Frankrike

Emmanuel Macron, Frankrikes president. Foto: Pablo Tupin-Noriega

Macron — så mycket bättre blir de inte

Ur frihandelssynpunkt är Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron ungefär så bra som franska presidenter kan vara. Det är en lågoddsare att Macron i vilket fall inte är mindre frihandelsvänlig än han sagt under sin valrörelse. Just nu är handel oc...

Macron — så mycket bättre blir de inte

Ur frihandelssynpunkt är Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron ungefär så bra som franska presidenter kan vara. Det är en lågoddsare att Macron i vilket fall inte är mindre frihandelsvänlig än han sagt under sin valrörelse. Just nu är handel och globalisering inte en vinnarfråga.

Han har uttalat ett generellt stöd för frihandel, är anhängare av EU, euron och framför allt av CETA, EU:s frihandelsavtal med Kanada — även om han har sagt att en expertkommitté skall utvärdera avtalet. Men Frankrikes förra regering uttalade sig starkt mot avtalet på hemmaplan, men agerade inte för att stoppa avtalet vid EU:s toppmöten, så risken att Frankrike nu när avtalet är på plats och börja implementeras skall sätta käppar i hjulen är begränsad.

Samtidigt lär Macron inte vara någon större förkämpe för frihandel. Det är inte franska politiker. För det första finns inte den grundläggande attityden på plats. Den som säger att politikerna är allmänhetens tjänare snarare än förmyndare och regleringar bör vara få och väl motiverade. Det är en anglo-saxisk föreställning, starkt även i Nordeuropa. I Frankrike är grundidén att den politiska eliten bestämmer och att undantagen från den regeln bör vara får och välmotiverade.

För det andra har det förhållandet i sin tur lett fram till ytterligare ett problem. Landet är i princip en kulturell, ekonomisk, teknisk och vetenskaplig stormakt med stor hemmamarknad och som ligger mitt i Europa. Man kan förvänta sig hög tillväxt, konkurrenskraftig industri med internationella framgångar, låg arbetslöshet och sunda statsfinanser. Frankrike borde vara ungefär som Tyskland eller bättre.

Men istället knagglar sig landet fram. Tillväxten mellan noll och en procent, statsbudgeten har inte varit i balans sedan 70-talet, arbetslösheten strax under tio procent. Allt detta är resultatet av att landet är genomreglerat med överstarkt fack, klåfingrig stat och en kultur där även företagen kämpar om att få förmåner snarare än frihet att utvecklas och konkurrera.

De flesta upplever att de har förmåner på någon annans bekostnad men att de är för små, och resten tycker att de borde ha det.

Att backa ur ett sådant politiskt träsk är ytterligt svårt. Beskedet att vi tar bort din förmån, men du skall inte klaga, även din granne blir av med sin, är inte populärt. Särskilt inte när alla tycker sig ha varit förfördelade så länge de kan minnas.

I länder med svag ekonomisk utveckling är det svårt att skapa någon entusiasm för frihandel och globalisering. Ingen vill erkänna att man gör fel och inte presterar något vidare. Särskilt inte fransmän som har en tendens att se sin nation som fundamentalt överlägsen och att alla tecken på motsatsen beror på onda anslag från omvärlden.

Det gör att den protektionistiska tendensen alltid finns där. Macron har till exempel talat om att skydda franska företag från att tas över av utlänningar. I praktiken betyder det att usla företagsledningar skyddas på bekostnad av aktieägarna, och framför allt att tillgången på investeringskapital blir mindre. För enskilda entreprenörer betyder det mindre möjligheter att tjäna pengar på att sälja sina företag.

Det är förstås en i grunden felaktig tanke att det finns franska, tyska eller svenska företag, att företag tillhör en nation. Företag skapas och ägs av individer. Undantaget är förstås statliga företag, men de behöver knappast skyddas från att tas över av någon; staten väljer bara att inte sälja aktierna.

Sammanfattningsvis kan man säga att Macron ur handelssynpunkt är så bra man kan förvänta sig av en fransk president. Han kommer i vilket fall inte ställa till problem när det gäller EU-samarbetet, vilket trots allt fortfarande är den viktigaste faktorn när det gäller handel. Den dag EU:s frihandelsavtal med Japan, TTIP, TISA och liknande kommer på bordet får vi se. Men det kunde i alla händelser vara värre.

 

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Vill inte vara med längre?

