Australien

There ain’t no such thing as a gratis free trade deal

Själva poängen med förhandlingar är att man inte får allt man vill ha. Det tycks britterna ha glömt. Ett av de brittiska Brexitanhängarnas argument för att lämna EU var att Storbritannien då skulle slippa underordna sig EU:s handelspolitik och kunna ing...

There ain’t no such thing as a gratis free trade deal

Själva poängen med förhandlingar är att man inte får allt man vill ha. Det tycks britterna ha glömt.

Ett av de brittiska Brexitanhängarnas argument för att lämna EU var att Storbritannien då skulle slippa underordna sig EU:s handelspolitik och kunna ingå egna frihandelsavtal med omvärlden.

Man kan ana en viss självöverskattning bakom argumentet; en föreställning om att britterna skulle kunna diktera villkoren för avtalen med andra länder.

Men så är det förstås inte.

Australiensarna vill nu ha möjlighet att exportera kött producerat med hjälp av tillväxthormon till britterna. Kött från hormonbehandlade djur är något som inte är tillåtet i EU, och som man på goda grunder kan gissa att britterna inte kommer att vilja ha.

The National i Skottland skriver:

”Liam Fox, the International Trade Secretary, is hoping to secure a deal with Australia once Britain has left the European Union and informal discussions have been taking place for the past 18 months.

But in return, Britain will be told to scrap a EU ban on the sale of meat from cattle treated with growth hormones — which can include estrogen, progesterone, and testosterone. The drugs boost production of growth-stimulating hormones that help the animal convert feed into muscle, fat, and other tissues more efficiently than they would naturally. The artificial plumping process boosts the amount of meat that farmers can sell per animal, putting more money into their pockets.”

Konstigare än så är det inte. Australiensarna ställer krav för att gå med på ett frihandelsavtal.

Det är viktigt att ha med i kalkylen för alla som pratar om problemen med EU som en tvångströja. Samarbetet inom EU tvingar fram kompromisser, men leder också till ökat inflytande när det gäller att driva de ståndpunkter som man är ense om.

Inte ens USA är mäktigt nog på handelsområdet för att andra länder skall stå i kö med mössan i hand för att få till handelsavtal under de nuvarande förutsättningarna, nämligen att Trump tror att USA skall diktera villkoren. Ingen sätter sig vid förhandlingsbordet med någon som redan från börja deklarerar att han skall bestämma allt. För USA:s del gäller att landet har hamnat vid sidan om och släppt initiativet till Kina, något som är mycket olyckligt eftersom Kina har en rad obehagliga drag. Att idag ha haft TPP och kanske TTIP på plats och därigenom villkoren för stora delar  av världshandeln i händerna på demokratiska stater hade varit ovärderligt.

Ur den synvinkeln har EU agerat föredömligt genom att driva både CETA och avtalet med Japan i hamn och vara på god väg att skapa ett nytt avtal med MERCOSUR.

Att WTO tappar allt mer i betydelse är olyckligt, men ännu inte en irreversibel process. WTO-reglerna spelar fortfarande roll och respekteras. Kina har begärt konsultationer när det gäller USA:s senaste förslag till tullar på en rad kinesiska varor.

Sammanfattningsvis gäller att allt kostar. Oberoendet har ett pris vilket nu Storbritannien får lära sig.

Även om britterna kan strunta i avtalet med Australien om det är för kostsamt — handeln fortsätter ju enligt WTO:s regler — återstår ambitionen att få till ett frihandelsavtal med USA. Där har de också hormonbehandlat kött som de vill sälja och handeln med USA är betydligt mer värdefull än handeln med Australien.

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Vissa EU-länder bryter och använder kol. Skall de också få tullar?

Går det så går det…

Det saknas inte fantasi när protektionister försöker hitta på skäl att inskränka frihandeln. Emmanuel Macron driver på för att EU skall införa koldioxidtullar mot omvärlden för att försöka tvinga på länder utanför EU att ha högre ambitioner. Idén är dum, som...

Går det så går det…

Det saknas inte fantasi när protektionister försöker hitta på skäl att inskränka frihandeln.

Emmanuel Macron driver på för att EU skall införa koldioxidtullar mot omvärlden för att försöka tvinga på länder utanför EU att ha högre ambitioner.

Idén är dum, som nästan alla franska idéer när det gäller handel.

