Aftonbladet

Aftonbladets Åsa Linderborg har fel om frihandel och demokrati

Demokrati innebär inte ohämmat majoritetsstyre. Frihandelsavtal är inte mindre demokratiska än några andra politiska beslut. Åsa Lindeborg i Aftonbladet skriver om GAL-TAN-skalan som är ett alternativ till höger-vänster för att kategorisera politiska...

Aftonbladets Åsa Linderborg har fel om frihandel och demokrati

Demokrati innebär inte ohämmat majoritetsstyre. Frihandelsavtal är inte mindre demokratiska än några andra politiska beslut.

Åsa Lindeborg i Aftonbladet skriver om GAL-TAN-skalan som är ett alternativ till höger-vänster för att kategorisera politiska åsikter.

I sammanhanget skriver hon också om frihandel:

”Frihandel blir en synonym till demokrati, vilket bara visar hur faktaresistent modellen är. De stora frihandelsavtalen som ligger i pipeline sätter demokratin fullständigt ur spel.”

Detta påstående är felaktigt.

Ingen har påstått att frihandel är en synonym till demokrati.

Frihandel betyder bara att ”varor som är lagliga att handla med i land A och i land B får exporteras mellan länderna utan tullar, kvoter eller andra handelshinder”. Den ordningen kan man ha mellan diktaturstater eller mellan demokratier. En värld utan frihandel är inte mindre demokratisk än en värld med. Men den är mindre fri och betydligt fattigare.

Innebär då ”de stora frihandelsavtalen” att demokratin sätts ”fullständigt ur spel”?

Nej. Det är faktiskt ett fullständigt vrickat påstående ur principiell synpunkt eftersom alla frihandelsavtal i exempelvis EU måste godkännas av demokratiskt valda församlingar. Alla politiska beslut i EU (och i Sverige) är per definition demokratiska.

Men gissningsvis finns förklaringen i Linderborg idé om demokrati.

Hennes demokratiska ideal är att majoriteten i varje ögonblick skall kunna fatta beslut om vad som helst med med enkel majoritet.

Det är en vänsteridé som bygger på tanken att arbetarklassen är enhetlig och i majoritet. Det är motsatsen till den liberala demokratin där majoriteten fattar beslut inom ramarna för mänskliga rättigheter, minoritetsskydd och rättsstat. Men tar man Lindeborgs ideal på allvar är mänskliga rättigheter, grundlagar, att domare har en särställning och inte kan avsättas och alla avtal som staten ingår ingrepp i demokratin. Vad vi idag ser i Ungern är just att Orban försöker avveckla den liberala demokratin till förmån för Linderborgs ideal även om det är nationalismen snarare än klasstillhörigheten som för tillfället skapar en majoritet.

Frihandelsavtal är exempel på att stater ingår avtal som minskar majoritetens möjligheter att i varje ögonblick styra. Och då inte bara över tullar och kvoter utan även över nationella regler för hälsa, miljö, produktsäkerhet. Ett land får inte införa regler och standarder helt efter eget huvud.

Men att de sätter demokratin ”helt ur spel” är förstås ett groteskt påstående.

I praktiken tillåter frihandelsavtal vilka beslut som helst så länge de inte är diskriminerande. Alkoholbeskattningen i Sverige får till exempel inte utformas så den gynnar öl och brännvin men missgynnar vin. Då misstänker fransmännen att vi försöker stödja vår egen produktion. Däremot får Sverige förstås införa hur höga skatter som helst på alkohol så länge de inte är diskriminerande.

En mer relevant invändning mot frihandelsavtal är att de kan innehålla regler som gynnar enskilda branscher eller företag. USA försöker till exempel påverka patent och upphovsrätt i andra länder genom frihandelsavtal. Men det beror på att olika politiker har öppnat Pandoras ask genom att vilja föra in regler om arbetsrätt, jämställdhet, miljö och mycket annat i avtalen. De blir oöverskådliga och när det väl finns förmåner att vinna och möjligheter att köpslå är det knappast förvånande att olika särintressen dyker upp med sina krav. Likaså att USA försöker öppna upp EU:s marknad för exempelvis kött producerat på ett sätt vi inte accepterar i EU.

Men det är förmodligen oundvikligt i förhandlingar mellan moderna samhällen och knappast odemokratiskt. USA:s regler för köttproduktion är lika demokratiskt legitima som EU:s. Vi kanske inte gillar reglerna, men det har inte något med brist på demokrati att göra.

