Politico

Frihandel i media vecka 42

2017-10-18 Lars Karlsson, riksdagskandidat för Liberalerna i Östergötland, skriver på debattplats i "Corren" att välfärden behöver frihandeln (artikeln är ett svar på ett debattinlägg av Christina Nilsson, SD): "Jag vill börja med att bemöta kritiken mo...

Frihandel i media vecka 42

2017-10-18

Lars Karlsson, riksdagskandidat för Liberalerna i Östergötland, skriver på debattplats i ”Correnatt välfärden behöver frihandeln (artikeln är ett svar på ett debattinlägg av Christina Nilsson, SD):

”Jag vill börja med att bemöta kritiken mot att Liberalerna vill ha frihandel. Frihandel är för mig en förutsättning för att kunna upprätthålla vår välfärd och därmed även vår självförsörjningsgrad. Dock ska det vara en frihandel som bygger på fri konkurrens, men på lika villkor. Våra svenska livsmedel håller hög kvalité och är miljömässigt överlägsna den absoluta merparten av de importerade. Genom frihandeln har Sverige en stor exportpotential för vår livsmedelsindustri. Att höja vår självförsörjningsgrad behöver nödvändighetsvis inte minska vår import utan snarare öka exporten. En ökad produktion av livsmedel ger både en ökad självförsörjningsgrad och mer skattekronor till den svenska välfärden. Utan frihandel minskar förutsättningen för båda.

Christinas Nilssons kritik mot att Liberalerna vill minska beroendet av EU-stöd blir mycket märklig, när samtidigt Sverigedemokraterna är emot svenskt medlemskap i EU? På vilket sätt ett sådant ställningstagande ger mer EU-stöd är för mig en gåta?”

Aftonbladet angriper på ledarplats att socialdemokraternas senaste annons. Bilden föreställer en polis och en passkontrollant som undersöker människors papper på ett tåg, och texten säger ”Vi slår vakt om Sveriges säkerhet – Svenska modellen ska utvecklas inte avvecklas”:

”Annonsen är faktiskt helt knäpp.

Den svenska modellen handlar om solidaritet – inte om gränsvakter. Omvärlden är inget hot mot vårt land.

Tvärtom har vi alltid välkomnat människor utifrån hit för att arbeta, studera och när de behöver en fristad. Öppenhet och nyfikenhet är viktiga svenska värderingar.
Vår ekonomi drivs av export och vi tillhör globaliseringens vinnare eftersom vi konkurrerar med innovationer och avancerad teknologi. Svenska företag finns över hela världen och det råder en bred samsyn i Sverige om att frihandel och öppenhet är en styrka.

För varje gräns som stängs förlorar vi lite av våra möjligheter, vår konkurrenskraft och vår frihet.

(—)

Krafter som förändrar vårt samhälle som digitalisering, invandring, globalisering och frihandel har både för- och nackdelar. Det gamla försvinner och ersätts av något nytt och okänt.

Men i Sverige är vi inte rädda för framtiden, i stället satsar vi på att ge människor trygghet i de förändringar som alltid sker. Vi bygger broar till nya arbeten och ger trygghet mellan olika jobb.
S-annonsen avslöjar ett osunt flörtande med de inskränkta och protektionistiska krafter som sveper över Europa just nu. Krafter som vill ändra på just den öppenhet som gjort vårt land så framgångsrikt.

Om även Sverige ger efter för det tänkandet blir vi både fattigare och mer inkrökta.

Det är motsatsen till att slå vakt om Sveriges säkerhet.”

2017-10-17

Politico gör en sammanfattning av det usla förhandlingsläget i NAFTA-förhandlingarna:

”The fourth round of negotiations wrapped up in the Washington area on Tuesday, and officials made clear they were at an impasse on a number of changes specifically sought by the Trump administration that dovetail with its “America First” agenda.

As a result, Canada, Mexico and the United States have agreed to delay their next round of talks by nearly a month, retreating to their respective capitals to work out ”challenges” and ”significant conceptual gaps among the parties” before meeting again on Nov. 17 in Mexico. Chief negotiators are then planning to meet in Washington in December, and additional rounds will be scheduled through the first quarter of 2018.

”Frankly, I am surprised and disappointed by the resistance to change from our negotiating partners,” U.S. Trade Representative Robert Lighthizer told reporters at a closing press briefing, as he stood at a lectern between Canadian Foreign Minister Chrystia Freeland and Mexican Economy Secretary Ildefonso Guajardo. ”As difficult as this has been, we have seen no indication that our partners are willing to make any changes that will result in a rebalancing and a reduction in these huge trade deficits.”

