NATO

Checkpoint Charlie från västsidan. Då var USA:s engagemang i Europa betydande. Nu har det falnat. TTIP skulle åter öka intresset.

Gästbloggare: Jessica Rosencrantz (m): TTIP är en säkerhetspolitisk fråga

Jag har alltid varit en vän av USA och det amerikanska engagemanget i Europa. Under kalla kriget hade Europa de amerikanska trupperna i Västberlin att tacka för att halva vår kontinent förblev fri från Sovjetkommunismens förtryck. Utan ett trovärdigt stöd fr...

Gästbloggare: Jessica Rosencrantz (m): TTIP är en säkerhetspolitisk fråga

Jag har alltid varit en vän av USA och det amerikanska engagemanget i Europa. Under kalla kriget hade Europa de amerikanska trupperna i Västberlin att tacka för att halva vår kontinent förblev fri från Sovjetkommunismens förtryck. Utan ett trovärdigt stöd från USA hade Västeuropa haft svårt att hejda den sovjetiska expansionen västerut.

Efter Berlinmurens fall och demokratiseringen av Östeuropa har dock det amerikanska intresset för Europa svalnat. Trots Rysslands annektering av Krim och anfall på östra Ukraina tycks det amerikanska intresset främst vara riktat mot Asien och Kina. De amerikanska skattebetalarna är möjligen trötta på att betala för försvaret av en rik kontinent som Europa, men utan USA i Europa blir vår kontinent mer utsatt och en svagare spelare i världspolitiken.

TTIP skulle förstärka de transatlantiska banden genom att komplettera Natos militära gren med en ekonomisk dito. Det skulle bidra till att återigen väcka det amerikanska intresset för Europa. En stormakt har alltid ett intresse att försvara sina ekonomiska intressen i världen och TTIP skulle definitivt stärka USA:s ekonomiska intressen i Europa. Frihandel mellan EU och USA skulle dessutom generera ekonomisk tillväxt på båda sidor av Atlanten. Det skulle ge den europeiska ekonomin en välbehövlig knuff i rätt riktning i ett läge där tillväxten på kontinenten inte är allt för god.

Förutom de ekonomiska aspekterna med TTIP har avtalet även ett viktigt symbolvärde. Det visar att de liberala demokratierna i världen står enade och det är också därför Putin är motståndare till avtalet. Tyvärr ser vi hur protektionister på höger- och vänsterkanten försöker skjuta avtalet i sank genom att sprida myter och måla upp domedagsscenarier.
Frihandelsvänner i hela Europa måste samlas till försvar av TTIP.

I den svenska debatten lyfts sällan TTIP:s säkerhetspolitiska värde. Möjligen beror det på att vi inte varit i krig på 200 år och att världen blivit en fredligare plats sedan 1989. Tyvärr tycks epoken av fred vara över då vi åter ser hur Kreml invaderar grannländer och hur Mellanöstern i är sönderfall. Vårt lands säkerhet är återigen utmanad och den här gången gäller det att vi väljer sida. Under kalla kriget nöjde vi oss med att inte ta ställning mellan demokrati och diktatur av respekt för Finlands utsatta läge. Idag är läget ett annat, Sverige är med i EU, partner till Nato och en tydlig röst för demokrati och frihandel i världen. Frihandel mellan EU och USA skulle visa att Europa tydligt valt sida när demokratin på kontinenten utmanas av Putins korrupta samhällsbygge.

TTIP är mer än bara ekonomi. Det symboliska och säkerhetspolitiska värdet av stärkta ekonomiska band över Atlanten får inte underskattas i tider av oro. Därför välkomnar jag TTIP och ett större amerikanskt engagemang i Europa – väst är starkare tillsammans.

Jessica Rosencrantz är riksdagsledamot för moderaterna, vice ordförande i Trafikutskottet och suppleant i EU-nämnden

 

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenmars 2, 2016
Men det finns inget "hemlighetsmakeri". Själva förhandlingarna är inte offentliga, men resultatet kommer att bli offentligt, debatteras och beslutas demokratiskt. Förhandlingar i Sverige, exempelvis i riksdagens utskott eller när det gäller lönebildningen är också till viss del hemliga.
Gunda Johanssonfebruari 18, 2016
Ttip hemlighetsmakeri kring dokumentet ger väl en bra indikator att allt är inte grönt, framförallt demokratin som är redan försvagat begränsas ytterligare
Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
Frihandelsavtalet som trädde i kraft den 1 januari var ett av skälen till oroligheterna i Ukraina under 2014. Ryssland visar nu tydligt missnöje. Men att det nu är på plats visar att EU även i svåra tider står för öppenhet och integration.

