Frihandel

Frihandel betyder att medborgarna i olika länder kan handla med varandra utan tullar, kvoter eller interna handelshinder som exempelvis skilda standarder.

Alla krig kostar skattepengar — även handelskrig

Hjälpen till USA:s bönder som drabbas av Trumps handelskrig gör USA:s jordbrukspolitik ännu mer absurd. Foundation for Economic Education är generellt intressant och skriver ganska mycket om handel. Här en artikel om handel, USA:s jordbrukssubventioner och d...

Alla krig kostar skattepengar — även handelskrig

Hjälpen till USA:s bönder som drabbas av Trumps handelskrig gör USA:s jordbrukspolitik ännu mer absurd.

Foundation for Economic Education är generellt intressant och skriver ganska mycket om handel.

Här en artikel om handel, USA:s jordbrukssubventioner och det stödprogram som Trumpadministrationen just nu sjösätter för att hjälpa de jordbrukare som drabbas av Trumps handelskrig.

”On July 25th, President Trump’s trade war took another toxic turn as he announced a $12 billion bailout for farmers affected by retaliatory tariffs from our trading partners on things like soybeans, beef, and pork. Ironically, the countries like Mexico and China who imposed these tariffs were merely responding to the trade penalties inflicted upon them by the United States.

Let’s review the Trump administration’s record on trade: They enacted tariffs, tariffs were levied against us in response, and then Trump bailed out the industries affected by his own misguided policies. How could that possibly be a good use of taxpayer money?

(—)

It isn’t just farmers who are affected by the tariffs. National Public Radio (NPR) highlighted a cold storage meat warehousing business that has seen declines in their toplines from the retaliatory tariffs, and countless other business will be impacted. Tariffs could have negative effects on everything from businesses that sell farming equipment and tools to those that ship and distribute produce all over the world, and everything in between. Though the impacts have only affected certain industries like pork, which has seen almost no exports to China since the tariffs were implemented, the problem could spread if more countries retaliate or the ones that have further those policies.”

Kommentarer

RDrorkaugusti 15, 2018
http://sildenafilneu.com buy viagra https://viagrabez.com cheap generic viagra http://viagraplc.com sildenafil generic http://viagratph.com side effects of viagra http://cialisviu.com cialis patent

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Frihandel är inte bara bäst — det är enklast också

Att jämföra tullnivåer mellan olika länder är svårt. Hur man än gör kan det ifrågasättas. Det enklaste är att helt ta bort tullarna. Frihandel är inte bara bra, det är enkelt också.  Frågan om vilket land som har lägst tullar borde ju vara rätt okompl...

Frihandel är inte bara bäst — det är enklast också

Att jämföra tullnivåer mellan olika länder är svårt. Hur man än gör kan det ifrågasättas. Det enklaste är att helt ta bort tullarna. Frihandel är inte bara bra, det är enkelt också. 

Frågan om vilket land som har lägst tullar borde ju vara rätt okomplicerad.

Men det finns minst tre sätt att mäta det.

För det första kan man ta ett genomsnitt av ett lands tullsatser. Jordnötter 20 procent, bilar 4 procent, ylletyg 15 procent, tacoskal 1 procent. Totalt 40 procent fördelat på tre varuslag. Det blir en genomsnittlig tull på 10 procent. Men snittet dras ner av tacoskalen, som knappt importeras alls. Man får en helt felaktig bild av tullnivån.

Den andra metoden är att väga in värdet av importen. Om importen av bilar med en låg tullsats är stor, medan importen av bussar med hög tullsats är liten räknas biltullarna högre än busstullarna i jämförelsen.

Problemet med det är förstås att ju högre tullar det är på en vara desto mindre importeras. Höjer land A busstullarna till 200 procent importeras inte en enda buss, och vips syns det inte i jämförelsen att man i praktiken har stoppat all import av bussar.

Den tredje metoden är att räkna fram vad som generellt importeras globalt. Exempelvis kan man då konstatera att länder i genomsnitt importerar bussar till ett visst värde, och kan då konstatera att land A har höga tullar på sin bussimport trots att det inte importerar en enda buss.

