Donald Trump

Vapenstillestånd i handelskriget.

Är USA:s omsvängning ett resultat av misslyckad taktik?

USA:s taktik har inte fungerat. Istället för att köa för frihandelsavtal med USA har omvärlden gått vidare utan USA. Det kan vara förklaringen till USA:s omsvängning i veckan.  USA.s president Donald Trump har uppenbarligen ändrat inställning när det gä...

Är USA:s omsvängning ett resultat av misslyckad taktik?

USA:s taktik har inte fungerat. Istället för att köa för frihandelsavtal med USA har omvärlden gått vidare utan USA. Det kan vara förklaringen till USA:s omsvängning i veckan. 

USA.s president Donald Trump har uppenbarligen ändrat inställning när det gäller handelskriget mot EU och sin generella uppfattning om Europa. Resultatet av veckans möte mellan Donald Trump, EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och handelskommissionär Cecilia Malmström ger hopp om ett eld upphör i handelskriget. Det gav också en öppning för nya förhandlingar om att ta bort tullar och andra handelshinder mellan EU och USA.

Det handlar knappast om att återuppta TTIP-förhandlingarna. Om ett år är det val till EU-parlamentet och ingen ledande politiker i EU är intresserad av att få tillbaka den infekterade debatten om frihandelsavtalet. Förkortningen ”USA” fungerar mobiliserande på osorterade vänsterkrafter med eller utan grön etikett. Frihandel uppfattas dessutom negativt av högerpopulister inom EU.

En annan fråga är hur EU skall kunna infria löftet att köpa mer naturgas och sojabönor från USA. Juncker kan inte peka med hela handen och beordra energi- eller livsmedelsbolag att köpa från vissa leverantörer eller länder.

Men det spelar för ögonblicket mindre roll. Det viktigaste är att ha fått någon form av stopp på eskaleringen av konflikten mellan USA och EU.

Just nu kommer dessutom signaler från USA om att NAFTA-förhandlingarna kommer att kunna slutföras under augusti. Det är nödvändigt för att Mexikos nuvarande president Enrique Pena Nieto skall kunna skriva under avtalet innan han avgår i december.

USA:s omsvängning (om det nu är en bestående kursförändring snarare än en av Trumps nycker) kan förklaras av att USA:s taktik inte har fungerat. Trumps tanke har ju varit att bryta upp de stora multilaterala frihandelsavtalen för att kunna sätta tummen i ögat på varje enskilt land separat. Förmodligen tänkte sig Trump att länder skulle stå i kö med mössan i hand och vara beredda att svälja vilka villkor som helst för att få ett avtal med USA. Men detta har inte hänt. Istället har omvärlden gått vidare utan USA. TPP-länderna försöker på sitt håll, Kina framstår plötsligt som frihandelns försvarare och utnyttjar skickligt situationen och EU marscherar raskt på flera täter mot friare handel.

EU och Japan har tecknat världens enskilt största frihandelsavtal, som öppnar upp för omfattande livsmedel- och bilexport. Avtal med Singapore och Vietnam står på tur, liksom ett med Mexiko, där endast tekniska detaljer återstår. Ytterligare förhandlingar pågår med Chile, Australien, Nya Zeeland, Indonesien, Brasilien, Paraguay och Uruguay.

Plötsligt har medvetandet om WTO:s roll ökat och EU har inlett diskussioner med Kina för att stärka världshandelsorganisationen.

USA har helt enkelt hamnat vid sidan om av alla processer som är hyggligt konstruktiva. Effekterna av att kasta grus i maskineriet är kortsiktiga. Ilska är en bra drivkraft för kreativitet och en gemensam fiende verkar sammansvetsande på parter som annars har för vana att låta bi- och småsaker stå i vägen för gemensamt agerande.

Stäng posten Läs nästa post
Världens gamlaste donken. Har funnits sedan 1953. Men just snabbmatservering är inte utsatt för utländsk konkurrens.

Det värsta som kan hända är inte att TPP och TTIP stoppas — om ett halvår kan vi ha globalt handelskrig

I sitt tal till republikanernas konvent gick Trump till attack mot USA:s frihandelsavtal; både det över 20 år gamla NAFTA och det ännu inte godkända TPP. Enligt Politico gör Trump bedömningen att ett angrepp på frihandel kommer att få miljoner av demok...

