Ryssland

Putin. Exempel på person som inte bör dominera världshandeln.

Frihandel med Ryssland lönsamt enligt studie

Tidningen Deutsche Welle rapporterar om en studie som säger att EU och Ryssland skulle vinna på frihandel. "A free trade area for the European Union, Russia and other states would have economic advantages for all concerned, according to model-based c...

Frihandel med Ryssland lönsamt enligt studie

Tidningen Deutsche Welle rapporterar om en studie som säger att EU och Ryssland skulle vinna på frihandel.

”A free trade area for the European Union, Russia and other states would have economic advantages for all concerned, according to model-based calculations by the Ifo Institute. According to Ifo’s research results, a comprehensive agreement between the EU and the Eurasian Economic Community could lead to a 0.2 percent increase in real per capita income in the EU, corresponding to an annual EUR 91 upturn in per capita income. For Russia this increase could be as high as three percent or EUR 235 per year. “These income gains stem from the fact that the economic structures on all sides are highly complementary,” explained Gabriel Felbermayr, Director of the Ifo Center for International Economics speaking at a conference held at the Ifo Institute entitled: “Common Economic Space from Lisbon to Vladivostok.”

“A free trade agreement is barely conceivable as long as the Ukraine conflict remains unsettled. Such a pact could nevertheless form an integral part of a new strategic partnership between the EU and Russia,” noted Felbermayr. For Germany a free trade agreement with Russia and the other states in the Eurasian Economic Community could lead to growth of 31 billion euro in exports, which would have to be offset against negative trade diversion effects totaling 9 billion euros. These negative effects would be due to higher Russian exports to the EU in sectors like metal products, for example, which would crowd out Germany’s exports of such products. Other EU countries may also stand to benefit from a free trade agreement.

The model indicates that a free trade agreement would boost Russia’s exports to the EU by around 71 billion euros. Russia’s exports to the rest of the world would also pick up thanks to the availability of cheaper machinery and intermediate products from the EU, which would boost Russia’s overall competitiveness and give it advantages in third-party markets. Overall, Russia’s exports would increase by around 77 billion euros. Other countries in the Eurasian Economic Community would also stand to benefit from a free trade agreement, according to the Ifo study conducted on behalf of the Bertelsmann Foundation.”

Slutsatserna kommer säkert kritiseras. Dels är Ryssland förstås kontroversiellt i dagsläget, och dels har Bertelsmann Foundation för ett par år sedan publicerat siffror på vinsterna med TTIP som inte riktigt kunde försvaras.

Men i grunden är det förstås riktigt och gissningsvis hoppas de allra flesta på att de framtida relationerna med Ryssland skall förbättras. Ett Ryssland med riktig marknadsekonomi har potential för att få hög tillväxt och bli en viktigt marknad för EU.

Tyskarna är dessutom relativt sett positiva till Ryssland och kring 6000 tyska företag har behållit sina verksamheter i landet. Det finns alltså potential för att snabbt öka det ekonomiska samarbetet.

Men samtidigt är det självklart en lång väg att gå innan Ryssland kan bli en fullvärdig partner i ett frihandelsavtal. Exempelvis är det svårt att se hur investerare skall kunna garanteras rättssäkerhet i ett land där stat, näringsliv och organiserad brottslighet är sammanväxta.

 

 

 

Kommentarer

Magnus Nilsson, Frihandelsbloggenfebruari 21, 2017
Tack för synpunkten. Du har tyvärr förmodligen helt rätt. Inom överskådlig framtid kommer det bli sämre, inte bättre. Optimist-pessimisten skulle säga att det finns potential, men den går av allt att döma inte att realisera...
Johannafebruari 20, 2017
Ne,j det finns ingen potential. Ryssarna fortsätter att visa att de inte är att lita på och att man bör avlägsna sig från att ha med dem att göra. I en perfekt värld så visst, men jag skulle rekommendera de företagen som verkar i Ryssland att dra sig ur.
Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George
Ryssland är en stormakt militärt, men en dvärg ekonomiskt. Ledningen upplever TTIP och CETA som allvarliga hot. Foto: Ilya Plekhanov

Uppenbart att Ryssland motarbetar TTIP och CETA

Att Ryssland lagt sig i debatten om TTIP är inte en fråga om spekulation. Så är det. Sputnik News, en statlig rysk nyhetstjänst, publicerar återkommande nyheter om CETA och TTIP med tydlig negativ vinkel. Bland annat citeras återkommande Michel Chossu...