  1. Det finns redan ett internationellt avtal som rör koldioxid och klimat (framförhandlat i Paris, om staden är bekant?). Varför blanda in handelsavtal?
  2. En koldioxidtull drabbar alla produkter lika, oavsett om tillverkningen är koldioxideffektiv eller inte.
  3. Hur skall man göra med Norge? Landet har nästan inga koldioxidutsläpp för sin elproduktion, men samtidigt säljer landet gas och olja till andra länder. En stor del av norska investeringar är förstås finansierade med oljepengar.
  4. Varför bara mot omvärlden? Polen och Tyskland både utvinner kol och släpper ut stora mängder koldioxid från sin elproduktion.
  5. Hur skall man göra med importen av gas och olja till EU? Skall den också beläggas med tull? Enda anledningen till importen är att EU desperat behöver importera gas och olja — effekten blir att EU:s industri får högre kostnader.

Man skall inte säga att det inte går att göra. Även de knäppaste politiska idéer går att genomföra. Världshistorien består av ett pärlband av politiska dumheter. Macrons idé kommer inte döda någon eller ställa till svält och kravaller. Men man kommer knappast att få någon mätbar effekt av åtgärderna. Ekonomer är rätt överens om att det enda verkligt effektiva är att beskatta koldioxid vid källan. Det ger maximal tydlighet och enkelhet och ett minimum av kontrollproblem.

Det vet förstås Macron, men inget argument är för dåligt för att skydda ineffektiva franska producenter på konsumenternas bekostnad.  ”Går det så går det”, som man säger.

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
Andrew Robb. Har några frihandelsavtal innanför västen.

”Lion of the Free Trade Agreements”

Rolig artikel från The Sydney Morning Herald om australisk politik som ännu inte drabbats av samma ungdomskult som vi har i Sverige. I Australien styr de gamla farbröderna. Alla ser ut som åldrade ledare för brottssyndikat en brittisk gangsterfilm. Andr...

”Lion of the Free Trade Agreements”

Rolig artikel från The Sydney Morning Herald om australisk politik som ännu inte drabbats av samma ungdomskult som vi har i Sverige. I Australien styr de gamla farbröderna. Alla ser ut som åldrade ledare för brottssyndikat en brittisk gangsterfilm. Andrew Robb, Warren Truss och Phillip Rudock.

Men nu är de på väg ut. Eller, som skribenten Tony Wright konstaterar, inte riktigt ännu.

”Truss, Robb and Ruddock. Could there be a better name for a political consultancy?

No, wait. Scrub Ruddock. Already taken. Overboard, really. Special Envoy on Human Rights. Seriously. Studying his own Pacific Solution from the First Class cabin of a 747 en route to the United Nations in New York.

It’s been a big week for farewells from the Turnbull government. You could just about close down parliament for a week or two with all the valedictories piling up for the elder statesmen on their way out.

Thursday was devoted to the gentlemen of the place. Warren Truss. Andrew Robb. Hankies fluttering everywhere, eyes dabbed.”

Artikeln är ett bra exempel på att det går att vara kritisk och sarkastisk på ett sätt som inte är förolämpande, moraliserande och fördömande. Den hjärndöda och självupptagna indignation som är så vanlig bland svenska skribenter lyser med sin frånvaro.

Det som motiverar att artikeln uppmärksammas på Frihandelsbloggen är att den nämner Robbs insatser när det gäller frihandelsavtal.

”And Andrew Robb. Lion of the Free Trade Agreements. Robb isn’t about to rush off, either. He’s got another Free Trade Agreement to complete, this one with India. To add to those he’s notched up with China, Korea and Japan. Talk about a quiet achiever! You’d kill to have him in a consultancy, though he’s not giving away precisely what his next career holds.
Should the dream shingle of Truss, Robb and Ruddock ever be hung out – and really, don’t hold your breath – Robb would be barely more than the boy. He’s only 64. Truss is 67. Ruddock is 72.”

Och det stämmer. Australien har arbetat systematiskt för att skapa frihandel med framför allt andra länder i Asien, men är också en del av TPP-avtalet.

Det finns en framåtanda i den konservativa regeringen som inte sneglar så mycket på vad opinionen eventuella anser. Avtalet med Indien innefattar bland annat kärnteknologi.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Snart ett minne blott?

Australien vann över Philip Morris

Om inte Philip Morris kunde får rätt mot Australien med ett 25 år gammalt avtal i ryggen lär TTIP-avtalet inte ge några problem för regleringsambitioner kopplade till folkhälsa. Ett ständigt återkommande argument mot TTIP är att avtalet kommer att inneh...

Australien vann över Philip Morris

Om inte Philip Morris kunde får rätt mot Australien med ett 25 år gammalt avtal i ryggen lär TTIP-avtalet inte ge några problem för regleringsambitioner kopplade till folkhälsa.