Det värsta som kan hända är inte att TPP och TTIP stoppas — om ett halvår kan vi ha globalt handelskrig

I sitt tal till republikanernas konvent gick Trump till attack mot USA:s frihandelsavtal; både det över 20 år gamla NAFTA och det ännu inte godkända TPP.

Enligt Politico gör Trump bedömningen att ett angrepp på frihandel kommer att få miljoner av demokrater som tänkte rösta på Sanders att istället rösta på honom.

Några får han säkert, men faktum är att majoriteten av USA:s väljare är positivt inställda till handel. Största delen av dessa är unga och röstar på demokraterna. Framför allt förefaller Sanders ha dragit till sig unga väljare. Att ”miljoner” unga vänsterväljare skulle rösta på Trump på grund av hans frihandelsmotstånd är ett — som man säger — optimistiskt antagande. På gott och ont ligger handelsfrågorna inte jättehögt på listan över vad väljarna uppfattar som viktigt.

Mer allmänt ger Trump inte intryck av att ha skaffat sig några mer framstående rådgivare. I vilket all lyssnar han inte till dem. Nu måste han vinna de mer genomsnittliga väljarna som faktiskt står och väger mellan Republikaner och Demokrater. Men handelsutspelet riktar sig i huvudsak till hard core-demokrater (som han har små chanser att få) och hard-core republikaner (som han redan har).

Trump verkar på riktigt leva i en föreställningsvärld där protektionism kan ge USA tillbaka den industri landet hade på 50- och 60-tal med stålverk, gruvor, textilindustri och produktion av enklare verkstadstekniska produkter. Han har också för sig att medelklassen minskar huvudsakligen för att den blir fattigare och sjunker ner i underklass, medan sanningen är att större delen försvinner uppåt i inkomstskikten.

USA lider av en kollektiv nostalgi. 50- och 60-talen var unika eftersom USA hade utvecklats extremt mycket under andra världskriget. Ny teknik som gav nya produkter och en industri som hade utvecklat sin produktivitet under kriget. Till detta kom att USA:s befolkning var välutbildad. En stor andel hade gått high school — motsvarar ungefär vårt gymnasium. USA var världsledande på både teknik, management, arbetskraft, reklam och marknadsföring, utbildning och forskning. Man låg inte bara före, man låg låååååångt före resten av världen. Alla beundrade USA och drömde om att flytta dit.

Det gav en unikt bra situation för medelklassen. Han jobbar på bilfabriken, hon är sekreterare, de har villa, TV, köper ny bil regelbundet.  Arbetslöshet är närmast okänt bland vita, samtidigt som det finns en underklass av svarta och hispanics som sköter enklare tjänstejobb till extremt låga löner. När du blir förman på fabriken kan du ha barnflicka och betala för att någon sköter poolen och klipper gräset.

Välståndet orsakade också ett kreativt och kulturellt uppsving inom musik, film, litteratur och konst som USA fortfarande drar nytta av.

Det var en fantastisk period i USA:s (och mänsklighetens) historia.

Men den byggde på förutsättningar som aldrig kommer tillbaka.

Resten av världen har kommit ikapp på många områden. Nästan alla traditionella industriprodukter görs bättre och/eller billigare i andra delar av världen. Även datorer görs billigare på annat håll. De utvecklas i USA, men produceras i Kina, ofta i fabriker helt och hållet skapade av amerikaner. Kina erbjuder välutbildad arbetskraft till löner som är en bråkdel av USA:s.

Även om USA fortfarande är världens ledande ekonomi erbjuder den därför inte högavlönade jobb till varje vit person som gått ut high school med rimliga betyg. Det krävs universitetsutbildning och även minoriteter deltar i konkurrensen, inte minst olika grupper från Asien med extremt arbetsmoral.

Den värld som Trump lockar med är en nostalgisk utopi.

Det finns ingen nivå på tullar och kvoter som kan kalla tillbaka den tiden. Lika lite som Facitfabriken i Åtvidaberg skulle kunna väckas upp från det döda med tillräckligt höga tullar på datorer.

Det mesta tyder på att Trump faktiskt inte förstår det.

Och att många av både republikanska och demokratiska väljare lever i samma illusion som Trump. Han må vara okänslig för taktiska krav, men han agerar inte i ett vacuum; det finns en stor grupp väljare som lyssnar. Kanske inte stor nog för att vinna presidentposten, men stor nog för att tvinga Hillary Clinton att svara med samma mynt. Vad man sagt i en valrörelse måste levereras. Kanske inte 100 procent, men med viss substans. Särskilt för den president som hoppas på en andra period.

