Fekl

Frankrikes handelsminister Matthias Fekl. Ett exempel på politiker som har svårt att stå rakt när det blåser.

Stödet för frihandel stort bland demokratiska politiker — motståndet finns bland extremisterna

"Alla som vill ha tillväxt -- och jag litar på att kommande administration (i USA) är tillväxtvänlig -- måste vara för öppna marknader." Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble är i Wall Street Journal mycket tydlig i sitt stöd till frihandel. "Protektion...

Stödet för frihandel stort bland demokratiska politiker — motståndet finns bland extremisterna

”Alla som vill ha tillväxt — och jag litar på att kommande administration (i USA) är tillväxtvänlig — måste vara för öppna marknader.”

Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble är i Wall Street Journal mycket tydlig i sitt stöd till frihandel.

”Protektionism kan vara lönsamt på kort sikt, men på lång sikt är det nästan alltid destruktivt”.

Anledningen är att Trump har hotat med tullar på 35 procent på tyska bilar som importeras till USA. Det vore förstås ett hårt slag mot tyska biltillverkare i Tyskland, men kommer knappast att påverka försäljningen av de BMW och Mercedes som tillverkas i USA. I likhet med japanska tillverkare har tyskarna bilfabriker i USA och är stora investerare.

Men det intressanta med Schäubles uttalande är att det visar att EU:s viktigaste land faktiskt leds av ett frihandelsvänligt parti, CDU. Även regeringspartnern Socialdemokraterna är för frihandel även om de har svårt att stå emot extremvänstern och de grönas protektionism. Tyskland har i likhet med Sverige byggt sitt välstånd på internationell handel. Sanningen är att alla regeringar i EU är för frihandel. De vill ha TTIP, CETA och TISA för att de vet att handel ger välstånd och utveckling. Hittills har ingen velat lämna WTO.

Men många politiker är dåliga på att stå emot twitterstormar eller inse att vänstern har en stark tradition av att demonstrera. Särskilt i Tyskland brukar vänsterorganisationerna kunna få ut några hundra tusen personer på gatorna. Det är en bråkdel av det antal som går i högmässan varje söndag, men eftersom högmässobesökarna inte skriker och slår sönder butiksfönster får de inte så mycket uppmärksamhet.

Namninsamlingar på nätet är inte heller så mycket att bry sig om. De är i praktiken bara att skriva sitt namn och trycka på knappen. Opinionsbildning utan egen insats, utan kunskaper och utan att behöva stå för sin åsikt.

Därtill bygger den opinion som finns mot TTIP och CETA till minst 90 procent på lögner, missuppfattningar och grova överdrifter. Om motståndarnas påståenden om TTIP och CETAS vore sanna skulle naturligtvis ingen vara för dem. Exempelvis påstår Daniel Suhonen att TTIP-avtalet innebär att demokratin avskaffas. Skulle hans partikamrater i EU alltså vara i färd med att avskaffa demokratin? Självklart inte. Det är bara exempel på en av många mer eller mindre fantasifulla påståenden som motståndarsidan bygger sina kampanjer på.

Det är en viktig grundregel i all representativ demokrati. Alla har samma rätt att uttala sig och samma rätt att rösta. Men alla åsikter är inte lika mycket värda. Åsikter som bygger på en felaktig verklighetsbeskrivning bör inte tas på allvar. Det är de valda politikerna som har ansvaret att göra den bedömningen.

Välfungerande demokratiska system bygger just på att fakta är viktigt. Majoriteten i parlament och utskott kan inte fatta beslut hur som helst. Som regel måste beslut beredas ordentligt innan de kan klubbas. Många suckar över att man tillsätter utredningar och att frågor utreds i åratal utan att det kommer fram ett förslag till hur frågan skall lösas. Och det beror på att frågor kan vara så komplexa att det är svårt eller omöjligt att hitta en lösning. Oftast är det lätt att hitta lösningen på ett problem, men då uppstår i stället ett helt annat problem. Hur man än gör blir någon grupp ”förlorare” eller så offrar man ett värde för ett annat.

Här finns också grunden för en konstruktiv politisk debatt när det gäller handelsavtal. Vilka kompromisser ger en rimlig balans mellan olika intressen när det gäller öppenhet, självförsörjning, traditionella näringar, folkhälsa, investerarskydd. Den debatten har fört i åratal och det råder en bred samstämmighet kring dessa frågor.