Frihandelsavtalet mellan Ukraina och EU ljusglimt i mörkret

Frihandelsavtalet med Ukraina är en viktigt och positiv händelse. Just nu är EU verkligen i behov av exempel på att det går att öka integrationen mellan länder.

Frihandelsavtalet mellan Ukraina och EU ljusglimt i mörkret

Frihandelsavtalet med Ukraina är en viktigt och positiv händelse. Just nu är EU verkligen i behov av exempel på att det går att öka integrationen mellan länder. 

Vid årsskiftet trädde det nya frihandelsavtalet mellan Ukraina och EU i kraft. Som vanligt har det ett långt och komplicerat namn och en förkortning som inte går att uttala: Deep and Comprehensive Free Trade Area (DCFTA).

Men det är ett avtal med mycket dramatisk historia. Avtalet är en del i ett större samarbete mellan Ukraina och EU som 2014 ledde till oroligheterna i Ukraina, att den proryske presidenten Viktor Yanukovych tvingades avgå och till sist den ryska annekteringen av Krim.

Vidare har Ryssland nu plötsligt sagt upp sitt gamla handelsavtal mot Ukraina. Under 2015 har Cecilia Malmström mött ryska och ukrainska representanter vid arton tillfällen för at lösa olika problem som ryssarna upplever att avtalet mellan Ukraina och EU skapar. Bland annat menar ryssarna att avtalet hotar landets sanktioner mot EU. Men det är ett svepskäl. Det finns system med ursprungsregler som hanterar ett läge där ett land har olika handelsavtal med olika handelspartners. Det är en vanlig situation. Ryssarna har uppenbarligen använt sin traditionella taktik med att ställa krav som är uppenbart orimliga, bland annat att få tillgång till EU:s tulldatabaser och att Ukraina skulle delta i Rysslands handelssanktioner mot EU. Taktiken syftar till att försöka skrämma motståndarna till eftergifter och som bakgrund för den inhemska propagandan: att EU skulle vara helt omöjliga och vägra kompromissa.

Konsekvensen är att Ukraina nu kommer tappa en stor del av sin export till Ryssland men å andra sidan har ett fördelaktigt avtal med EU.

Förändringarna i handelsreglerna kommer att ske successivt när Ukraina implementerar avtalet. Men redan nu är i princip alla tullar avskaffade. Med tiden kommer företag från båda sidor av gränsen kunna delta i offentliga upphandlingar, Ukraina kommer att omfattas av EU:s regler för energimarknaden (vilket gör landet mindre beroende av Ryssland) och inte minst kommer investeringar att underlättas. Fullt implementerat kommer Ukraina och EU få en nästan helt integrerad marknad.

Att ryssarna känner sig hotade är inte överraskande. Ytterligare en del av det forna sovjetiska imperiet knyts närmare EU. Ur ryskt perspektiv är EU och NATO tätt sammanbundna och Ryssland — eller i vilket fall Putin och kretsen kring honom — tolkar världen i termer av dominans och påtryckningar snarare än samarbete.

Från EU:s sida är det dock synnerligen viktigt att ha fått ett avtal på plats vilket bygger på grundtanken om tillit, öppenhet och samarbete. Som bekant har 2015 varit ett år då öppenheten och ”europatanken” utmanats på allvar.

Det är ingen långsökt tanke att handel, ekonomisk integration, ekonomisk tillväxt och välstånd är en förutsättning för öppna gränser.

Mer information:

Carl Bildts blogg.

Wall Street Journal.

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Frihandel i media vecka 40

Fransk TTIP-kritik Cecilia Malmström svarar på franska handelsministern Matthias Fekls kritik mot att TTIP-förhandlingarna är för slutna. "-- Vi konsulterar med medlemsländerna inför varje förhandlingsrunda exakt vad vi ska göra. Samma sak med Europapa...

Frihandel i media vecka 40

Fransk TTIP-kritik

Cecilia Malmström svarar på franska handelsministern Matthias Fekls kritik mot att TTIP-förhandlingarna är för slutna.

”– Vi konsulterar med medlemsländerna inför varje förhandlingsrunda exakt vad vi ska göra. Samma sak med Europaparlamentet. Vi har en stor rådgivande grupp med representanter från såväl näringslivet och fackföreningar som också får konsultation. Jag och mina medarbetare åker runt i hela EU och pratar om de här frågorna, sade Cecilia Malmström.”

