Japan

Frihandel i media vecka 8

2019-02-21 Zimbabwe kommer inte gå med i Africa Continental Free Trade Area (ACFTA) enligt The Economic Confidential: "Zimbabwe has shelved its plans to join the Africa Continental Free Trade Area (ACFTA). The country declined to sign the agreement b...

Frihandel i media vecka 8

2019-02-21

Zimbabwe kommer inte gå med i Africa Continental Free Trade Area (ACFTA) enligt The Economic Confidential:

”Zimbabwe has shelved its plans to join the Africa Continental Free Trade Area (ACFTA).

The country declined to sign the agreement because it was to find space to stabilise local industries which are struggling to produce enough quality goods to compete outside.

Industry and commerce ministry’s director of international trade, Beatrice Mutetwa said while addressing parliamentarians that more time, like 15 years, would be required out of the ACFTA because the country`s local industry is not producing enough to be able to compete with other countries. Mutetwa said Zimbabwe was in a peculiar position and needed to work towards achieving an even landscape.

Member countries are requested to open up 90 percent of their markets but Zimbabwe had only offered up 85 percent as considerations are still being made on how the key sectors like tourism and mining will be protected.

Meanwhile, Botswana and Zambia have signed the agreement of the African Continental Free Trade Area (AfCFTA) meant to create one African market.

The country signed the agreement at the just-ended Africa Union Summit.

Zambia also signed the AfCFTA at the same event.

Botswana and Zambia were among the countries that had not signed the AfCFTA following its establishment on 21 March 2018 in Rwanda, Kigali.

The delay was largely attributed to negotiation on some of the protocols of the AfCFTA, as the countries wanted to consult stakeholders before appending.

Briefing journalists upon his return from the just-ended AU Summit, Botswana President Mokgweetsi Masisi said he signed the agreement in the presence of African Union Commission chairperson, Moussa Faki, and outgoing AU chairperson, Paul Kagame.

He said the agreement would give Batswana the opportunity to “benefit from inter-regional trade within the African continent, and greatly contribute to the growth and diversification of our country’s economy. “We have received the documents so that we can rectify the agreement,” he said.

Masisi said Botswana recognises the importance of the agreement as one that will liberalise trade of both goods and services for all African countries. The AfCFTA aims to create a market of 1.2 billion people and a gross domestic product of US$2.5 trillion, across all AU member states.

The Continental Free Trade Agreement would provide Botswana access to the African market estimated at 1.6 billion people in 55 countries.”

2019-02-21

Storbritannien måste få fram ett 80-tal frihandelsavtal i samband med Brexit. ”Enkelt” har budskapet varit, men det har visat sig knepigt. Man kommer enligt City A.M. i vilket fall inte få något avtal på plats med Japan, en av de viktigaste handelsparterna:

”The government is racing to replicate around 40 free trade deals before the UK’s scheduled departure from the bloc next month to fend off the dangers posed by a no-deal scenario.

But it has ruled out being able to sign one with Japan in time.

“It is unlikely that we will reach an agreement prior to exit day,” international trade secretary Liam Fox’s department wrote in a document published today.

The department also said the UK is unlikely to imitate the EU’s Algeria deal before the deadline.

Theresa May’s government is yet to get a Brexit withdrawal agreement through parliament, heightening the risk of a no-deal Brexit – which would mean the UK’s existing trade deals no longer apply.

Instead the UK would crash out on World Trade Organization rules, widely seen as inferior to current trade agreements.

“It is the duty of government to produce a highly cautious list of those that may not be in place in order that businesses and individuals ensure that they are prepared for every eventuality,” the Department for International Trade said.

“It remains our priority to conclude trade continuity agreements with these countries by exit day or as soon as possible thereafter.

“We are exploring a range of options to ensure continuity of effect for trade agreements if an agreement has not been ratified and brought into force in time for exit day.”

Stäng posten Läs nästa post
Japan. Nu med handelsavtal.

Frihandelsavtalet EU-Japan stor framgång — 600 miljoner människor inkluderas

Förra veckan blev frihandelsavtalet mellan Japan och EU klart. Nu inleds en legal granskning av avtalstexten som därefter ska översättas till de 23 officiella EU-språken och till japanska.  Avtalet skall sedan godkännas i Europaparlamentet samt av med...

Frihandelsavtalet EU-Japan stor framgång — 600 miljoner människor inkluderas

Förra veckan blev frihandelsavtalet mellan Japan och EU klart.