Uppenbart att Ryssland motarbetar TTIP och CETA

Att Ryssland lagt sig i debatten om TTIP är inte en fråga om spekulation. Så är det.

Sputnik News, en statlig rysk nyhetstjänst, publicerar återkommande nyheter om CETA och TTIP med tydlig negativ vinkel. Bland annat citeras återkommande Michel Chossudovsky som är chef för Centre for Research on Globalization, en organisation som driver en bisarr mix av antiamerikanism och konspirationsteorier om EU.

Frågan är förstås om Ryssland också agerat genom bulvaner.

Det är i så fall ingen ny företeelse. Den under 70- och 80-tal mycket synliga ”fredsrörelsen” i Europa försvann ungefär när Sovjet kollapsade. Fredsrörelsens budskap hade udden mot USA och NATO och framför allt etablering av kärnvapenbestyckade medeldistans- och kryssningsmissiler i Europa. Sovjets kärnvapen fick inte samma uppmärksamhet. En frånvaro av kärnvapen på NATO-sidan skulle ha givit Sovjet ett avgörande övertag genom sin överlägsna konventionella styrka i Europa.

När Sovjet upplöstes blev fredsrörelsen betydligt mindre synlig, trots att den ursprungliga anledningen till dess uppsving under 70- och 80-tal inte försvunnit. Det som försvann var stödet från Sovjet.

Kunskaperna om hur man arbetar med påverkan i de demokratiska Europa har däremot inte försvunnit i den ryska administrationen. Ryssarna är otvivelaktigt mästare i propaganda och har snabbt blivit skickliga på att utnyttja moderna sociala medier.

Står de också bakom eller finansierar frihandelsmotståndet? Det är förstås fullt tänkbart, men en berättigad fråga är om man i dagens mediesamhälle ens behöver ta till sådana åtgärder för att sprida ett budskap?

En del av frihandelsmotståndet är dessutom redan finansierat av EU-kommissionen eller offentliga bidrag från de olika EU-länderna.

Däremot står det helt klart att Ryssland har stort intresse av att sätta käppar i hjulen när det gäller CETA och TTIP. Båda avtalen innebär en stärkning av den demokratiska världen, av länder vars system bygger på marknadsekonomi, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Stora handelsavtal innebär samarbete vilket innebär styrka och stabilitet. Dessutom är samarbete kring ökad handel alltid lockande. Till skillnad från de flesta andra internationella samarbeten orsakar frihandelsavtal ingen fet nota som skall fördelas och betalas. Andra länder vill gärna ansluta sig. Turkiet ingår redan i en tullunion med EU, vilket innebär att de indirekt drar nytta av CETA som nu träder i kraft.

Den utvecklingen är otvivelaktigt ett hot mot Ryssland.  Landet är stort med enorma naturtillgångar och stor befolkning. Det är också en militär stormakt. Men Ryssland är samtidigt en ekonomisk dvärg. Dess BNP motsvarar de skandinaviska länderna plus Finland. Den som reser i Ryssland ser småstäder och landsbygd där det råder ren nöd. Ryssland är på gränsen till att vara ett u-land. BNP per capita ligger på cirka 9 000 dollar, mellan Turkiet och Mexiko. Exporten består huvudsakligen av råvaror, främst gas och olja, en export som dessutom använts som utpressningsmedel mot grannländerna. En del av CETA och TTIP handlar om just möjligheten för EU att köpa olja och gas från Kanada och USA, något som skulle hota både Rysslands ekonomi och dess möjligheter att utöva utpressning.

Det är ingen tvekan om att Ryssland skulle vara välkommet i ett handelssamarbete. Ingen vill stänga Ryssland ute — tvärt om finns det starka intressen av göra Ryssland så delaktigt som möjligt i ett internationellt samarbete. Men ett samarbete med handel- och ekonomi som grund och byggt på fasta förhållanden är inte lockande för Ryssland. USA, Kanada, EU är världens starkaste ekonomier. I det sammanhanget kan Ryssland inte dominera.