Kort sagt försöker Linderborg smyga in sin mycket speciella idé om demokrati i debatten, men inte ens med hennes definition av demokrati skulle den helt ”sättas ur spel” av några frihandelsavtal.

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Frihandel i media vecka 42

2017-10-18 Lars Karlsson, riksdagskandidat för Liberalerna i Östergötland, skriver på debattplats i "Corren" att välfärden behöver frihandeln (artikeln är ett svar på ett debattinlägg av Christina Nilsson, SD): "Jag vill börja med att bemöta kritiken mo...

Frihandel i media vecka 42

2017-10-18

Lars Karlsson, riksdagskandidat för Liberalerna i Östergötland, skriver på debattplats i ”Correnatt välfärden behöver frihandeln (artikeln är ett svar på ett debattinlägg av Christina Nilsson, SD):

”Jag vill börja med att bemöta kritiken mot att Liberalerna vill ha frihandel. Frihandel är för mig en förutsättning för att kunna upprätthålla vår välfärd och därmed även vår självförsörjningsgrad. Dock ska det vara en frihandel som bygger på fri konkurrens, men på lika villkor. Våra svenska livsmedel håller hög kvalité och är miljömässigt överlägsna den absoluta merparten av de importerade. Genom frihandeln har Sverige en stor exportpotential för vår livsmedelsindustri. Att höja vår självförsörjningsgrad behöver nödvändighetsvis inte minska vår import utan snarare öka exporten. En ökad produktion av livsmedel ger både en ökad självförsörjningsgrad och mer skattekronor till den svenska välfärden. Utan frihandel minskar förutsättningen för båda.

Christinas Nilssons kritik mot att Liberalerna vill minska beroendet av EU-stöd blir mycket märklig, när samtidigt Sverigedemokraterna är emot svenskt medlemskap i EU? På vilket sätt ett sådant ställningstagande ger mer EU-stöd är för mig en gåta?”

Aftonbladet angriper på ledarplats att socialdemokraternas senaste annons. Bilden föreställer en polis och en passkontrollant som undersöker människors papper på ett tåg, och texten säger ”Vi slår vakt om Sveriges säkerhet – Svenska modellen ska utvecklas inte avvecklas”:

”Annonsen är faktiskt helt knäpp.

Den svenska modellen handlar om solidaritet – inte om gränsvakter. Omvärlden är inget hot mot vårt land.

Tvärtom har vi alltid välkomnat människor utifrån hit för att arbeta, studera och när de behöver en fristad. Öppenhet och nyfikenhet är viktiga svenska värderingar.
Vår ekonomi drivs av export och vi tillhör globaliseringens vinnare eftersom vi konkurrerar med innovationer och avancerad teknologi. Svenska företag finns över hela världen och det råder en bred samsyn i Sverige om att frihandel och öppenhet är en styrka.

För varje gräns som stängs förlorar vi lite av våra möjligheter, vår konkurrenskraft och vår frihet.

(—)

Krafter som förändrar vårt samhälle som digitalisering, invandring, globalisering och frihandel har både för- och nackdelar. Det gamla försvinner och ersätts av något nytt och okänt.

Men i Sverige är vi inte rädda för framtiden, i stället satsar vi på att ge människor trygghet i de förändringar som alltid sker. Vi bygger broar till nya arbeten och ger trygghet mellan olika jobb.
S-annonsen avslöjar ett osunt flörtande med de inskränkta och protektionistiska krafter som sveper över Europa just nu. Krafter som vill ändra på just den öppenhet som gjort vårt land så framgångsrikt.

Om även Sverige ger efter för det tänkandet blir vi både fattigare och mer inkrökta.

Det är motsatsen till att slå vakt om Sveriges säkerhet.”

2017-10-17

Politico gör en sammanfattning av det usla förhandlingsläget i NAFTA-förhandlingarna:

”The fourth round of negotiations wrapped up in the Washington area on Tuesday, and officials made clear they were at an impasse on a number of changes specifically sought by the Trump administration that dovetail with its “America First” agenda.

As a result, Canada, Mexico and the United States have agreed to delay their next round of talks by nearly a month, retreating to their respective capitals to work out ”challenges” and ”significant conceptual gaps among the parties” before meeting again on Nov. 17 in Mexico. Chief negotiators are then planning to meet in Washington in December, and additional rounds will be scheduled through the first quarter of 2018.