Vilket kan ställa till stora problem när det gäller världshandeln det kommande decenniet. Om TPP och TTIP stoppas är det illa nog. Men i värsta fall påbörjas ett handelskrig lett av USA. Det vore mycket olyckligt.

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export

TPP lever farligt under presidentvalåret

Frihandeln lever farligt i USA under primärvalskampanjen. Kommer den TPP-vänliga koalitionen mellan republikaner och demokrater att hålla för påfrestningarna under primärvalen och presidentvalskampanjen. Omröstningen i kongressen blir någon gång i början...

TPP lever farligt under presidentvalåret

Frihandeln lever farligt i USA just nu. Kommer den TPP-vänliga koalitionen mellan republikaner och demokrater att hålla för påfrestningarna under primärvalen och presidentvalskampanjen? Omröstningen i kongressen blir någon gång i början eller mitten på 2016. 

I början på 2016 startar primärvalen inför USA:s presidentval i höst. Premiären är den första februari i  Iowa och finalen i slutet av juni. Det betyder att kandidaterna just nu positionerar sig för att vinna sina partimedlemmar, vilket är något annat än att vinna majoriteten av amerikanska väljare som inte är med i något parti.

Konsekvens är att TPP lever farligt, enligt William Mauldin i Wall Street Journal.

I praktiken har samtliga kandidater anpassat sig till det motstånd som finns bland partimedlemmarna. I Demokraterna tenderar de vara mer vänsterradikala än genomsnittsamerikanen, och hos Republikanerna mer konservativa.  Båda grupperna är misstänksamma mot frihandel, men på olika grunder. Demokraterna är oroliga för de amerikanska jobben, republikanerna för att USA:s industriella styrka kommer att minska genom hårdare konkurrens från Kina. Inte minst för att Kina misstänks för att dumpa sin export genom valutakursmanipulationer — en misstanke som är rimlig men aldrig kunnat beläggas.

I normalfallet är det inget större problem. De kandidater som vinner sina respektive partiers primärval börjar snabbt rätta in sina politiska budskap för att passa majoriteten av väljare snarare än sina partimedlemmar. Men när det gäller TPP är kruxet att omröstningen om avtalet i kongressen kommer att ske under valåret.

Bernies Saunders och Donald Trump (den mest protektionistiska presidentkandidaten sedan 1800-talet)  är båda mot TPP, vilket fått även Hillary Clinton, Ted Cruz och Marco Rubio att göra uttalanden emot TPP. Bara Ben Carson och Jeb Bush är fortfarande tydliga anhängare av avtalet.

Det gör att den koalition av republikaner och en handfull demokrater som 2015 röstade för Obamas Trade Promotion Authority kommer att svikta. Om inte presidentkandidaten backar upp ett avtal blir det ännu svårare för de senatorer och kongressledamöter som också skall väljas i höst att vara rakryggade. Samtidigt är det uppenbart att så snart omröstningen är avklarad kommer TPP försvinna från dagordningen. Ett redan klubbat handelsavtal kommer inte ha en chans som valfråga jämfört med de mer dramatiska frågor som garanterat kommer att prägla valrörelsen.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
-- Klart det går bra på grund av mig, Vad skulle annars förklaringen vara?

180 grader är ju alltid 180 grader…

Donald Trump har ändrat sig om frihandel. Men varför skall man tro honom?

180 grader är ju alltid 180 grader…

Det är inte bara svenska politiker som ändrar sig 180 grader ibland.

Nu säger sig plötsligt Donald Trump vara för frihandel:

”I love free trade”, sade han i Fox Business debatt med republikanska presidentkandidater  i tisdags kväll.

”I’m a free trader, 100 percent!”

Med tanke på att i flera sammanhang både sagt och skrivit saker som tyder på exakt motsatsen har han en del att bevisa…

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Ett före detta stålverk i Bethlehem. Just det här lär har fått ett nytt liv som kasino. Men i stålbranschen är man inte överdrivet förtjust i frihandel...

Uppmarschen mot TPP-debatten har bara börjat

Debatten om TPP-avtalet har ännu inte riktigt börjat. Först måste alla försöka ta sig igenom textmassorna och göra sina analyser.

