanska varor till ett värde av 2,8 miljarder euro, nästan 29 miljarder kronor. Det är betydligt lägre än den skada som de amerikanska stål- och aluminiumtullarna orsakar vilken uppskattas till 6,4 miljarder euro eller 65 miljarder kronor. EU har dock fler amerikanska varor på sin lista och kan införa ytterligare tullar till ett värde om resterande 3,6 miljarder euro beroende på hur WTO bedömmer USA:s tullar.

Svår balansakt för EU

Att EU inte går hårdare åt USA kan bero på att man vill undvika ett eskalerande handelskrig – Trump har hotat med nya tullar, bland annat på europeiska bilar, om EU skulle svara på de amerikanska tullarna.

För EU, som vill verka för global frihandel, innebär det en svår balansgång att dels markera mot Trump men samtidigt undvika ett större handelskrig som kan slå mot den globala tillväxten i ett läge där EU äntligen börjat lämna krisåren bakom sig.

Mer detaljer om de amerikanska tullarna och andra motåtgärder som EU har i rockärmen kan du läsa om i Europaportalens förklarande temasida om Internationell handel.”


De stenrika bröderna Charles och David Koch, stora finansiärer av republikanerna och konservativa rörelser i USA satsar stort för att opinionsbilda mot Donalds Trumps tullar. Di rapporterar:

”Måttet är rågat för bröderna Koch, multimiljardärer och ärkerepublikaner.

De blåste på måndagen till strid mot president Donald Trumps handelspolitik. De plöjer ner ”flera miljoner dollar” i en ny kraftfull kampanj mot tullar och för frihandel, rapporterar CNBC.

Kampanjen ska verka för att rulla tillbaka såväl redan införda stål- och aluminiumtullar som de föreslagna strafftullarna riktade mot kinesiska varor.

Kochbröderna – goda för vardera omkring 50 miljarder dollar, motsvarande nära 440 miljarder kronor – är välkända bidragsgivare bakom det republikanska partiet och konservativ politik.

Den nya reklam- och PR-kampanjen för frihandel ska drivas av deras etablerade opinionsbildande organisationer som Freedom Partners, Americans for Prosperity och Libre Initiative.

Koch Industries är världens näst största privata företagsimperium utanför börsen, med en omsättning på omkring 100 miljarder dollar, motsvarande 875 mdr kr, enligt Bloomberg. Industrikonglomeratet med huvudkontor i Wichita i Kansas omfattar bland annat oljeraffinaderier, oljeledningar, pappersmassaindustrier och råvaruhandel.

(—)Förutom krav på ett tullstopp riktar Koch-kampanjen fyra specifika frihandelskrav mot Donald Trump: Återuppta förhandlingar om frihandelsavtalet med EU, TTIP, liksom motsvarande med Stillahavsländerna, TPP. Slutför ett frihandelsavtal med Storbritannien och uppgradera Nordamerikaavtalet NAFTA.”



Christian Dahlgren, ledarskribent på Corren, skriver om Herbert Hoover och hans tullar som störtade världen i depression och sedan andra världskriget. Dahlgren är med rätta kritisk till att EU svarar med motåtgärder:

”Tiden är kommen för att fasa ut tullarna, deklarerade Nationernas Förbund 1927. Första världskriget decenniet tidigare hade gjort slut på 1800-talets stora globaliseringsvåg, inledd av det brittiska imperiets beslut att – ensidigt, nota bene – öppna sina marknader för frihandel. De ekonomiska vinsterna blev enorma och andra länder började ta efter Storbritanniens exempel.

Varor och kapital flödade över gränserna, människor rörde sig utan pass, välståndsutvecklingen tog ett jättesprång. Tills krigsutbrottet 1914 satte sin fasansfulla punkt.

Massor av regleringar, tullar och andra handelshinder följde i den blodiga konfliktens spår. Freden innebar tyvärr ingen avveckling, trots det lovvärda initiativet från FN:s föregångare Nationernas Förbund. Till råga på allt valde USA 1928 en av sina sämsta presidenter någonsin: Herbert Hoover.

Han var en framgångsrik affärsman, men en ytterst klen politiker och tillhörde Republikanerna (déjà vu, någon?). I juni 1930 undertecknade han Smoot-Hawley-akten, uppkallad efter de republikanska kongressledamöterna Reed Smoot och Willis C Hawley som i ett lagförslag krävde hårda protektionistiska åtgärder för att skydda den amerikanska hemmamarknaden från utländsk konkurrens. Sånt kunde tyckas politiskt populärt mot bakgrund av den besvärliga lågkonjunktur som utlösts av det chockartade börsfallet 1929.


