USA

USA är just nu den viktigaste nationen på den handelspolitiska arenan med två stora handelsavtal, TPP och TTIP, under förhandling på en gång.

EU. Bör inte handelskriga.

EU bör stoppa beslutet om strafftullar mot USA

EU har fortfarande chansen att agera förnuftigt och inte bidra till att eskalera handelskriget med USA. Gör helt enkelt ingenting och njut av att ha billigare stål än amerikanska företag på världsmarknaden.  På torsdag väntas EU besluta om strafftullar mot USA p...

EU bör stoppa beslutet om strafftullar mot USA

EU har fortfarande chansen att agera förnuftigt och inte bidra till att eskalera handelskriget med USA. Gör helt enkelt ingenting och njut av att ha billigare stål än amerikanska företag på världsmarknaden. 

På torsdag väntas EU besluta om strafftullar mot USA på 2,8 miljarder euro.

EU har förberett en lista på amerikanska exportprodukter värda 2,8 miljarder kronor som kan beläggas med tullavgifter på 25 procent. På listan finns bland annat stål, livsmedel, kläder och industrivaror. Stödet för strafftullarna är stort bland EU-länderna.

Men ännu är inte för sent att hindra en eskalering av handelskriget mellan USA och EU. Trump började, men EU har som safgt bundit sig vid löftet att slå tillbaka med egna strafftullar. Då kommer USA svara med tullar på bilar från EU. Ingen vet hur detta kommer att sluta.

Det börjar handla om hundratusentals förlorade jobb i både USA och EU.

Vad kan då EU göra för att hindra utvecklingen? Att tala förnuft med Donald Trump är uppenbarligen utsiktslöst på alla områden, inte minst handel. Men kanske kan EU:s ledare tala förnuft med sig själva och varandra?

En möjlig lösning för EU är att i sista stund bestämma sig för att inte göra något alls mer än att försöka stoppa USA inom ramen för WTO-systemet. Det kommer förmodligen inte att fungera, men är i vilket fall i stort sett gratis.

Inga strafftullar mot USA helt enkelt.

För vad innebär strafftullarna mot USA? Dels att några amerikanska företag drabbas, både deras investerare och anställda. Några av dem kanske har röstat på Trump och kan därför med viss rätt sägas få skylla sig själva. Men många har inte röstat på Trump, och kommer tillsammans med sina familjer att drabbas oförskyllt.

Vidare kommer många inom EU att drabbas. Om exempelvis importen av amerikanska motorcyklar (Harley-Davidson) minskar på grund av tullarna drabbas alla de som investerat i och/eller arbetar för importörer och den serviceorganisation som finns uppbyggd med HD-ägarna som bas för intäkterna. Dessa företag har gjort sina kalkyler på ett visst antal sålda motorcyklar och decenniers behov av service. Den höga dollarn gör redan amerikanska produkter dyra i EU, och tullarna kommer göra det ännu värre.

Det här gäller förstås alla kategorier av produkter från USA. Varken bourbon, jeans eller jordnötssmör importeras av barmhärtighet, och ingen av produkterna säljer sig själva.

Exakt vad är vitsen med att göra livet surt för anställda i USA? Svaret är att de kanske bidrar till en opinion för att ta bort tullarna i USA. Kanske…

Men att göra livet surt för konsumenter, företag och anställda i EU?

Strafftullar är bland det mest idiotiska man kan hitta på. Trump gör livet dyrare och sämre för amerikanska konsumenter, anställda och företag.  Och EU hämnas genom att göra livet dyrare och sämre för europeiska konsumenter, anställda och företag. EU höjer sina tullar eftersom inte gillar höga tullar.

Vad bör EU göra då?

Svaret är ingenting.

EU:s industri har redan nu en konkurrensfördel mot USA:as industri, nämligen tillgång till billigt stål. Det finns en hel världsmarknad där amerikanska företag som använder stål i sin tillverkning nu drabbas av en väsentlig fördyring.

Det är extremt mycket mer värdefullt för att skapa jobb och välstånd i EU än de planerade strafftullarna, som bara innebär en självvald försämring.

Det är förvisso ett politiska problem att förklara detta för medborgarna i EU, särskilt när man börjat skramla med vapnen. Det är också ett EU-parlamentsval om ungefär ett år. Det går att ha förståelse för kommissionens och EU-ländernas agerande.

