Vietnam

De (ganska) lyckliga kompisarna. Foto: APEC.

Slutdokumentet från Danang en kompromiss

Det är olyckligt att USA hamnar allt mer vid sidan av utvecklingen av den internationella handeln. Men det är tyvärr en oundviklig konsekvens av den nuvarande administrationens totala brist på insikter om hur handeln fungerar.  APEC-mötet i Danang, Vietn...

Slutdokumentet från Danang en kompromiss

Det är olyckligt att USA hamnar allt mer vid sidan av utvecklingen av den internationella handeln. Men det är tyvärr en oundviklig konsekvens av den nuvarande administrationens totala brist på insikter om hur handeln fungerar. 

APEC-mötet i Danang, Vietnam, avslutades i lördags.

Det gemensamma uttalandet om handel från mötet speglar krocken mellan Donald Trump och de andra ledarna för länderna kring Stilla Havet. Ambitionen om multilaterala handelsavtal var nedtonad.

Konflikten handlar alltså om synen på handelsavtal. APEC:s linje har sedan många år varit att försöka få till stånd multilaterala avtal; en grupp av länder enas om gemensamma regler för handel. Detta i brist på framsteg för ambitionen inom WTO-systemet att skapa samma regler för hela världen, vilket vore önskvärt men har visat sig mycket svårt. Förhandlingarna om detta, den så kallade Doha-rundan, har pågått i ett par decennier. Inte helt utan framsteg, men att det går långsamt är en underdrift.

Donald Trump å sin sida vill ha bilaterala avtal. Skälet är att USA har underskott i handelsbalansen mot vissa länder, men inte mot andra. Genom att göra separata avtal med enskilda länder tänker sig Trump att USA skall kunna använda sig storlek för att tvinga till sig ”rättvisa regler” för handel och därmed eliminera underskotten i handelsbalansen.

Detta kom fram under Trumps tal inför APEC. Han hade några viktiga poänger. Kina är inte den hygglige frihandlare man låtsas vara. Utländska företag som vill exportera eller etablera sig i Kina tvingas dela med sig av teknisk kunskap. Kina och många andra länder ägnar sig också åt industrispionage och struntar i intellektuella rättigheter.

Men en stor del av Trumps tal handlade om USA:s underskott i handelsbalansen, något han tror beror på valutamanipulation och orättvisa regler. Förutom att denna uppfattning är tvivelaktig är handelsunderskott inget problem.  Trump, och många i hans omgivning, är kvar på 1600-talet när det gäller ekonomisk teori.

USA köper mer från resten av världen än vad resten av världen köper från USA. Detta gäller inte minst Kina. Men skälet är helt enkelt att USA är ett av världens rikaste länder. Amerikanerna har råd att shoppa. Medan man i andra delar av världen jobbar för att spara och investera, jobbar amerikanerna för att leva loppan och konsumera.

Men vad händer när medborgare och företag i USA köper importprodukter? Andra länders medborgare och företag får dollar. Vad gör man med dollar? Svaret är enkelt. Investerar i USA. Möjligheterna är stora. Allt från att investera i den amerikanska statsskulden till fastigheter i NY eller aktier i amerikanska high tech-bolag, beroende på vad man tycker om risk och avkastning.

Amerikanernas dollar är i utlandet och vänder för att komma tillbaka som investeringar. Därför är underskott i handelsbalansen inget problem, något som dock verkar helt omöjligt att förklara för Trump.

Särskilt Kina har ett stort utflöde av valuta, beroende på att många kineser inte litar på sin egen regim. Kina är inte en rättsstat, man kan inte lita på offentlig statistik. Politiken är oförutsägbar. Därför investerar kineser med gott om pengar utomlands.

Läget förefaller vara att APEC-ländernas ledare inte direkt respekterar Trump, men ändå tvingas anpassa sig eftersom han är USA:s president. Samtidigt försöker många av dem gå vidare med TPP-avtalet utan USA. Amerikanerna står helt enkelt allt mer utanför möjligheterna att påverkar det internationella handelssystemet. Kinas betydelse växer i motsvarande mån.

Det är ett problem eftersom det är bättre att en demokratisk rättsstat håller i taktpinnen när det gäller internationella regelsystem, än att diktaturen Kina gör det.