Problemet med den metoden är att vissa varugrupper, till exempel jordbruksprodukter, har höga tullar i alla länder varför den globala importvolymen pressas ner. Därmed underskattas protektionismen på jordbruksområdet.

För att krångla till det ytterligare tillämpas inte bara procentuella tullsatser. I vissa fall har länder tullar beräknade på vikt eller volym. Ett ton tomater belastas med en viss kostnad oavsett vad just det tonnet tomaterna kostade. Självklart går det att räkna ut en procentsiffra i varje enskilt fall, men det är inte alldeles enkelt.

En intressant sak är dock att Världsbanken har räknat på alla tre sätt.

Det visar sig att Singapore ligger absolut lägst, därefter USA, sen Japan, sen EU. Högst ligger Egypten, Indien, Kina och Turkiet.

Siffrorna är för 2016 så det kan vara lite andra just nu, men det spelar mindre roll för slutsatsen att USA har legat lågt när det gäller tullar och att de fattigaste länderna också är de mest protektionistiska. Man blir fattig, inte rik, av protektionism — även om det förstås också finns andra skäl till dessa länders fattigdom. Man kan nog säga att protektionism är ett symptom på en föreställningsvärld när det gäller ekonomi som generellt orsakar fattigdom.

Svårigheten att mäta och jämföra tullsatser leder förstås till att frihandelsförhandlingar blir komplicerade och långdragna. Lägg till att det finns andra sätt att försvåra för import genom produktregler, licenskrav och liknande.

Så även här är lösningen att ta bort tullarna helt och hållet istället för att kompromissa. Då slipper man problemet med att jämföra och ett evigt gafflande från olika nationella särintressen om vem som får mest ”skydd”.

Just nu går världen åt helt fel håll. Men så behöver det inte vara.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Det finns facit: Trumps förslag om frihandel för EU ren bluff

NAFTA-förhandlingarna innehåller inget av det frihandelsvurmande Trump visade inför EU-mötet för två veckor sedan. För två veckor sedan gjorde Donald Trump ett utspel och erbjöd avskaffande av alla handelshinder mellan USA och EU. För det hyllades han och m...

Det finns facit: Trumps förslag om frihandel för EU ren bluff

NAFTA-förhandlingarna innehåller inget av det frihandelsvurmande Trump visade inför EU-mötet för två veckor sedan.

För två veckor sedan gjorde Donald Trump ett utspel och erbjöd avskaffande av alla handelshinder mellan USA och EU.

För det hyllades han och många påpekade att EU historiskt har haft högre tullar mot USA än tvärt om. Det senare stämmer. EU är inte ett föredöme när det gäller frihandel, åtminstone inte mot omvärlden. Att EU internt gjort extremt mycket för att underlätta handeln mellan medlemsländerna är dock helt sant. Antagandet att vi skulle haft mer frihandel i världen eller i Europa utan EU kräver fantasi i klass med den man finner hos framstående fantasyförfattare.

Andra, till exempel Frihandelsbloggen, var skeptiska av flera skäl. För det första att Trump inte har makt att lägga om handelspolitiken i den omfattning han talade om, för det andra att han skrotat ett par avtal med långtgående handelsliberaliseringar och för det tredje att det strider mot WTO:s regler att bara hux flux ge vissa länder förmånligare villkor än andra.

Det blev förstås inte så mycket av det hela, men handelskriget mellan EU och USA fick i alla fall en vapenvila.

Men vad hade hänt om EU gått med på Trumps idé om avvecklade handelshinder?

Kan vi veta det?

Svaret är ja. Vi har ett sorts facit.

Nämligen hur NAFTA-förhandlingarna utvecklas.

Där har Trump stora möjligheter att påverka USA:s hållning genom direkt styrning, det är trots hans administration som sköter förhandlingarna.

Chanserna är också goda att han skulle få ett mycket liberalt avtal genom kongressen.