Men det hindrar inte att det finns ett förnuftigt vägval som går att förklara och försvara.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
EU. Bör inte handelskriga.

Det senaste handelskrigets första slag

I dag införde USA de länge aviserade tullarna på stål och aluminium. EU kommer att slå tillbaka, vilket är ett misstag. En tröst är att EU har som ambition att hålla sig inom WTO:s ramverk. Det mest tragiska är att EU oförskyllt är indraget i USA:s han...

Det senaste handelskrigets första slag

I dag införde USA de länge aviserade tullarna på stål och aluminium. EU kommer att slå tillbaka, vilket är ett misstag. En tröst är att EU har som ambition att hålla sig inom WTO:s ramverk. Det mest tragiska är att EU oförskyllt är indraget i USA:s handelskrig med Kina.

In i det sista hoppades många att vapenvilan i handelskriget skulle kunna förlängas. Men i dag deklarerade USA:s regering att man gör verklighet av de stål- och aluminiumtullar som aviserats sedan länge.

De riktar sig egentligen mot Kina som anses dumpa sin överproduktion till för låga priser på världsmarknaden. Att EU och en rad andra länder som är USA:s allierade drabbas beror på att det överskott av billigt stål som Kina skapar trycker ner marknadspriserna i hela världen. Om inte det billiga stålet kommer direkt från Kina kommer det indirekt från något annat land.

EU kommer med största sannolikhet nu att slå tillbaka med strafftullar på utvalda amerikanska varor, och president Donald Trump har redan flaggat för att då lägga tull på europeiska bilar.

Det är dock ett misstag av EU att slå tillbaka med egna strafftullar. Ingenting blir bättre av att EU:s konsumenter får betala mer för jeans, bourbon och Harley-Davidsson-motorcyklar.

USA:s agerande strider mot världshandelsorganisationen WTO:s regler, men Trump hänvisar till strategiska skäl. Kina och EU har redan ifrågasatt detta genom att anmäla USA till WTO. USA:s argument är ihåligt. Landets stålindustri är inte hotad. Tvärt om producerar den en betydande del av USA:s behov och har god lönsamhet. Trumps egentliga skäl är som han framförde under valrörelsen är att återskapa jobb inom stålindustrin.

Det kommer dock inte ske. Moderna stålverk har genomgått samma utveckling som vilken annan industri som helst — automatisering och robotisering gör att behovet av mänsklig arbetskraft har fallit radikalt.

Risken är betydande att USA:s tullar varken ger några nya jobb eller något mätbar effekt på USA:s underskott i handelsbalansen. I stället är det sannolikt att det om några månader kommer att visa sig att tullarna kostar jobb. Så var det senast USA införde ståltullar. Då hette presidenten George W Bush. Tullarna togs bort under viss tystnad. Frågan är vad som kommer att hända nu när Donald Trump är president. Han har knappast uppvisat någon större ekonomisk rationalitet och är i stället ytterst prestigeberoende. Risken är att han försöker med mer av samma sak.

Många har talat om att det som händer nu är slutet på det system för världshandeln som kom efter andra världskriget. Protektionismen sprider sig och WTO:s roll urgröps ytterligare.

Så kan det bli. Men samtidigt är det inte första gången USA inför tullar. Vidare har WTO knappast någonsin varit en särskilt kraftfull organisation. Den har dessutom andra viktiga funktioner och kommer sannolikt att överleva. EU har också deklarerat att alla motåtgärder mot USA kommer att ske inom ramen för WTO-reglerna. En konsekvens av dagens situation kan mycket väl bli att allt fler länder inser behovet av ett regelverk för världshandeln och sakta börjar backa från den nuvarande strategin med regionala eller till och med bilaterala handelsavtal.

Just nu är dessa bättre än ingenting. EU och Japan kommer snart skriva under vad som blir världens största avtal mellan sig och visar tydligt att i stort sett alla länder utom USA är för att stärka frihandeln i världen.

Att gå från ett läge med många regionala avtal till ett mer komplett WTO-avtal blir en komplicerad process. Men inte krångligare än många andra förhandlingar på handelsområdet.