Men det finns två egenheter i TTIP-motståndet inom EU som känns inspirerat från Putins Ryssland med dess rötter i KGB och Sovjets propagandaapparat.

Det första är att argumentationen mot TTIP och CETA i så hög utsträckning bygger på att skapa, förstärka och utnyttja misstro mot de demokratiska institutionerna i EU. Förhandlingarna sägs vara hemliga, ”industrin” påstås ha någon form av gräddfil för inflytande eller veto mot lagstiftningen, tvistlösningsmekanismen i avtalen (ISDS) påstås vara någon form av ”privata direktörsdomstolar”, TTIP-avtalen påstås också kunna driva fram eller cementera privatiseringar av offentliga tjänster i strid med folkviljan. Allt detta är uppenbara lögner. Att samtliga demokratiska nivåer inom EU och medlemsstaternas regeringar står bakom besluten att förhandla fram avtalen, har full insyn i förhandlingarna och skall fatta beslut om det färdiga TTIP-avtalet (exakt som CETA-avtalet) förtigs helt och hållet. Det är förvånande att svenska miljöpartister, vänsterpartister och socialdemokraternas hårda vänsterflygel tillsammans med Europas extrema nationalister helt okritiskt ställer sig bakom den verklighetsbilden.

Det andra karaktärsdraget i anti-TTIP-argumentationen är att de uppenbara felaktigheterna upprepas bokstavligt talat år efter år. Det är som att motståndarna till TTIP helt och hållet har lämnat bakom sig idén om ett demokratiskt samtal. I det finns en outtalad överenskommelse att när man blivit beslagen med att ljuga eller ha helt och hållet fel så slutar man använda just de argumenten. Men när det gäller TTIP-motståndet fortsätter bara propagandamaskinen att mala ut lögnerna.

Inget av dessa två fenomen är nya eller okända i andra sammanhang. Men det som är unikt för att vara en demokratisk debatt är bredden, konsekvensen och uthålligheten. Alla från Greenpeace och Jordens vänner över miljöpartiet, socialdemokraternas vänsterflygel och vänsterpartiet till Putins Sputnik News säger exakt samma sak — år efter år.

Där kan man också lägga märke till att Trumps frihandelsmotstånd — om än lika vansinnigt — bygger på en helt annan föreställning. Trump är inte direkt mot frihandel. Men han förefaller däremot övertygad om att alla frihandelsavtal som USA någonsin ingått är till USA:s nackdel. Alla länder har på något magiskt sett haft politiker och förhandlare som varit smartare i handelsfrågor än de stackars amerikanerna. Utom när det gäller NAFTA. Där blev USA:s förhandlare förvisso inte lurade av kanadensarna, men väl av de listiga mexikanerna.

Sammanfattningsvis är det solklart att Ryssland motarbetar CETA och TTIP, frågan är bara hur.

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
1,1 % Oceanien och Antarktis andel av Sveriges export
-- Jag är ju inte odelat nöjd med TTIP...

TTIP-motstånd i allt sämre sällskap — främlingsfientliga AfD ansluter sig

TTIP-motståndarna blir allt fler. Enligt den ryska (Putinkontrollerade) nyhetssajten Sputnik ansluter sig även det tyska främlingsfientliga populistpartiet Alternative for Germany (AfD) till TTIP-kritikerna. "BERLIN (Sputnik) – AfD gained representation in re...

TTIP-motstånd i allt sämre sällskap — främlingsfientliga AfD ansluter sig

TTIP-motståndarna blir allt fler.

Enligt den ryska (Putinkontrollerade) nyhetssajten Sputnik ansluter sig även det tyska främlingsfientliga populistpartiet Alternative for Germany (AfD) till TTIP-kritikerna.

”BERLIN (Sputnik) – AfD gained representation in regional parliaments in the western states of Baden-Wuerttemberg and Rhineland-Palatinate and the eastern state of Saxony-Anhalt after elections held on Sunday. European Trade Commissioner Cecilia Malmstrom said last week Brussels and Washington were close to concluding TTIP.
”We are critically disposed against the TTIP including because it is a new division of Europe. Geo-strategically, we should seek to cooperate with Russia, but TTIP again divides Europe along the lines of the Cold War,” AfD deputy chair Alexander Gauland said at a press conference.”

