Björk

Vill Vänsterpartiet lämna EU och tror de på allt de själva säger?

  Malin Björk och Jonas Sjöstedt från Vänsterpartiet skriver i dag på DN-debatt. Ämnet är EU och Björk/Sjöstedts huvudbudskap är att man vill "omförhandla avtalet". Detta är i praktiken ett krav på att lämna EU. Det vore fel att avfärda ståndpunkten s...

Vill Vänsterpartiet lämna EU och tror de på allt de själva säger?

 

Malin Björk och Jonas Sjöstedt från Vänsterpartiet skriver i dag på DN-debatt.

Ämnet är EU och Björk/Sjöstedts huvudbudskap är att man vill ”omförhandla avtalet”. Detta är i praktiken ett krav på att lämna EU. Det vore fel att avfärda ståndpunkten som en foilehattsåsikt. Klart det är fullt tänkbar och möjligt att Sverige lämnar EU. Vi skulle knappast bli utsatta för en militär intervention i syfta att hålla samman unionen.

Men i praktiken är det naturligtvis en ståndpunkt med ungefär samma politiska realism som ett svenskt rymdprogram med bemannade månfärder. Helt tryggt att driva eftersom man aldrig  behöver riskera att ta ansvar för konsekvenserna.

Ståndpunkter ger också en sorts referensram för vilka interna krav Vänsterpartiet ställer på sina åsikter, fakta och argument. I andra partier skulle inte jämförbara åsikter nå partiledarnivå.

Detta avspeglas även ett av deras argument kring TTIP, handelsavtalet med USA som EU just nu förhandlar.

Vänsterpartiet påstår återkommande att detta skulle kunna innebära att företag fick möjlighet att stämma Sverige för uteblivna vinster om en vänsterregering stoppade vinster i offentlig tjänsteproduktion.

”Med det nya frihandelsavtalet mellan USA och EU, TTIP, vill unionen ge utländska investerare rätten att överklaga demokratiska beslut som minskar deras vinst. Det amerikanska riskkapitalbolaget KKR skulle kunna dra Sverige inför en särskild domstol när vi förbjuder privata vinster i välfärden från deras bolag Vardaga (tidigare Carema). Det är en orimlig utveckling.”

Men detta är helt enkelt inte sant. Det Vänsterpartiet (säger sig) vara oroade för är att handelsavtal ofta innehåller klausuler om skiljedom (ISDS). Om företag anser att en stat brutit mot avtalet kan denna tvist hanteras i en domstol utanför det statliga rättssystemet. Sådana klausuler finns i alla handelsavtal sedan decennier och har hittills inte lett till att länder kunnat bli stämda för några normala demokratiska beslut. Det handlar ju om avtalets innehåll. Inte om att företag skall vara säkra på att kunna göra vinst.

Sveriges riksdag kommer även i framtiden kunna bestämma om att exempelvis förbjuda vinster för företag som levererar tjänster till offentlig sektor. Men det kommer säkerligen inte att vara tillåtet att exempelvis missgynna utländska företag i offentliga upphandlingar eller konfiskera deras egendom.

De fall Vänsterpartiet ofta tar upp är alla exempel på att stater brutit mot avtal eller ställt helt orimliga krav på företag — krav de exempelvis inte kunnat ställa i Sverige. Läs mer här.

Det Vänsterpartiet tycker är orimligt är i princip bara att även företag skall omfattas av rättsstatens normala regler.

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Så tar vi de gamla argumenten igen…

Malin Björk, vänsterpartiet, intervjuas om TTIP på Vänsterpartiets hemsida. Hon påstår bland annat följande: "Ta till exempel frågan om vinster i välfärden. En majoritet av svenskarna vill förbjuda det. Men om vi skulle göra det så skulle det amerikan...

Så tar vi de gamla argumenten igen…

Malin Björk, vänsterpartiet, intervjuas om TTIP på Vänsterpartiets hemsida.

Hon påstår bland annat följande:

”Ta till exempel frågan om vinster i välfärden. En majoritet av svenskarna vill förbjuda det. Men om vi skulle göra det så skulle det amerikanska riskkapitalbolaget som äger Carema/Vardaga att få mindre vinster än vad de planerade när de investerade. De skulle då kunna stämma Sverige och ärendet skulle avgöras i en internationell specialdomstol.”

Men detta är helt orimligt. Om Sverige inte diskriminerar mot vissa företag från vissa länder eller bara lägger beslag på tillgångar kommer vi kunna stifta vilka lagar som helst.

Som vanligt sprider hon de tre myter som vänstern och Miljöpartiet hållit sig till ett halvår nu.

”Så har det gått när länder har haft avtal med liknande bestämmelser. När Slovakien ville bli av med vinstintresset i sin sjukförsäkring så stämdes de av ett holländskt försäkringsbolag. Och bolaget vann! När Australien ville begränsa rökning blev de stämda av Philip Morris. Vattenfall har stämt Tyskland eftersom de vill avskaffa kärnkraften. Det här avtalet skulle öppna upp för de amerikanska storföretagen att stämma Sverige och det kan vi inte acceptera.”

Men inget av dessa tre fall är särskilt anmärkningsvärda:

1. Slovakiens regering hade konfiskerat tillgångar genom en lagstiftning som landets egen högsta domstol senare bedömde som stridande mot grundlagen. Att ett företag som drabbas av att politikerna bryter mot sina egna lagar får ersättning är kanske inte så anmärkningsvärt?

2. Här handlar det om att Australiska staten vill införa så kallad ”plain packaging”, i praktiken bestämma hur förpackningarna skall se ut. Det handlar alltså inte om varningstexter som är helt ok, utan om att staten i praktiken konfiskerar hela förpackningen. Det är otvivelaktigt ett mycket stort ingrepp som inte hör hemma i en rättsstat med tanke på att produkten är laglig. Däremot skulle Australiska staten av allt att döma kunna förbjuda cigaretter helt och hållet. ”Men så gör det då!” frestas man säga.

3. Vattenfall är ju knappast ett företag som gått in på den Tyska marknaden för att sälja enklare konsumentprodukter. De har varit en del av tyskarnas nationella system för elförsörjning, i praktiken en planekonomi helt styrd av tyska staten med investeringshorisonter på många decennier. Att Vattenfall vill ha kompensation för att tyska staten i panik ändrar förutsättningarna för sin elförsörjning genom att stoppa kärnkraften och i stället satsa på kol är självklart. När svenska Barsebäck stängdes förtid fick ägarna kompensation för uteblivna vinster.

Det kan även påpekas att den svenska tryckfrihetslagstiftningen begränsar utrymmet för varningstexter på tobaksförpackningar. Vill Björk kanske avskaffa tryckfrihetslagstiftningen av folkhälsoskäl?

Sammanfattningsvis är ovanstående exempel på att stater kan bete sig närmast hur som helst mot företag och ett mycket gott skäl att ge företag ett starkt rättsskydd.

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export