The delay comes at the close of a fourth round of talks that saw repeated rejections from Canada and Mexico of U.S. proposals regarding provisions on sectors such as automobiles, dairy and seasonal produce. While both Mexico and Canada expressed a willingness to remain at the negotiating table as long as talks continue, they also remained steadfast in their opposition to proposals that Washington has indicated are top priorities.”

 

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Globaliseringen mindre än du tror

Globaliseringen har inte alls gått så långt som man ofta antar. Det finns enorma möjligheter kvar att skapa en bättre värld med mer frihandel, globalisering och öppenhet. Varför kämpa för frihandel? Är inte handeln redan maximalt fri och globaliseringen i stort se...

Globaliseringen mindre än du tror

Globaliseringen har inte alls gått så långt som man ofta antar. Det finns enorma möjligheter kvar att skapa en bättre värld med mer frihandel, globalisering och öppenhet.

Varför kämpa för frihandel? Är inte handeln redan maximalt fri och globaliseringen i stort sett genomförd?

Svaret är att globaliseringen i vilket fall inte har gått som långt som västvärldens internationaliserade medelklass kanske upplever.

Om globalisering definieras som att det finns en global ekonomi med transnationella företag, globala värdekedjor och få eller inga hinder för varor, kapital och arbetskraft att röra sig har den faktiskt inte kommit särskilt långt.

I en artikel i Politico från 2015 presenterar  Michael Lind en rad överraskande siffror. 2013 bodde bara 3,2 procent av jordens befolkning i ett annat land än de var födda i. Det är ungefär samma andel som gällde år 1900 då det var 3 procent. Det finns självklart en rad olika perspektiv på dessa siffror, exempelvis att miljarder nya människor har tillkommit sedan  år 1900. Likaså att det är självklart att en stor del av den lantbruksbefolkning som bor i Indien och Kina drar ner siffran och påverkas dess relevans. Det finns onekligen delar av världen och vissa kategorier av jordens befolkning som är sant globaliserade både mentalt och fysiskt. Men ändå, alla på jorden är del av den globala ekonomin och siffran inbegriper förstår även alla flyktingar.

Globala företag är inte heller så globala som man skulle kunna tro. Det finns ett index (Trans National Index – TNI) som är utvecklat av UNCTAD (United Nations Conference on Trade and Development) som består av andelen av försäljningen utomlands, tillgångar utomlands och andelen anställda utomlands. Före den ekonomiska krisen 2007 var den andelen kring 60 procent för de 100 största internationella företagen. Med andra ord stod verksamheten hemmavid för 40 procent av totalen, visserligen en mindre del, men den andra delen är spridd över resten av planeten. Alltså är även de mest internationella företagen överraskande fast rotade på sina hemmamarknader. Företag med 40-50 procent av sina verksamhet hemma är knappast på allvar globala. Och då tittar vi som sagt på de 100 mest internationaliserade företagen som finns. För varje sådant finns hundratals hyggligt stora företag som har marginell eller ingen global verksamhet.

Till det kommer att fyra av fem företag som är verksamma på den internationella marknaden har kring 80 procent av sin försäljning i grannländerna, inte på andra kontinenter. Det är förstås inget fel att länder som regel handlar med sina grannar, men vi tänker knappast på ett svenskt företag som har mycket av sin försäljning i Danmark som ”globalt”. Vad vi ser är regionalisering snarare än globalisering. Det är även så att hemmamarknaderna är viktiga. Företag från stora länder med stora marknader och därmed hård konkurrens tenderar att bli framgångsrika globalt.

Inte ens kapitalmarknaderna är sant globala. Utländska direktinvesteringar ligger kring 10 procent och då är ändå inte de statligt kontrollerade nationella investeringsbankerna inräknade. De stöder ofta nationell infrastruktur eller mer eller mindre dolda subventioner för att stimulera export för det egna landets företag.

Är detta bra eller dåligt? Naturligtvis omöjligt att säga. Men det står klart att för det första finns det gott om potential i fortsatt frihandel och globalisering, och för det andra beror många av de problem som förknippas med globalisering förmodligen inte alls på denna. Kritiken av globalisering och internationell kapitalism är av allt att döma inte särskilt verklighetsförankrad.

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export