Så, vad händer då? Hur agerar USA?

CATO Institute har publicerat en sammanfattning av läget.

Det finns ingen anledning att beskylla USA för att i princip vara mer protektionistisk eller ta mer hänsyn till sina särintressen än Mexiko eller Kanada. Särskilt Trudeau har bisarra idéer om att blanda in frågor om ursprungsbefolkningar och genus i handelsavtalet.

Men det finns inte heller något stöd för påståendet att USA särskilt drivande när det gäller förenklingar och avskaffande av handelshinder.

Ta bara reglerna för bilimport (nedanstående är bara en del av en sammanfattning…):

”This is the focus of the current talks taking place between the U.S. and Mexico (Canada does not appear to be actively involved, perhaps because it does not have strong feelings about some of the outcomes here). In essence, the Trump administration wants to tighten the requirements for having trade in autos benefit from zero tariffs. In this regard, the U.S. wants to increase the percentage of content that must be from North American sources (currently the figure is 62.5%; the U.S. proposed raising it to 85%, and press reports suggest that 75% is the figure being discussed now). It also wants a percentage of the autos to be made by workers who make above a certain hourly wage (reports suggest that the current U.S. proposal is that 40% of light-duty vehicles and 45% of pick-up trucks are to be made by workers that make as least $16 an hour).”

Ja, som man säger, ni ser själva.

Antagandet att USA skulle ge EU total frihandel, medan man ägnar sig åt denna typ av krångel med sina närmaste grannar och viktigaste handelspartners, är minst sagt vågat.

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Kines. Betalar inte amerikanska tullar.

Det är du som betalar tullarna

Det är alltid individerna som betalar tullar genom högre priser, lägre löner eller lägre vinster. Donald Trumps alla bisarra föreställningar, uttalanden och åtgärder när det gäller handel kanske förefaller vara en outtömlig källa till inspiration och ämnen för...

Det är du som betalar tullarna

Det är alltid individerna som betalar tullar genom högre priser, lägre löner eller lägre vinster.

Donald Trumps alla bisarra föreställningar, uttalanden och åtgärder när det gäller handel kanske förefaller vara en outtömlig källa till inspiration och ämnen för den som bloggar om frihandel. Men sanningen är att mängden dumheter är närmast överväldigande. Det är svårt att tänka sig någon vilja läsa om detta varje dag, eller något längre utläggning om vad som är fel med just det senaste uttalandet om handel från Donald Trump.

Men nu har USA:s president kommit med ett par uttalanden som är alldeles extra bisarra och dessutom har ett visst pedagogiskt värde.

Trump påstår enligt Washington Post för det första att intäkterna från tullarna kommer hjälpa amerikanska staten att minska sitt stora budgetunderskott, och för det andra att det är utländska företag som betalar tullarna.

Båda påståendena är häpnadsväckande även för att komma från Donald Trump.

För det första är USA:s statsskuld 21 triljoner dollar. Tullarna hittills förväntas ge 21 miljarder dollar i intäkter. Det är 0,1 procent av statsskulden. Med den takten tar det tusen år att bli av med statsskulden. I teorin. I praktiken ökar USA:s statsskuld betydligt snabbare än så, under Trump har den redan ökat med 1,6 triljoner. Dessutom försvinner mer än hälften (12 miljarder dollar) av de planerade intäkterna från tullarna i form av bidrag till bönder vars export minskar på grund av Kinas motåtgärder.

För det andra är det inte utländska företag som betalar tullarna. Det är amerikanska företag som importerar utländska produkter som betalar tullarna. Amerikanska staten kan inte kräva pengar av kinesiska företag i Kina.

Vad som förstås kan hända är att kinesiska företag tvingas ta lite mindre betalt för sina produkter och därmed får lägre vinster.

Men den huvudsakliga effekten är att amerikanska företag får antingen höja priserna, ge sina anställda sämre löneutveckling eller minska vinsten till sina ägare (eller en kombination av detta).