USA står just nu vid sidan av utvecklingen av världshandeln. Landet är helt enkelt inte så dominerande som det en gång var. Det kommer en tid efter Donald Trump då lockelsen i protektionistiska budskap kommer att ha minskat betydligt.

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Chongqing. Symbol för Kinas ekonomiska framsteg.

Vinner Trump handelskriget mot Kina?

Kina förefaller gå USA till mötes när det gäller handeln. Men inga konkreta utfästelser är gjorda och en stor del av de luddiga löftena kommer uppfyllas i vilket fall som helst på grund av Kinas tillväxt. Fördelen för Trump är att han kan framställa d...

Vinner Trump handelskriget mot Kina?

Kina förefaller gå USA till mötes när det gäller handeln. Men inga konkreta utfästelser är gjorda och en stor del av de luddiga löftena kommer uppfyllas i vilket fall som helst på grund av Kinas tillväxt. Fördelen för Trump är att han kan framställa det hela som en framgång.

Håller USA under ledning av president Donald Trump på att vinna handelskriget mot Kina?

Den som läser DN kan få den känslan.

Men i verkligheten är det just nu kineserna som hanterar situationen rationellt och går vinnande ur första ronden av diplomatiskt spel.

Kineserna inser att någon form av prestigevinst är ointressant.  Man kan inte äta prestigevinster. Det är för övrigt ingen idé att låta Trump framställa Kina som omedgörliga. Så de spelar med och låtsas som om de gett efter för kraven från USA att minska underskottet i handelsbalansen mot USA. Kineserna har lovat att minska USA:s handelsunderskott på 375 miljarder dollar ”substantiellt”. Kineserna lovar att köpa mer, det som nämns är energi och jordbruksprodukter.

Men samtidigt innehåller det nuvarande löftet inga siffror. Trumps ekonomisk-politiske rådgivare Larry Kudlow deklarerade visserligen i fredags att det handlade om 200 miljarder dollar, något som kineserna omedelbart förnekade.

Trumpadministrationens uttalande här.

Men även om kineserna i något sammanhang har nämnt siffran 200 miljarder är det svårt att se att den kan realiseras. Kina handlar för tillfället jordbruksprodukter för 20 miljarder dollar och och energi (olja och gas) för 7 miljarder. Även om de ökar den siffran med 300 procent kommer de bara upp i knappt 110 miljarder dollar.

Mycket talar dessutom för att Kina ändå kommer att öka sin import ordentligt de kommande decennierna. Både befolkning och BNP per capita växer snabbt. Att lova att köpa mer kol, olja, gas, kött och spannmål är knappast att ta en risk. Dessutom. Allt fler kineser får inte bara hög utan mycket hög levnadsstandard. Behovet av att spara och investera fylls allt mer och kineserna övergår till att shoppa. Med andra ord kommer på sikt handelsunderskottet att bli allt mindre. När det har försvunnit vågar förstås ingen gissa, men förmodligen tar det decennier. Om det nu sker alls. När Kina köper mer från USA är det fullt möjligt att amerikanerna använder inkomsterna till att köpa mer import från Kina. Skälet till att exportera är i princip att kunna importera.

När det gällde intellektuella rättigheter påstår Trump att Kina har stulit sådana i åratal till ett värde av mellan 250 och 600 miljarder dollar. Men även där är överenskommelsen vag. Kina förbinder sig till ”ökat samarbete” och att stärka sin lagstiftning på området. Om det kommer att ske, och om lagstiftningen i så fall kommer att följas, återstår att se.

Nu spelar detta kanske ingen större roll. Trump kan presentera detta som en seger och sätta även handelskriget med Kina på vänt, som han gjort med EU och en rad andra länder.

Som taktik inför valen i höst är det kanske inte direkt genialiskt men Donald Trump har skapat en bild av att han bedriver handelskrig, utan att ställa till alltför mycket skada hittills. Därmed inte sagt att hans agerande är oproblematiskt. Tvärt om sprids stor osäkerhet i en situation där världshandeln börjar komma igång igen efter flera års stagnation. Och självklart går det inte att blåsa faran över. Det kommer helt olika signaler från olika delar av administrationen.

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

USA:s underskott kräver frihandel och sparande — inte protektionism och skuldsättning

USA:s åtgärder för att minska underskottet i handelsbalansen kommer inte att få någon effekt. Det verkliga problemet är att USA:s befolkning och statsmakt lånar mer än de sparar och får stora skulder till utlandet. Lösningen är att stimulera sparande o...