Uppmarschen mot TPP-debatten har bara börjat

Debatten om TPP-avtalet har ännu inte riktigt börjat. Först måste alla försöka ta sig igenom textmassorna och göra sina analyser.

Den kompletta texten till TPP-avtalet släpptes den 5 november. Ännu finns det inga mer genomgripande analyser av avtalet som består av över 2700 sidor plus bilagor och i många fall hänvisar till andra avtal.

Det finns ju annars tre enkla metoder för att skaffa sig en åsikt.

  1. Lyssna på politiker och håll med dem du brukar hålla med eller som du vet har gott omdöme.
  2. Kolla vad olika särintressen tycker och håll med dem som du gillar.
  3. Lyssna på oberoende experter och försöka avgöra om deras synpunkter är välunderbyggda eller inte.

Just nu är dessa tre metoder inte riktigt användbara. Politikerna (i USA) är inte enade efter partilinjer. Både republikaner och demokrater återfinns i båda lägren. President Obama är för TPP. Hillary Clinton och Bernie Sanders är emot. Bland republikanerna är de flesta för TPP, men Donald Trump och Ted Cruz är emot.

Särintressena är extremt förutsägbara och indelade i sina traditionella uppfattningar baserade på för eller emot frihandel. Det ger ingen vägledning till om specifikt TPP är bra eller inte. Facken inom tillverkningsindustri är emot. Storföretagen är oftast för. Men inte tobaksindustrin som inte gillar att man tagit bort deras möjlighet att stämma stater för hårda regler för reklam och förpackningar.

Miljörörelsen är emot. Främst för att TPP-avtalet inte gör något åt klimatförändringarna. Å andra sidan är detta ett handelsavtal. Klimatet får sitt eget avtal i Paris…

Och experterna är som sagt ännu inte inlästa.

Los Angeles Times har dock intervjuat Joseph A. Massey, som förhandlat stora handelsavtal med Kina och Japan och varit rådgivare åt både republikaner och demokrater.

Han gör tre observationer:

För det första att avtalet från amerikansk synpunkt är en aning överreklamerat. Det kommer att ge fördelar för både exportindustrin, underhållning och teknikintensiva branscher, men inte så stora som avtalets anhängare antar.

För det andra att hoten mot amerikanska jobb inte är handel utan inrikespolitik och andra inrikesförhållanden:

”Vi har struntat i vår tillverkningsindustri. Titta på tyskarna. De har också frihandelsavtal, men har underhållit kompetens hos sina industriarbetare. Vi behöver bättre incitament för investeringar i USA och för att anställa och utveckla amerikansk arbetskraft.”

Och till sist påpekar Massey att TPP inte bara är ett handelsavtal.

Det är också ett avtal som driver ekonomiska reformer, förbättrar arbetsmarknadslagstiftning och miljöregler i länder som Vietnam och Malaysia. Man samlar länderna kring Stilla havet i ett handelsblock där främst USA, inte Kina, har stort inflytande över villkoren.

Det handlar om geopolitik, vilket Obama inte varit direkt försiktig med att påpeka.  ”If we don’t pass this agreement — if America doesn’t write those rules — then countries like China will,” sade han för ett par veckor sedan.

Och det är argument som glädjer strategerna i Washington, men möjligen inte hetsar upp fackbossar och VD:ar i stålindustrin lika mycket.

Sammanfattningsvis kommer debatten att intensifieras under de kommande månaderna när politiker, media, experter och särintressen blir allt mer pålästa och inser vilka konsekvenser avtalet kan tänkas få.

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
Herbert Hoover.

Donald Trump, Herbert Hoover och politiskt orsakade ekonomiska katastrofer

Donald Trump är den mest protektionistiske presidentkandidaten sedan Herbert Hoover. I dag kommer det kanske inte gå lika illa som 1930, men det är anmärkningsvärt att idéerna faktiskt lever kvar.

Donald Trump, Herbert Hoover och politiskt orsakade ekonomiska katastrofer

Wall Street Journal har en utmärkt artikel av George Melloan som beskriver Donald Trumps bisarra inställning i handelsfrågor. Melloan menar att Trump är den mest protektionistiska presidentkandidaten sedan Herbert Hoover. Det lär knappast gå att invända emot. Han har hotat att som president straffa biltillverkaren Ford; företaget har byggt en produktionsanläggning i Mexiko och Trump vill därför lägga 35-procentiga tullar på bilimport från grannlandet. Trump ser handel i termer av aggression och med honom som president kommer TTIP-avtalet garanterat få stora problem.