Förutom att AfD självklart tar ställning för samarbete med semidiktaturen Ryssland snarare än med demokratin USA har de sakligt sett fel. TTIP delar inte upp Europa. EU är redan separat från Ryssland och ingenting i TTIP-avtalet hindrar att också handelsförbindelserna med Ryssland förbättras. Hittills har dock Putin inte visat upp något större intresse av samarbete med EU. Istället använder Putin handeln som ett påtryckningsmedel och satsar på grandiosa men orealistiska alternativ som Eurasian Economic Union.

Dessutom finns det inget intresse i EU att försöka isolera Ryssland ekonomiskt. Framför allt Tyskland har stora intressen av relationerna med Ryssland och de uppenbara problem som finns är helt och hållet konstruerade av Ryssland. Sammantaget har EU inget som helst intresse av dåliga relationer med Ryssland som nu återtar sin roll som militär stormakt och uppenbart är beredd att använda sina militära muskler mot grannarna.

Det är uppenbart att Miljöpartiet och Vänsterpartiet (och deras vänner i EU) kommer i allt sämre sällskap. Framför allt är det förvånande att Mp framhärdar i sitt TTIP-motstånd med tanke på att regeringspartnern (s) och den svenska fackföreningsrörelsen är för TTIP. De är alltså på kollisionskurs med sin egen regering inom både asylpolitiken (nog så viktig) som när det gäller den kanske viktigaste handelspolitiska fråga som EU någonsin har hanterat.

Sputnik konstaterar:

”AfD has been campaigning on a fiercely anti-immigrant platform ahead of its 12-24 percent showing in three federal states…”

Och det är inte förvånande. Protektionism är ett utflöde av samma fientlighet mot andra nationer och folk som främlingsfientlighet och rasism bygger på. En generell motvilja mot det utländska.

Nu invänder den naturligtvis den genomsnittliga miljö- eller vänsterpartisten att de inte är emot frihandel generellt, utan att de värnar miljö, bra villkor för anställda och liknande. Det är otvivelaktigt anständiga skäl. Men tittar man på SD försöker även de klä sin motvilja mot invandring i rimliga skäl: de oroar sig för terrorism, kvinnoförtryck, halalslakt, underminering av HBTQ-rättigheter och liknande.

Öppen protektionism är i dag lika ovanlig som öppen rasism.

Vad är det man säger? Inom politiken har man ofta minst två skäl för sina ställningstaganden. Dels det man man skriver i pressmeddelandet och dels det det verkliga skälet.

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export
Problemet i sammanfattning...

Handelspolitik i EU: Fjellner stoppade Ryssland från EU-samtal med Ukraina

I går, måndag skulle Europaparlamentets utskott för internationell handel ha diskuterat EU:s handelsrelationer med Ukraina. Av någon anledning hade ryska representanter bjudits in till sammanträdet. Det är helt obegripligt eftersom diskussion gällde det av...

Handelspolitik i EU: Fjellner stoppade Ryssland från EU-samtal med Ukraina

I går, måndag skulle Europaparlamentets utskott för internationell handel ha diskuterat EU:s handelsrelationer med Ukraina.

Av någon anledning hade ryska representanter bjudits in till sammanträdet. Det är helt obegripligt eftersom diskussion gällde det avtal som finns mellan EU och Ukraina. Ryssland är inte med i EU och har heller ingen del i avtalet med mellan EU och Ukraina.

Christofer Fjellner reagerade dock starkt och lyckades stoppa mötet:

”Ryssland har gång på gång försökt sätta käppar i hjulen för Ukrainas handelsrelationer med EU. Sedan frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina trätt ikraft efter årsskiftet har Ryssland straffat Ukraina genom höga tullar. Tyvärr har företrädare för EU på olika sätt visat flathet gentemot de ryska intressena – en flathet som bland annat ledde till att man sköt på datumet för när frihandelsavtalet började gälla, efter att Ryssland fått vara med kring diskussionsbordet.

Men EU-kommissionen har övergett strategin att ge Ryssland en plats vid bordet när man diskuterar handelspolitik med Ukraina. Ryssland har nämligen inte gjort annat än att försöka kasta grus i maskineriet. Gott så, EU ska inte ägna sig åt undfallenhetspolitik gentemot Ryssland och Moskva har faktiskt ingenting med EU:s handelsrelationer med Ukraina att göra.