”Frankly, I am surprised and disappointed by the resistance to change from our negotiating partners,” U.S. Trade Representative Robert Lighthizer told reporters at a closing press briefing, as he stood at a lectern between Canadian Foreign Minister Chrystia Freeland and Mexican Economy Secretary Ildefonso Guajardo. ”As difficult as this has been, we have seen no indication that our partners are willing to make any changes that will result in a rebalancing and a reduction in these huge trade deficits.”

The delay comes at the close of a fourth round of talks that saw repeated rejections from Canada and Mexico of U.S. proposals regarding provisions on sectors such as automobiles, dairy and seasonal produce. While both Mexico and Canada expressed a willingness to remain at the negotiating table as long as talks continue, they also remained steadfast in their opposition to proposals that Washington has indicated are top priorities.”

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Frihandel i media vecka 19

Till att börja med är det värt att uppmärksamma den här artikeln från den 14 april i finska Hufvudstadsbladet (bakom  vägg men snabb och gratis registrering) där Maria Rankka vd, Stockholms handelskammare och Risto E.J. Penttilä vd för finska Centralhande...

Frihandel i media vecka 19

Till att börja med är det värt att uppmärksamma den här artikeln från den 14 april i finska Hufvudstadsbladet (bakom  vägg men snabb och gratis registrering) där Maria Rankka vd, Stockholms handelskammare och Risto E.J. Penttilä vd för finska Centralhandelskammaren skriver om EU och frihandelsarvet från Anders Chydenius, präst i Österbotten på 1700-talet som var en föregångare till Adam Smith. Frihandelsidéerna låg i tiden, men skotten Adam Smith hade förstås fördelen av att skriva på engelska när England var en verklig stormakt på alla områden:

”Det bästa alternativet för hela Europa skulle vara vad Juncker kallar för ”endast” den gemensamma marknaden. Det sämsta vore förmodligen att fortsätta som nu. Det finns, som vi ser runtom i de olika medlemsländerna, mycket motstånd mot politisk integration som styrs från Bryssel. I både Nederländerna och Frankrike vill stora väljargrupper helt lämna EU. För att inte samarbetet ska kollapsa krävs ett omtag. Att fokusera på handeln och den gemensamma marknaden skulle kunna bidra till att skapa jobb och en bättre ekonomisk utveckling i EU, något som i sin tur kan ge framtidshopp. Det skulle sannolikt också vara enklare att nå en bra kompromiss med Storbritannien om man endast fokuserade på den gemensamma marknaden och lät medlemsländerna ta ansvar för andra frågor själva.

För det nya Norden – de gamla nordiska staterna tillsammans med Baltikum – skulle detta alternativ ge en möjlighet att skapa ett starkt nordiskt politiskt samarbete. Säkerheten skulle förbättras om vi kombinerar det här scenariot med ett svenskt och finskt medlemskap i Nato.

Men den gemensamma marknaden-scenariot är inte det enda tänkbara för det nya Norden. Scenariot ”de som vill göra mer kan göra mer” innebär ett Europa som avancerar i olika takt. I det här scenariot kan de nordiska länderna gå längre än de övriga EU-länderna. Utmaningen skulle vara att undvika en klyfta mellan euroländerna och de länder som står utanför valutaunionen. En sådan klyfta skulle splittra Finland och de baltiska staterna från resten av det nya Norden.

Scenariot ”färre saker, men effektivare” – passar oss alldeles utmärkt. De höga ambitionerna kombinerat med ett bristfälligt fgenomförande har som känt varit EU:s största problem. Tillsammans med de övriga nordiska länderna borde vi se till att prioriteringarna är realistiska. Kommissionens önskedrömmar leder ingen vart.

Om man följer Junckers lista, kan man konstatera att de bästa scenarierna är, i denna ordning: den gemensamma marknaden, ”less is more” och integration i olika takt. De två övriga scenarierna borde vi däremot protestera kraftigt emot.

Scenariot – ”vi fortsätter som tidigare” – är det ingen som gillar. Inga beslut fattas. Framtiden för euron är osäker. Missnöjet med Bryssel är stort. Vi slopar alltså det alternativet. Scenariot ”vi gör mycket mer tillsammans” innebär ett federalistiskt EU, vilket är en omöjlighet i det politiska läge som råder i dag. Det här alternativet är heller ingenting att bygga Europas framtid på.