USA:s underskott kräver frihandel och sparande — inte protektionism och skuldsättning

USA:s åtgärder för att minska underskottet i handelsbalansen kommer inte att få någon effekt. Det verkliga problemet är att USA:s befolkning och statsmakt lånar mer än de sparar och får stora skulder till utlandet. Lösningen är att stimulera sparande och mer frihandel — inte mindre.

Det råder fortsatt vapenvila i handelskriget mellan USA och EU samt några andra av USA:s allierade. Stål och aluminiumtullarna skjuts ytterligare en månad på framtiden.

Förklaringen är nog att USA:s regering har nog med de två handelskrig som pågår. I mitten av maj skall det nya NAFTA-avtalet vara klart, och i tisdags reste en delegation till Peking för att diskutera handelsfrågor med målet att få ner USA:s underskott i handelsbalansen mot Kina.

Förhandlingarna må ske i Peking, men besluten kommer att fattas i Washington.

Under maj kommer regeringen diskutera tullar på 50 miljarder dollar och därefter finns det möjlighet till ytterligare 100 miljarder dollar i tullar. Om inte det anses räcka kommer förslag på restriktioner i Kinas möjligheter att göra investeringar i viktiga företag och teknologi i USA.

Trump jämför åtgärderna mot Kina med de mot Nordkorea — att de borde ha genomförts för länge sedan:

“Delegation heading to China to begin talks on the Massive Trade Deficit that has been created with our Country,” Mr. Trump said in a tweet Tuesday.

“Very much like North Korea, this should have been fixed years ago, not now,” Mr. Trump said. “Same with other countries and NAFTA…but it will all get done.”

(Wall Street Journal)

Men åtgärderna kommer inte att hjälpa mot det problem Donald Trump ser framför sig, nämligen underskottet i USA:s handelsbalans.

Det har legat stadigt på 3 procent av BNP de senaste decennierna. Lite pengar kommer tillbaka på grund av amerikanska investeringar utomlands, och hela kalaset landar på 2,5 procent.

Den lösning Trump tänker sig är att genom tullar få USA att exportera mer och importera mindre. Men eftersom omvärlden kommer svara med egna tullar blir konsekvensen bara minskade handelsvolymer och lägre tillväxt. Balansen mellan export och import påverkas inte.

Problemet är inte handelspolitiken, utan att amerikanerna shoppar mycket och sparar lite.

Det är i sin tur en konsekvens av att amerikanerna är bland de rikaste i världen och tycker det är roligare att konsumera än att spara. Just nu går USA:s ekonomi bättre än på mycket länge vilket spär på shoppingviljan.

Paradoxalt nog skulle ett av de mest effektiva sätten att få ner underskottet i handelsbalansen vara att USA råkade ut för en riktigt allvarlig ekonomisk kris. Då skulle den privata konsumtionen av importerade produkter och företagens behov av insatsvaror från utlandet falla och dollarn bli billigare — importen skulle krympa och exporten öka. I teorin, det är ytterst osannolikt att en kris i USA skulle lämna omvärlden opåverkad. Blir det kris i USA blir det kris i hela världen. Den totala effekten skulle bara bli sämre tillväxt.

Allas levnadsstandard skulle bli lidande när handeln minskade. Det värdefulla med handel är importen; att man kan konsumera sådant som inte kan tillverkas i det egna landet, eller i vilket fall sådant som är billigare att importera än att göra själv. Exporten innebär att varor försvinner utomlands för att några andra skall få njuta av. En förlust. Enda anledningen till att exportera är alltså att kunna importera.

Men det betyder inte att USA:s situation är helt oproblematisk. När jänkarna shoppar mycket och sparar lite uppstår en brist på investeringskapital. USA måste låna från utlandet. I praktiken kommer de dollar som amerikanerna betalar för handelsunderskottet tillbaka i form av utlandslån. Det hela är ganska enkelt. Den som säljer något till en amerikan får dollar i betalning, och det finns bara tre saker att göra med dollar. Köpa amerikanska produkter, investera i USA eller låna ut pengarna till någon i USA. Den som lånar mest och är tryggast att låna ut till är Uncle Sam.