Det rör på sig även i Frankrike

Även Frankrike förändras när det gäller handel. Stagnationen i världsekonomin, Frankrikes egna inhemska problem och den förändring av ekonomin som följer av digitalisering och tjänsteproduktion tvingar fram en ny syn. I en rapport från handelsminister Matthias F...

Det rör på sig även i Frankrike

Även Frankrike förändras när det gäller handel. Stagnationen i världsekonomin, Frankrikes egna inhemska problem och den förändring av ekonomin som följer av digitalisering och tjänsteproduktion tvingar fram en ny syn. I en rapport från handelsminister Matthias Fekls kontor skisseras en öppnare och mer dynamisk handelspolitik.

Iana Dreyer skriver om rapporten på Euractiv.com

Rapporten behandlar Frankrikes roll i de globala värdekedjorna, urbanisering och vilka branscher som kommer få betydelse i framtiden.

”The report discusses the country’s role in global value chains and of its businesses in an urbanising world. The text highlights France’s interests in the services sector, tourism, healthcare, digital. It also stresses aerospace, pharma, chemicals, agri-food, and renewable energy.

The report underlines the need for France to attract investments, highlighting for example a recent move to ease visas for business travellers and investors from selected emerging markets coming to France. It stresses the need for France’s weak SME ecosystem – the economy remains dual, split between the globalised champions and a fragmented small business landscape – to grow and internationalise.”

Men självklart är en del av den gamla politiken kvar. En protektionistisk och merkantilistisk attityd ingår i dess DNA. Exportsatsningar och ett krav på reciprocitet framhålls. Landet har inte en ”naiv” syn på frihandel heter det. Frankrikes livsmedelsindustri är förmodligen det kända universums starkaste särintresse, ihopväxt med statsförvaltningen sedan århundraden och med mycket känslokapital; även för urbaniserade fransmän är det viktigt vilken by deras familj kom från.

Däremot är de överraskande positiva till TTIP.

”The high-profile transatlantic TTIP talks have tended to be discussed behind the scenes in France, and the media are not getting overly excited about it. Quite understandably, the stagnant economy, increasing social tensions, the recent horrendous terrorist onslaught and the relentless rise of the populist National Front party in the country gives much more to worry about and to report on.

French public opinion is split on TTIP: 50 percent of respondents in the latest Eurobarometer poll (November 2015) said they were in favour. Conversations with French officials reveal that the government is in a wait-and-see mode on TTIP and is keen to see progress on issues like public procurement, and NTBs in agrifood, where its businesses have a key interest.”

Rapporten diskuterades i Nationalförsamlingens (underhuset) i december och tas upp i senaten i Mars.

Bara det att ”det rör på sig” i Frankrike är en viktig förändring.  Återstår att se om det kommer ta tvärstopp eller om rapporten mottas positivt.

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
-- Nu har vi rört till alltsammans igen. Vi måste börja prata med varandra!

Oklar fransk hållning om ISDS

Secretariat General for European Affairs (SGAE) har skrivit brev till Frankrikes EU-parlamentariker. Var positiva till ISDS var grundbudskapet. Matthias Fekl håller inte med. Alla skyller på varandra.

Oklar fransk hållning om ISDS

Frankrikes hållning när det gäller ISDS är minst sagt oklar.

1. För några månader sedan påstods att utrikeshandelsministern Matthias Fekl sagt att Frankrike skulle motsätta sig en ISDS-klausul i TTIP-avtalet.

2. Men i slutet av februari kom Secretariat General for European Affairs (SGAE) med ett brev till alla franska EU-parlamanentariker som uppmanade dem att inte rösta för Lange-rapporten som kommer att behandlas den 6 maj. Den är alltför kategorisk i sitt motstånd mot ISDS, menar SGAE som menar att ett sådant ställningstaganden kan underminera möjligheterna att få in ISDS-klausuler i framtida handels- och investeringsavtal där de skulle fylla en funktion, exempelvis med Kina.

3. Men någon dryg vecka senare, i början på mars, säger Matthias Fekl att regeringen inte alls ändrat sig, att det handlar om en ”miss i kommunikationen”. SGAE skickar ut ett nytt brev med något annorlunda skrivningar. Men i grunden är innehållet fortfarande positivt till ISDS, om än med vissa reservationer. Flera parlamentariker är arga. Några skyller på att SGAE som de menar har en tendens agera lite för fritt, medan SGAE hävdar att brevet har hanterats på ministernivå.