Att protektionisten Herbert Hoover nu åter spökar i Donald Trumps gestalt är mycket olyckligt. Presidentens förnuftsvidrigt höjda tullar hotar inte endast USA:s egen ekonomi. Risken är överhängande av lika korkade repressalier från EU och övriga drabbade handelspartners. Det kan bli en ond spiral som, om det vill sig illa, knäcker den öppna världsekonomin och gör oss alla till förlorare.

Men alla – hallå EU! – måste ju inte tvunget följa USA på vägen att låta Hoovers dumheter gå i repris. Man kan faktiskt lära sig något av historien också.”


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 21

Biltullar, stålkvoter och positivt budskap från Sydafrika i denna veckas pressklipp. 2018-05-24 Nya Wermlands Tidningen skriver om oron för Donald Trumps tullar på bilimport: "Att USA köper så mycket personbilar från andra länder hotar landets säkerhe...

Frihandel i media vecka 21

Biltullar, stålkvoter och positivt budskap från Sydafrika i denna veckas pressklipp.


Nya Wermlands Tidningen skriver om oron för Donald Trumps tullar på bilimport:

”Att USA köper så mycket personbilar från andra länder hotar landets säkerhet. Det menar president Donald Trump, som nu får handelsdepartementet att utreda tullar av samma typ som de nyligen införda på aluminium och stål. EU kliar sig i huvudet.

”Det finns tecken på att import från utlandet under flera decennier har slitit ner vår egen bilindustri”, förklarar handelsminister Wilbur Ross i en kommuniké efter att ha pratat med Trump, rapporterar medier i Washington.

”Handelsdepartementet kommer att genomföra en grundlig, rättvis och öppen utredning om huruvida sådan import försvagar vår ekonomi och kan skada nationell säkerhet”.

Den säkerhetsbestämmelse som kan komma i fråga kallas avsnitt 232, och användes av Trump för de kontroversiella nya aluminium- och ståltullar som införts gentemot delar av världen och även snart kan komma att omfatta EU.

I fallet bilar blir den dock svårare att använda, rapporterar The Wall Street Journal. USA:s försvarsmakt behöver stabil tillgång till metaller och dylika råvaror, men vanliga personbilar är den inte lika beroende av.

Inom EU tas tullhotet emot med barska miner.

– Ensidig protektionism har aldrig hjälpt någon i det långa loppet. Bara fri och rättvis handel säkrar ökat välstånd, säger en talesman för tyska Volkswagen till AFP.

På en presskonferens i Bryssel vet EU:s jobb- och tillväxtskommissionär Jyrki Katainen inte riktigt vad han ska tro.

– Det är svårt att förstå. Om USA nu ensidigt höjer biltullarna så vore det mot WTO:s regler. Det är svårt att se att det skulle finnas ett hot mot den nationella säkerheten (som USA anger som anledning), säger Katainen.

Än så länge vet dock EU-kommissionen väldigt lite om USA:s planer.

– Vi vet inte mer än vad som har sagts i morse och det är svårt att göra någon uppskattning av vad som ligger bakom. Men vi har markerat väldigt tydligt till våra amerikanska vänner att vi alltid är redo att samtala om en bättre handelsmiljö, vilket vi har försökt göra i flera år, säger Katainen.

– Om vi får ett permanent undantag från stål- och aluminiumtullarna så är vi redo att samtala om handelsfrågor, säger kommissionären i Bryssel.”



Nyhetssajten Omni skriver att även Mexikanerna är upprörda (”rasar…”) över de föreslagna tullarna på bilar och menar att USA:s hänvisning till WTO:s artikel 232 om nationell säkerhet är ett brott mot WTO:s regler:

”President Donald Trumps ambition att höja amerikanska tullar mot utländsk bilimport från 2,5 till 25 procent mitt under slutförhandlingarna av det nya nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta förargar mexikanska experter och förhandlare, skriver Financial Times.

För att lyckas höja tullarna har Trump åberopat den så kallade artikel 232 i Världshandelsorganisationen WTO, som kan tas i bruk om handelsfrågor är avgörande för den enskilda nationens säkerhet.

– Att använda artikel 232 är ett klart brott mot reglerna i WTO, säger Luis de la Calle, mexikansk ekonomi- och handelsexpert, som bland annat fick till stånd det tidigare Nafta.

– 232 är en undantagsregel, enbart ämnad för användning i kris- och krigstider. Det här har ingenting med nationell säkerhet att göra, rasar han vidare.”



Mer handelskrig. SvD skriver att EU kan tänka sig sänka strafftullarna mot USA om landet väljer stora kvoter i stället för tullar på stål och aluminiumimport:

”EU kommer att sänka sina strafftullar mot amerikanska varor om USA inför stora importkvoter i stället för tullar på stål och aluminium från EU.

Men det är osäkert om EU då är berett att starta andra frihandelsförhandlingar med USA, främst sänkta tullar på industrivaror.

Det uppgav EU-källor på onsdagen som reaktion på medieuppgifter om att USA överväger kvoter på 90 procent av EU:s stål- och aluminiumexport till USA 2017.