Lånat från utlandet har man gjort sedan 70-talet och omvärldens fordringar på USA uppgår till 40 procent av landets BNP. Inte minst amerikanska staten (och delstaterna) lånar stora summor. Och inte till investeringar utan till konsumtion.

Det effektivaste sättet att få ner underskottet i handelsbalansen vore att amerikanska staten minskade sin upplåning och dessutom införde stimulanser för sparande, helst i form av pensionssparande. Man vet inte mycket om framtida räntor eller tillväxt, men att befolkningen åldras är bombsäkert.

Till det skulle kraftigt minskade — helst helt avskaffade — tullar kunna få ytterligare fart på handel och tillväxt.

Den politik USA för just nu kommer inte minska handelsunderskotten. Istället spär den på problemet med stor skuldsättning i både privat och statlig sektor och löser inte ett av de centrala uppgifterna på några decenniers sikt, att hantera USA:s åldrande befolkning.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Ekonomiskt rationell. Eller kanske inte...

EU bör bara titta på när USA skjuter sig i foten

Tyvärr står vi sannolikt inför ett handelskrig. Trump ändrar sig inte. EU skulle i teorin kunna låta bli att slå tillbaka och därmed undvika en eskalering. Varför skall EU hämnas på att USA ställer till problem för sig självt?  I morgon förväntas det...

EU bör bara titta på när USA skjuter sig i foten

Tyvärr står vi sannolikt inför ett handelskrig. Trump ändrar sig inte. EU skulle i teorin kunna låta bli att slå tillbaka och därmed undvika en eskalering. Varför skall EU hämnas på att USA ställer till problem för sig självt? 

I morgon förväntas detaljerna i president Donald Trumps ståltullar.

EU, Kina och andra länder kommer att slå tillbaka.

Men republikanerna är inte enade om att protektionism är bra. Det har varit en hård maktkamp mellan olika falanger.

Försvarsminister Jim Mattis and Secretary of State Rex Tillerson har varnat för att ståltullar skadar USA:s relationer med viktiga allierade (Kanada och de flesta NATO-länder drabbas exempelvis).

Talmannen i representanthuset Paul D. Ryan har kritiserat planerna och i går lämnade vita husets viktigaste ekonomiska rådgivare Gary Cohn sin post i protest.

De förlorade mot Peter Navarro och handelsministern Wilbur Ross som bakom kulisserna hjälpt Trump att ta fram förslaget till nya tullar.

Men Navarro/Ross har inte drivit fram beslutet. Att genom handelshinder försöka minska USA:s handelsbalansunderskott var det viktigaste temat för Trump under valrörelsen. Med republikanernas ställning försvagad inför de kommande mellanperiodsvalen har det varit viktigt för Trump att visa att han genomför det han lovat. Ett problem har varit att tidigare presidenter (och andra amerikanska politiker) varit protektionister under valkampanjerna bara för att liberalisera handeln så snart de kommit till makten.

Allt talar dock för att Trump tror på sin politik. Han förefaller se ekonomin som ett nollsummespel och handelsavtal som vilka affärsavtal som helst. Därtill kommer föreställningen om att handelsbalansen avspeglar vem som vinner eller förlorar.

I presskonferensen med Stefan Löfven i tisdags avspeglades detta tydligt:

“We’ve been mistreated as a country for many years and its just not going to happen any more. When we’re behind on every single country, trade wars aren’t so bad.”

Han avser underskottet i handelsbalansen. Men USA:s underskott visar inte att landet ligger efter, utan att de fortfarande är vinnare. Underskottet är en konsekvens av att USA är ett av de rikaste länderna i världen och att shopping där är en livsstil mer än i något annat land. Det är inte konstigt att ett land där folk shoppar mycket och sparar lite får ett underskott i handelsbalansen mot exempelvis Kina där medborgarna gör exakt tvärt om. Det snabbaste sättet för USA att minska sitt handelsunderskott vore alltså en riktig maffig inhemsk ekonomisk kris.

I praktiken händer följande. De som säljer varor till USA får dollar. Vad gör man med dollar? Ja, det finns bara två saker att göra med dollar;  köpa amerikanska varor eller investera i USA genom direktinvesteringar, aktier eller statspapper. Det senare är en säker investering. En stor del av dollarsedlarna kommer tillbaka till USA genom att kineser och andra investerar i landets statsskuld.