När jag såg att man bjudit in Ryssland till utskottet hörde jag av mig till utskottets ordförande Berndt Lange och samtliga ledamöter i utskottet för att stoppa Ryssland fråna att delta i samtalen. Jag förklarade att det var fullständigt oacceptabelt att Ryssland bjudits in och att jag inte kan tänka mig att delta i en sådan debatt. Och det ser ut att ha fungerat. Andra ledamöter föll in i min kritik och det blir ingen diskussion om Ukraina med Ryssland idag.”

Den här gången gick det bra. Men det är rätt oroande att det finns de i EU-parlamentet som uppfattar Ryssland som en samtalsparter även när det gäller avtal Ryssland står helt utanför. Att man för samtal med Ryssland om sådant som landet har med att göra är självklart. EU kan inte önsketänka bort Rysslands existens och agerande.

Mer om EU:s frihandelsavtal med Ukraina:

Frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina ljusglimt i mörkret.

 

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln
Frihandelsavtalet som trädde i kraft den 1 januari var ett av skälen till oroligheterna i Ukraina under 2014. Ryssland visar nu tydligt missnöje. Men att det nu är på plats visar att EU även i svåra tider står för öppenhet och integration.

Frihandelsavtalet mellan Ukraina och EU ljusglimt i mörkret

Frihandelsavtalet med Ukraina är en viktigt och positiv händelse. Just nu är EU verkligen i behov av exempel på att det går att öka integrationen mellan länder.

Frihandelsavtalet mellan Ukraina och EU ljusglimt i mörkret

Frihandelsavtalet med Ukraina är en viktigt och positiv händelse. Just nu är EU verkligen i behov av exempel på att det går att öka integrationen mellan länder. 

Vid årsskiftet trädde det nya frihandelsavtalet mellan Ukraina och EU i kraft. Som vanligt har det ett långt och komplicerat namn och en förkortning som inte går att uttala: Deep and Comprehensive Free Trade Area (DCFTA).

Men det är ett avtal med mycket dramatisk historia. Avtalet är en del i ett större samarbete mellan Ukraina och EU som 2014 ledde till oroligheterna i Ukraina, att den proryske presidenten Viktor Yanukovych tvingades avgå och till sist den ryska annekteringen av Krim.

Vidare har Ryssland nu plötsligt sagt upp sitt gamla handelsavtal mot Ukraina. Under 2015 har Cecilia Malmström mött ryska och ukrainska representanter vid arton tillfällen för at lösa olika problem som ryssarna upplever att avtalet mellan Ukraina och EU skapar. Bland annat menar ryssarna att avtalet hotar landets sanktioner mot EU. Men det är ett svepskäl. Det finns system med ursprungsregler som hanterar ett läge där ett land har olika handelsavtal med olika handelspartners. Det är en vanlig situation. Ryssarna har uppenbarligen använt sin traditionella taktik med att ställa krav som är uppenbart orimliga, bland annat att få tillgång till EU:s tulldatabaser och att Ukraina skulle delta i Rysslands handelssanktioner mot EU. Taktiken syftar till att försöka skrämma motståndarna till eftergifter och som bakgrund för den inhemska propagandan: att EU skulle vara helt omöjliga och vägra kompromissa.

Konsekvensen är att Ukraina nu kommer tappa en stor del av sin export till Ryssland men å andra sidan har ett fördelaktigt avtal med EU.

Förändringarna i handelsreglerna kommer att ske successivt när Ukraina implementerar avtalet. Men redan nu är i princip alla tullar avskaffade. Med tiden kommer företag från båda sidor av gränsen kunna delta i offentliga upphandlingar, Ukraina kommer att omfattas av EU:s regler för energimarknaden (vilket gör landet mindre beroende av Ryssland) och inte minst kommer investeringar att underlättas. Fullt implementerat kommer Ukraina och EU få en nästan helt integrerad marknad.