Här är det på sin plats att göra en liten utvikning om vem som egentligen betalar tullarna.

Svaret är förstås att det alltid är individerna, eller ”hushållen”, som betalar tullarna.

En höjning av tullarna betalas genom att företagen får mindre vinst så att kapitalägarna, privatpersoner direkt eller genom fonder och pensionssystem, får lägre avkastning. Alternativt genom att vinsterna förblir på samma nivå men lönerna blir lägre. Eller att vinster och löner ligger kvar på sina tidigare nivåer men konsumentpriserna blir högre.

Men varför måste det vara så? Kan inte företagen betala?

Nej, ett företag är i sin abstraktaste form en samling kontrakt mellan olika fysiska och juridiska personer — ytterst är det förstå alltid fysiska personer,människor av kött och blod. Den samlingen kontrakt kan inte betala något. Det är en bunt papper.

Ett företaget kan förstås äga produktionskapital. Men löpande band, industrilokaler, datorer, mobiltelefoner, industrirobotar kan förstås inte betala någonting. Har någon träffat en industrirobot som får lön, gör sin självdeklaration och betalar skatt? Eller som måste köpa mat eller betalar sin egen elräkning och service? Självklart inte. Och lika lite som skatten kan tas ut från en av svarvarna på verkstadsgolvet kan tullavgifterna komma den vägen.

(Att en idé är vansinnig betyder förstås inte att det saknas politiker som vill genomföra den. Här är en artikel i Computer Sweden från 2017 som handlar om att politiker i EU vill beskatta industrirobotar. Det är tyvärr inte bara Donald Trump som har udda idéer om ekonomi.)

Det är helt enkelt så att Trumps tullar är ett extremt skadligt och ineffektivt sätt att ta ut skatt från amerikanska privatpersoner.

Kinesiska arbetare och kapitalägare drabbas förstås också, men Trump har i vilket fall inte lovat att göra kinesernas liv bättre.

Men han har lovat att göra amerikanska medborgares liv bättre. Nu blir de i stället fattigare och några går i konkurs eller förlorar sina jobb.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 31

2018-08-02 Ann Linde, EU- och handelsminister, intervjuas av SvT om att hotet om amerikanska biltullar finns kvar. "Ny studie som EU- och handelsministern Ann Linde (S) presenterar i dag visar att amerikanska skyddstullar mot fordonsindustrin kan drabba ...

Frihandel i media vecka 31

2018-08-02

Ann Linde, EU- och handelsminister, intervjuas av SvT om att hotet om amerikanska biltullar finns kvar.

”Ny studie som EU- och handelsministern Ann Linde (S) presenterar i dag visar att amerikanska skyddstullar mot fordonsindustrin kan drabba tusentals svenska jobb.
– Det är väldigt oroväckande och kan leda till att 3 900 jobb riskerar att försvinna, säger Ann Linde till SVT Nyheter.

Hotet från USA:s president Donald Trump att sätta upp handelstullar mot utländsk import av fordon kan bli förödande för jobben inom svensk bilindustri.

Skulle hoten verkställas kan närmare 3900 arbetstillfällen i fordonssektorn vara i stor fara visar en studie från Berns universitet, Schweiz, som regeringen har beställt.

Det är uppgifter som handelsministern ser väldigt allvarligt på och särskilt när införda tullar för stål och aluminium redan har fått konsekvenser på sysselsättningen inom stålindustrin, där omkring 800 jobb riskerar att försvinna, enligt studien.

– Vi har ingen försäkring om att biltullar inte införs och det är därför vi vill ha dessa siffror för att kunna förbereda åtgärder, säger Ann Linde.

Handelsministern hoppas nu att samtalen som har inletts i Vita Huset mellan Donald Trump och EU kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker ska leda till samarbete och i förlängningen ett avtal.

– Vår strategi är att samtalen fortsätter för Trump har lovat att så länge de inte avslutas då kommer det inte att införas några biltullar. Det måste vi nu lägga all krut på.”