Kontroverserna kring TTIP beror i huvudsak på att USA som avtalspart gjort det möjligt för grupper som inte vill ha frihandel och ofta är emot både EU och marknadsekonomi att få någon procent av befolkningen med starka känslor mot USA engagerade.

Politikerna i EU bör vara på det klara med vad det handlar om. Det handlar inte om demokrati utan om särintressen i starkt behov av att skapa konflikt kring en symbolfråga.

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Skäl för optimism kring CETA...

När stridsdammet lagt sig — vad hände i Bratislava?

Rubriken är alldeles för dramatisk. Det blev ingen strid om TTIP-förhandlingarna under handelsministermötet i Bratislava torsdag-fredag förra veckan. Som väntat stoppade Frankrikes handelminister Matthias Fekl tillbaka revolvern i hölstret efter att ha...

När stridsdammet lagt sig — vad hände i Bratislava?

Rubriken är alldeles för dramatisk.

Det blev ingen strid om TTIP-förhandlingarna under handelsministermötet i Bratislava torsdag-fredag förra veckan.

Som väntat stoppade Frankrikes handelminister Matthias Fekl tillbaka revolvern i hölstret efter att ha viftat frenetiskt med den under ett par tillfällen efter sommaren. Det blev inget krav på att avsluta eller pausa TTIP-förhandlingarna. Fekl kom snarast med en försiktig förfrågan om ett stopp och nöjde sig med de andra ländernas besked om att det inte var aktuellt.

Däremot blev det enighet om att släppa ambitionen om ett avslut under 2016 — vilket ändå var en helt orealistisk tidplan. Räknar man bort julhelgen är det bara drygt tio veckor kvar av 2016. Och på den tiden skall amerikanerna hinna med sitt presidentval.

Självklart betyder det inte att TTIP är i hamn. Säkerligen återstår år av förhandlingar och beroende på vem som blir president i USA kommer förutsättningarna att vara antingen dåliga eller katastrofala. Fortsättning följer.

Men trots allt är situationen för TTIP ljusare än den var för en vecka sedan.

När det gäller CETA finns det mycket starka skäl till optimism.

Där fanns det en oro för att Tysklands vice kansler och partiledare för de tyska socialdemokraterna Sigmar Gabriel skulle få order av sitt parti att gå emot CETA-avtalet vid ett extrainkallat partimöte. Men istället fick CETA starkt stöd.

Man kan nog sluta sig till att kommissionen och Kanadas diplomater har gjort ett bra jobb.  De starkaste motståndarna Belgien, Österrike, Bulgarien och Rumänien är med på tåget.

För att lugna en rad socialdemokratiska partier i EU har Kanada och EU-kommissionen gått med på att en gemensam deklaration skall bifogas avtalet som garanterar länderna rätt att reglera och ett skydd för staternas rätt att bedriva offentlig verksamhet. En sådan deklaration är i sak helt onödig eftersom ingenting i CETA-avtalet innebär ett hot mot staterna rätt att beskatta, reglera, eller driva offentlig verksamhet i egen regi. Det handlar om en reaktion på totalt osaklig kritik från CETA/TTIP-motståndarna från extremvänstern. Flera av EU:s ledare började på ett tidigt stadium backa för att slippa trycket från de hårdaste kritikerna, vilket naturligtvis bara stärkte uppfattningen att kritiken hade en saklig grund.

Tidplanen för CETA:

  • Formellt godkännande vid utrikesministermötet den 17-18 oktober.
  • Undertecknande vid toppmötet Kanada/EU den 27 oktober.
  • December 2016 eller januari 2017: godkännande av EU-parlamentet. Enligt parlamentets talman Marin Schulz kan man förvänta en stark majoritet där.
  • Avtalet träder i kraft provisoriskt i väntan på att alla EU:s regeringar och/eller parlament skall godkänna avtalet. Vissa delar som har med transporter och investerarskydd kommer inte att träda i kraft förrän hela godkännandeprocessen är klart.

Tidplanen för TTIP:

  • Nästa förhandlingsrunda sker som tidigare planerat under nästa vecka i New York.
  • 17-18 oktober samlas handelsministrarna för överläggningar och avstämning.
  • Målet är att komma så långt som möjligt under Obamas administration.

Sammanfattningsvis har förutsättningarna förändrats radikal från förra måndagen då det fanns starka skäl till pessimism för både CETA och TTIP till dagens situation; starka skäl till optimism för CETA och viss optimism för TTIP.