EU har förberett strafftullar på amerikanska varor värda 2,81 miljarder euro från den 20 juni om USA inför tullarna på stål och aluminium den 1 juni.

Om USA gör något annat än tullarna, som är beslutade men suspenderade för EU, så kommer EU att anpassa sitt svar efter det, uppgav EU-källorna. EU:s svar ska vara proportionerligt mot den ekonomiska skadan som uppstår för EU.

Hur eventuella motåtgärder ska se ut bestäms av EU-länderna efter en rekommendation av EU-kommissionen. Troligen kommer de dock att utgå från den listan för amerikanska exportvaror på 2,81 miljarder euro, som består av industrivaror, stål, livsmedel och kläder.

EU-toppmötet i Sofia den 16-17 maj erbjöd att inleda förhandlingar med USA om ömsesidigt ökat marknadstillträde (industrivaror och offentlig upphandling), energi, regleringssamarbete och reform av Världshandelsorganisationen WTO.

Förutsättningen var att EU får ett villkorslöst och permanent undantag från USA:s stål- och aluminiumtullar. En kvot på 90 procent är inte samma sak som tullfri export, betonade EU-källor.

Det betyder att EU-länderna får ta ställning till om de vill ge klartecken till kommissionen att förhandla med USA ändå.”



Vi avslutar med en artikel från sydafrikanska Daily Maverick., skriven av  Kimal Harvey,  Peace Building Interventions intern vid the Institute for Justice and Reconciliation:

”This Africa Day (on Friday) we must celebrate a change in consciousness. Ideologically, since the wave of decolonisation in the late 1900s, Africa has always been opposed to the West given the comparative history we share. However, institutionally, within government policy and economic development, Africa has in recent years become overly reliant on trade deals and support from our colonial past.

This is not to undermine the fantastic successes that some African countries have seen since their colonial independence rather that this experience is not homogeneous. Furthermore a far prevalent trend of economic inequality across most of the continent is a better indicator of the true “successes” of the current regional African economic model.

At an Extraordinary Summit on the Africa Continental Free Trade Area between 17-21 March the AU member states took a historic step towards a potentially bright new future. There were 44 of 55 member states which signed the consolidated text of the AfCFTA Agreement, 47 signed the Kigali Declaration, and 30 signed the Protocol for Free Movement.

This revolutionary step will give 1.2-billion people access to a regional market across all 55 states. It would potentially do away with all import duties across the continent and create the largest free trade area since the World Trade Organisation in 1995. Assuming all 55 states are cocoo-operative in this deal it would see a combined GDP of $3.4-trillion increase dramatically over the next few years as intra-African trade is expected to be boosted by 52.3%. UNECA’s African Trade Policy Centre (ATPC) and the African Union Commission (AUC) have stated:

“AfCFTA is an opportunity for development in Africa. But it must be wielded by private enterprise. Through doing so, businesses can benefit from the great opportunities that the continent has to offer, and contribute to its sustainable growth and development.”

However will this free trade area have a positive affect on economic inequality in Africa? A large majority of the continent has struggled to successfully implement post-colonial transitional justice within their societies. This failure extends to economic justice and as a result economic inequality is widespread across the continent. Independently, the inequality is a result of each country’s specific conflict related reasons, however elite driven post-conflict economic empowerment at the expense of an oppressed majority or minority group is common. South Africa sports the highest GINI index (inequality indicator) of 63.4 and Algeria with 27.6 sports the lowest. The current regional economic model has allowed this reality to foster with great help from the western states or the west-driven IMF and WTO – however the advocates of the AfCFTA agreement argue that:

“The main objectives are to create a single continental market for goods and services, with free movement of business persons and investments, and thus pave the way for accelerating the establishment of the Customs Union. It will also expand intra-African trade through better harmonisation and co-ordination of trade liberalization and facilitation and instruments across the RECs and across Africa in general. The AfCFTA is also expected to enhance competitiveness at the industry and enterprise level through exploitation of opportunities for scale production, continental market access and better reallocation of resources.”


The AU needs to consider the reality of many post-conflict states in Africa. This reality is that a variety of states, despite the “post-conflict” status, are still experiencing serious civil strife amongst differing groups within their borders. Burkina Faso is one of the states that signed all three documents at the Extraordinary Summit in March. However in the last three years it has suffered from a jihadist-insurgency that has resulted in much violence. South Sudan is another state that has signed all three documents but is also still a war-torn area. In the western areas of the country there has been a recent eruption of violence despite a unilateral ceasefire announced in March.

The existence of violent conflicts in Africa, especially the ones motivated around ethnic, religious or cultural divisions, will not allow for free trade or free movement. In order for this free trade area deal to work there needs to be Pan-African co-operation – something of which might be difficult to ask of warring and extremist areas of the continent.”




Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Visa flera poster