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
What protection teaches us, is to do to ourselves in time of peace what enemies seek to do to us in time of war.
Henry George

Veckans handelspartner — Vietnam (på väg mot frihandel med EU)

Vietnameserna blev inte så glada när Donald Trump blev president i USA och gjorde utsikterna för TTP-avtalet ytterst dåliga. Vietnam är att av TTP-länderna och faktiskt det enda som inte är demokratiskt. Men de kan trösta sig med att de har ett frihand...

Veckans handelspartner — Vietnam (på väg mot frihandel med EU)

Vietnameserna blev inte så glada när Donald Trump blev president i USA och gjorde utsikterna för TTP-avtalet ytterst dåliga. Vietnam är att av TTP-länderna och faktiskt det enda som inte är demokratiskt.

Men de kan trösta sig med att de har ett frihandelsavtal med EU underskrivet och klart sedan ett år. Avtalet är nu under legal revision, det vill säga det gås igenom med luskam för att säkerställa att det inte finns kvar några oklarheter eller inkonsekvenser i texterna, därefter skall det översättas till alla EU-språken och till vietnamesiska. När det är klart skall kommissionen presentera det för ministerrådet och EU-parlamentet för godkännande. Planen är att avtalet kommer att träda i kraft till 2018.

Avtalet här.

Sammanfattning här.

Vietnam är förstås inte superstor handelspartner för EU. Importen av varor är 30 miljarder euro och av tjänster cirka 2 miljarder euro. Exporten av varor till Vietnam motsvara 1,4 miljarder, medan tjänsteexporten ligger på ett par miljarder, det vill säga export och import av tjänster är lika stor (eller liten).

EU investerar årligen drygt 4 miljarder i Vietnam medan det omvända, vietnamesiska investeringar i EU, är försvinnande 0,2 miljarder.

Men för Vietnam är EU förstås en viktig handelspartner som står för 19 procent av exporten, strax efter USA som ligger på 21 procent. Det handlar om både högteknologi som datorer och telefoner men också sportkläder, löparskor och jordbruksprodukter.

Det nya avtalet tar bort 90 procent av alla tullar och kvoter och hanterar en rad interna handelshinder som offentlig upphandling, regleringsfrågor och annat.

Tvistelösningsmekanismen (ISDS) är ett normalt modernt skiljedomsförfarande och EU/Vietnams rätt att reglera för miljö, säkerhet och folkhälsa (eller i princip alla andra skäl) är garanterad.

Avtalet med Vietnam är ytterst viktigt eftersom Vietnam är medlem i ASEAN, ett samarbetsorgan för länderna i Sydostasien, den del av världen som idag utvecklas snabbast när det gäller ekonomi och öppenhet. Många av länderna, exempelvis just Vietnam, saknar demokrati och i vissa länder är mänskliga rättigheter under stark press, men det är ändå ett område med fungerande och stabila stater.

Vietnam utvecklas också snabbt både när det gäller BNP, teknik, forskning och utveckling. Bland exporten till Vietnam märks bland annat kärnteknologi, även om Vietnams kärnenergiprogram för tillfället verkar ligga på is — kol och olja är just nu billigare än allt annat.

Det är förvånande att dessa frihandelsavtal med diktaturstater eller ytterst tvivelaktiga stater ur mänskliga-rättigheter-perspektiv inte möts med några som helst protester från vänstern och miljörörelsen. Det är självklart bra med frihandel även för länder utan demokrati. Ekonomisk tillväxt tar människor ur fattigdomen, skapar en medelklass som vill ha både demokrati och stabilitet och kan göra sig hörd. Men det är ändå förvånande att ett frihandelsavtal med Kanada, förmodligen ett av de mest demokratiska, miljömedvetna och anständiga länderna på jorden, möter hårdföra protester från exempelvis Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Sverige, medan de inte ens förefaller vara medvetna om frihandelsavtal med diktaturstater och länder på gränsen till anarki.

Dock är det bara att gratulera både Vietnam och EU till avtalet och hoppas att grönvänstern nu inte vaknar till tänker försöka ramponera även detta avtal. Det kommer att innebära billigare och bättre produkter till EU och ännu större investeringar och välstånd för vietnameserna.

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
Murar är bra, så länge det inte är murar mot andra länder.