Brexit behöver inte betyda att Adam Smith lämnar EU. Finland och Sverige har en stark tradition inom frihandel tack vare Anders Chydenius, österbottningen som anses vara den svenska liberalismens fader. Han publicerade Den nationnale winsten redan 1765, elva år innan Smith gav ut sitt uppmärksammade verk Nationernas välstånd.

Det är dags för Sverige och Finland att ta Anders Chydenius frihandelsarv på allvar. Det är dags att samarbeta med de övriga baltiska och nordiska länderna för att skapa en nordisk superregion. Det handlar om en dynamisk region som baserar sig på högteknologi och gemensamma satsningar inom infrastruktur, och en stark tro på att det går att kombinera en väl fungerande marknadsekonomi med ett väl utvecklat välfärdsystem – ett samhälle som inkluderar alla.”

2017-05-12

TTIP-förhandlingarna med USA ligger på is. De kan startas upp, men EU måste reda ut villkoren med USA. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström intervjuas i SvD:

”Innan EU återupptar förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP med USA måste EU veta att USA inte vill riva upp de två tredjedelar som är färdiga.
Det sade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström till Nyhetsbyrån Direkt efter EU:s handelsministermöte på torsdagen.

”Det måste vi veta innan vi börjar med förhandlingarna. Den nya Trump-administrationen behöver tid att titta på var vi lämnade förhandlingarna. Sen får vi ses”, sade hon.

 

”Vi väntar på svar på en lång lista från den amerikanska administrationen”, sade hon.

Hon besökte den nye handelsministern (commerce secretary) Wilbur Ross den 24 mars, men den nye handelsrepresentanten Robert Lighthizer är ännu inte godkänd av senaten.

(—)

På handelsministermötet rapporterade hon om goda framsteg med Japan, Mexiko och Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay). Goda chanser finns att alla tre avtalen kan gå i mål före årsskiftet.

Cecilia Malmström hoppas också att kommissionen ska kunna börja förhandla frihandelsavtal med Chile, Australien och Nya Zeeland i höst.

Men vad gäller USA är EU över att Trump-administrationen har startat en undersökning om landets handelsunderskott med stora länder. USA misstänker att det beror på diskriminering. På onsdagen skickade EU ett brev till USA med synpunkter.

”Vi förklarade att EU har en enda handelspolitik och att det inte går att titta på handelsbalansen mot enskilda EU-länder”, sade hon.

Ett ihärdigt handelsunderskott beror på andra faktorer, som otillräckligt sparande, sade EU.

Vidare kompenseras USA:s underskott i varuhandel med EU till 40 procent av ett överskott i tjänstehandeln.

Och USA har fel i sin syn att handelsunderskott orsakar arbetslöshet, menade EU. USA har låg arbetslöshet medan EU har handelsöverskott och högre arbetslöshet.”

 

2017-05-11

Om vi går vidare med mer aktuella nyheter från den gångna veckan kan man se att EU på central nivå i allt högre utsträckning använder missförstånd om handel och globalisering för att skapa centralisering. Här kommissionens förste viceordförande Frans Timmermans (TT, Aftonbladet):

”Globaliseringen är bra – men fördelarna måste komma alla till del, manar EU-kommissionen som nu försöker dra igång en debatt om hur avigsidorna kan hanteras.
– Vi måste skriva om reglerna så att globalisering fungerar för alla européer. Så att fri handel blir det samma som rättvis handel, säger kommissionens förste viceordförande Frans Timmermans på en presskonferens i Bryssel.

I det diskussionsunderlag som samtidigt läggs fram utlovas på utrikessidan arbete mot skatteflykt och social dumpning och på inrikessidan en ”kraftfull socialpolitik”.
Rent praktiskt lär det dock dröja innan debatten resulterar i färdiga förslag från kommissionen. Nästa steg väntas när kommissionsordförande Jean-Claude Juncker i september håller sitt nästa linjetal om läget i unionen inför EU-parlamentet.”