Kina ligger i handelskrig med USA, men lite bättre relationer med Norge kanske kan hjälpa? Norsk laxindustri skulle gynnas skriver DN:

”Norge och Kina bör lägga bråket om Nobels Fredspris bakom sig och fokusera på frihandel i stället.

Det sade Wang Yi, en Kinas toppdiplomater, till sin norska kollega vid ett möte i Singapore i ett försök att snabba på förhandlingarna om ett bilateralt frihandelsavtal.

Den snabba tillväxten i Kina erbjuder stora möjligheter för alla länder, inklusive Norge, sade Wang. Till exempel skulle norsk laxindustri gynnas av fri handel.

Det var 2010 som Kina klippte banden till Norge efter att landets Nobelkommitté delat ut fredspriset till den fängslade dissidenten Liu Xiaobo, som avled förra året.

I augusti i fjol gjordes ett försök att återuppta förhandlingarna, men arbetet går, enligt Kina, för långsamt.

Landet som är intrasslat i en handelskonflikt med USA letar med ljus och lykta efter handelspartners i Europa och resten av världen.”

Man skall inte låta lura sig. Donald Trump hatar fortfarande frihandel menar Max Boot, kolumnist på Washington Post:

”If there is one constant in President Trump’s worldview, going back decades, it is his opposition to free trade. As noted by Andrew C. McKevitt in The Post’s Made by History section, in 1988 Trump was complaining that one of our trade partners was “beating the hell out of this country” and “ripping us off like no one has ever ripped us off before.” His solution was a 20 percent tariff. “I’m not afraid of a trade war,” he said.

Trump’s beliefs haven’t changed, even if his targets have. In the 1980s, he was exercised about Japan. Today, he’s worked up about China, Europe, Mexico, even Canada. The other big change, of course, is that he now has the power to act on his beliefs.

Trump has launched the biggest trade war since the 1930s — remember how that turned out? — and the victims are piling up. Rather than back off, he is threatening still more tariffs and spending $12 billion to subsidize farmers hurt by the fallout. Trump exemplifies President Ronald Reagan’s quip about the government: “If it moves, tax it” (tariffs are taxes), and “if it stops moving, subsidize it.”

(—)

So if Trump isn’t actually a born-again free-trader, why does he occasionally sound like one? For the same reason he sometimes voices support for gun control (“Take the guns first, go through due process second”) or comprehensive immigration reform (“Yeah, I would like to do that”). He loves to tell people what they want to hear. If he’s talking to Democrats, he will tell them he’s pro-gun control. If he’s talking to Europeans, he will tell them he’s pro-trade. He doesn’t mean it.

Trump’s faux positions camouflage his true intentions. For instance, he harps on the need to increase defense spending in Europe not because he wants to strengthen NATO but because he wants to weaken it, and he knows the Europeans can’t meet his demands for spending 4 percent of gross domestic product on defense. (Even the United States doesn’t spend that much.) Now he is posturing as a free-trader because he knows the E.U. “won’t!” eliminate “all Tariffs, Barriers and Subsidies.” It’s simply a ploy to shift the blame for a trade war that he started. At the risk of stating the obvious: If Trump really wanted lower tariffs, he would be lowering, not raising, them.”

 

 

 

 

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

CETA och Italien — vad händer?

Italiens regering kommer säga nej till CETA. Säger man. Men kanske är det bara ett sätt att ha ett kort i ärmen mot EU inför kommande diskussioner. Det stora frihandelsavtalet mellan EU och Kanada är underskrivet och antaget av EU-parlamentet. Dess i...

CETA och Italien — vad händer?

Italiens regering kommer säga nej till CETA. Säger man. Men kanske är det bara ett sätt att ha ett kort i ärmen mot EU inför kommande diskussioner.

Det stora frihandelsavtalet mellan EU och Kanada är underskrivet och antaget av EU-parlamentet. Dess implementering är i full gång och avtalet har redan gett resultat i form av starkt ökad handel.