Ett ständigt återkommande argument mot TTIP är att avtalet kommer att innehålla någon variant av tvistelösningsmekanism — en ISDS-klausul som stadgar vart man skall vända sig om man är oense om avtalets innebörd eller vid uppenbara brott mot avtalet.

Normalt sett brukar den klausulen hänvisa till något privat skiljedomsinstitut, ett beprövat system som bygger på en FN-överenskommelse mellan 160 länder.

Motståndarna till TTIP framhåller gärna att Philip Morris har stämt Australiska staten för dess lagstiftning om ”plain packaging”, det vill säga en regel som säger att tobaksprodukter måste säljas i förpackningar som i praktiken är utformade av statliga byråkrater. Stämningen möjliggjordes av ett 25 år gammalt handels- och investeringsavtal som Philip Morris hänvisade till.

Det avtalet har ingenting att göra med TTIP-avtalet.  Men motståndarna till TTIP har ändå helt felaktigt påstått att företag skulle kunna utmana EU:s folkhälsoarbete med stöd av TTIP-avtalet på samma sätt som Philip Morris stämt Australiska staten.

Den 18 december kom domen, enligt EU:s INTA-kommitté (sid 7 i deras nyhetsbrev). Philip Morris förlorade.

Detta gör det förhoppningsvis helt uppenbart att ISDS-mekanismen inte är ett bekymmer. Philip Morris kunde inte vinna ens med hjälp av ett 25 år gammalt avtal som var skrivet helt utan hänvisning till folkhälsoambitioner. Det betyder att inget företag lär ha några som helst utsikter att vinna med stöd av ett framtida TTIP-avtal där det är tydligt inskrivet att staternas rätt att reglera skall respekteras.

Nu återstår dock problemet med att Dominikanska Republiken, Honduras, Kuba och Indonesien har stämt Australien för samma sak. Det målet är ännu inte avgjort.

Det är en stor ironi att WTO har en sådan mekanism som TTIP-motståndarna förespråkar där det är staterna som stämmer varandra i en särskild domstol, och inte företag som kan stämma stater i skiljenämnder.

 

 

Kommentarer

Peter Kleenjanuari 20, 2016
Håller i stort sett med men bara ett litet förtydligande med tanke på vad du skriver i första stycket: Ett tänkt TTIP kommer att innehålla en tvistlösningsmekanism där endera parten (dvs. staterna) kan ta upp fall där man anser att motparten vidtagit någon åtgärd som strider mot andan eller bokstaven i avtalet. En sådan "state-to-state" mekanism finns i flertalet mer substantiella bilaterala/regionala frihandelsavtal och är inget kontroversiellt. Vad debatten gäller är om det också ska finnas en tvistlösningsmekanism där investerare kan stämma stater för åtgärder som strider mot de åtaganden på investeringsområdet som gjorts i avtalet och som handlar om icke-diskriminering, expropriering etc. Det förslag till en moderniserad ISDS med en investeringsdomstol, överprövningsorgan m.m. som kommissionen verkar ha bundit sig för och som f.n. diskuteras med bl.a. Europaparlamentet är så omfattande - både principiellt och institutionellt - att man kan fråga sig om det över huvud taget kommer att kunna hanteras inom ramen för TTIP. Min gissning är att man tvingas lyfta ur hela ISDS-frågan ur ett TTIP-avtal, åtminstone om man, som det verkar, har ambitionen att kunna slutföra förhandlingarna detta år. Det rimliga är i stället att baka in hela ISDS-frågan i en mer omfattande diskussion (ev. i WTO) om hur man ska kunna ersätta de tusentals bilaterala investeringsavtalen (s.k. BITs) världen över med en multilateral ordning.
Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Förre premiärministern Abbot och utrikeshandelsminister Andrew Robb skriver under frihandelsavtalet med Kinas president Xi och handelsminister Gao Hucheng.

Lägre tullar blir julklapp på andra sidan jorden

TPP och TTIP är de två största frihandelsavtalen någonsin. Men god trea kommer det avtal som Australien och Kina har undertecknat. Efter en längre tids brottning mellan Labourpartiet och facket å ena sidan och Australiens konservativa parti å andra har ma...

Lägre tullar blir julklapp på andra sidan jorden

TPP och TTIP är de två största frihandelsavtalen någonsin. Men god trea kommer det avtal som Australien och Kina har undertecknat. Efter en längre tids brottning mellan Labourpartiet och facket å ena sidan och Australiens konservativa parti å andra har man funnit en lösning som ger god förhoppningar om att avtalet skall kunna godkännas av Australiens överhus innan jul.