Att ryssarna känner sig hotade är inte överraskande. Ytterligare en del av det forna sovjetiska imperiet knyts närmare EU. Ur ryskt perspektiv är EU och NATO tätt sammanbundna och Ryssland — eller i vilket fall Putin och kretsen kring honom — tolkar världen i termer av dominans och påtryckningar snarare än samarbete.

Från EU:s sida är det dock synnerligen viktigt att ha fått ett avtal på plats vilket bygger på grundtanken om tillit, öppenhet och samarbete. Som bekant har 2015 varit ett år då öppenheten och ”europatanken” utmanats på allvar.

Det är ingen långsökt tanke att handel, ekonomisk integration, ekonomisk tillväxt och välstånd är en förutsättning för öppna gränser.

Mer information:

Carl Bildts blogg.

Wall Street Journal.

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export
-- Jag är ju inte odelat nöjd med TTIP...

Global makt fokus i ny rapport om TTIP

TTIP har inte bara ekonomisk betydelse i meningen ökat välstånd. Avtalet kommer också att spela en roll för maktbalansen i världen. Erik Brattberg har för tankesmedjan Frivärld skrivit den hittills mest insatta analysen av hur TTIP kommer att påverka ...

Global makt fokus i ny rapport om TTIP

TTIP har inte bara ekonomisk betydelse i meningen ökat välstånd. Avtalet kommer också att spela en roll för maktbalansen i världen.

Erik Brattberg har för tankesmedjan Frivärld skrivit den hittills mest insatta analysen av hur TTIP kommer att påverka världens geopolitiska förhållanden.

Sammanfattningsvis skulle TTIP-avtalet ha en positiv inverkan på tre områden:

  1. TTIP kan hjälpa EU att få ordning på sina upplevda eller verkliga ekonomiska problem. Oberoende av hur stor den ökade ekonomiska tillväxten blir som ett resultat av TTIP är avtalet i sig närmast gratis. Det innebär inga stora investeringar eller uppoffringar att få avtalet på plats. EU kommer att också att ha visat en förmåga att samla sig till stora, svåra och långsiktiga beslut. Demokratin som sätt att styra samhällen visar sin styrka. Ett energisamarbete inom ramen för TTIP skulle minska EU:s beroende av Ryssland. Bättre ekonomi spelar dessutom roll för den militära styrkan inom EU.
  2. Västvärldens ekonomier utgör en allt mindre andel av världsekonomin. Ett tätt ekonomiskt samarbete som sträcker sig från Hawaii till Rumänien och från Medelhavet till Polcirkeln kommer stärka västvärlden. På det ekonomiska området är EU och USA i stort sett jämbördigt, vilket inte gäller den militära styrkan där USA är helt överlägset.
  3. Om USA och EU kommer överens om standarder och principer för miljö-, arbetsrätt och produktsäkerhet på den höga nivå som gäller i de båda ekonomierna kan dessa etableras som världsstandarder som även Kina tvingas anpassa sig till. Till detta kommer att TTIP blir ett avtal som även länder utanför USA och EU kan ansluta sig till. Turkiet har redan signalerat intresse. Allt detta kommer i sig innebära en handelsliberalisering och även stärka västvärldens ställning i en allt mer multipolär värld.

Perspektivet kan förefalla lite väl inriktat på internationella maktförhållanden. Vi brukar ju annars tala om frihandel huvudsakligen i termer av fred och samarbete. Men tyvärr är inflytandesfärer och konflikter om marknader, råvaror och strategiska hållpunkter fortfarande en del av verkligheten. Ryssland har svårt att göra sig gällande på en världsmarknad där enbart pris, kundnytta och förädlingsvärden är avgörande. Kina bygger fortfarande sitt inflytande på storlek och låga produktionskostnader snarare än innovationsförmåga. Vi har alla många kinesiska produkter, men kan knappast nämna ett enda kinesiskt varumärke. Båda ländernas ledningar har en jämfört med oss polariserad och närmast paranoid föreställningsvärld. Detta går inte att önska bort.

För svensk del är TTIP helt avgörande om vi skall ha något som helst inflytande eller inte. Vi kan ha inflytande genom EU och EU:s inflytande över världsekonomin är starkt beroende av TTIP.

 

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export
-- Hmm, undrar om det syns på mig att jag inte är riktigt nöjd just nu?