Det verkar osannolikt att inte Trump egentligen förstår detta. Han har en ekonomexamen från ett prestigeuniversitet. Men det spelar mindre roll.

Nu är den spännande frågan om stål- och aluminiumtullarna blir sista åtgärden, eller om Trump kommer att fortsätta med nya handelshinder.

Tipset är att eftersom EU och andra länder slår tillbaka kommer Trump också eskalera.

Det bästa vore att EU avstår från motåtgärder. Om USA köper mindre stål kommer det pressa priserna i övriga världen. Billigare stål till EU. Visserligen hotas stålindustrin i EU, men det betydligt större antalet företag som har stål som insatsvara och i förlängningen deras anställda och kunder kommer att gynnas, medan USA:s stålberoende industri missgynnas.

 

 

 

Kommentarer

Kjell Westlingmars 8, 2018
För att få en bild av våra import tullar på USA varor kan du gå in på tullverkets hemsida. USA's importtullar finner du här http://madb.europa.eu/madb/indexPubli.htm
Tomasmars 8, 2018
Hjälp en ekonomisk analfabet.. Ser på nyheterna mycket om detta med mkt oklara bilder av hur det ser ut idag med tullsatse o div eventuella avgifter. Finns det ngn sammanställning av aktuella tullavgifter mellan USA EU?
Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
-- Klart det går bra på grund av mig, Vad skulle annars förklaringen vara?

Handelskriget nedtonat men dollarn är en rävsax

President Donald Trumps tal vid World Economic Forum  i Davos var inte direkt någon krigsförklaring. "America first"-budskapet är reducerat till en idé om att Trump som USA:s president skall se till USA:s intressen i första hand, men inte att detta nödvä...

Handelskriget nedtonat men dollarn är en rävsax

President Donald Trumps tal vid World Economic Forum  i Davos var inte direkt någon krigsförklaring.

”America first”-budskapet är reducerat till en idé om att Trump som USA:s president skall se till USA:s intressen i första hand, men inte att detta nödvändigtvis skall ske på andra länders bekostnad. Det får sägas vara en hållning som alla världens stats- och regeringschefer förväntas skriva under på.

”Mr Trump’s message at Davos on Friday was an attempt to sell the America First agenda as beneficial to the world. “America First does not mean America alone,” he said. “When the United States grows, so does the world.”

While US growth figures undershot analyst expectations on Friday, with gross domestic product expanding at an annualised rate of 2.6 per cent, big companies have much to be thankful for: stock prices are at an all-time high, Mr Trump has cut US companies’ tax rates, and regulations are being stripped away.

Yet Stephen Moore, a former economic adviser to the Trump campaign who is now a visiting fellow at the Heritage Foundation, says there remained an “obsession” among some White House advisers with curbing the US trade deficit that could drive them towards economically counterproductive policies on both the currency and trade.”

(FT 2018-01-26)

Ett skäl till den uppmjukade linjen i handelsfrågor är att världens länder inte har ställt sig på kö för att få teckna unilaterala handelsavtal med USA. Tvärt om har de gjort sitt bästa för att försöka skapa multilaterala handelsavtal med varandra utan USA:s inblandning. Trump har till och med antytt att USA kan tänkas hoppa på TPP-avtalet igen. Tanken var säkert att när USA drog sig ur för ett drygt år sedan skulle TPP-avtalet kollapsa, inte att de kvarvarande länderna skulle gå vidare utan USA och Kina snabbt få en mer framträdande roll.

Men visst finns det inslag av handelskrig från USA:s sida. Tullar på stålplåt och tvättmaskiner hotar och från USA:s administration kommer dubbla signaler om valutakursen.

Och det är ingen tillfällighet. Trump sitter i en rävsax. Om dollarkursen stiger drabbas den amerikanska exportindustrin där stora delar av Trumps väljarbas arbetar. De riskerar att förlora sina jobb. Men om dollarkursen faller går exporten bättre vilket är bra för arbetarna inom exportindustrin. Men samtidigt är dessa grupper de som är mest beroende av billig import. Bilar, elektronik, kläder, en betydande del av den amerikanska livsstilen bygger på produkter som inte är ”Made in America”.