Handeln mellan Australien och Kina handlar totalt sett om 160 miljarder australiska dollar årligen. För Australiens del  export av huvudsakligen järnmalm och kol, men också livsmedel. Det totala värdet av livsmedel är förstås lägre än för de enorma volymerna av råvaror, men samtidigt har livsmedelssektorn höga förädlingsvärden och kan förväntas expandera: Australiensarna är bra på vin, ost, kött och andra mer exklusiva produkter som en snabbt växande kinesisk medelklass efterfrågar. Kina tappar visserligen just nu fart en aning och är inte draglok åt världsekonomin, men det är fortfarande tillväxt och Kina är (förmodligen, siffror från Kina är aldrig riktigt pålitliga) världens största ekonomi med ett BNP större än USA:s. För Australiens del med sin utvecklade ekonomi och lilla befolkning är avtalet extremt värdefullt. Man behöver inte ta stora andelar av Kinas marknad för att sälja ordentligt.

Tjänstesektorn är också viktig. Australien har en välutvecklad försäkringsbransch som räknar med att snabbt kunna göra inbrytningar i Kina.

Det är med andra ord inte direkt förvånande att den australiska politikerna till sist har lyckats samla sig kring att godkänna avtalet.

Den starkaste motsättningen kring avtalet har gällt arbetsrätt och licenser för arbetskraft. Facket har befarat att kinesiska företag som fått entreprenader i Australien skulle få möjlighet att ta dit kinesiska medarbetare. Dessa skulle dels gå på kinesiska avtal — betydligt längre löner i de australiska — och dessutom kanske inte ha de licenser som krävs för exempelvis elektriker i Australien. Visserligen handlade det om kinesiska investeringar på minst 150 miljoner australiska dollar och enbart för att säkra tillgång till kompetens, men facket såg ett hot mot sina egna medlemmars arbetstillfällen. Nu har facket fått garantier för att detta inte kommer att ske.

När det gäller internationell relationer är avtalet också viktigt. Australien har prioriterat TPP-avtalet. Det har funnits tvivel från kinesisk sida om Australiens engagemang i frihandel med Kina och en misstanke om att TPP-avtalet kanske syftade till att isolera Kina från världshandeln. Avtalet mellan Kina och Australien visar att åtminstone en del av Kinas misstänksamhet är obefogad. Helt klart har USA haft en intresse av att få en ledarroll när det gäller handel genom TPP-avtalet, men någon ambition att motarbeta andra avtal kan inte spåras.

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Australiska Labours ledare Bill Shorten öppnade för beslutet om frihandelsavtalet med Kina.

Frihandelsavtalet mellan Australien och Kina inför beslut i Australien senat

Frihandelsavtalet mellan Australien och Kina godkändes av Australiens representanthus i natt, svensk tid. Det är det största frihandels- och investeringsavtalet som förhandlats mellan Kina och ett annat enskilt land. Avtalet kunde godkännas sedan de k...

Frihandelsavtalet mellan Australien och Kina inför beslut i Australien senat

Frihandelsavtalet mellan Australien och Kina godkändes av Australiens representanthus i natt, svensk tid. Det är det största frihandels- och investeringsavtalet som förhandlats mellan Kina och ett annat enskilt land.

Avtalet kunde godkännas sedan de konservativa och australiska Labour kommit överens. Facken och de gröna är starka motståndare.

Men fortfarande återstår behandlingen av avtalet i Senaten där facken hoppas att De gröna och ett antal oberoende senatorer skall kunna göra ändringar i avtalet. Labours ledare Bill Shorten håller därför en försonlig ton. Senaten kan inte stoppa avtalet formellt sett men kan göra tillägg.

Striden gäller bland annat rörligheten av arbetskraft mellan Kina och Australien där facken befarar att kinesiska arbetare skall kunna arbeta i Australien till låga löner och utan att ha nödvändiga licenser och kvalifikationer. Framför allt är det elektrikerfacket som oroar sig.

De möjligheterna kan minskas genom förslag på hårdare regler. Dessutom vill De gröna förstärka resurserna till The Fair Work Ombudsman, en myndighet som idag menar sig ha mycket begränsade resurser att övervaka villkoren för utländsk arbetskraft.

Inslaget av ökad rörlighet för arbetskraft är radikalt och den huvudsakliga stötestenen för facket, Labour och De gröna i ett avtal som annars på bred front uppfattas som bra för Australiens ekonomi.

Frihandelsbloggen har skrivit tidigare om avtalet här och här.

