Gripenstedt

Ostindiska Companiet. Romantiskt, men ett exempel på statligt kontrollerad handel. Bildades 1731, lönsamt först. Sen förluster. Lades ner 1813.

Svenska tullar ”de mest ofrisinnade och invecklade i Europa…”

Svensk handelspolitik har inte alltid varit frihandelsvänlig. Tvärt om. Vi var experter på att krångla till det för handeln och efter ett par decennier i mitten av 1800-talet med en god utveckling kom det ytterligare bakslag i samband med tullstriden.   Om bri...

Svenska tullar ”de mest ofrisinnade och invecklade i Europa…”

Svensk handelspolitik har inte alltid varit frihandelsvänlig. Tvärt om. Vi var experter på att krångla till det för handeln och efter ett par decennier i mitten av 1800-talet med en god utveckling kom det ytterligare bakslag i samband med tullstriden.  

Om britterna har frihandeln i sitt politiska DNA är vi svenska mer pragmatiskt lagda. Det har förvisso lett till goda resultat och ytterst få ifrågasätter i dag frihandeln. Tvärt om är Sverige en pådrivande kraft i EU och unik i att största delen av fackföreningsrörelsen står bakom de stora frihandelsavtalen i EU. Möjligen är det lite udda att regeringen är anhängare av frihandel i EU medan de två svenska regeringspartiernas EU-parlamentariker motarbetar samma avtal.

I den intressant antologin ”Perspektiv på frihandel” från Förlaget Näringslivshistoria 2017 (red Per Dahl) skriver docent Peter Hedberg om utvecklingen av handelspolitiken under 1800-talet både internationellt och i Sverige. Den svenska debatten präglades inte riktigt av samma hårda motsättningar som den brittiska.

Sverige hade en lång rad handelshinder. De stora handelshusen hade monopol på import och export av vissa varor. Utländska produkter fick importeras endast av svenska fartyg och tullarna var — förstås — en viktig del av statsfinanserna. Många varor var helt enkelt belagda med importförbud.

Det var först på 1850-talet som svensk handelspolitik började liberaliseras en aning. Motståndet var stort och gick inte enligt samma mycket tydliga linjer som i Storbritannien där motsättningen var tydlig mellan jordägare och majoriteten av befolkningen. I Sverige var det betydligt mer komplext även om lågkonjunktur för jordbruket fick många bönder och jordägare att vara protektionister. Men den internationella handeln och tillväxten, samt inte minst Sveriges snabba industrialisering, drev ändå på liberaliseringarna. Att få tillgång till den internationella marknaden för export krävde att även Sverige öppnade upp sig. Som vanligt spelade Johan August Gripenstedt en avgöra roll. Förutom näringsfrihet och utvecklingen av finansmarknaderna anslöt han — utan att fråga riksdagen som var emot – Sverige det internationella frihandelssystemet (Cobden-Chevaliér-avtalet) 1865. Chevaliér var fransman och blev för övrigt invald i den svenska vetenskapsakademin. I dag känns det en aning exotiskt att just fransmän och britter lyckades samla sig till det första moderna handelsavtalet.

Genom den så kallade tullstriden kom Sverige under 1880-talet och framåt att bli allt mer protektionistisk. Stockholmsbänken i andra kammaren bestod av 22 frihandlare och gav majoritet, men genom att en av riksdagsmännen hade en skatteskuld och var icke valbar underkändes alla valsedlar med hans namn. Konsekvensen blev att de övriga 21 ledamöterna också åkte ut och protektionisterna gavs majoritet.

Idag är Sverige förmodligen ett av världens frihandelsvänligaste länder, men vi känner tydligt igen den mer pragmatiska argumentationen från mitten på 1800-talet. Argumenten handlar sällan eller aldrig om att frihandeln ger oss billigare varor och på så sätt ökar välståndet. Det svenska perspektivet är exporten. Vi är starkt medvetna om att nästan allt svensk industri är beroende av sina exportmarknader. Det är inget fel på de argumenten, men man skall komma ihåg att vitsen med att exportera är att kunna importera. Att varor hamnar utomlands är egentligen en välfärdsförlust. Det förvandlas till en vinst genom att de ger pengar som med medger import.

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export