Nu inleds en legal granskning av avtalstexten som därefter ska översättas till de 23 officiella EU-språken och till japanska.  Avtalet skall sedan godkännas i Europaparlamentet samt av medlemsstaterna. Förhoppningsvis skall avtalet träda ikraft innan slutet av kommissionens nuvarande mandatperiod 2019.

Tullarna tas bort för import och export av varor förutsatt att avtalets ursprungsregler följs. Huvuddelen av de tullar som EU:s företag betalar vid export till Japan idag, cirka en miljard euro per år, avvecklas. En viktigt del av avtalet gäller offentlig upphandling. Europeiska företag kommer att få större möjligheter att lägga bud för offentliga upphandlingar i 48 stora japanska städer. Även viktiga järnvägssektorn öppnas för EU:s företag.

Vissa handelshinder försvinner med en gång, medan andra fasas ut under längre perioder, upp till 15 år.

Frågorna om investeringsskydd och tvistlösning för investeringsskydd ingår inte i avtalet utan är skjuten på framtiden. Den frågan är extremt känslig för EU-kommissionen som genom okunskap schabblade bort debatten om det som allmänt kallas ”ISDS” när protesterna mot TTIP-avtalet drog igång under 2014. Motståndarna mot TTIP och sedmera CETA lyckades effektivt demonisera det FN-kontrollerade systemet med internationell skiljedom som fungerat väl i decennier och som med något undantag är standard i alla internationella handels- och investeringsavtal. Även EU:s. Genom kommissionens brist på beredskap och koll tvingades man till en rad reträtter. För att rädda CETA-avtalet inrättades en särskild domstol för just detta avtal, som EU nu vill expandera och att andra länder skall ansluta sig till. Japan har tvekat om detta och en vanlig ISDS-paragraf skulle förmodligen ha äventyrat avtalet.

Genom att ISDS inte ingår i avtalet med Japan kommer det kunna godkännas utan att nationella (och i vissa fall regionala) parlament blandas in i processen eftersom inga nationella frågor anses beröras. Handel är en ren EU-kompetens, medan rättsfrågor är nationella.

Men det viktiga är förstås de enorma marknader som får bättre villkor för sin handel. EU och Japan har en sammanlagd befolkning på 600 miljoner människor och står för uppemot 30 procent av planetens BNP. Dessutom är det demokratiska rättsstater med stor stabilitet och utvecklingskraft på alla områden. Under början på nästa år kommer EU:s avtal med Mercosur att bli klart och under 2017 har CETA, avtalet mellan Kanada och EU, börjat implementeras.

EU framstår därigenom allt mer som en stormakt på handelsområdet. USA:s roll har istället minskat genom Donald Trumps fientlighet mot multilaterala handelsavtal och WTO. Trump är egentligen inte emot internationell handel, men hans besatthet av att minska USA:s handelsunderskott har satt USA i en mycket okonstruktiv position där de tappar allierade och inflytande.

Avtalet med Japan är ett mycket större framsteg än många inser. Det har bara tagit kring fyra år att förhandla fram. Japan är dessutom ett slutet land med starka ekonomiska särintressen, och en företagssektor närmast sammanväxt med statsmakten, som lätt skulle kunna ha satt sig på tvären. För att inte tala om jordbruket och japanernas närmast religiösa inställning till mat som ställt till problem tidigare. Till framgången bidrar säkert att Japan har haft Storbritannien som port till EU med bland annat sammansättningsfabriker för bilindustrin. Det japanska intresset för ett avtal lär ha ökat markant när Brexit blev ett faktum. Men det hindrar inte att avtalet är ett stort framsteg.

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Japan. Nu med handelsavtal.

Hopp om frihandelsavtal Japan-EU under 2017

Förra veckan talade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström med Japans handelsminister Taro Kono. Planerna kvarstår att få friandelsavtalet mellan EU och Japan klart under 2017. Endast en del tekniska detaljer återstår att klara ut. Avtalet som fö...

Hopp om frihandelsavtal Japan-EU under 2017

Förra veckan talade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström med Japans handelsminister Taro Kono. Planerna kvarstår att få friandelsavtalet mellan EU och Japan klart under 2017. Endast en del tekniska detaljer återstår att klara ut.

