Martin Borgs

Ja må det leva uti hundrade år (till)

Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut fyller 100 år. Det är en av Sveriges viktigaste bidrag till den internationella rättsordningen och samtidigt en doldis i debatten. Frihandelsbloggen gratulerar förstås och önskar ytterligare hundrade år.  ...

Ja må det leva uti hundrade år (till)

Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut fyller 100 år. Det är en av Sveriges viktigaste bidrag till den internationella rättsordningen och samtidigt en doldis i debatten.

Frihandelsbloggen gratulerar förstås och önskar ytterligare hundrade år. 

I debatten om de stora frihandelsavtalen TTIP och CETA har protektionisternas mest effektiva desinformationskampanj handlat om den tvistelösningsmekanism som finns i alla internationella handels- och investeringsavtal: ISDS (Investor-state dispute settlement).

Det är mycket enkelt. Alla avtal måste vara kopplade till någon form av rättsinstans som kan döma i tvister om hur avtalet skall tolkas eller hantera uppenbara avtalsbrott. En sådan paragraf finns i exempelvis ett vanlig mobiltelefonabonnemang. Ofta hänvisar den till vanlig svensk domstol.

I internationella handelsavtal (eller faktiskt i vilket internationellt avtal som helst) är det inte riktigt så enkelt. Handelsavtal ingås mellan stater, men de som eventuellt drabbas av brott mot avtalen är företag. Ett företag kan exempelvis få investeringar konfiskerade eller diskrimineras i en offentlig upphandling. Konflikten blir då alltså mellan ett enskilt land och ett utländskt företag. Det är inte självklart att företaget kommer få en rättvis behandling i det landets domstolar. Vissa länder i exempelvis EU kan tryggt betraktas som rättsstater, medan andra är ytterst tvivelaktiga. Är det någon som tror att ett svenskt företag skulle få en rättvis behandling i en grekisk eller rumänsk domstol om det handlade om ett upphandlingsärenden där motparten är en myndighet?

Den trista sanningen är att riktiga rättsstater är undantag i världen. Till och med i Sverige kan man få en stark känsla av att enskilda kan förvänta sig en ytters njugg behandling av domstolarna om de kommer i konflikt med staten. Utländska företag är rimligen i ett ännu sämre läge. Det är fullt mänskligt. I Sverige görs en juristkarriär i växelbruk mellan domstolar och departement och myndigheter. Det påverkar självklart domstolarnas verklighetsbild, perspektiv och lojaliteter.

Och självklart finns dessa problem i fler sammanhang än handels- och investeringsavtal.

Företag från olika länder kan komma i luven på varandra. Vilket lands domstolar skall användas? Stater kan komma i luven på varandra; samma problem att välja forum för rättsprocessen.

Lösningen är att vända sig till internationella skiljedomsinstitut. Det är en sorts domstolar som inte är kopplade till en stat och därför inte har några lojaliteter med stater.

Som regel används tre domare. De båda parterna väljer var sin domare, och de båda väljer sedan gemensamt en tredje person som fungerar som ordförande och har utslagsröst.

På så sätt har både företaget och staten var sin företrädare och dessutom en neutral person som ordförande. Enklare kan det knappast bli. Ofta finns det i avtalen en del regler som fastslår krav på dessa personers kompetens, att de inte får ha vissa typer av uppdrag som kan ge lojaliteter och liknande, men i princip är det en mycket stor krets som kan väljas ur. Ofta krävs juridiska specialkunskaper beroende på vad tvisten handlar om. Är det upphandling, rättigheter att utvinna råvaror, varumärkesfrågor eller någon annan av ett otal faktorer som kan orsaka en tvist.

Det är viktigt att komma ihåg när det gäller frihandelsavtal att den internationella skiljedomen bara handlar om vad som står i avtalet. Övriga juridiska tvister ett företag kan ha med en stat — exempelvis skatter, miljöfrågor, arbetsrätt mm — hanteras i vanlig domstol.

Men varför skall en stat bry sig om skiljedomsinstitutens domslut? De är ju i princip bara privata organisation som har en åsikt. Svaret är att internationell skiljedom är en accepterad rättsordning som bygger på internationella konventioner. Den viktigaste är den så kallade New York-konventionen från 1968 som 168 länder har skrivit under (Sverige och alla andra EU-länder är exempelvis med) . FN har också ett organ (UNCITRAL) som arbetar med utvecklingen av internationella avtal när det gäller handel och investeringar. Genom åren har processerna blivit allt mer transparenta och standardiserade — möjligheterna till olika former av missbruk har minskat. Det internationella handelssystemet präglades för bara några decennier sedan av rätt mycket vilda-västern. En soppa av otaliga mer eller mindre bristfälliga handels- och investeringsavtal. Det håller i likhet med allt annat internationellt samarbete på att bli mer storskaligt, transparent, välorganiserat och strömlinjeformat.

Sverige och Stockholms Handelskammare har en viktig roll och ärofull historia på området. Handelskammaren driver ett av världens största skiljedomsinstitut som nu fyller 100 år.

Bland annat har dokumentärfilmaren Martin Borgs gjort en film (The Quiet Triumph) som handlar om internationell skiljedom. Temat är huvudsakligen konflikter mellan stater och de skickliga jurister som med sin kunskap, förtroendekapital, auktoritet och psykologiska känsla kunde lösa konflikter mellan stater som lätt kunna sluta med krig. Titeln syftar på att när konflikter får en fredlig lösning försvinner de ur nyhetsflödet, och de som med sin skicklighet fick parterna att kunna enas blir sällan hjältar. Det är en både vacker och dramatisk film. Inte minst känns det annorlunda med intervjuerna av fårade män i väl ingångna kostymer vars hela världsbild präglas av respekt för förnuft, principer, fakta, eftertanke, respekt för motståndarnas argument.

Erik Thyselius på SvD skriver om filmen här. Den finns tyvärr ännu inte tillgänglig på nätet för allmänheten, men så snart den släpps hamnar den förstås på Frihandelsbloggen.

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export