Asien går före när det gäller frihandelsavtal

Sydkoreas parlament godkände den 30 november sitt frihandelsavtal med Kina, ett halvår efter att Sydkoreas president Park Geun-hye och Kinas president Xi Jinping skrivit under avtalet. Även frihandelsavtalen med Vietnam och Nya Zeeland go...

Asien går före när det gäller frihandelsavtal

Läget för frihandel i världen blir allt bättre trots att det kärvar på många håll. Asien och Stillahavsländerna går före. Sannolik driver både TPP- och TTIP-avtalen ländernas ambitionerna att på olika sätt komma med i världshandeln.  

Sydkoreas parlament godkände den 30 november sitt frihandelsavtal med Kina, ett halvår efter att Sydkoreas president Park Geun-hye och Kinas president Xi Jinping skrivit under avtalet.

Även frihandelsavtalen med Vietnam och Nya Zeeland godkändes.

Det är tydliga exempel på att länder i Asien och Stilla havet öppnar upp sin handel för att inte komma efter EU. Kina skyndar på olika handelsavtal för att kompensera för att landet inte är med i TPP-avtalet.

Känsligheten för interna politiska åtgärder är inte lika stor som inom EU eller i USA. Sydkorea hanterar oron hos bönder, fiskare och småföretagare genom olika former av stödsystem i samarbete mellan stat, branschorganisationer och kooperativ.

Världen rör sig just nu mot allt mer frihandel i form avtal både mellan länder och mellan grupper av länder. Samtidigt arbetar WTO vidare på Doharundan. Förhoppningarna är inte större nu än tidigare på att WTO:s ministerkonferens i Nairobi den 15-18 december. Men de är inte heller lägre och trots det låga tempot och många låsningar går arbetet framåt.

Det är positiva tecken.

Å andra sidan är antalet handelskonflikter ganska stort och även EU tenderar att missbruka antidumpingtullar. De senaste exemplen är tullar på solpaneler och elektrostål (i detta fall avses en speciell produkt för kraftindustrin) — två produktkategorier där självförsörjning inte varken är av strategisk eller stor samhällsekonomisk betydelse.

Men — och det är ett viktigt litet ”men” — det finns i alla falla avtal att få konflikter kring och någon form av internationella mekanismer för att hantera konflikterna. Det är därför vi inte ser fullskaliga handelskrig med allt högre tullar på allt fler produkter.

Det är ett stort framsteg när det gäller att både skapa välstånd och hålla konflikter mellan stater på en hanterbar nivå.

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
6,2 % Andelen livsmedel av svensk export
Ett före detta stålverk i Bethlehem. Just det här lär har fått ett nytt liv som kasino. Men i stålbranschen är man inte överdrivet förtjust i frihandel...

Uppmarschen mot TPP-debatten har bara börjat

Debatten om TPP-avtalet har ännu inte riktigt börjat. Först måste alla försöka ta sig igenom textmassorna och göra sina analyser.

Uppmarschen mot TPP-debatten har bara börjat

Debatten om TPP-avtalet har ännu inte riktigt börjat. Först måste alla försöka ta sig igenom textmassorna och göra sina analyser.

Den kompletta texten till TPP-avtalet släpptes den 5 november. Ännu finns det inga mer genomgripande analyser av avtalet som består av över 2700 sidor plus bilagor och i många fall hänvisar till andra avtal.

Det finns ju annars tre enkla metoder för att skaffa sig en åsikt.

  1. Lyssna på politiker och håll med dem du brukar hålla med eller som du vet har gott omdöme.
  2. Kolla vad olika särintressen tycker och håll med dem som du gillar.
  3. Lyssna på oberoende experter och försöka avgöra om deras synpunkter är välunderbyggda eller inte.

Just nu är dessa tre metoder inte riktigt användbara. Politikerna (i USA) är inte enade efter partilinjer. Både republikaner och demokrater återfinns i båda lägren. President Obama är för TPP. Hillary Clinton och Bernie Sanders är emot. Bland republikanerna är de flesta för TPP, men Donald Trump och Ted Cruz är emot.

Särintressena är extremt förutsägbara och indelade i sina traditionella uppfattningar baserade på för eller emot frihandel. Det ger ingen vägledning till om specifikt TPP är bra eller inte. Facken inom tillverkningsindustri är emot. Storföretagen är oftast för. Men inte tobaksindustrin som inte gillar att man tagit bort deras möjlighet att stämma stater för hårda regler för reklam och förpackningar.