Avtalet som förhandlats under fyra år kommer i så fall bli EU:s största frihandelsavtal med ett enskilt land. Japans ekonomi är större än Kanadas, vilket gör CETA till det näst största avtalet. Japan är EU:s näst största handelspartner efter Kina. Handeln med Japan präglas också av att det är avancerade produkter med höga förädlingsvärden som passerar åt båda hållen. Direktinvesteringarna mellan Japan och EU är också betydande.

För EU:s del är två saker viktiga. Dels att Japan öppnar sig för mer import av livsmedel från EU, och dels att företag i EU får möjlighet att delta i offentliga upphandlingar på statlig nivå i Japan. Det kan handla om exempelvis järnväg.

Undantagen är att Japanerna inte velat inkludera frågor som har med skogsbruk och valfångst att göra, och att de även behåller sina regleringar när det gäller mejeriprodukter. Som alltid är livsmedelssektorn ett problem för handelsavtal. I alla länder är jordbruks- och livsmedelsindustrin skyddad, subventionerad och väl sammanväxt med politiken. Mat är också den kanske sista sektorn som är starkt nationellt präglad och dessutom förknippad med mycket känslor.

För EU:s del minskar man tullarna på japanska bilar, men har ett förbehåll om att importen skall kunna begränsas om inflödet av japanska fordon blir oväntat stort.

Men avtalet innebär ändå bland annat att tullar motsvarande ungefär en miljard Euro tas bort.

Stötestenarna just nu är detaljer kring offentlig upphandling och tvistelösning. Japan föredrar det beprövade systemet med internationell skiljedom, reglerat av en FN-konvention som 160 länder står bakom, framför den nya och oprövade domstolskonstruktion som EU konstruerade för CETA och vill få andra länder att ansluta sig till.

Nu är det ytterst osäkert om tidplanen håller. Endast drygt fem veckor av 2017 återstår och en del av den tiden upptas av julfirande, i vilket fall i EU. Men det spelar mindre roll. Handelsförhandlingar drar ofta ut på tiden och att man sätter ständigt nya deadlines som inte håller är en fullständigt normal del av verksamheten. Det går inte att säga att ”vi förhandlar tills alla är nöjda och vi har löst alla knutar” fungerar inte. Då skulle inget avtal någonsin bli färdigt. Med andra ord är det fullt möjligt att avtalet inte blir klart i år utan att det innebär någon dramatik.  Men snabbare är förstås alltid bättre.

Ett skäl till att avtalet tagit en del tid är att Japan under flera år fokuserade på TPP-avtalet. Med rätta. Även politiskt fokus är en begränsad resurs och TPP var viktigare för Japan än ett avtal med EU. Men när Trump skrotade TPP ökade japanernas intresse. Avtalet mellan EU och Japan fick också ett symboliskt värde. Plötsligt blev det viktigt för både Japan och EU att visa att USA:s protektionism inte skulle vara exemplet för resten av världen. Man skulle kunna säga att med vänner som Trump behöver protektionismen inga fiender, eller åtminstone får protektionismens fiender lättare att argumentera, samtidigt som protektionisterna förknippas med Trumps förgrovade, nationalistiska retorik. Modern protektionism är ju ofta draperad i miljöargument, konsumentskydd och arbetsrätt snarare än nationell egoism.

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
Japan. Nu med handelsavtal.

Avtalet mellan EU och Japan på upploppet — kommer det bli protester?

Det stora frihandelsavtalet mellan EU och Japan förväntas blir klart till årsskiftet. En enorm framgång för EU, Japan och världshandeln. Kommissionen har informerat bättre än med tidigare avtal och protesterna hittills uteblivit. Men erfarenheten säger a...

Avtalet mellan EU och Japan på upploppet — kommer det bli protester?

Det stora frihandelsavtalet mellan EU och Japan förväntas blir klart till årsskiftet. En enorm framgång för EU, Japan och världshandeln. Kommissionen har informerat bättre än med tidigare avtal och protesterna hittills uteblivit. Men erfarenheten säger att allt kan hända in i det sista.

Nu börjar det finnas allt mer detaljer kring frihandelsavtalet mellan Japan och EU.

Ann Linde, EU- och handelsminister, och Cecilia Malmström, EU:s handelskommissionär, skriver om avtalet i DI här.

Omfattande information från EU-kommissionen här.

Frågor och svar-dokument här.

Man kan utan vidare säga att kommissionen har lärt av TTIP- och CETA-processerna där brist på information gav öppet mål för alla som ville sprida myter och misstänkliggöra förhandlingarna och avtalen.