USA går nu in i ett valår och varje tydligt ställningstagande kostar röster. Steve Bannons hjältestatus må ha fått sig några rejäla törnar de senaste månaderna men det är uppenbart att någon person med Bannons talanger att vinna val inte finns i Trumps härläger för tillfället. När det gäller handelsfrågorna är den ringa trösten för Trump att Demokraterna inte heller har några bra svar. Trump har dock en faktor som talar till hans fördel. Den amerikanska ekonomin går bra och när det gäller att ta åt sig äran för för framgångar vare sig det är motiverat eller inte är Trump en svårslagen mästare.

 

Stäng posten Läs nästa post

Tomten kommer till USA med nya handelsunderskott

Handelsunderskottet i USA blir rekordstort. Trump har lovat att det skulle minska. Om mindre än ett år går USA till val och presidenten känner säkert press att göra något. Räkna med problem för NAFTA. Under Donald Trumps presidentvalskampanj talade h...

Tomten kommer till USA med nya handelsunderskott

Handelsunderskottet i USA blir rekordstort. Trump har lovat att det skulle minska. Om mindre än ett år går USA till val och presidenten känner säkert press att göra något. Räkna med problem för NAFTA.

Under Donald Trumps presidentvalskampanj talade hans strateger om att USA:s underskott i handelsbalansen skulle kunna vara åtgärdat inom ett par år.

Ny statistik visar att handelsunderskottet istället har blivit värre. Under 2017 tror USA:s handelsdepartement att underskottet kommer att slå 2016 då det var 505 biljoner dollar.

Underskottet ökade med rekordartade 8,6 procent i oktober då importen inför jul når sin topp. Resultatet blev ett underskott på 48,7 biljoner, det största sedan Trump tillträdde för ett år sedan.

Importen motsvarade 48,2 biljoner från Kina, 39,4 från EU och 28,7 biljoner dollar från Mexiko. Allt rekordsiffror.

Anledningen är inte att USA exporterar mindre, exempelvis var exporten till Kina den största sedan 2013. Istället är förklaringen att USA:s ekonomi går allt bättre. Allt fler amerikaner har jobb och de tjänar allt mer pengar och — inte förvånande — köper de då allt mer. Inhemska varor och tjänster, men också från utlandet.

Det bekymmersamma är förstås att Donald Trump och hans administration uppfattar det ökande handelsunderskottet som ett problem för USA:s ekonomi, och nu sannolikt även som ett prestigemässigt hot. Risken för ännu mer protektionism ökar. Inte minst för att USA går till val den 6 november 2018. Det är om mindre än ett år. Alla platserna i representanthuset, 33 platser i senaten och 39 guvernörsposter står på spel. Trump kan känna sig tvingad att agera så att Republikanerna uppfattas som handlingskraftiga. Att kasta grus i USA.s utrikeshandel och WTO-systemet är ett verktyg som Trump har direkt tillgång till. När förhandlingarna om NAFTA återupptas efter årsskiftet är risken överhängande för drastiska och skadliga åtgärder.

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Wilbur Ross. Handelsminister i USA. Bild: Donkey Hotey

Är verkligen USA:s underskott i handelsbalansen mot Sverige ett problem?

Wilbur Ross är inte bara USA:d handelsminister, har är också en av de viktiga aktörerna för att få igenom Trumps skattereform. Utan att ha synpunkter på skattereformen kan man konstatera att det är märkligt att vilja sänka skatterna för företag samtidigt s...

Är verkligen USA:s underskott i handelsbalansen mot Sverige ett problem?

Wilbur Ross är inte bara USA:d handelsminister, har är också en av de viktiga aktörerna för att få igenom Trumps skattereform. Utan att ha synpunkter på skattereformen kan man konstatera att det är märkligt att vilja sänka skatterna för företag samtidigt som man vill höja deras kostnader genom dyrare import och försvåra för dem att exportera.

Det återkommande argumentet är att USA har stora handelsunderskott med flera länder. Vid en lunch med svensk-amerikanska handelskammaren i New York (där Ross deltog via Skype) hänvisade han enligt Dagens Industri till det amerikanska underskottet mot Sverige. Ross och Trump uppfattar USA:s handelsunderskott som ett allvarligt problem för USA:s ekonomi.

