Löfven

-- Om jag har tänkt på att tillsätta en handelsminister? Inte direkt, men det måste nog i så fall kallas "hendelsminister".

Varför inte tillsätta en handelsminister?

Att Sverige inte har en handelsminister är ett problem. Inte bara för TTIP-förhandlingarna utan för all frihandel. Varför inte tillsätta en?

Varför inte tillsätta en handelsminister?

Mikael Damberg är odiskutabelt regeringens bästa minister. Det gäller inte minst handelsfrågorna och TTIP där han kraftfullt stått emot trycket från Mp och socialdemokraternas vänsterflank som enats i en hård och i stora delar lögnaktig kampanj mot TTIP.

Handel och TTIP fanns också med i regeringsförklaringen 2015:

”En exportoffensiv inleds. Exporten underlättas för små- och medelstora företag. Svensk närvaro ökar på tillväxtmarknader.
En samordningsfunktion, Team Sweden, ska effektivisera och stärka statens exportfrämjande. En exportstrategi presenteras
under året.

En fri och rättvis världshandel främjas. Förhandlingarna om ett handelsavtal mellan EU och USA, TTIP, fortsätter. Ett så
ambitiöst resultat som möjligt ska nås, utan att äventyra löntagarnas intressen, skyddet för miljön, människors eller djurs hälsa. Avtalet ska respektera demokratiskt fattade beslut.”

Men Damberg skulle uppenbarligen behöva ha hjälp av en handelsminister. Ingen kan göra allt och när det gäller TTIP-avtalet och andra handelsfrågor är närvaro på möten och sammanträden central. Alla som ägnar sig åt internationell politik har samma erfarenhet. Det är närmast omöjligt att påverka utan att närvara och beslut som blivit fel är nästan omöjliga att ändra eller korrigera i efterhand.

Fjellner skriver i Östgöta Corrspondenten om att frånvaron av en handelsminister nu börjar märkas.

Enligt Christofer Fjellner märks det tydligt att Sverige är lika närvarande som under förra mandatperioden när Sverige hade en handelsminister. Även om man kanske skall sätta Fjellners dramatiska ”Sverige har tystnat” på det politiska retorikkontot är det illa nog att det saknas en separat minister.

I viss mån är det svårbegripligt.

Även socialdemokratiska regeringar har haft handelsministrar och det kan knappast vara kontroversiellt — men kanske var det en eftergift till Mp? De kan ju ha motsatt sig en handelsministerpost utan att förstå att en sådan skulle stärka även den gröna linjen i Sveriges och EU:s handelspolitik. Det är inte så många regeringar där de gröna faktiskt sitter med.

Och vad värre är. De frihandelsvänliga länderna i EU är inte så många. Nu står Sveriges gamla allierade på området, Storbritannien, Nederländerna och Danmark ensamma.

Och handel är inte bara en fråga om  TTIP.  Sverige riskerar att missa chansen att driva på för moderna regler för tjänstehandel, som växer och nu står för mer än en tredjedel av den transatlantiska handeln, dataflöden som är en vital del av världsekonomin, liksom e-handeln. Förhandlingarna om läkemedel och medicinteknik måste gå framåt för att stödja utvecklingen av nya preparat och öka tillgängligheten till de senaste behandlingsmetoderna.

Avsaknaden av handelsminister är ett problem som går att åtgärda. Löfvén är statsminister och kan tillsätta en handelsminister om han vill.

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export

Kul exempel på TTIP-kritik kryddar DN-ledare

DN har en utmärkt ledare som går ut på att Stefan Löfven skall vara tydligare i sitt stöd till frihandel och TTIP. Han har gjort en del. Bland annat nämndes handeln i Löfvens regeringsförklaringen. Men det är alldeles klart att TTIP behöver stöd och ...

Kul exempel på TTIP-kritik kryddar DN-ledare

DN har en utmärkt ledare som går ut på att Stefan Löfven skall vara tydligare i sitt stöd till frihandel och TTIP.

Han har gjort en del. Bland annat nämndes handeln i Löfvens regeringsförklaringen. Men det är alldeles klart att TTIP behöver stöd och en svensk statsminister med rötterna i fackföreningsrörelsen är en auktoritativ röst. Löfven är kanske skadeskjuten i ett svenskt perspektiv, men på många håll i EU och världen är regeringskriser och extraval vardagsmat.

Ledaren avslutas med ett par kul iakttagelser när det gäller de rätt bisarra argument som präglar TTIP-kritiken (det finns rimlig och saklig kritik mot delar av nästan alla frihandelsavtal och TTIP kommer inte heller bli perfekt, men huvuddelen av dagens TTIP-kritik är rätt udda, milt talat):

”Europas protektionistiska kör sjunger allt starkare. Frihandelssamtalen har väckt en reaktion som alltmer liknar den transatlantiska antiglobaliseringsrörelsen under 1990-talet.

Myterna är bekanta. Inför Världshandelsorganisationens möte i Seattle 1999 sades det att currypatent skulle döda de indiska restaurangerna. I dag är det klordoppade kycklingar som spökar.

Då liksom nu sägs investeringsavtal leda till företagsdiktatur och välfärdsstatens död. Sveriges ansvarige minister Mikael Damberg (S) är för regler som är tänkta att skydda investeringar mot godtyckliga statliga ingrepp. Delar av den socialdemokratiska familjen och LO-förbunden säger dock nej, liksom Miljöpartiet.

Stefan Löfven borde höja rösten, skingra myterna och formulera ett tydligare stöd åt ett avtal som svensk och europeisk ekonomi behöver.”

Stäng posten Läs nästa post