 

2017-05-09

Om inte sunt förnuft finns i Bryssel finns det i alla fall i Västerbotten. På VK-bloggen skriver Håkan Rombe, pensionerad rektor och lektor i företagsekonomi pedagogiskt om textilföretaget Algots och globaliseringen:

”Säg Algots, det räcker” är en slogan som många i mogen ålder känner igen. Algot Johansson, född 1886, startade ett textilföretag 1907 som slutade med konkurs 1977. Företaget tillverkade skjortor och andra kläder till bra priser och kvalitet. När det började gå knackigt tack vare import från låglöneländer lockades Algots att utnyttja floran av lokaliseringsstöd och i Västerbotten var 700 personer anställda i textilindustrin år 1974, bl a i Lycksele. Företrädesvis kvinnor, vilket ju var bra och helt i linje med samhällets målsättning att öka kvinnornas frihet och valmöjligheter.

Lokaliseringsstöden har en trist historik med skjortor, plastcyklar mm men det tar vi en annan gång. Förhoppningarna (fantasierna) tog tvärt slut i och med Algots konkurs 1977.

Var Algots konkurs bra eller dålig? Vi kan konstatera att om Sverige skulle ha envisats med med en stor textilindustri fram till våra dagar hade det krävts ett löneläge som knappast skulle ha accepterats. 5 000 kr i månadslön?

En annan bransch i kris åren 1969 – 1985 var varvsindustrin. Supertankers tillverkades i Göteborg och Malmö i konkurrens med bl a Sydkorea och Japan. Priserna blev sedermera så låga att priset på den färdiga båten motsvarade värdet på stålplåten som köptes från SSAB om jag minns rätt. Enorma belopp skyfflades in i statligt stöd till en konkursmässig bransch.Eländet tog alltså slut omkring år 1985. Kanske även denna bransch hade räddats med en månadslön på 5 000 kr?

I stället för att jobba för 5 000 kr i månaden har Sverige ställt om näringslivet till mer lukrativa verksamheter. Tack vare frihandel och medlemskap i EU har vi en betydligt högre levnadsstandard än vi annars skulle ha haft. Sverige har även varit bra på omställningar vid nedläggningar av företag genom omskolning och studiestöd till vuxna. De länder som övertagit våra nedlagda verksamheter har ökat sin levnadsstandard och blivit kunder till våra högteknologiska produkter och tjänster. Frihandel är bra för alla. Det Trump och andra bakåtsträvare borde göra är att studera Sveriges metoder för omställningar i stället för att försöka skydda dödsdömda verksamheter.

Arbetskraften bör också vara beredd att omskola sig och inte säga som den nyss arbetslöse som sa, ”aldrig att jag sätt mig på en skolbänk na mer”!

 

2017-05-05

Vi slutar som vi började med Maria Rankka,  VD för Stockholms Handelskammare som tillsammans med Andreas Hatzigeorgiou skriver i DI om Brexit och TTIP:

”Förbättrade villkor för entreprenörer, företag och handel globalt är helt nödvändigt för att klara av utmaningarna. Specifikt måste det till bättre villkor för svenska företag att göra affärer med våra två viktigaste transatlantiska exportmarknader, USA och Storbritannien. Tillsammans står dessa två länder för nästan en sjättedel av den svenska varuexporten.

Det transatlantiska frihandels- och investeringsavtalet TTIP har förhandlats mellan EU och USA sedan 2013. De potentiella vinsterna är betydande, särskilt för Sverige. Vår BNP beräknas kunna öka med uppemot 19 miljarder kronor. Det beror på att handeln alltjämt begränsas av hinder och krångel.

Fortfarande i dag måste svenska konsumenter betala tull på en rad varor från USA. Detta gör bilar uppemot 10 procent dyrare, cyklar 15 procent dyrare, kläder 12 procent dyrare och skor 17 procent dyrare. Och på grund av regelkrångel är det i praktiken omöjligt att exportera svenska äpplen till USA. Efter brexit kan motsvarande hinder och krångel även omfatta Storbritannien.

Trots vissa framgångar i TTIP-förhandlingarna råder nu stiltje. Det finns tre förklaringar till varför utsikterna för ett ambitiöst och heltäckande TTIP, något Sverige är starkt beroende av, har försämrats i kölvattnet av brexit-omröstningen och valet av Donald Trump till president.

(—)

En lösning för att ta itu med dessa problem och förverkliga tanken på ett ambitiöst och heltäckande transatlantiskt ekonomiskt partnerskapsavtal är att förnya och förändra TTIP. Ett förnyat frihandels- och investeringsavtal behöver bygga vidare på TTIP, där Storbritannien som EU-medlem deltagit i förhandlingarna, men öppna upp för att även inkludera icke-EU-medlemmen Storbritannien.