Men att Trump en omdömeslös person med en rad bisarra idéer om ekonomi och politik är kanske ingen nyhet vid det här laget.

Det som gör artikeln lite extra intressant är beskrivningen av 30-taldepressionen Hoovers roll i denna. Herbert Hoover, var president 1929-1933. I likhet med Trump hade han tjänat en förmögenhet. Dock utan att som Trump varit arvtagare till en framgångsrik affärsverksamhet. Hoover var gruvingenjör och hade tjänat pengar på gruvprojektering i bland annat Kina.

Börskraschen brukar i Sverige — och även i USA — betraktas som orsakad av den oreglerade kapitalismen. En av de kriser som är en oundviklig del av marknadsekonomin. Därefter kom The New Deal som med massiva statliga insatser räddade ekonomin.

Den beskrivningen är så långt från sanningen som man kan komma. Kraschen 1929 hade politiska orsaker, i huvudsak för expansiv penningpolitik. Det var helt enkelt en klassisk bubbla som sprack. Att bönderna drabbades hårt (som beskrivs i till exempel Steinbecks klassiker Vredens druvor) berodde på att de ofta var högt belånade på grund av statliga låneprogram (lite som de statliga huslån som var en viktig faktur i kraschen 2007). Annars är regeln att bönder klarar sig jämförelsevis bra undan finanskrascher — efterfrågan på mat faller sällan så mycket — men 1929 rådde överskott på jordbruksprodukter och när ekonomin kraschade föll priserna även på livsmedel. Skuldsatta bönder kunde inte betala sina räntor och tvingades lämna gårdarna.

Detta gav upphov till ett politiskt tryck på att skydda bönderna från import vilket resulterade i tullar och — som ett brev på posten — krav från andra branscher att få skydd från import.

Senatorerna Smoot and Hawley drev 1930 igenom ett paket av tullar. 20 000 produkter fick tullskydd och den genomsnittliga tullsatsen steg från redan höga 25 till 50 procent.

Resultatet blev radikalt minskade handelsvolymer i först USA och efterhand stora delar av världsekonomin när handelskriget eskalerade. Börskraschen 1929, som hade börjat gå över redan efter något år, utvecklades alltså genom ytterligare politiska missgrepp till en världsdepression som var en av orsakerna till andra världskrigets utbrott.

Det är viktigt att inse att börskraschen inte ensam orsakade 30-talsdepressionen. Börskrascher var inte ovanliga och marknaden brukade återhämta sig ganska snabbt. Det nya var att centralbanken minskade penningmängden och politikerna närmast stoppade handeln. Hade det inte skett skulle världshistorien kunnat bli mycket annorlunda.

Nu finns det knappast skäl att tro att samma sak kommer att hända om Trump blir president. Men det är ändå skrämmande att den typen av idéer om handel finns kvar: att Trump kan vädra dessa tankar utan att bli betraktad som en fullständig galning och att det faktiskt fortfarande finns politiker som har ungefär samma uppfattning om än oftast i mildare form. Det är helt jämförbart med att ledande politiker skulle tro att åderlåtning fungerar.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Michael Froman. Klar med TPP, men knappast arbetslös.

TPP-avtalet klart — nu börjar handelspolitiknördarnas julafton

På måndagen blev TPP-avtalet klart. Men det betyder inte på något sätt att det kommer att bli verklighet. Här en mycket bra och omfattande artikel i Washington Post om avtalet och processen. De ingående länderna måste godkänna avtalet för att det sk...

TPP-avtalet klart — nu börjar handelspolitiknördarnas julafton

På måndagen blev TPP-avtalet klart. Men det betyder inte på något sätt att det kommer att bli verklighet. Här en mycket bra och omfattande artikel i Washington Post om avtalet och processen.

De ingående länderna måste godkänna avtalet för att det skall träda i kraft. Att avtalet är klart betyder bara att det finns något att ta ställning till på nationell nivå.

Att få avtalet genom USA:s kongress blir enligt bedömare det svåraste.

“Closing a deal is an achievement for our nation only if it works for the American people and can pass Congress by meeting the high-standard objectives laid out. While the details are still emerging, unfortunately I am afraid this deal appears to fall woefully short” kommenterade omedelbart senator Orrin G. Hatch, republikan och ordförande för senatens finanskommitte.