Det framgår tydligt att sådant som ofta dragits fram som argument mot frihandelsavtal inte stämmer.

Nej. Avtalen påverkar inte standarder kring miljö och produktsäkerhet.

Nej. Avtalen hindrar inte stater från att reglera för att skydda miljö eller konsumenter.

Nej. Avtalen förbjuder inte någon form av offentlig verksamhet i egen regi eller offentligt ägda anläggningar eller infrastruktur.

Nej. Avtalen tvingar inte fram privata lösningar eller förbjuder stater att återta verksamhet i offentlig regi. Om ingångna avtal bryts eller egendom exproprieras kommer förstås staten få betala ersättning, men det har inte med frihandelsavtalet att göra. Det beror på att EU-länderna är rättsstater där inte ens stat och myndigheter bara kan strunta i avtal eller roffa åt sig privat egendom.

Nej. Inga företag kommer att kunna stämma EU eller Japan för ny lagstiftning som minskar deras möjlighet att göra vinster i framtiden. Men återigen, om lagstiftningen gör att myndigheterna bryter kontrakt kan det förstås bli en fråga om ersättning.

Nej. Tvister om avtalet kommer att inte hanteras genom privata skiljedomsinstitut. Det är visserligen en utmärkt ordning som är reglerad av en FN-stadga och i stort sett alla världens länder har ställt sig bakom, men EU har valt att skapa ett eget organ för att hantera tvister. Hittills ingår nyordningen i avtalen med Kanada och Vietnam och nu alltså Japan.

När det gäller arbetsrätt så säger avtalet att ingen av parterna får avvika från gällande arbetsrätt för att stödja sin egen handel, en skrivning som kan uppfattas som svag. Men det är olämpligt att försöka reglera arbetsrätten i ett handelsavtal. Det finns redan internationella avtal om arbetsrätt inom ramen för ILO, men trots detta är de nationella skillnaderna stora. Det finns exempelvis inte en gemensam arbetsrätt i EU — se bara på skillnaderna mellan Sverige och Danmark eller Frankrike och Storbritannien.

EU exporterar för cirka 900 miljarder till Japan varje år. Varje tio miljarder kronor beräknas betyda 14 000 jobb i EU. Det ger perspektiv åt de förväntade förbättringarna av exporten på mellan 0,5 och 1 procent årligen. Till saken hör att Japan är ett av världens rikaste länder som i dag är mycket protektionistiskt med höga tullar och andra hinder för handeln. Det är en stor framgång för både EU och Japan om avtalet kommer på plats. Som det ser ut nu verkar det oproblematiskt, men när det gäller handelsavtal kan allt hända in i det sista.

Det skall också bli intressant att se om de protektionistiska krafterna som motarbetat TTIP och CETA i elfte timmen kommer att försöka mobilisera med avtalet med Japan. Ett par försök har gjort, men hittills verkar det inte ha tagit skruv.

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
Japan. Nu med handelsavtal.

Kommer gammal ost hindra frihandelsavtal Japan-EU på torsdag?

På torsdags, dagen innan G20-mötet startar, planerar Japans premiärminister Shinzo Abe, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och kommissionsordföranden Jean-Claud Juncker träffas och presentera  frihandelsavtalet mellan EU och Japan. Men in i det...

Kommer gammal ost hindra frihandelsavtal Japan-EU på torsdag?

På torsdags, dagen innan G20-mötet startar, planerar Japans premiärminister Shinzo Abe, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och kommissionsordföranden Jean-Claud Juncker träffas och presentera  frihandelsavtalet mellan EU och Japan. Men in i det sista förhandlas det.

Japans utrikeminister Fumio Kishida träffar i morgon, ondsdag, Cecilia Malmström för att lösa de sista knutarna inför torsdagen. Bland annat hotar japanerna med kvoter på vissa sorters europeisk ost för att driva igenom att tullarna på japanska bilar fasas ut på sju år istället för tio. De båda hade träffats i Tokyo redan förra veckan för att komma överens, men lyckades inte lösa de sista knutarna.

Att avtalet kommer på plats är viktigt. Det blir en stark signal till övriga världen — och inte minst USA — om två av världens största ekonomier får ett frihandelsavtal på plats.

I så fall kommer det ske samtidigt som CETA-avtalet mellan EU och Kanada börjar gälla vilket betyder att de senaste årens negativa trend på handelsområdet bryts.

