Bernie Sanders

Ett före detta stålverk i Bethlehem. Just det här lär har fått ett nytt liv som kasino. Men i stålbranschen är man inte överdrivet förtjust i frihandel...

Uppmarschen mot TPP-debatten har bara börjat

Debatten om TPP-avtalet har ännu inte riktigt börjat. Först måste alla försöka ta sig igenom textmassorna och göra sina analyser.

Uppmarschen mot TPP-debatten har bara börjat

Debatten om TPP-avtalet har ännu inte riktigt börjat. Först måste alla försöka ta sig igenom textmassorna och göra sina analyser.

Den kompletta texten till TPP-avtalet släpptes den 5 november. Ännu finns det inga mer genomgripande analyser av avtalet som består av över 2700 sidor plus bilagor och i många fall hänvisar till andra avtal.

Det finns ju annars tre enkla metoder för att skaffa sig en åsikt.

  1. Lyssna på politiker och håll med dem du brukar hålla med eller som du vet har gott omdöme.
  2. Kolla vad olika särintressen tycker och håll med dem som du gillar.
  3. Lyssna på oberoende experter och försöka avgöra om deras synpunkter är välunderbyggda eller inte.

Just nu är dessa tre metoder inte riktigt användbara. Politikerna (i USA) är inte enade efter partilinjer. Både republikaner och demokrater återfinns i båda lägren. President Obama är för TPP. Hillary Clinton och Bernie Sanders är emot. Bland republikanerna är de flesta för TPP, men Donald Trump och Ted Cruz är emot.

Särintressena är extremt förutsägbara och indelade i sina traditionella uppfattningar baserade på för eller emot frihandel. Det ger ingen vägledning till om specifikt TPP är bra eller inte. Facken inom tillverkningsindustri är emot. Storföretagen är oftast för. Men inte tobaksindustrin som inte gillar att man tagit bort deras möjlighet att stämma stater för hårda regler för reklam och förpackningar.

Miljörörelsen är emot. Främst för att TPP-avtalet inte gör något åt klimatförändringarna. Å andra sidan är detta ett handelsavtal. Klimatet får sitt eget avtal i Paris…

Och experterna är som sagt ännu inte inlästa.

Los Angeles Times har dock intervjuat Joseph A. Massey, som förhandlat stora handelsavtal med Kina och Japan och varit rådgivare åt både republikaner och demokrater.

Han gör tre observationer:

För det första att avtalet från amerikansk synpunkt är en aning överreklamerat. Det kommer att ge fördelar för både exportindustrin, underhållning och teknikintensiva branscher, men inte så stora som avtalets anhängare antar.

För det andra att hoten mot amerikanska jobb inte är handel utan inrikespolitik och andra inrikesförhållanden:

”Vi har struntat i vår tillverkningsindustri. Titta på tyskarna. De har också frihandelsavtal, men har underhållit kompetens hos sina industriarbetare. Vi behöver bättre incitament för investeringar i USA och för att anställa och utveckla amerikansk arbetskraft.”

Och till sist påpekar Massey att TPP inte bara är ett handelsavtal.

Det är också ett avtal som driver ekonomiska reformer, förbättrar arbetsmarknadslagstiftning och miljöregler i länder som Vietnam och Malaysia. Man samlar länderna kring Stilla havet i ett handelsblock där främst USA, inte Kina, har stort inflytande över villkoren.

Det handlar om geopolitik, vilket Obama inte varit direkt försiktig med att påpeka.  ”If we don’t pass this agreement — if America doesn’t write those rules — then countries like China will,” sade han för ett par veckor sedan.

Och det är argument som glädjer strategerna i Washington, men möjligen inte hetsar upp fackbossar och VD:ar i stålindustrin lika mycket.

Sammanfattningsvis kommer debatten att intensifieras under de kommande månaderna när politiker, media, experter och särintressen blir allt mer pålästa och inser vilka konsekvenser avtalet kan tänkas få.

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Michael Froman. Klar med TPP, men knappast arbetslös.

TPP-avtalet klart — nu börjar handelspolitiknördarnas julafton

På måndagen blev TPP-avtalet klart. Men det betyder inte på något sätt att det kommer att bli verklighet. Här en mycket bra och omfattande artikel i Washington Post om avtalet och processen. De ingående länderna måste godkänna avtalet för att det sk...

TPP-avtalet klart — nu börjar handelspolitiknördarnas julafton

På måndagen blev TPP-avtalet klart. Men det betyder inte på något sätt att det kommer att bli verklighet. Här en mycket bra och omfattande artikel i Washington Post om avtalet och processen.

De ingående länderna måste godkänna avtalet för att det skall träda i kraft. Att avtalet är klart betyder bara att det finns något att ta ställning till på nationell nivå.

