Paul Samuelson

Ricardo. Upptäckte nyttan av arbetsdelning.

Världen bästa lag

Lagen om komparativa fördelar är inte uppfunnen. Den är upptäckt.  Men den åtlyddes av människor i hela världen långt innan den upptäcktes. Faktum är att de flesta som drar nytta av den inte ens vet att den finns.  Enligt ekonomen Deirdre McCloskey f...

Världen bästa lag

Lagen om komparativa fördelar är inte uppfunnen. Den är upptäckt.  Men den åtlyddes av människor i hela världen långt innan den upptäcktes. Faktum är att de flesta som drar nytta av den inte ens vet att den finns. 

Enligt ekonomen Deirdre McCloskey frågade matematikern Stanislav Ulam nobelprisvinnaren ekonomen Paul Samuelson om det fanns någon princip inom samhällsvetenskaperna som var sann, men inte alldeles självklar.

Samuelson svarade att Ricardos lag om komparativa fördelar är en sådan. Den är otvetydigt sann (frågan är om det inte är en matematisk lag snarare än en samhällsvetenskaplig?).

Att den inte är självklar visas av att många både intelligenta och välutbildade människor har svårt att förstå den. Konsekvensen är föreställningen om att ”konkurrensen på marknaden” gör att bara de bästa överlever och de andra slås eller utnyttjas, att det bara finns en ”vinnare” och att alla andra är ”förlorare”. Det skulle gälla både individer inom ett land och länder på världsmarknaden om det råder frihandel.

Men så är det inte. För det första utmärks marknader av samarbete snarare än konkurrens. Det finns ett konkurrenselement på marknaden, till exempel att vinna en upphandling, öka sina marknadsandelar, förhandla fram ett fördelaktigt kontrakt, men i huvudsak gäller avtal och samarbete. Det är inte konstigare än att parbildning bland människor kan ha ett visst inslag av konkurrens och optimering — man kan sträva efter en vacker partner med hög status och då tävla med andra om en viss person — utan att vi för den skull uppfattar äktenskap som en arena för ständig kamp och maximering av egenintresset.

Och för det andra gäller som sagt lagen om komparativa fördelar.

Även om Svensson är både en bättre ingenjör och städare än Andersson, har Svensson nytta av att anställa Andersson för att städa kontoret. Då kan nämligen Svensson ägna sig på heltid åt sitt jobb som ingenjör vilket ger bättre betalt än att städa. Andersson kommer förstås att tjäna mindre än Svensson, men det är inte Svenssons eller ”marknadens” fel utan beror på att Andersson har lägre produktivitet än Svensson.

Detsamma gäller länder.

Även om ett land (ännu inte) har blivit bra på något kan det sälja produkter till länder även om dessa är bättre på allt.

Att Sverige importerar kläder och IKEA-möbler från andra länder beror inte på att svenskarna inte kan göra kläder och IKEA-möbler. Det beror på att vi använder vår tid mer produktivt för att vi har mer produktionskapital i vår ekonomi (maskiner, inte människor, gör mycket av jobbet) och därför kan investera i en hög utbildningsnivå. Att ha hög utbildning är ju bara värdefullt om man har möjlighet att tänka. Om man måste ägna stora delar av dagen till att hämta vatten och bruka jorden är det inte så meningsfullt att ha investerat i en designutbildning.

Kunskap samverkar med andra typer av produktionskapital i en självförstärkande process som leder till allt högre välstånd.

För att denna process skall kunna ske med rimlig snabbhet krävs det tillgång till marknader och investeringskapital, det vill säga handel med andra och helst betydligt rikare länder. Att ha rika kunder är en tillgång.

Skriv vad tycker:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export