Så det är bara att hålla tummarna för att EU låter oss få köpa japanska bilar en aning billigare och japanska regeringen inte vill begränsa sina medborgares tillgång till god europeisk ost. Europeiska bilarbetarjobb kommer ändå försvinna i takt med att robotiseringen ökar och biltillverkningen blir allt mer rationaliserad. Hur många japaner som arbetar med att tillverka briost är oklart. Men det kan inte vara någon betydande intressgrupp.

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
John Kerry talar om TPP och relationerna mellan länderna kring Stilla Havet. Just nu är det grus i maskineriet, men Kerry och Obama lade en bra grund att bygga vidare på.

Kan ett frihandelsavtal mellan Japan och USA bli TPP bit för bit?

Trump framställs normalt sett som protektionist. Det är han tvivelsutan i sina rent konkreta förslag. Men ideologiskt sett förefaller han inte vara en klassisk protektionist med merkantilistiska förtecken. Även om han talar om underskott i handelsbalansen mot M...

Kan ett frihandelsavtal mellan Japan och USA bli TPP bit för bit?

Trump framställs normalt sett som protektionist.

Det är han tvivelsutan i sina rent konkreta förslag. Men ideologiskt sett förefaller han inte vara en klassisk protektionist med merkantilistiska förtecken. Även om han talar om underskott i handelsbalansen mot Mexiko och Kina som ett bekymmer ser han snarast ett annat problem. Nämligen att de nu existerande handelsavtalen är till nackdel för USA. De är helt enkelt usla avtal som bör ersättas med bättre avtal. Trump återkommer ständigt till att det skall förhandlas fram nya avtal — budskapet är inte att USA skall bli mer självförsörjande och att handeln skall minska.

Om det är en rimlig idé eller inte kan diskuteras. De flesta skulle nog säga att det är en lätt absurd tanke att USA i decennier skulle haft inkompetenta förhandlare eller ägnat sig åt någon form av medvetet självskadebeteende på handelsområdet. Trump anklagar också Kina för att manipulera sin valutakurs för att stimulera exporten till USA. Det är svårt att visa, och framför allt är det en lite magstark anklagelse när USA bakom sig har ett decennium med extremt låga räntor.

Kort sagt håller Trumps argument mot frihandel inte för ens den mest basala rimlighetstest.

Det ger en öppning för att hantera det faktum att TPP nog verkligen har dragit sin sista suck. Avtalet är klart och underskrivet, men Trump har med extremt tydlighet deklarerat att det inte kommer att godkännas av kongressen. Frågan är också om Trump för tillfället skulle kunna få igenom TPP-avtalet ens om han ville.

Men vad skulle kunna ersätta TPP-avtalet? Vad skulle kunna ge en liknande effekt utan att vara TPP-avtalet och utan att amerikanska industriarbetare skulle känna sig hotade?

Svaret är ett frihandelsavtal med Japan. Åtminstone om man får tro Michael Auslin i Foreign Affairs.

Att ett sådant inte existerar är märkligt, men inte märkligare än till exempel att USA och EU inte har något frihandelsavtal. Förklaringen är att ambitionen under många år har varit att skapa globala handelsavtal inom ramen för WTO som har all infrastruktur och expertis på plats.  Det vore odiskutabelt det bästa. Men även om ryktet att WTO ingenting åstadkommer är fel — inom WTO sker det hela tiden framsteg på olika delområden och i viktiga detaljer — har det tyvärr varit extremt trögt att komma vidare när det gäller kärnuppgiften, att skapa en global handelsordning.

Det är förklaringen till varför man tagit initiativen till CETA, TPP och TTIP.

Är då inte ett avtal mellan bara Japan och USA ett steg tillbaka? Från WTO och en global ambition, till TPP som är en regional och till sist två enskilda länder.

Jo. I princip är det förstås en reträtt.

Men USA och Japan är inte så ”bara”. Det är världens största och tredje största ekonomier.

Varuhandeln mellan USA och Japan är värd 283 miljarder US-dollar. Det är en siffra som förvisso har stagnerat, men tjänstehandeln är på stadig uppgång. Kalifornien ligger på topp med en export på 100 miljarder vilket antyder att en stor del av den amerikanska exporten är högteknologi. Det stämmer, men även jordbruksprodukter är en stor sektor. Bara kött, fläsk, soyabönor och mejeriprodukter ger kring 2 miljarder dollar, och detta trots att tullarna i dag ligger på mellan 21 och 38,5 procent! Japanerna har också konstigt nog tullar på sådana varor som inte kommer från viktiga industrier i Japan, exempelvis exklusiva ostar och vin (Japanerna är duktiga på att göra vin och vinintresset växer, likaså finns det utmärkt japansk ost, men det är ingen jätteindustri direkt…).