Men det pågår en parallell process, nämligen att avtalet skall godkännas av alla EU-ländernas parlament.

Italien har dock satt sig på tvären. Regeringen, där EU-skeptiska Femstjärnerörelsen ingår, har tydligt deklarerat detta.

Samtidigt säger Italiens jordbruksminister Gian Marco Centinaio att ingen har särskilt bråttom att ta frågan till parlamentet skriver Reuters.

“Nobody is in a hurry to bring CETA to the chamber.”

Stötestenen är att Italienska regeringen är osäker på om tillräckligt många av Italiens olika matvaror har tillräckligt skydd. Av 200 PDO:s (Protected Designation of Origin) och PGI:s, (Protected Geographical Indication) kommer 40 från Italien och resten från övriga EU.

Att Italien kan sätta sig på tvären beror dock inte på maten, utan på att CETA är ett blandat avtal. Det betyder att en del av avtalet (huvudsakligen tvistelösningen) berör nationella angelägenheter.

I det stora avtalet med Japan som blev klart för några månader sedan har detta delats upp. Den nu antagna delen av avtalet berör inte nationella kompetenser. Någon tvistelösningsdel finns inte ens.

Men som sagt. På typiskt italienskt vis har man sagt att man kommer säga nej till CETA, men deklarerar att man inte kommer säga det där nejet inom överskådlig framtid. Bra att ha ett kort i ärmen inför framtida diskussioner med EU.

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Mexiko. Just nu skäl för optimism.

NAFTA-förhandlingarna går bättre än förväntat — i vilket fall för Mexiko

Förhandlingarna med Mexiko går bättre än med Kanada när det gäller NAFTA. Ett tecken på någon form av tillnyktring i handelsfrågor från Trumps sida är att NAFTA-förhandlingarna går framåt. Hopp finns att slutföra under augusti, något som är nödvändigt f...

NAFTA-förhandlingarna går bättre än förväntat — i vilket fall för Mexiko

Förhandlingarna med Mexiko går bättre än med Kanada när det gäller NAFTA.

Ett tecken på någon form av tillnyktring i handelsfrågor från Trumps sida är att NAFTA-förhandlingarna går framåt. Hopp finns att slutföra under augusti, något som är nödvändigt för att avtalet skall kunna undertecknas under året.

Att gå in i valrörelsen med tre handelskrig pågående är kanske inte så lockande för Republikanerna. De borde ju vara vunna redan. Istället förbereds stöd till lantbrukare på 12 miljarder dollar på grund av Kinas motåtgärder.

Samtidigt sker förhandlingarna nu mellan i huvudsak Mexiko och USA. Kanada är inte riktigt med på vagnen.

Bloombergs:

”The talks have taken on a largely two-nation format, with Canada rebuffed in recent attempts to engage with Lighthizer, according to three other people with knowledge of the talks, who also asked not to be named. The Canadian negotiating team led by Foreign Minister Chrystia Freeland has been told that the U.S. is focusing on negotiations with Mexico and isn’t interested in engaging with Canada at the moment, according to the people.

Davis said Lighthizer “has great respect for Minister Freeland and considers her a good friend,” pointing out that the Nafta negotiations have had both bilateral and trilateral meetings over the past year.

“In every meeting arrangement, the United States is focused on completing the best possible trade deal as quickly as we can,” Davis said in an emailed response to questions.

While the three nations have remained far apart on several major points for almost a year after the negotiations began, Trump said earlier this month that he’s heading toward a “dramatic” deal with Mexico and that he may prioritize bilateral trade talks with the southern neighbor over Canada. Commerce Secretary Wilbur Ross said on Monday that negotiations with Mexico are going well and may be close to wrapping up.

Trump has blamed low-cost Mexican production for the outsourcing of U.S. manufacturing jobs south of the border, a key motivation for his demand to renegotiate the 24-year-old pact. U.S. proposals have sought to increase Mexican salaries and provide incentives for auto manufacturers to either move production back to America or at least stop investing so much south of the border.