”Innan Nafta skapades hade vi ett handelsöverskott mot Mexiko på 4–5 miljarder dollar per år. Sedan Nafta infördes har vi haft ett totalt handelsunderskott mot Mexiko på 1 000 miljarder dollar. Det är alldeles för mycket”, konstaterar Wilbur Ross.

Han är dock betydligt mera positivt när det gäller handeln med Europa och säger sig vara beredd att ta upp det bordlagda frihandelsavtalet TTIP igen.

”Vi hoppas nu när Angela Merkel är återvald i Tyskland och Emanuel Macron är president i Frankrike att det politiska läget i Europa är så stabilt att vi kan ta upp förhandlingarna igen, även om ni har händerna fulla med att förhandlingarna kring brexit”, säger Wilbur Ross, som poängterar att Donald Trump alltid öppnar för att ta upp förhandlingarna igen när han träffar europeiska statschefer.

”Därför ligger faktiskt bollen rätt mycket i era europeiska händer”, säger Wilbur Ross.

Sveriges näringsminister Mikael Damberg deltog också på lunchen och kommer att träffa Wilbur Ross på torsdagen för enskilda samtal. Han delar dock inte riktigt Wilbur Ross syn på de avbrutna TTIP-samtalen.

”Men även om vi har olika åsikter kring mycket är det viktigt för oss i regeringen att skapa en relation med den här amerikanska administrationen. Naturligtvis kommer vi att tala om handeln mellan våra länder, men också mycket kring innovationsområdet som också Wilbur Ross framhåller”, säger Mikael Damberg.

Wilbur Ross ser också fram emot torsdagens möte med sin svenska kollega, men pekar samtidigt på handelsunderskottet gentemot Sverige. I fjol sålde vi varor och tjänster till USA för 87 miljarder kronor men importerade endast för 37 miljarder kronor.

”Sverige är ett land som vi har ett stort handelsunderskott gentemot. Men det vägs delvis upp genom vårt överskott när det gäller tjänster och de stora svenska direktinvesteringarna i USA. Vi delar många av våra värderingar med Sverige och har stor respekt för det teknikkunnande som finns i landet”, säger den amerikanska handelsministern.”

50 miljarder kronor är förstås en småsumma för USA, men Trump-administrationen upplever att de har problem med underskottet mot EU som helhet och — självklart — mot resten av världen.

Men det mest tragiska med den politik som USA just nu för är att den styrs av föreställningen om att underskott i handelsbalansen skulle vara ett problem. Den föreställningen är nämligen felaktig.  Att USA importerar mer än landet exporterar är nämligen en konsekvens av att den amerikanska ekonomin går bra. Amerikanerna tjänar mycket pengar och konsumerar därför mycket. Om USA skulle drabbades av en ekonomisk kris skulle handelsbalansen utjämnas. Ett problem är möjligen att amerikanerna sparar för lite. Kinesiska hushåll sparar till exempel fem gånger så stor andel av sina inkomster som amerikanerna. Och det stora federala budgetunderskottet i USA är också ett tecken på att man konsumerar mycket och sparar för lite. Amerikanska staten har för stora utgifter eller tar in för lite i skatt, beroende på hur man vi se på det.

Och den stora skattereform som är planerad kommer att minska skatten och antingen förvärra problemet eller — som Wilbur Ross tror — öka tillväxten och därmed skatteintäkterna. Oavsett vad som händer kommer även det sannolikt att öka problemet med handelsunderskottet.

Dessutom, om USA ramponerar NAFTA och generellt för en mer protektionistisk politik mot omvärlden kommer inte heller det att hjälpa mot underskottet i handelsbalansen. USA kommer förvisso att importera mindre om det blir dyrare att importera, men omvärlden kommer också få högre tullar mot USA. Det vill säga exporten minskar också.

Med andra ord styrs nu USA:s handelspolitik av en totalt felaktig idé och som har orsakat att TPP, TTIP och nu NAFTA har stoppats eller är allvarligt hotade. Detta har lett till att USA har förlorat sin ledande roll på handelsområdet vilken nu fylls av Kina. För ett par år sedan fanns möjligheten att USA skulle bli en ledande nation i ett handelsområde bestående av världens mest framstående länder som alla var demokratier. Den chansen är inte borta, men av allt att döma får man vänta till Donald Trump blivit historia och populisterna både till höger och vänster har sansat sig.

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Visa flera poster