Japanerna investerar stort i USA. Totalt äger Japanerna investeringar för 373 miljarder i USA, 1,6 miljoner bilarbetare jobbar för japanska bilföretag. Antalet japanska underleverantörer inom high tech är oräkneligt.

Med andra ord är potentialen i ett frihandelsavtal stor.

Grunddragen finns redan i TPP-avtalet. Trumps inställning att han vill omförhandla snarare än skrota handelsavtal lämnar en öppning för att gå vidare med den delen av TPP. Trump har också talat om att handelsavtal måste bli mer transparenta. Ett problem med TPP är att det är extremt omfattande. Ett skäl är detaljerade kapitel som har med miljö- och arbetsrätt att göra. Men eftersom Japan redan har höga standarder på de områdena kan de kapitlen skäras ner eller slopas. Men kommer närmare de klassiska frihandelsavtalen som huvudsakligen hanterar tullar och kvoter. Amerikanska fack och industriarbetare lär inte heller vara rädda för att Japan slår ut amerikanska jobb med låglönekonkurrens.

Det finna andra faktorer som talar för ett frihandelsavtal mellan USA och Japan.

Japan och USA har de senaste åren stärkt sitt samarbete när det gäller säkerhetspolitik, robotförsvar och IT-säkerhet. Ett närmande på det ekonomiska området är en naturlig fortsättning.

Shinzo Abe’s ekonomiska politik har delvis byggt på att TPP blir verklighet och han har satsat mycket prestige på TPP. Ett frihandelsavtal räddar ansiktet för hans del.

Den nye ambassadören lär bli Tennesseeaffärsmannen William Hagerty som har bott i Japan en del av sitt liv, vilket antyder att Trump är inriktad på samarbete snarare än konflikt.

Ett frihandelsavtal mellan Japan och USA fyller högt ställda krav på att spela roll, visa att Trump levererar och kan dessutom vara en bas för andra länder att ansluta sig till. TPP bit för bit, men hela tiden med förklaringen att det är ett nytt avtal. Om det är bättre än TPP eller inte kommer knappast några vanliga väljare — eller ens experter — kunna avgöra med någon större säkerhet.

 

 

 

 

 

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenfebruari 2, 2017
Tack! Det är inte alldeles lätt att reda ut varför Trump är emot TPP, mer än att han är emot frihandel totalt sett. Kina är ju inte med, och förutom Vietnam är alla TPP-länder relativt utvecklade med demokrati, hyggligt välstånd, ganska höga kostnadslägen o s v. TPP-avtalet ställde dessutom en hel del krav när det gäller miljö, arbetsrätt mm. Nu kommer Kina hålla i taktpinnen och de bryr sig betydligt mindre om sådant.
Andreas Quistbergjanuari 25, 2017
Hej, mycket intressant och läsvärd blogg som jag idag bildligt talat snubblade över i sökandet efter information om TPP. Det ska bli intressant att följa din blogg. Vad verkar vara det mest konkreta i Trumps aversion mot TPP, som du ser det?
Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
Japansk exportprodukt. Välkänd, men volymerna är inte betydande.

Kommer frihandelsavtalet med Japan att orsaka några protester?

Ett frihandelsavtal mellan Japan och EU rycker allt närmare. När USA av allt att döma vägrar acceptera TPP och TTIP-avtalet ligger på is förflyttas fokus snabbt från USA till bilaterala avtal mellan andra stora -- och små -- ekonomier. EU:s chefsförhandlare Mauro Pe...

Kommer frihandelsavtalet med Japan att orsaka några protester?

Ett frihandelsavtal mellan Japan och EU rycker allt närmare. När USA av allt att döma vägrar acceptera TPP och TTIP-avtalet ligger på is förflyttas fokus snabbt från USA till bilaterala avtal mellan andra stora — och små — ekonomier.

EU:s chefsförhandlare Mauro Petriccione reser enligt Bloomberg i dag, måndag, till Japan för att förhoppningsvis kunna få de sista delarna av ett frihandelsavtal på plats. Petriccione är en av de mest rutinerade personerna på området och var den som räddade CETA-avtalet genom att tillsammans med vallonerna och kanadensarna få fram skrivningar som alla kunde acceptera.