Obama fick med knapp nöd igenom den lagstiftning som gör att kongressen inte kan göra tillägg eller filibustra när avtalet skall behandlas. Kongressen kan bara rösta ja eller nej till avtalet. Fördelen är att protektionister inte kan gömma sig genom att lägga ändringsförslag. Ändringar i ett avtal redan godkänt av andra länder skulle naturligtvis orsaka tvärstopp, men ge möjlighet till bortförklaringar. Nu måste den som är emot avtalet stå för sitt ställningstagande.

Och nu, innan avtalet ens är ett dygn gammalt visar det sig att politiker från både Demokraterna och Republikanerna är starkt kritiska. Valet 2016 underlättar inte för Obama och det är oklart vilka som blir presidentkandidater och vad de tycker om TPP (och TTIP).

Tidplanen för Obama är att han måste ge avtalet till kongressen 90 dagar innan han tänker skriva under, och under 60 dagar måste det dessutom vara tillgängligt för allmänheten. De 90 dagarna börjar i slutet av denna vecka, under 30 dagar kan administrationen läsa innan avtalet blir offentlig och därefter, när 90 dagar har gått, har regeringens handelsutskott 105 dagar på sig att göra en utvärdering. Tidigast i mitten av april 2016 blir det omröstning.

Att både Bernie Sanders och Donald Trump är emot TTP-avtalet är möjligen en indikation för den flesta förnuftiga politiker att det är bra. Clinton undviker att ta ställning.

Stephen Harper, Kanadas konservative premiärminister, står sannolikt inför en valförlust och den nuvarande oppositionen har sagt att de inte anser sig bundna av den nuvarande regeringens beslut.

Malcolm Turnbull, Australien, kan förvänta sig hårt motstånd på hemmaplan. Den nuvarande regeringen har gått snabbt fram med handelsavtal, bland annat med Kina och Japan  — två avtal som givit vinnare men också de som befarar att de förlorar. Facket ser en möjlighet att mobilisera. Samtidigt tappar Australien export — råvaror, framför allt kol — när Kina saktar ner och dessutom har påbörjat omställningen till tjänsteekonomi. Att skapa förutsättningar för att kompensera för detta är ett starkt argument för Australiens regering.

Stora länder med stora hemmamarknader tenderar att vara mer protektionistiska än mindre länder. USA är ett bra exempel. Många företag kan leva på sin hemmamarknad och har därför stort intresse av skyddande handelshinder. Det avspeglas i de amerikanska politikernas hållning.

Samtidigt skall man ha klart för sig att det kommer att bli ett förhandlingsspel om TPP i kongressen. Orrin G. Hatchs snabba utspel skall ses mot den bakgrunden. Obama vill ha igenom avtalet och är sannolikt beredd att kompromissa på andra områden för att få igenom det. Förhandlingsspelet i kongressen utmärks av att man kohandlar med helt orelaterade politiska frågor. Stödet i en viktig utrikespolitisk fråga kan bytas mot en liten federal infrastruktursatsning i glesbygd på ett sätt som för en svensk kan framstå som lite märkligt. Det spelar med andra ord ingen roll hur mycket Hatch vill ha TPP; han skulle ändå aldrig visa det. Stödet skall säljas dyrt.

Hur påverkar TPP-avtalet TTIP?

Spekulationen är att både tempo och tryck i TTIP-förhandlingarna kommer att öka. TPP var USA:s prioritet. Det ansågs som svårare att förhandla, tempot var viktigt för att inte Kina skulle hinna börja sätta käppar i hjulet och i den mån allmänheten i USA har någon uppfattning har de oroat sig för konkurrens från länder med lägre löner, mindre reglerad arbetsmarknad och lägre krav när det gäller miljö och hälsa. Någon motsvarande oro när det gäller TTIP finns inte. Där tittar exempelvis USA:s fack efter möjligheter att använda TTIP för att stärka sin ställning. I TPP-avtalet finns arbetsvillkor som faktor och möjligheter att genomdriva de krav som ställs.

Sammantaget är TTP-avtalet ett viktigt steg på vägen även om en lång väg återstår.

De som är nördar när det gäller handelspolitik och amerikansk politik har julafton från och med i dag och ett drygt halvår framåt. Alltid något.

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export