Australien arbetar också med andra frihandelsavtal varav det viktigaste utom det med Kina är avtalet med Indien. Det kommer bland annat innehålla öppningar för kärnkraftsteknologi från Australien till Indien, något som är synnerligen angeläget för Indien som står inför enorma behov av elektricitet i framtiden.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Himlen är gränsen för vad som kan göras. Men till att börja med är det kanske bra att avskaffa tullar på miljövänlig teknik som får subventioner.

Framsteg på vägen mot frihandel med miljövänlig teknik

EU arbetar sedan länge med att skapa frihandel för produkter som bidrar till ett mer miljövänligt samhälle: Environmental Goods Agreement (EGA).Förhandlingarna är inriktade på att avskaffa tullarna på 59 produktkategorier enligt en lista som tagits f...

Framsteg på vägen mot frihandel med miljövänlig teknik

Ibland är EU:s byråkrati som en parodi på sig självt. Samtidigt som EU:s medlemsländer subventionerar olika miljöåtgärder finns det tullar och miljökrav(!) på miljövänlig teknologi som gör utvecklingen krångligare och mer tidsödande. Dock arbetar EU för att minska tullarna på miljöteknologi och förhandlingarna har kommit så långt att kommissionen har något substantiellt att rapportera.  

EU arbetar sedan länge med att skapa frihandel för produkter som bidrar till ett mer miljövänligt samhälle: Environmental Goods Agreement (EGA). Det handlar i huvudsak om teknologi för förnybar energi, avfallshantering, vattenrening, kontroll av luftföroreningar, rening och återställning av miljön, miljöövervakning, analyser och energieffektivisering.

Den 30 september hålls ett informationsmöte riktat till civilsamhälle och intresseorganisationer. Den nionde förhandlingsrundan är avklarad och förhandlingarna är inriktade på att avskaffa tullarna på 59 produktkategorier enligt en lista som tagits fram av Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC) år 2012.

Förhandlingarna inbegriper EU och ett antal WTO-medlemmar: Australien, Kanada, Kina, Costa Rica, Taiwan, Hongkong, Japan, Korea, Nya Zeeland, Norge, Schweitz, Singapore, USA, Israel, Turkiet och Island. Det är i praktiken alla länder som har någon betydande produktion av miljöteknik.

Syftet är att EGA skall bli ett öppet dokument där fler produktkategorier kan läggas till och andra handelshinder än tullar skall kunna hanteras.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
SLQ

Andra sidan jorden är inte så långt borta

Indien, Kina och Australien deltar nu i ett komplext spel om vem som skall vara ledande i regionen. Det handlar om både handel, diplomati och militärmakt. Frågan är vad som ligger i EU:s intresse. Ett tips är att handelsavtalen TPP och TTIP kommer ge A...

Andra sidan jorden är inte så långt borta

Indien, Kina och Australien deltar nu i ett komplext spel om vem som skall vara ledande i regionen. Det handlar om både handel, diplomati och militärmakt. Frågan är vad som ligger i EU:s intresse. Ett tips är att handelsavtalen TPP och TTIP kommer ge Australien en viktigare roll på Kinas bekostnad och därmed öka den demokratiskt världens möjlighet att påverka Indien. Motsatsen, USA och EU isolerade från varandra, skulle ge Kina och Ryssland ökat spelrum. 

Professor Rory Medcalf leder The National Security College vid Australian National University.

Han skriver initierat i Asian Financial Review om vad som händer i fjärran östern där Australien är en regional stormakt tillsammans med Kina och där Indien håller på att bli en betydande spelare. Indien har för tillfället högre tillväxt än Kina och försöker öka sitt inflytande både ekonomiskt och militärt.

Australien och Kina blir konkurrenter om inflytande i Indien — båda länderna kan leverera sådant Indien desperat behöver: kol, gas, kärnteknologi, industriell teknik.

Handeln är en viktig del i detta och Australien och Indiens regeringar arbetar hårt på att få till ett handelsavtal mellan länderna. Men kineserna erbjuder infrastruktur och betonar den kulturella samhörigheten med indierna. Plötsligt betonar kineserna buddhismen som gemensam faktor mellan Kina och Indien — en religion som den kinesiska regimen tidigare inte har varit särskilt förtjust i (det har den inte varit i några religioner).

Det är uppenbart att Kina rör på sig för att hitta samarbeten när USA har både TPP och TTIP under förhandling. Det är också uppenbart varför USA prioriterar TPP: avtalet berör en region där det sker strategiskt viktiga förändringsprocesser där den största aktören söker samarbete med sin omgivning. När det gäller EU finns det onekligen en strategiskt viktig process, men Putin — till skillnad från de kinesiska ledarna — försöker stärka Rysslands position genom hot och isolering snarare än handel och samarbete.

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Visa flera poster