Att få avtalet genom USA:s kongress blir enligt bedömare det svåraste.

“Closing a deal is an achievement for our nation only if it works for the American people and can pass Congress by meeting the high-standard objectives laid out. While the details are still emerging, unfortunately I am afraid this deal appears to fall woefully short” kommenterade omedelbart senator Orrin G. Hatch, republikan och ordförande för senatens finanskommitte.

Obama fick med knapp nöd igenom den lagstiftning som gör att kongressen inte kan göra tillägg eller filibustra när avtalet skall behandlas. Kongressen kan bara rösta ja eller nej till avtalet. Fördelen är att protektionister inte kan gömma sig genom att lägga ändringsförslag. Ändringar i ett avtal redan godkänt av andra länder skulle naturligtvis orsaka tvärstopp, men ge möjlighet till bortförklaringar. Nu måste den som är emot avtalet stå för sitt ställningstagande.

Och nu, innan avtalet ens är ett dygn gammalt visar det sig att politiker från både Demokraterna och Republikanerna är starkt kritiska. Valet 2016 underlättar inte för Obama och det är oklart vilka som blir presidentkandidater och vad de tycker om TPP (och TTIP).

Tidplanen för Obama är att han måste ge avtalet till kongressen 90 dagar innan han tänker skriva under, och under 60 dagar måste det dessutom vara tillgängligt för allmänheten. De 90 dagarna börjar i slutet av denna vecka, under 30 dagar kan administrationen läsa innan avtalet blir offentlig och därefter, när 90 dagar har gått, har regeringens handelsutskott 105 dagar på sig att göra en utvärdering. Tidigast i mitten av april 2016 blir det omröstning.

Att både Bernie Sanders och Donald Trump är emot TTP-avtalet är möjligen en indikation för den flesta förnuftiga politiker att det är bra. Clinton undviker att ta ställning.

Stephen Harper, Kanadas konservative premiärminister, står sannolikt inför en valförlust och den nuvarande oppositionen har sagt att de inte anser sig bundna av den nuvarande regeringens beslut.

Malcolm Turnbull, Australien, kan förvänta sig hårt motstånd på hemmaplan. Den nuvarande regeringen har gått snabbt fram med handelsavtal, bland annat med Kina och Japan  — två avtal som givit vinnare men också de som befarar att de förlorar. Facket ser en möjlighet att mobilisera. Samtidigt tappar Australien export — råvaror, framför allt kol — när Kina saktar ner och dessutom har påbörjat omställningen till tjänsteekonomi. Att skapa förutsättningar för att kompensera för detta är ett starkt argument för Australiens regering.

Stora länder med stora hemmamarknader tenderar att vara mer protektionistiska än mindre länder. USA är ett bra exempel. Många företag kan leva på sin hemmamarknad och har därför stort intresse av skyddande handelshinder. Det avspeglas i de amerikanska politikernas hållning.

Samtidigt skall man ha klart för sig att det kommer att bli ett förhandlingsspel om TPP i kongressen. Orrin G. Hatchs snabba utspel skall ses mot den bakgrunden. Obama vill ha igenom avtalet och är sannolikt beredd att kompromissa på andra områden för att få igenom det. Förhandlingsspelet i kongressen utmärks av att man kohandlar med helt orelaterade politiska frågor. Stödet i en viktig utrikespolitisk fråga kan bytas mot en liten federal infrastruktursatsning i glesbygd på ett sätt som för en svensk kan framstå som lite märkligt. Det spelar med andra ord ingen roll hur mycket Hatch vill ha TPP; han skulle ändå aldrig visa det. Stödet skall säljas dyrt.

Hur påverkar TPP-avtalet TTIP?

Spekulationen är att både tempo och tryck i TTIP-förhandlingarna kommer att öka. TPP var USA:s prioritet. Det ansågs som svårare att förhandla, tempot var viktigt för att inte Kina skulle hinna börja sätta käppar i hjulet och i den mån allmänheten i USA har någon uppfattning har de oroat sig för konkurrens från länder med lägre löner, mindre reglerad arbetsmarknad och lägre krav när det gäller miljö och hälsa. Någon motsvarande oro när det gäller TTIP finns inte. Där tittar exempelvis USA:s fack efter möjligheter att använda TTIP för att stärka sin ställning. I TPP-avtalet finns arbetsvillkor som faktor och möjligheter att genomdriva de krav som ställs.

Sammantaget är TTP-avtalet ett viktigt steg på vägen även om en lång väg återstår.

De som är nördar när det gäller handelspolitik och amerikansk politik har julafton från och med i dag och ett drygt halvår framåt. Alltid något.

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George