Stäng posten Läs nästa post

Frankrike har ”storartad potential” — frågan är om de blir gladare för det

Säga vad man vill  om Cecilia Malmström, men hon har bra tempo när det gäller att driva på TTIP-processen. Förra veckan var hon i USA och den här veckan har hon varit i Frankrike och argumenterat för att även fransmännen behöver TTIP-avtalet. Hon framhöll ...

Frankrike har ”storartad potential” — frågan är om de blir gladare för det

Säga vad man vill  om Cecilia Malmström, men hon har bra tempo när det gäller att driva på TTIP-processen. Förra veckan var hon i USA och den här veckan har hon varit i Frankrike och argumenterat för att även fransmännen behöver TTIP-avtalet.

Hon framhöll avtalets ekonomiska fördelar och att 10 procent av jobben i Frankrike är direkt beroende av handel med länder utanför EU. Lejonparten av tillväxten av handel kommer att ske där globalt, och inte inom EU.

Frågan är om fransmännen blir mer eller mindre vänligt stämda mot TTIP av att Malmström påpekar att det finns en värld utanför Frankrike som landet till råga på allt är beroende av, men Malmström sockrade med hyllningar till dess ”storartade potential”.

Få se om det hjälper. Hittills har Frankrike varit motsträvigt trots att landet redan inledningsvis fått viktiga undantag när det gäller kulturområdet.

ISDS är en stötesten. Rättssäkerhet är bra i princip, men att företag skall kunna få rätt mot staten är väl ändå att överdriva?

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Det finns skäl för fransmännens ovilja mot oberoende rättsskipning

Fransmännen vill inte ha ISDS i TTIP-avtalet säger Matthias Fekl, handelsminister i Frankrikes regering. Detta kan naturligtvis avfärdas som förhandlingspositioner. Fransmännen har redan lyckats få hela kulturområdet exkluderat från TTIP-avtalet. Detta ä...

Det finns skäl för fransmännens ovilja mot oberoende rättsskipning

Fransmännen vill inte ha ISDS i TTIP-avtalet säger Matthias Fekl, handelsminister i Frankrikes regering.

Detta kan naturligtvis avfärdas som förhandlingspositioner. Fransmännen har redan lyckats få hela kulturområdet exkluderat från TTIP-avtalet. Detta är inte förvånande. Den franska hållningen i alla internationella sammanhang är att sätta den egna nationella nyttan först.

Det kan också vara en hämnd för det stora skadestånd som drabbade den franska banken BNP Paribas för att den brutit mot amerikanska regler. Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius hotade i början av sommaren att skadeståndet skulle kunna påverka TTIP-avtalet.

Fransmännen ville att USA:s regering skulle lägga sig i rättsprocessen, vilket förstås avvisades.

Detta är naturligtvis en av de starkaste argument för ISDS. Det är helt enkelt inte så att alla EU-länder har oberoende rättssystem.

Själva tanken att ISDS är ett hot bygger på föreställningen att rättvisa är ett hot mot statsmaktens intressen.  Och till skillnad från skiljedomsinstitut vet domarna i nationella domstolar att vissa beslut helt enkelt inte kommer att vara bra för karriären.

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Fransmännen som vanligt på tvärs

Fransmännen har förstås långtgående och svårbegripliga problem med TTIP. Debatten för tillfället handlar om att handelsfrågorna har flyttats från finansdepartementet till UD, enligt Euractiv.com.  Utrikesminister Laurent Fabius partikollegor oroas över ...

Fransmännen som vanligt på tvärs

Fransmännen har förstås långtgående och svårbegripliga problem med TTIP. Debatten för tillfället handlar om att handelsfrågorna har flyttats från finansdepartementet till UD, enligt Euractiv.com.  Utrikesminister Laurent Fabius partikollegor oroas över att han är för vänligt sinnad när det gäller USA och handel.

Medan TTIP-debatten i till exempel Sverige handlar om hur vi skall kunna få så mycket frihandel som möjligt inom vissa ramar, är debatten i Frankrike spegelvänd. Hur skall TTIP kunna bli så begränsat som möjligt och framför allt, hur skall Frankrike kunna kapa åt sig fördelar.

Kultur, data och ostar. Inget är för småttigt för att bli stora problem.

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export