Givetvis finns ingen brist på hinder som kan fälla en sådan lösning. Illvilja från EU:s sida gentemot Storbritannien under skilsmässoprocessen och en ovilja från britternas sida att bära de rättmätiga kostnaderna för att lämna unionen kan ställa till problem. Vissa skulle kanske hänvisa till juridiska och tekniska svårigheter. Men dessa går och bör övervinnas eftersom de potentiella vinsterna är betydande. Storbritannien skulle förmodligen vara öppet för en sådan lösning eftersom man nu formellt inte tillåts förhandla egna frihandelsavtal.

Genom ett nytt och trilateralt TTIP kan EU sluta ett avtal med sina två viktigaste transatlantiska handelsfränder samtidigt som drivkraften för USA med Trump i spetsen att förhandla med Europa upprätthålls. Svenska folket har allt att vinna på detta.”

 

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Karl-Petter Thorwaldsson. I huvudsak bra.

Hur kan media missa att avslöja planerna på demokratins avskaffande?

Påståendet om att TTIP-avtalet hotar demokratin återkommer ständigt i media. Det konstiga är att ingen journalist inser att de har en av världshistoriens största nyheter mitt framför näsan. Om demokratin i EU och USA är på väg att avskaffas genom ett h...

Hur kan media missa att avslöja planerna på demokratins avskaffande?

Påståendet om att TTIP-avtalet hotar demokratin återkommer ständigt i media. Det konstiga är att ingen journalist inser att de har en av världshistoriens största nyheter mitt framför näsan. Om demokratin i EU och USA är på väg att avskaffas genom ett handelsavtal borde väl någon orka ta sig mödan att hitta och publicera dokumentationen där planerna att införa diktatur framgår? Kunde tänkas ge en liten skjuts är karriären…

Det finns en på många sätt positiv artikel i Aftonbladet om LO och TTIP.

Mot bakgrund av den lika massiva som orimliga kritik som  riktas mot TTIP från vänster (även från socialdemokrater) får man nog säga att Karl-Petter Thorwaldsson och LO har hållit en stabil linje.

Det man hävdar sig vara emot, att miljöregler eller arbetsrätt påverkas eller kan komma att betraktas som handelshinder, har aldrig varit aktuellt. Framför allt arbetsrätt ingår inte i några handels- eller investeringsavtal. Men om tillräckligt många tror på en myt måste man som politiker (Thorwaldsson och LO har här som i så många andra sammanhang en politisk roll) låtsas som att den stämmer.

Artikeln är dock mest intressant ur en journalistisk synpunkt.

De två första meningarna lyder:

”Det planerade frihandelsavtalet mellan EU och USA har kritiserats för att sätta demokratin på spel.
Nu menar Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande, att avtalet kan vara på väg att mjukas upp.”

Intressant. Demokratin är på väg att avskaffas genom ett handelsavtal, men nu vill LO ”mjuka upp det”.

Om Aftonbladets reporter Anette Holmqvist dessutom tror att TTIP-avtalet kan sätta demokratin ”på spel” — vilket är det enda rimlig skälet att publicera påståendet — är det konstigt att hon inte ringer kommissionens informatör och frågar ”det här TTIP-avtalet som är tänkt att avskaffa demokratin i Europa verkar lite spännande, skulle du kunna maila över förslaget till avtalstext och rödmarkera de paragrafer där demokratin avskaffas?”

Hon kanske också skulle kunna tänka sig att fråga Karl-Petter om det där med uppmjukningen: ”Exakt vad menas med uppmjukning, skall demokratin bara avskaffas till 45 procent och vad tror du vi kommer att få behålla?

Att publicera den texten och LO-ordförandens svar vore ju typ ett så kallat ”scoop” som förmodligen ger den som orkar en framskjuten plats i journalistikens historieböcker för evig tid.