Frihandelsavtal problem för Putin

Frihandelsavtalet TTIP och TPP är ett hot mot både Ryssland och Kina. USA, EU och en rad andra demokratier blir centrum i två handelsområden med stor utvecklingskraft. De olika försöken att stoppa avtalen genom locka med alternativ har hittills missl...

Frihandelsavtal problem för Putin

Frihandelsavtalet TTIP och TPP är ett hot mot både Ryssland och Kina. USA, EU och en rad andra demokratier blir centrum i två handelsområden med stor utvecklingskraft. De olika försöken att stoppa avtalen genom locka med alternativ har hittills misslyckats.

Ryssland må vara på väg att stärka sin militära slagkraft och skickligt öka sin roll i Mellanöstern.

Men på ekonomins område är landet allt mer tandlöst. Oljepriserna ser ut att vara fortsatt låga och just nu riskerar Ryssland att bli ännu mer utanför världsekonomin. Om och när de två stora handelsavtalen TPP och TTIP förverkligas kommer USA, EU och ytterligare ett antal demokratiska länder bli dominerande. Engelskan stärks som världsspråk genom att de stora engelsktalande länderna och de i hög utsträckning engelsktalande nordeuropeiska länderna ingår i båda avtalen.

Till skillnad från det excellenta handlaget när det gäller militärmakt är Ryssland och Putin direkt valhänta när det gäller handelsavtal och mer civiliserade sätt att kämpa om geopolitiskt inflytande. Tydligast är det hur Ryssland har använt sin roll som gasleverantör för att hota sina kunder snarare än försöka knyta dem till sig. Konsekvensen har blivit att många EU-länder blivit ytterst angelägna om att få tillgång till gas, kol och olja från USA.

Nyhetssajten Sputnik, kontrollerad av ryska staten, har TTIP-motstånd som en av sina huvudteman. Även TPP kritiseras.

Det är inte osannolikt att en del av TTIP-motståndet inom EU finansieras av Ryssland. Det finns inga belägg, men Sovjetunionen finansierade olika politiska projekt i väst, bland annat delar av fredsrörelsen.

I fredags gjorde Putin själv ett uttalande om TPP: ”However, the confidential nature of Trans-Pacific Partnership (TPP) hardly facilitates sustainable development of Asia Pacific.” Detta är en typisk formulering från Kreml. Inte direkt hotfull, men ett tydligt deklarerat missnöje från en stormakt som inte tvekar att använda maktmedel. Nog för att få omgivningen att tänka efter två gånger.

Uttalandet kom bara dagarna före toppmötet med Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC), en ekonomisk samarbetsorganisation med en rad länder, bland annat Ryssland, Kina och USA samt flera andra länder som även ingår i TPP-avtalet. APEC står för 60 procent av världens BNP och är en ekonomisk maktfaktor men är inte ett frihandelsområde.

Under TPP-förhandlingarna har Kina och Ryssland på olika sätt försökt sätta käppar i hjulet, bland annat genom att locka med frihandelsavtal inom APEC:s ram.

Ryssland och Kina har också drivit The New Silk Road i ett försök att återta initiativet inom handelsområdet från USA och EU.

Hittills har de olika försöken som sagt inte varit överdrivet framgångsrika.

Man kan nog vara säker på att champagnekorkarna kommer smälla i Kreml om TPP och/eller TTIP-avtalen går i stöpet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Cecilia Malmström besöker Ukrainas utrikesminister. Bland annat.

Handelsnyheter från EU den 1 till 15 november

Vieuws rapporterar bland annat om mötet med EU-Nigerias handelsforum i Lagos, European Youth Forum i Leipzig som kommer att diskutera TTIP, om att Kinas vill ha status som marknadsekonomi, mötet mellan EU, Ukraina och Ryssland och att Cecilia Malmström möt...

Handelsnyheter från EU den 1 till 15 november

Vieuws rapporterar bland annat om mötet med EU-Nigerias handelsforum i Lagos, European Youth Forum i Leipzig som kommer att diskutera TTIP, om att Kinas vill ha status som marknadsekonomi, mötet mellan EU, Ukraina och Ryssland och att Cecilia Malmström möter Ukrainas utrikesminister Pavlo Klimkin.

 

Stäng posten Läs nästa post
Visa flera poster