Besides automotive rules, Nafta’s most contentious issues include dispute resolution, access to U.S. procurement deals, seasonal barriers to agriculture trade and a clause that would terminate Nafta after five years unless the nations agree to continue it.”

 

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
Vapenstillestånd i handelskriget.

Är USA:s omsvängning ett resultat av misslyckad taktik?

USA:s taktik har inte fungerat. Istället för att köa för frihandelsavtal med USA har omvärlden gått vidare utan USA. Det kan vara förklaringen till USA:s omsvängning i veckan.  USA.s president Donald Trump har uppenbarligen ändrat inställning när det gä...

Är USA:s omsvängning ett resultat av misslyckad taktik?

USA:s taktik har inte fungerat. Istället för att köa för frihandelsavtal med USA har omvärlden gått vidare utan USA. Det kan vara förklaringen till USA:s omsvängning i veckan. 

USA.s president Donald Trump har uppenbarligen ändrat inställning när det gäller handelskriget mot EU och sin generella uppfattning om Europa. Resultatet av veckans möte mellan Donald Trump, EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och handelskommissionär Cecilia Malmström ger hopp om ett eld upphör i handelskriget. Det gav också en öppning för nya förhandlingar om att ta bort tullar och andra handelshinder mellan EU och USA.

Det handlar knappast om att återuppta TTIP-förhandlingarna. Om ett år är det val till EU-parlamentet och ingen ledande politiker i EU är intresserad av att få tillbaka den infekterade debatten om frihandelsavtalet. Förkortningen ”USA” fungerar mobiliserande på osorterade vänsterkrafter med eller utan grön etikett. Frihandel uppfattas dessutom negativt av högerpopulister inom EU.

En annan fråga är hur EU skall kunna infria löftet att köpa mer naturgas och sojabönor från USA. Juncker kan inte peka med hela handen och beordra energi- eller livsmedelsbolag att köpa från vissa leverantörer eller länder.

Men det spelar för ögonblicket mindre roll. Det viktigaste är att ha fått någon form av stopp på eskaleringen av konflikten mellan USA och EU.

Just nu kommer dessutom signaler från USA om att NAFTA-förhandlingarna kommer att kunna slutföras under augusti. Det är nödvändigt för att Mexikos nuvarande president Enrique Pena Nieto skall kunna skriva under avtalet innan han avgår i december.

USA:s omsvängning (om det nu är en bestående kursförändring snarare än en av Trumps nycker) kan förklaras av att USA:s taktik inte har fungerat. Trumps tanke har ju varit att bryta upp de stora multilaterala frihandelsavtalen för att kunna sätta tummen i ögat på varje enskilt land separat. Förmodligen tänkte sig Trump att länder skulle stå i kö med mössan i hand och vara beredda att svälja vilka villkor som helst för att få ett avtal med USA. Men detta har inte hänt. Istället har omvärlden gått vidare utan USA. TPP-länderna försöker på sitt håll, Kina framstår plötsligt som frihandelns försvarare och utnyttjar skickligt situationen och EU marscherar raskt på flera täter mot friare handel.

EU och Japan har tecknat världens enskilt största frihandelsavtal, som öppnar upp för omfattande livsmedel- och bilexport. Avtal med Singapore och Vietnam står på tur, liksom ett med Mexiko, där endast tekniska detaljer återstår. Ytterligare förhandlingar pågår med Chile, Australien, Nya Zeeland, Indonesien, Brasilien, Paraguay och Uruguay.

Plötsligt har medvetandet om WTO:s roll ökat och EU har inlett diskussioner med Kina för att stärka världshandelsorganisationen.

USA har helt enkelt hamnat vid sidan om av alla processer som är hyggligt konstruktiva. Effekterna av att kasta grus i maskineriet är kortsiktiga. Ilska är en bra drivkraft för kreativitet och en gemensam fiende verkar sammansvetsande på parter som annars har för vana att låta bi- och småsaker stå i vägen för gemensamt agerande.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Visa flera poster