Förhoppningen är att ett avtal skall kunna vara klart till årsskiftet. Det låter snabbt, men förhandlingarna har pågått i fem år. Dock i snigelfart. EU har fokuserat på CETA och TTIP och Japanerna på TPP. Här är senaste rapporten från den 17:e förhandlingsrundan i slutet av september.

Ett avtal mellan EU och Japan kommer att vara en viktig signal om att protektionismen inte är så stark som man kan tro. Japan är EU:s största handelspartner i Asien förutom Kina och världens tredje största ekonomi efter USA och Kina (räknar man EU som en ekonomi kommer EU tvåa efter USA och Japan blir fyra).

Värdet av handeln mellan EU och Japan uppgår till 100 miljarder euro i varor och ytterligare 40 miljarder i tjänster. Huvudsakligen är det avancerade industriprodukter och motsvarande tjänster. EU och Japan handlar inte med enbart flätade korgar och torkad fisk.

Det skall bli intressant om protektionisterna i EU kommer att försöka piska upp motstånd även mot ett frihandelsavtal med Japan.

Det senaste avtalet, med länderna i Södra Afrika, uppmärksammades inte ens.

Inte heller CETA väckte någon som helst uppmärksamhet. Det förhandlades klart och skrevs under utan att protektionisterna i EU sade något. Inte förrän TTIP-anhängarna sade att ”Varför är ni oroliga för TTIP? CETA har ju liknande villkor och det har ni inte sagt något om…” uppmärksammade grönvänstern CETA-avtalet. Konsekvensen blev en massiv svartmålning med åtföljande problem att få igenom det.

En bra indikation på att frihandelsmotståndet i EU inte egentligen har någon principiell grund. Det finns en protestindustriellt komplex befolkat av människor som är verklig mening professionella aktivister. De lever på att driva proteströrelser. TTIP är idealiskt eftersom USA-hat är det effektivaste verktyget när det gäller att få uppmärksamhet och motivera människor att öppna sina plånböcker.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
-- Se inte så misstrogen ut gubbe. En politiker tänker göra vad han sagt i valrörelsen. Köp en tidning nu!

Stor sensation! Trump kommer inte driva igenom TPP…

Svenska Dagbladet gör stor sak att Trump sagt att han kommer att stoppa TPP det första han gör när han svurits in. Åtminstone om man får tro vad han sade i en video. Trump har inte givit några intervjuer sedan han vann valet för två veckor sedan. Det är n...

Stor sensation! Trump kommer inte driva igenom TPP…

Svenska Dagbladet gör stor sak att Trump sagt att han kommer att stoppa TPP det första han gör när han svurits in. Åtminstone om man får tro vad han sade i en video. Trump har inte givit några intervjuer sedan han vann valet för två veckor sedan.

Det är nu inte särskilt sensationellt. Inte med tanke på att han byggt sin valrörelse på protektionism. Motsatsen hade däremot varit helt fantastisk. Om Trump skulle ta en osäker strid mot kongressen för att driva igenom ett avtal han lovat stoppa vore det en tvärvändning unik även i USA:s politiska historia.

Frågan har aldrig varit om Donald Trump är dålig för frihandeln. Frågan är mer om han dessutom kommer att ställa till fullskaligt handelskrig? Den risken är fortfarande betydande.

Japans premiärminister kommenterade utspelet med att TPP är meningslöst utan USA. Det kan förvisso vara hans ärliga uppfattning, men man skall inte glömma att ett TPP även utan USA har fördelar för de återstående elva länderna. Det kommer dock att krävas en mindre omförhandling och regel 1A inför alla förhandlingar är att inte avslöja vad man själv vill ha. Det skulle ha varit tjänstefel av Japans premiärminister att säga att ”ok, vi kör ändå” och därmed röja sina preferenser.

Det fina med TPP är att avtalet redan ligger klart. Frågan är om Japan har satt sig i ett läge där de tagit på sig stora nackdelar i relation till alla andra länder utom USA och tänkt sig att den amerikanska marknaden ensam skulle uppväga alla de uppoffringarna? Det är en alla-ägg-i-en-korg-strategi som låter osannolik. USA-marknaden kan ju krokna av många skäl. Säga vad man vill om japaner, men de är inte korkade när det gäller exportaffärer.

Fortsättning följer.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Visa flera poster