 

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
-- Nu har vi rört till alltsammans igen. Vi måste börja prata med varandra!

Oklar fransk hållning om ISDS

Secretariat General for European Affairs (SGAE) har skrivit brev till Frankrikes EU-parlamentariker. Var positiva till ISDS var grundbudskapet. Matthias Fekl håller inte med. Alla skyller på varandra.

Oklar fransk hållning om ISDS

Frankrikes hållning när det gäller ISDS är minst sagt oklar.

1. För några månader sedan påstods att utrikeshandelsministern Matthias Fekl sagt att Frankrike skulle motsätta sig en ISDS-klausul i TTIP-avtalet.

2. Men i slutet av februari kom Secretariat General for European Affairs (SGAE) med ett brev till alla franska EU-parlamanentariker som uppmanade dem att inte rösta för Lange-rapporten som kommer att behandlas den 6 maj. Den är alltför kategorisk i sitt motstånd mot ISDS, menar SGAE som menar att ett sådant ställningstaganden kan underminera möjligheterna att få in ISDS-klausuler i framtida handels- och investeringsavtal där de skulle fylla en funktion, exempelvis med Kina.

3. Men någon dryg vecka senare, i början på mars, säger Matthias Fekl att regeringen inte alls ändrat sig, att det handlar om en ”miss i kommunikationen”. SGAE skickar ut ett nytt brev med något annorlunda skrivningar. Men i grunden är innehållet fortfarande positivt till ISDS, om än med vissa reservationer. Flera parlamentariker är arga. Några skyller på att SGAE som de menar har en tendens agera lite för fritt, medan SGAE hävdar att brevet har hanterats på ministernivå.

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Kommer frihandelsavtalet med Kanada att rivas upp?

Frihandelsbloggen har tidigare skrivit om att undfallenhet från tyska och franska politiker när det gäller ISDS-klausulen i TTIP hotade ge effekter även för det färdigförhandlade men inte antagna avtalet med Kanada. Nu håller detta på att hända. Mattias Fekl, Tysk...

Kommer frihandelsavtalet med Kanada att rivas upp?

Frihandelsbloggen har tidigare skrivit om att undfallenhet från tyska och franska politiker när det gäller ISDS-klausulen i TTIP hotade ge effekter även för det färdigförhandlade men inte antagna avtalet med Kanada.

Nu håller detta på att hända. Mattias Fekl, Tysklands handelsminister, och Sigmar Gabriel, Tysklands ekonominminister, diskuterade den 21 januari möjligheterna att öppna förhandlingarna. De har i ett gemensamt uttalande uppmanat kommissionen att utreda alla möjligheter att förändra ISDS-klausulen.

Kanadensarna motsätter sig dock en förändring. De vill implementera avtalet så snabbt som möjligt.

Fortsättning följer.

Stäng posten Läs nästa post

Det finns skäl för fransmännens ovilja mot oberoende rättsskipning

Fransmännen vill inte ha ISDS i TTIP-avtalet säger Matthias Fekl, handelsminister i Frankrikes regering. Detta kan naturligtvis avfärdas som förhandlingspositioner. Fransmännen har redan lyckats få hela kulturområdet exkluderat från TTIP-avtalet. Detta ä...

Det finns skäl för fransmännens ovilja mot oberoende rättsskipning

Fransmännen vill inte ha ISDS i TTIP-avtalet säger Matthias Fekl, handelsminister i Frankrikes regering.

Detta kan naturligtvis avfärdas som förhandlingspositioner. Fransmännen har redan lyckats få hela kulturområdet exkluderat från TTIP-avtalet. Detta är inte förvånande. Den franska hållningen i alla internationella sammanhang är att sätta den egna nationella nyttan först.

Det kan också vara en hämnd för det stora skadestånd som drabbade den franska banken BNP Paribas för att den brutit mot amerikanska regler. Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius hotade i början av sommaren att skadeståndet skulle kunna påverka TTIP-avtalet.

Fransmännen ville att USA:s regering skulle lägga sig i rättsprocessen, vilket förstås avvisades.

Detta är naturligtvis en av de starkaste argument för ISDS. Det är helt enkelt inte så att alla EU-länder har oberoende rättssystem.

Själva tanken att ISDS är ett hot bygger på föreställningen att rättvisa är ett hot mot statsmaktens intressen.  Och till skillnad från skiljedomsinstitut vet domarna i nationella domstolar att vissa beslut helt enkelt inte kommer att vara bra för karriären.

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export