Malmströms kommentar på Europaportalen här.

Matthias Fekls kritik här.

Life Science i exportsatsning

Regeringen har presenterat en ny exportstrategi. Näringsminister Mikael Damberg kommenterar den i Life Science Sweden.

”– Det här är en övergripande strategi för svensk export så den är inget branschspecifikt program. En viktig del av strategin som inte minst berör life science-sektorn är dock arbetet med frihandelssystemen. Där är TTIP-avtalet med USA ett exempel som är enormt viktigt för bland annat läkemedelsbranschen i Europa, eftersom det kan ge upphov till jämförbara kostnader och regulatoriska system.

[—]

– Det som är spännande med TTIP är att det hanterar regulatoriska krav och inte i första hand handlar om tullar, som generellt sett är låga mellan USA och Europa. Skillnaderna mellan de olika regulatoriska systemen i dag gör så att medtech och läkemedelsbolag får göra om samma tester flera gånger. Det är dyrt och tar tid. TTIP handlar inte om att sänka skyddsnivåerna utan om att förenkla för handel och utbyte.”

Bokpriser

TTIP hotar inte de fasta bokpriserna i Frankrike och Tyskland, konstaterar SvD.

”– För den tyska och europeiska bokmarknaden är EU-kommissionens officiella bekräftelse på att fasta bokpriser inte kommer att ingå i TTIP-förhandlingarna ett mycket stort steg i rätt riktning, säger Alexander Skipis, vd för Börsenverein des Deutschen Buchhandels i ett pressmeddelande.”

Sjöstedts tre knäckfrågor

Värmlands Folkblad har intervjuat vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt.

”Jonas Sjöstedt partiledare för Vänsterpartiet var inbjuden till en föreläsning på fredagseftermiddagen av Utrikespolitiska föreningen på Karlstads universitet.

Jonas Sjöstedt berörde i huvudsak tre frågor, TTIP-avtalet, vapenexport och Nato.

– TTIP-avtalet, vapenexport och Nato kommer att vara tre knäckfrågor för regeringen framöver, inga lätta vägvalsfrågor att ta ställning till, säger Jonas Sjöstedt.”

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenoktober 13, 2015
Det finns ingen motsättning mellan handel och miljö. Man kan naturligtvis hitta enskilda företeelser, men fria marknader och konkurrens leder till effektivt nyttjande av energi och andra resurser. Vore det bättre att vi byggde våra egna solpaneler i Sverige istället för att importera från Kina? Eller att vi försökte ha vår egen dataindustri? Eller sydde kläder som på 50-talet? Det enda som skulle hända är att vi skulle ha sämre och dyrare produkter och lägre levnadsstandard. Tror du på allvar att vi i Sverige skulle kunna ta fram en mer resurssnål konkurrent till Iphone med bara Sverige som marknad? Eller en egen variant av Tesla?
Philipoktober 12, 2015
Är det inte dags att börja se lite mer långsiktigt på handel. Vi MÅSTE väl i varje beslut FÖRST tänka på vad som är bäst för planeten? Allt annat är ju kortsiktig idioti och girighet. Varför inte sporra inhemsk produktion? Det ska ju inte vara billigare med oxfilé från andra sidan jorden än här?! Det är väl dags att växa upp och sluta gnälla över uteblivna vinster nu. Vi har viktigare saker att jobba för.
Stäng posten Läs nästa post

TTIP sätter EU i centrum för den transatlantiska dialogen

TTIP är ett ekonomiskt NATO. Det har sagt förr, av folk som är kritiska till TTIP. Men när Erik Brattberg skriver i DI är det som argument för TTIP.  Brattberg är Senior Fellow vid tankesmedjan Atlantic Council i Washington DC samt knuten till Utrikesp...

TTIP sätter EU i centrum för den transatlantiska dialogen

TTIP är ett ekonomiskt NATO.

Det har sagt förr, av folk som är kritiska till TTIP.

Men när Erik Brattberg skriver i DI är det som argument för TTIP.  Brattberg är Senior Fellow vid tankesmedjan Atlantic Council i Washington DC samt knuten till Utrikespolitiska Institutet.

Han menar att det förutom de otvivelaktiga ekonomiska vinsterna kommer TTIP stärka banden mellan EU och USA och inte minst göra EU intressant för Washington. I dag föredrar amerikanerna att tala med de enskilda regeringarna. Det är oklart vem i EU man skall tala med, och varför. TTIP skulle bidra till att ge bra svar på den frågorna.

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export