Miljörörelsen är emot. Främst för att TPP-avtalet inte gör något åt klimatförändringarna. Å andra sidan är detta ett handelsavtal. Klimatet får sitt eget avtal i Paris…

Och experterna är som sagt ännu inte inlästa.

Los Angeles Times har dock intervjuat Joseph A. Massey, som förhandlat stora handelsavtal med Kina och Japan och varit rådgivare åt både republikaner och demokrater.

Han gör tre observationer:

För det första att avtalet från amerikansk synpunkt är en aning överreklamerat. Det kommer att ge fördelar för både exportindustrin, underhållning och teknikintensiva branscher, men inte så stora som avtalets anhängare antar.

För det andra att hoten mot amerikanska jobb inte är handel utan inrikespolitik och andra inrikesförhållanden:

”Vi har struntat i vår tillverkningsindustri. Titta på tyskarna. De har också frihandelsavtal, men har underhållit kompetens hos sina industriarbetare. Vi behöver bättre incitament för investeringar i USA och för att anställa och utveckla amerikansk arbetskraft.”

Och till sist påpekar Massey att TPP inte bara är ett handelsavtal.

Det är också ett avtal som driver ekonomiska reformer, förbättrar arbetsmarknadslagstiftning och miljöregler i länder som Vietnam och Malaysia. Man samlar länderna kring Stilla havet i ett handelsblock där främst USA, inte Kina, har stort inflytande över villkoren.

Det handlar om geopolitik, vilket Obama inte varit direkt försiktig med att påpeka.  ”If we don’t pass this agreement — if America doesn’t write those rules — then countries like China will,” sade han för ett par veckor sedan.

Och det är argument som glädjer strategerna i Washington, men möjligen inte hetsar upp fackbossar och VD:ar i stålindustrin lika mycket.

Sammanfattningsvis kommer debatten att intensifieras under de kommande månaderna när politiker, media, experter och särintressen blir allt mer pålästa och inser vilka konsekvenser avtalet kan tänkas få.

 

 

 

 

 

 

 

Stäng posten Läs nästa post
3 % Andelen personbilar av svensk export

Handelsnytt från EU

 

Handelsnytt från EU

 

Stäng posten Läs nästa post
5,3 % Andelen läkemedel av svensk export

Mer pasta i kastrullen

Den fruktade "spagettibunken" håller nog oundvikligen på att bli verklighet. Termen betyder att man får en härva av handelsavtal mellan olika länder som till sist blir helt oöverskådliga. Ur den synpunkten var det ett stort bakslag att det senaste försök...

Mer pasta i kastrullen

Den fruktade ”spagettibunken” håller nog oundvikligen på att bli verklighet. Termen betyder att man får en härva av handelsavtal mellan olika länder som till sist blir helt oöverskådliga. Ur den synpunkten var det ett stort bakslag att det senaste försöket till ett internationellt avtal inom WTO gick i stöpet på grund av Indien satte sig på tvären i sista minuten.

I stället förhandlar man en rad avtal på olika håll.

EU och Vietnam har ett frihandelsavtal på gång.

Och Nya Zeeland och Sydkorea har ett.

Förutom TTIP och TPP och lite annat.

Men möjligen är en röra av framsteg att föredra framför ett konsekvent misslyckande.

 

Stäng posten Läs nästa post
16,5 % EU:s andel av världshandeln

Vietnam på väg mot marknad och frihandel

Även Vietnam vill ha frihandel med EU. Läs mer här. Bland annat arbetar landet med att uppfylla kraven på att vara en marknadsekonomi. EU är positivt och ett avtal hoppas kunna vara klart under 2014. Möjligen har bakslagen för WTO fått fart på ansträng...

Vietnam på väg mot marknad och frihandel

Även Vietnam vill ha frihandel med EU.

Läs mer här.

Bland annat arbetar landet med att uppfylla kraven på att vara en marknadsekonomi. EU är positivt och ett avtal hoppas kunna vara klart under 2014.

Möjligen har bakslagen för WTO fått fart på ansträngningarna att skapa bilaterala avtal. Och ett avtal med EU är betydelsefullt.

Stäng posten Läs nästa post
58,4 % EU:s andel av Sveriges export