George Melloan

Herbert Hoover.

Donald Trump, Herbert Hoover och politiskt orsakade ekonomiska katastrofer

Donald Trump är den mest protektionistiske presidentkandidaten sedan Herbert Hoover. I dag kommer det kanske inte gå lika illa som 1930, men det är anmärkningsvärt att idéerna faktiskt lever kvar.

Donald Trump, Herbert Hoover och politiskt orsakade ekonomiska katastrofer

Wall Street Journal har en utmärkt artikel av George Melloan som beskriver Donald Trumps bisarra inställning i handelsfrågor. Melloan menar att Trump är den mest protektionistiska presidentkandidaten sedan Herbert Hoover. Det lär knappast gå att invända emot. Han har hotat att som president straffa biltillverkaren Ford; företaget har byggt en produktionsanläggning i Mexiko och Trump vill därför lägga 35-procentiga tullar på bilimport från grannlandet. Trump ser handel i termer av aggression och med honom som president kommer TTIP-avtalet garanterat få stora problem.

Men att Trump en omdömeslös person med en rad bisarra idéer om ekonomi och politik är kanske ingen nyhet vid det här laget.

Det som gör artikeln lite extra intressant är beskrivningen av 30-taldepressionen Hoovers roll i denna. Herbert Hoover, var president 1929-1933. I likhet med Trump hade han tjänat en förmögenhet. Dock utan att som Trump varit arvtagare till en framgångsrik affärsverksamhet. Hoover var gruvingenjör och hade tjänat pengar på gruvprojektering i bland annat Kina.

Börskraschen brukar i Sverige — och även i USA — betraktas som orsakad av den oreglerade kapitalismen. En av de kriser som är en oundviklig del av marknadsekonomin. Därefter kom The New Deal som med massiva statliga insatser räddade ekonomin.

Den beskrivningen är så långt från sanningen som man kan komma. Kraschen 1929 hade politiska orsaker, i huvudsak för expansiv penningpolitik. Det var helt enkelt en klassisk bubbla som sprack. Att bönderna drabbades hårt (som beskrivs i till exempel Steinbecks klassiker Vredens druvor) berodde på att de ofta var högt belånade på grund av statliga låneprogram (lite som de statliga huslån som var en viktig faktur i kraschen 2007). Annars är regeln att bönder klarar sig jämförelsevis bra undan finanskrascher — efterfrågan på mat faller sällan så mycket — men 1929 rådde överskott på jordbruksprodukter och när ekonomin kraschade föll priserna även på livsmedel. Skuldsatta bönder kunde inte betala sina räntor och tvingades lämna gårdarna.

Detta gav upphov till ett politiskt tryck på att skydda bönderna från import vilket resulterade i tullar och — som ett brev på posten — krav från andra branscher att få skydd från import.

Senatorerna Smoot and Hawley drev 1930 igenom ett paket av tullar. 20 000 produkter fick tullskydd och den genomsnittliga tullsatsen steg från redan höga 25 till 50 procent.

Resultatet blev radikalt minskade handelsvolymer i först USA och efterhand stora delar av världsekonomin när handelskriget eskalerade. Börskraschen 1929, som hade börjat gå över redan efter något år, utvecklades alltså genom ytterligare politiska missgrepp till en världsdepression som var en av orsakerna till andra världskrigets utbrott.

Det är viktigt att inse att börskraschen inte ensam orsakade 30-talsdepressionen. Börskrascher var inte ovanliga och marknaden brukade återhämta sig ganska snabbt. Det nya var att centralbanken minskade penningmängden och politikerna närmast stoppade handeln. Hade det inte skett skulle världshistorien kunnat bli mycket annorlunda.

Nu finns det knappast skäl att tro att samma sak kommer att hända om Trump blir president. Men det är ändå skrämmande att den typen av idéer om handel finns kvar: att Trump kan vädra dessa tankar utan att bli betraktad som en fullständig galning och att det faktiskt fortfarande finns politiker som har ungefär samma uppfattning om än oftast i mildare form. Det är helt jämförbart med att ledande politiker skulle tro att åderlåtning fungerar.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export