Globalisering

Globaliseringen består av många olika delar

Globaliseringen består av en rad faktorer. Frihandel bör inte slentrianmässigt blandas ihop med andra frågor. I en artikel i Aftonbladet skriver Centerpartiets partiledare Annie Lööf en i huvudsak sympatisk artikel om öppenhet, globalisering och migrat...

Globaliseringen består av många olika delar

Globaliseringen består av en rad faktorer. Frihandel bör inte slentrianmässigt blandas ihop med andra frågor.

I en artikel i Aftonbladet skriver Centerpartiets partiledare Annie Lööf en i huvudsak sympatisk artikel om öppenhet, globalisering och migration.

Problemet med artikeln är att Lööf skriver som om det handlar om en enda företeelse och ett samlat politikområde.

Men ”globalisering” består av en rad olika faktorer.

För det första frihandel. Att varor kan korsa gränserna med minsta möjliga tullar, kvoter och andra artificiella handelshinder.

För det andra den fria rörligheten av kapital; att betalningar, investeringar och vinster får vara oberoende av nationsgränser.

För det tredje den fria rörligheten för digital information.

För det fjärde den fria rörligheten för människor som skall göra affärer, arbeta, studera, turista.

För det femte frågan om den fria rörligheten för människor som är på flykt enligt någon definition av termen. Det är i praktiken bara den frågan som just nu är kontroversiell inom EU och många andra delar av världen. Inte ens Donald Trump är egentligen emot global handel. Han har dock den mycket märkliga uppfattningen att USA i handelsfrågor blir lurat och utnyttjat av alla andra länder — att USA:s handelsförhandlare och politiker historiskt sett alla blivit blåsta av sina motparter.

Och för det sjätte finns det förstås en geopolitisk och säkerhetspolitisk dimension av globalisering.

De övriga aspekterna präglas också av en del mer eller mindre besvärliga politiska kontroverser, men inget som kommer i närheten av de sprängkraft som flyktingfrågan har fått de senaste två decennierna.

Frihandelsbloggen har inget uppfattning om migration och asyl utöver en allmänt humanitär inställning att människor i nöd bör få hjälp.

Frihandelsbloggens linje är att rörligheten av varor, tjänster, kapital, information och människor som är relaterade till detta bör vara så fri som möjligt.

I praktiken att EU är ett gott exempel på hur detta kan förverkligas.

Härvidlag skiljer sig inte bloggens uppfattning från vad som är majoritetsuppfattningen bland svenska politiker och EU:s ledare.

Globaliseringen består av olika faktorer som är mer eller mindre sammanflätade, men också bör styras av olika politisk logik och normsystem. Handel är i huvudsak en fråga om välstånd och frihet för medborgare och företag på det ekonomiska området. Flykting och asylpolitiken handlar i huvudsak om humanitära överväganden.

 

Kommentarer

Gunvor Engströmjuni 29, 2018
Utmärkt!
Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export

Globaliseringen mindre än du tror

Globaliseringen har inte alls gått så långt som man ofta antar. Det finns enorma möjligheter kvar att skapa en bättre värld med mer frihandel, globalisering och öppenhet. Varför kämpa för frihandel? Är inte handeln redan maximalt fri och globaliseringen i stort se...

Globaliseringen mindre än du tror

Globaliseringen har inte alls gått så långt som man ofta antar. Det finns enorma möjligheter kvar att skapa en bättre värld med mer frihandel, globalisering och öppenhet.

Varför kämpa för frihandel? Är inte handeln redan maximalt fri och globaliseringen i stort sett genomförd?

Svaret är att globaliseringen i vilket fall inte har gått som långt som västvärldens internationaliserade medelklass kanske upplever.

Om globalisering definieras som att det finns en global ekonomi med transnationella företag, globala värdekedjor och få eller inga hinder för varor, kapital och arbetskraft att röra sig har den faktiskt inte kommit särskilt långt.

I en artikel i Politico från 2015 presenterar  Michael Lind en rad överraskande siffror. 2013 bodde bara 3,2 procent av jordens befolkning i ett annat land än de var födda i. Det är ungefär samma andel som gällde år 1900 då det var 3 procent. Det finns självklart en rad olika perspektiv på dessa siffror, exempelvis att miljarder nya människor har tillkommit sedan  år 1900. Likaså att det är självklart att en stor del av den lantbruksbefolkning som bor i Indien och Kina drar ner siffran och påverkas dess relevans. Det finns onekligen delar av världen och vissa kategorier av jordens befolkning som är sant globaliserade både mentalt och fysiskt. Men ändå, alla på jorden är del av den globala ekonomin och siffran inbegriper förstår även alla flyktingar.

Globala företag är inte heller så globala som man skulle kunna tro. Det finns ett index (Trans National Index – TNI) som är utvecklat av UNCTAD (United Nations Conference on Trade and Development) som består av andelen av försäljningen utomlands, tillgångar utomlands och andelen anställda utomlands. Före den ekonomiska krisen 2007 var den andelen kring 60 procent för de 100 största internationella företagen. Med andra ord stod verksamheten hemmavid för 40 procent av totalen, visserligen en mindre del, men den andra delen är spridd över resten av planeten. Alltså är även de mest internationella företagen överraskande fast rotade på sina hemmamarknader. Företag med 40-50 procent av sina verksamhet hemma är knappast på allvar globala. Och då tittar vi som sagt på de 100 mest internationaliserade företagen som finns. För varje sådant finns hundratals hyggligt stora företag som har marginell eller ingen global verksamhet.

Till det kommer att fyra av fem företag som är verksamma på den internationella marknaden har kring 80 procent av sin försäljning i grannländerna, inte på andra kontinenter. Det är förstås inget fel att länder som regel handlar med sina grannar, men vi tänker knappast på ett svenskt företag som har mycket av sin försäljning i Danmark som ”globalt”. Vad vi ser är regionalisering snarare än globalisering. Det är även så att hemmamarknaderna är viktiga. Företag från stora länder med stora marknader och därmed hård konkurrens tenderar att bli framgångsrika globalt.

Inte ens kapitalmarknaderna är sant globala. Utländska direktinvesteringar ligger kring 10 procent och då är ändå inte de statligt kontrollerade nationella investeringsbankerna inräknade. De stöder ofta nationell infrastruktur eller mer eller mindre dolda subventioner för att stimulera export för det egna landets företag.

Är detta bra eller dåligt? Naturligtvis omöjligt att säga. Men det står klart att för det första finns det gott om potential i fortsatt frihandel och globalisering, och för det andra beror många av de problem som förknippas med globalisering förmodligen inte alls på denna. Kritiken av globalisering och internationell kapitalism är av allt att döma inte särskilt verklighetsförankrad.

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export