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenmars 25, 2015
Att Monsanto kräver bönder på pengar för att grödor spridit sig är en ren skröna. Däremot stämmer det att Monsanto är ett av många företag (i praktiken större delen av livsmedelsbranschen) som har ifrågasatt Vermont när det gäller deras föreslagna lagstiftning om att produkter måste märkas om de innehåller GMO-råvara. Argumentet är att det saknas skäl eftersom GMO-produkter inte har kunnat visas vara vare sig bristfälliga eller farliga (var de farliga skulle de ju inte tillåtas i mat överhuvud taget). Monsanto har aldrig påstått att DDT skulle vara bra för hälsan, men de var en av tillverkarna. Problemet med DDT var främst att det användes fel; storskalig spridning på åkrar. Rätt använt, ex i inomhusfärg eller som impregnering av myggnät räddar det liv. Därför är också den användningen tillåten av WHO (FN) sedan 2006. Agent Orange är farligt för människor, men Monsanto var inte ensamt om att inte känna till det. I Sverige tillverkades samma substans av BT-Kemi under namnet Hormoslyr och användes bland annat av Statens Järnvägar. Jag har egentligen ingen anledning att försvara Monsanto, men vi har alla ett ansvar att bidra till att samhällsdebatten baseras på fakta snarare än skrönor. När det gäller Monsanto är det knappast förvånande att ett biokemiföretag som funnits sedan 1901 har producerat en del produkter som visat sig vara farliga (för 100 år sedan kunde man köpa heroin och kokain på apoteken). Men de var också det första företag som fick LED-lampor (miljövänliga lågenergilampor) i kommersiell produktion. Som alltid visar sig verkligheten vara mer komplex än vad som antas av dem som lever i olika ideologiska eko-kammare.
Evamars 25, 2015
Tack, Magnus Nilsson, för att visa oss var vi har dig. Monsanto kräver just nu stora summor från bönder i olika länder för att Monsantos GMO-frön har spridit sig från grannarnas mark över deras jordbruksmark och börjat växa. Monsanto anser att bönderna som fick fröna på sin mark har "stulit" Monsantos patenterade utsäde. Monsanto har även anklagat den amerikanska staten Vermont eftersom de håller på att införa en lag om etikettering av livsmedel som innehåller GMO-ingredienser. Sen får vi inte glömma att det var samma Monsanto som hävdade att DDT var så bra för hälsan, att Agent Orange inte skulle skada någon människa och att PCB's aldrig skulle nå matkedjan. Tala om lögner...
Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenmars 25, 2015
1. Klart det inte finns några planer på att avskaffa demokratin. Det intressanta är att t ex Arenas Daniel Suhonen på allvar hävdar att TTIP innebär slutet för demokratin. Frågan är vilket förtroende man kan ha för en person som debatterar genom vad som inte ens är överdrifter utan faktiskt rena lögner? 2. TTIP kommer inte öka internationella företags inflytande på lokala marknader. Däremot hindrar TTIP diskriminering av t ex svenska företag som vill delta i offentliga upphandlingar i USA och harmoniserar regelsystem, t ex hur man testar tekniska produkter, så att produkter kan testas en gång i för både EU:s och USA:s marknader i stället för två gånger. 3. ISDS i TTIP-avtalet kommer inte att påverka politikernas möjligheter att stifta lagar. Däremot måste staterna hålla de avtal de redan har ingått. Men så är det redan i dag. Om stat eller kommun har skrivit avtal med ett företag om att ex bygga en väg, och sen ändrar sig, måste man ändå följa avtalet och betala. Så har det varit i alla rättsstater i över 100 år: även staten lyder under lagarna.
Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenmars 25, 2015
Detta är en av alla vänstermyter som handlar om vad Monsanto gör i olika u-länder. Ungefär som myten att stater har privatiserat vattnet så att "indianerna inte längre får samla in regnvatten" o s v. Monsanto kan naturligtvis inte bestämma vad folk får odla på sina åkrar, vare sig i Colombia eller på annat håll.
Johanmars 23, 2015
Kan du då försvara vad som händer i ex Colombia just nu? Bönderna får inte odla sitt eget utsäde därför at Monsanto är involverat o äger patent på vad man får odla. Är det så DU vill leva ditt liv ?
Evamars 22, 2015
Som svar på rubrikens fråga: för att det inte finns sådana planer. Det finns däremot planer (som TTIP) för att öka internationella företagens inflyttande och bestämmande på lokala marknader. Det finns även planer (som ISDS) för att undvika det jobbiga upp-och-ner och höger-och-vänster som en folkvald demokrati medför och som kan krångla till företagens långtidsplanering. Det som vissa medier verkar missa, är att denna kombination oundvikligt leder till en ny form av låtsas-demokrati, där många viktiga saker som arbetsförhållanden, rättvisa, hälsa och miljö för all framtid hamnar utanför den demokratiska processen.
Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln